Aktuellt

Svenskt Friluftsliv vinner mark kring sociala avgifter

Sedan Svenskt Friluftsliv skickade in en dialogfråga till Skatteverket har myndigheten uppdaterat sina villkor på hemsidan och beviljar nu hela Friluftsfrämjandets verksamhet avgiftsfrihet till ideella ledare. Skatteverket konstaterar att det inte är klarlagt om samtliga medlemsorganisationer inom Svenskt Friluftsliv uppmuntrar till regelbunden fysisk aktivitet och bidrar till ökad hälsa på samma sätt som idrottsrörelsen och Friluftsfrämjandet ansetts göra.

Skatteverkets tillämpning av undantag av socialavgiftslagen för ideella ledare

Frågan om likställighet inför socialavgiftslagen har drivits av Svenskt Friluftsliv sedan 2005. Frågan har prövats rättsligt vid ett par tillfällen med varierande utgång – oftast till friluftsorganisationernas nackdel. Friluftsfrämjandet, Region Göteborg drev frågan till regeringsrätten 1996 och fick igenom ett undantag.

Svenskt Friluftsliv har skickat en dialogfråga till Skatteverket genom BDO Mälardalen. Skatteverket konstaterar att det inte är klarlagt om samtliga medlemsorganisationer inom Svenskt Friluftsliv uppmuntrar till regelbunden fysisk aktivitet och bidrar till ökad hälsa på samma sätt som idrottsrörelsen ansetts göra. Läs hela svaret från Skatteverket

I samband med att Svenskt Friluftsliv fick svaret från Skatteverket har myndigheten uppdaterat sina villkor på hemsidan och beviljar nu hela Friluftsfrämjandets verksamhet avgiftsfrihet till ideella ledare. En vinst för friluftslivet. Svenskt Friluftsliv kommer att fortsätta driva frågan i hopp om att fler medlemsorganisationer ska omfattas av avgiftsfrihet.

Läs mer om detta på Skatteverkets hemsida

Svenskt Friluftsliv är mån om en inkluderande syn på fysisk aktivitet och ökad folkhälsa. Den samlade forskningen visar att friluftsliv som innebär regelbunden fysisk aktivitet och kontakt med naturen, leder till tydliga och kraftfulla effekter på den fysiska- och psykiska hälsan och bör därmed likställas i Skatteverkets bedömning.

Vill du fördjupa dig i lagstiftningen, kostnaderna och hur vi på Svenskt Friluftsliv agerat för att få en ändring till stånd – läs mer här.

Foto på malmön

Nybildad referensgrupp om landsbygdspolitiken

Landsbygdernas utveckling är viktig för Sveriges framgång. Därför har regeringen inlett ett arbete för att göra en samlad översyn av landsbygdspolitiken i Sverige. Översynen är en del av regeringens arbete för att hela Sverige ska fungera.

Landsbygdernas utveckling är viktig för Sveriges framgång. Därför har regeringen inlett ett arbete för att göra en samlad översyn av landsbygdspolitiken i Sverige. Översynen är en del av regeringens arbete för att hela Sverige ska fungera.

För att löpande ta in synpunkter och förankra arbetet har det bildats en referensgrupp som vi på Svenskt Friluftsliv deltar i.

Regeringen har valt att hålla referensgruppen förhållandevis liten och i huvudsak bjuda in organisationer som har andra organisationer som medlemmar, eller som på annat sätt har en central position i sin sektor.

Referensgruppen kommer att mötas cirka tre till fyra gånger per år. Första referensgruppsmötet genomfördes 6 december 2023.

Nyhetsbrev nr 6 – 2023

Vilken friluftsår vi haft! Ett fullspäckat år med många träffar, event och spännande dagar. Detta blir årets sista nyhetsbrev och vi berättar om vår kommande medlemskonferens, nya medarbetare på Svenskt Friluftsliv kansli och tankesmedjan. Trevlig läsning.

Vilken friluftsår vi haft!

Ett fullspäckat år med många träffar, event och spännande dagar. Detta blir årets sista nyhetsbrev och vi berättar om vår kommande medlemskonferens, nya medarbetare på Svenskt Friluftsliv kansli och tankesmedjan. 

Trevlig läsning.

Läs nyhetsbrev nr – 2023 här. 

Foto på Josefin Åhrman

Krönika – Låt 2024 bli en explosion för friluftslivet

2023 har prövat oss på flera sätt, i världen men också här i Sverige. Inte minst har nyhetsflödet fyllts med rapportering om nya skjutningar och explosioner runtom i vårt land, något som får mig att reflektera över vilken värld vi skapar för våra barn.

Snön faller utanför fönstret och känslan av jul infinner sig – snart går vi mot årets slut. 2023 har prövat oss på flera sätt, i världen men också här i Sverige. Inte minst har nyhetsflödet fyllts med rapportering om nya skjutningar och explosioner runtom i vårt land, något som får mig att reflektera över vilken värld vi skapar för våra barn.

Den första oktober utlöstes en kraftig sprängladdning i Fullerö, Storvreta utanför Uppsala – min uppväxtort. En ung kvinna dödades och det inträffade lämnade många människor i stor sorg och förtvivlan – även mig; dådet skedde nära kvarteren där jag som knatting sprang runt och utforskade alla skogar och platser, trygg och nyfiken på livet.

Det får mig att tänka på vad mina barn får uppleva. De som är unga på 2020-talet möter en helt annan verklighet än många av er som läser den här texten gjorde; en verklighet med krissamtal på skolan, tomma stolar i klassrummen och kompisar som plötsligt försvinner från fritidsaktiviteten.

Men vanmakten inför våldet får inte medföra att vi ger upp. Tvärtom behövs vi inom friluftslivet nu mer än någonsin! Våra organisationer kraftsamlar och möjliggör en fristad för barn och unga, en fristad som präglas av helt annat innehåll än gatans våld och död. En plats och en sysselsättning som ger barn och unga hopp, glädje och värme, sammanhang och lärdomar för livet. Friluftslivets primära roll är inte att förebygga våld men faktum är att friluftslivet bidrar till just det, genom att bygga unga människors värderingar och framtidstro.

Tyvärr är det många barn och unga som av olika skäl står långt ifrån friluftslivet, men genom regeringens satsning på fritidskortet ser vi en stor chans att kunna skapa möjlighet för fler att delta i ledarledda aktiviteter, inom olika typer av föreningsliv. Hur framgångsrikt detta blir hänger samman med vilka förutsättningar vi får från regeringen att rusta föreningslivet för att ta emot nya deltagare. Vi måste fortsätta utveckla verksamheterna genom fler uppsökande insatser, attrahera ideella ledare och undanröja andra hinder som gör att vissa unga inte får möjlighet att delta i ledarledda fritidsaktiviteter.

Mina barns generation – och de kommande – behöver känna den gemenskap och de många goda krafter som jag omgavs av som ung i Storvreta. Här har vi alla trygga vuxna ett stort ansvar. Så oavsett om du utövar friluftsliv som yrke eller på din fritid – låt oss gemensamt arbeta för att alla ska med, för att vår svenska friluftskultur med de oändliga möjligheter vår natur erbjuder, blir en motpol till våld, död och rädsla. Hårdare tag från myndigheterna i all ära, men förebyggande på riktigt är när ungdomar erbjuds en helt annan typ av gemenskap än kriminella gäng. Målbilden är att framtidens unga ska känna delaktighet, bli sedda och få vara en del i ett sammanhang. Här kan vi inom friluftslivet göra skillnad.

Nu går vi mot årets slut och det är med stor stolthet och glädje som jag tittar tillbaka mot friluftsåret 2023. Trots samhällets utmaningar har friluftsorganisationerna arbetat intensivt för att skapa meningsfulla aktiviteter för alla. Jag ser med stor nyfikenhet fram emot vad 2024 har att erbjuda.

Men först önskar jag dig en god jul och ett gott nytt friluftsår!

Vi tipsar om Grannskapsinitiativet

Tips för er som vill söka medel.

Detta är ett tips för er som vill söka medel.

Svenska Postkodstiftelsen har skapat Grannskapsinitiativet. 

Syfte: Bidra till levande, öppna och tillgängliga grannskap.

Projektstöd ges till nya gemensamma aktiviteter i grannskapet som… ➢ Stärker gemenskapen mellan människor

➢ Skapar nya möten
➢ Bidrar till ökat välbefinnande och hälsa.

Vilka kan söka? Ideella föreningar och allmännyttiga stiftelser. Organisationen ska ha ett svenskt organisationsnummer sedan minst ett år och haft ett bokslut.

Stöd: Det är möjligt att söka 20 000 – 50 000 kronor. Projektet ska helt eller i huvudsak finansieras av pengarna från Postkodstiftelsen, och projektets genomförandet ska inte vara avhängigt annan ej säkrad finansiering

Projektlängd: Projekt inom Grannskapsinitiativet kan vara 1 till 9 månader.

Bra att veta

➢Exempel på grannskap: en by, bygd, tätort, småstad eller ett område inom en medelstor/stor stad

➢Aktiviteterna behöver rikta sig till en allmänhet (t ex barn/seniorer utan medlemskapskrav) och genomföras i målgruppens grannskap

➢Projektet behöver innehålla nya möten och något som är nytt för organisationen (t ex ny eller vidareutvecklad aktivitet, ny plats, ny målgrupp)

➢Ej stöd till enbart inköp eller byggnation – fokus på aktiviteter. Stöd ges till inköp/byggnationskostnader som möjliggör aktiviteterna i projektet

➢Projektstödet betalas ut vid projektstart

Hur går ansökan till?

➢ Ansökan kan skickas in när som helst.

➢ Besked om stöd ges inom 2-6 veckor.

➢ Läs mer om Grannskapsinitiativet och ansök här: www.postkodstiftelsen.se/grannskapsinitiativet

➢ Frågor? Kontakta Grannskapsinitiativet

E-post: grannskap@postkodstiftelsen.se Tel. 073 398 03 54, 072 217 48 87

Paola Wallner

Paola Wallner är ny medarbetare på Svenskt Friluftsliv

Vi är glada att välkomna Paola Wallner som vår nya administrativa assistent! Paola är utbildad inom hälsopromotion, hälsopsykologi, arbetsmiljö och stresshantering, och har ett stort intresse för friluftsliv, folkhälsa och hållbarhet.

Vi är glada att välkomna Paola Wallner som vår nya administrativa assistent!
Paola är utbildad inom hälsopromotion, hälsopsykologi, arbetsmiljö och stresshantering, och har ett stort intresse för friluftsliv, folkhälsa och hållbarhet.

Paola Wallner är 36 år och har tidigare haft olika samordnande roller i sitt arbete med marknadsföring och sociala medier, och ska stödja kansliet med administrativa arbetsuppgifter såsom kontakt med medlemsorganisationer, ansökan för statsanslaget, projektstöd, bokningar och researchinsamling.

– Jag älskar att strukturera och samordna projekt, så det här jobbet känns roligt för mig. Jag ser detta som en chans att arbeta i en verksamhet som bidrar med nytta till människor och samhälle, säger Paola Wallner.

På fritiden går hon gärna på skogspromenad med hunden, men gillar också löpning, skidåkning, yoga och läsning. Hon är ideellt engagerad i en trans- och tjejjour som stöttar unga, och är sugen på att testa vandring som ny friluftssysselsättning.

– Paola är en öppen och social person med hög administrativ förmåga samt en stark känsla för service. Dessutom är hon van att koordinera olika projekt i dialog med många olika människor, vilket kommer vara till stor nytta för oss på kansliet, säger Josefine Åhrman, generalsekreterare.

Paola Wallner börjar på Svenskt Friluftsliv den 1 december. 

Foto på Mathias Mellgren Helge

Ny ansvarig för kommunikation och påverkan

Glada nyheter! Mathias Mellgren Helge blir ny ansvarig för kommunikation och påverkan hos oss på Svenskt Friluftsliv.

Glada nyheter!

Mathias Mellgren Helge blir ny ansvarig för kommunikation och påverkan hos oss på Svenskt Friluftsliv. I denna nyckelroll kommer han att ha övergripande ansvar för kommunikation och för att driva dialog med politiker, myndigheter och medlemmar, med syftet att höja friluftslivets status i samhället liksom att sänka trösklarna för fler att engagera sig inom det organiserade friluftslivet i framtiden.

Mathias Mellgren Helge är 46 år och uppvuxen i Värmland. Han bor i Stockholm med sin fru och två barn. På fritiden älskar han att vara ut på havet, i skogen och på fjället. Han har åkt Vasaloppet fler än tio gånger, och gillar att fiska. 

– Friluftslivet har för mig alltid haft en stark dragningskraft, så den här rollen är som gjord för mig! Jag är mycket glad och tacksam för möjligheten att få vara med och påverka förutsättningarna för friluftsliv och för människor att vara ute i naturen, säger Mathias Mellgren Helge.

Mathias har lång erfarenhet av kommunikation och påverkansarbete. Han kommer närmast från organisationen Företagarna där han arbetat i flera olika roller, bland annat med att bygga upp ett nationellt nätverk för unga företagare, som näringspolitisk expert inom landsbygdsfrågor och ansvarig för arbetet inom branschförbundskansliet med samverkan, kommunikation och politisk påverkan.

– Jag är mycket glad över att välkomna Mathias till oss på Svenskt Friluftsliv! Han arbetar idag i en liknande roll och har stor förståelse för att verka i en paraplyorganisation, vilket är mycket relevant erfarenhet för det här uppdraget. Dessutom är han en driven person och en naturlig relationsbyggare, säger generalsekreterare Josefine Åhrman.

Mathias Mellgren Helge börjar på Svenskt Friluftsliv den 1 februari 2024.

Tankesmedjan 2023

Den 7-8 november arrangerades tankesmedjan 2023 av Naturvårdsverket. Temat för året var kunskap om friluftsliv. Tankesmedjan är en mötesplats för alla som jobbar med friluftsliv; forskare, företag, kommuner, regioner, myndigheter och ideella organisationer.

Kunskap om friluftsliv var temat på årets tankesmedja som Naturvårdsverket arrangerar årligen. Tankesmedjan är en mötesplats för alla som jobbar med friluftsliv; forskare, företag, kommuner, regioner, myndigheter och ideella organisationer. En plats för möten, inspiration, erfarenhetsutbyte och ny kunskap. Och nog finns det kunskap inom friluftslivet! Två rykande nya forskningsrapporter presenterades; Naturvårdsverkets ”Naturen som kraftkälla” och Svenskt Friluftslivs ”Friluftslivets ekonomiska värde” som vi tagit fram genom Mittuniversitetet.

Under dessa två dagar fick vi också se hur kunskapen faktiskt används i praktiken. Region Skåne berättade om hur de jobbar för att tillgängliggöra vandringsleder, genom skyltning och information. De berättade om sin satsning på ”Bättringsvägen” som är en kort vandringsled i sjukhusområden för att patienter och personal enkelt ska ta sig ut. De berättade också hur de lyckats få in mer friluftsliv i skolan genom ett samarbete med Friluftsfrämjandets Skoghjältar, som utbildat 230 fritidspedagoger. Svenska Turistföreningen berättade också om sitt nya projekt ”Nybörjartur” som finansieras av Svenskt Friluftsliv. Nybörjartur tar ut naturovana, eller naturnyfikna, på kortare vandringar med kunskapsstopp längst vägen i grundläggande friluftskunskap kring planering, orientering, allemansrätt och utrustning.

Svenskt Friluftsliv både inledde och avslutade Tankesmedjans program med tre föreläsningar. Dag ett inledde Josefine Åhrman med en dragning om Fritidskortet och en om vårt hållbarhetsarbete. Den senare hade titeln Från policy till verkstad, vilket är talande för hur Svenskt Friluftsliv omvandlar kunskap och teori till praktik.

Som en av de sista talarna föredrog Johan Faskunger den nya rapporten Friluftslivets ekonomiska värde.  Det var med stort intresse konferensens deltagare lyssnade och dragningen följdes av nyfikna frågor. Av kommentarerna efteråt framgick det att rapporten ger ytterligare en dimension till friluftslivets samhällsnytta.

Barn som läser karta

Nyhetsbrev nr 5 – 2023

Hösten är en tid då friluftslivet frodas. Naturen bjuder på hela sin prakt och det organiserade friluftslivet går på högvarv. Det ser man inte minst på de temadagar som ligger i september och på alla de möten och spännande aktiviteter som vi på Svenskt Friluftsliv tagit del av. Om några av dessa kan du läsa mer om här i vårt nyhetsbrev.

Vilken friluftshöst!

Hösten är en tid då friluftslivet frodas. Naturen bjuder på hela sin prakt och det organiserade friluftslivet går på högvarv. Det ser man inte minst på de temadagar som ligger i september; vandringens dag, 4H-dagen, allemansrättens dag, natt i naturen och många fler. Det syns även på alla de möten och spännande aktiviteter som vi på Svenskt Friluftsliv tagit del av. Om några av dessa kan du läsa mer om här i vårt nyhetsbrev. 

Hösten är också den tid då ansökningar till nästa års anslag kommer in. Varje år är det lika roligt att se alla fina friluftsinitiativ som kommer in via ansökningarna och vilken växtkraft det finns bland de ansökande organisationerna.  

Trevlig läsning!

Läs nyhetsbrev nr 5 – 2023 här. 

Bild på barn som går i skogen

Friluftslivet skapar allt större ekonomiskt värde för Sverige

Friluftslivets ekonomiska värde har stigit markant de senaste åren. Sedan 2009 har de sammanlagda utgifterna för människors friluftsliv ökat med 60 procent – från 97 till 154 miljarder kronor* – och skapat hundratusentals jobb varje år.

Pressmeddelande 8 november 2023

Friluftslivets ekonomiska värde har stigit markant de senaste åren. Sedan 2009 har de sammanlagda utgifterna för människors friluftsliv ökat med 60 procent – från 97 till 154 miljarder kronor* – och skapat hundratusentals jobb varje år.

– Undersökningen sätter fingret på hur enormt stor betydelse friluftslivet har, inte bara för oss som individer, vårt välbefinnande och vår gemenskap, utan också för det svenska samhället rent ekonomiskt, säger Josefine Åhrman, generalsekreterare på Svenskt Friluftsliv.

Friluftslivet skapar många värden för människor och vårt land. Några av dessa uppstår genom den konsumtion som deltagande i olika slags friluftsaktiviteter genererar. Den nya studien som Mittuniversitetet gjort på uppdrag av Svenskt Friluftsliv, slår fast att sex av tio vuxna svenskar hade utgifter för friluftsliv, för egen och/eller för andras räkning, som sammanlagt uppgick till 154 miljarder kronor. Jämfört med 2009 har utgifterna ökat med 60 procent, efter att siffrorna justerats för förändringen i prisnivå. Merparten av pengarna, 82 %, spenderades här i Sverige.

Vistelser i naturen ger positiva effekter för samhället. Besökare vid olika naturattraktioner spenderar pengar vilket genererar intäkter för lokala företag, boende, restauranger och transporttjänster, vilket i sin tur stimulerar ekonomisk tillväxt. Studien visar att friluftsrelaterade utgifter förra året bidrog med fler än 167 000 arbetstillfällen, vilket också är en markant ökning från siffran 75 000 för 13 år sedan. Dessutom ger friluftslivet nu ett förädlingsvärde i den svenska ekonomin motsvarande nästan 75 miljarder kronor.

– Studien visar att friluftslivets allt större bidrag till svensk ekonomi är viktigt och måste tas med vid prioriteringen av politiska beslut, men också när det gäller kommunernas och länens planering av till exempel investeringar i och upprustning av befintliga spår, leder och rekreationsområden, säger Josefine Åhrman.

Andra värden än rent ekonomiska

Friluftslivet representerar också flera upplevda värden, som inte är lika enkla att mäta som de ekonomiska. Att vistas i naturen har flera positiva effekter för individer och samhälle, då naturmiljön erbjuder en mängd möjligheter till fysisk aktivitet och avkoppling. Att delta i aktiviteter som vandring, cykling och skidåkning bidrar till en hälsosam livsstil, och för många har vistelser i naturen en lugnande effekt som förbättrar det mentala välbefinnandet. Dessutom visar forskning att friluftslivet erbjuder möjligheter för människor att utmana sig själva och bemästra nya färdigheter, vilket kan öka självförtroendet och ge möjligheter till reflektion, faktorer som i sin tur bidrar till en känsla av mening och identitet.

– En viktig poäng är att friluftslivet kan skapa samhällsnytta långt bortom rapportens resultat. Friluftsinslag i hälso- och sjukvårdens förebyggande arbete minskar de skenande kostnaderna för vård och omsorg när en större andel av vår befolkning lever längre. Genom att sänka trösklarna för hela åldersspannet, från barn till äldre, och genom att finnas i såväl städer som glesbygd i hela landet, spelar friluftsorganisationernas arbete en viktig roll för inlärningen, folkhälsan och vår livskvalitet i stort, säger Josefine Åhrman.

*Siffran anger värdet för 2022–23 efter att det justerats till 2009 års prisnivå, för att jämförelsen ska bli korrekt. Den faktiska summan 2022–23 var 191 miljarder kronor, och utöver det ytterligare 75 miljarder kronor i förädlingsvärde.

FAKTA OM STUDIERNA

Föregående studie gjordes 2009 genom att utgå från 43 olika friluftsaktiviteter som valts baserat på vetenskaplig forskning. Ett representativt urval av deltagare fick bland annat svara på frågor om sina ekonomiska utgifter för friluftsliv.

Under 2022 har studien upprepats, för att mäta skillnaden på direkta ekonomiska effekter, indirekta effekter och svenskarnas värdering av friluftslivet. Datainsamlingen gjordes via Norstats, och 6118 deltagare svarade på en enkät. Urvalet var viktat på kön, ålder och geografi för att spegla den nationella demografiska fördelningen.

Studien är genomförd av Mittuniversitetet (Högberg et al, 2023).

Siffror i jämförelse (omräknade till 2009 års pengavärde, cirkasiffror)

Friluftsrelaterade utgifter
Varav i Sverige
Förädlingsvärde
Arbetstillfällen i Sverige

2009
97 miljarder kronor
75%
34 miljarder kronor
75 600

2022
154 miljarder kronor (+60%)
82%
75 miljarder kronor
167 300

Ekonomiska utgifter för friluftsaktiviteter

  • Under perioden maj 2022 till april 2023 var de aktiviteter som svenskarna haft utgifter för mestadels vardagsnära aktiviteter, precis som undersökningen 2009 visade. Nöjes- och motionspromenad, ströva i skog och mark, picknick och grilla samt bad/dyk är de aktiviteter som det är vanligast med utgifter för.
  • Utgiftsmönstren är påfallande lika 2022–23 jämfört med år 2009. Utgifter för promenad, löpning, naturstudier, orientering, paintball/geocaching, ridning, klättring och rullskridskor är relativt jämnt fördelade över året, andra aktiviteter följer väntade årstidsvariationer.
  • Svenskarna spenderade 2022–23 i genomsnitt ca 22 300 kr på friluftsaktiviteter. Detta var nästan dubbelt så mycket som 2009 i nominella termer, men omräknat till reala termer är det ca 5 000 kr högre utgifter än 2009.
  • Ca 18 200 kr av utgifterna för friluftsliv 2022–23 spenderades i Sverige (11 200 kr inom den egna regionen och ca 7 000 kr i övriga Sverige) och ca 4 100 krutomlands. Jämfört med 2009 har andelen som spenderades utomlands minskat något, vilket skulle kunna vara en pandemieffekt.
  • Boende står för störst andel av utgifterna, 24 %, följt av livsmedel och drivmedel om 15 % vardera. Tjänster kopplade till friluftsliv såsom guidning och entré står för 4 % och reparationer står för 6 %.
  • Svenskarna spenderade i genomsnitt mest under sommaren, precis som 2009 minst under vårvintern (januari-april), vilket skiljer sig från 2009 då hösten var perioden med lägst utgifter.
  • Det är liten årstidsvariation i utgifter för transport och entré/guidning, medan drivmedel och livsmedel har högst utgifter under sommaren, och utgifterna för boende var högst under januari-april.
  • Män har i genomsnitt högre utgifter än kvinnor relaterat till friluftsliv.
  • Äldre personer har lägst utgifter för friluftsaktiviteter och högst utgifter har, något överraskande, de två yngsta ålderskategorierna.
  • Det finns inget tydligt mönster kring utgifter för friluftsliv och utbildning.
  • Personer med högre inkomster har i genomsnitt högre utgifter för friluftsliv, men mönstret är blandat.
  • Personer som lever i hushåll med barn har i genomsnitt högre utgifter.

Effekter av friluftsutgifterna på svensk ekonomi/sysselsättning

  • Boende, livsmedel och utrustning (plus reparation) är de kategorier som

respondenterna haft utgifter för som bidrar mest till svensk ekonomi. Friluftsrelaterade utgifter bidrar totalt med ett förädlingsvärde om närmare 75 miljarder kronor.

  • Vad gäller sysselsättning bidrar friluftslivet med ca 167 300 arbetstillfällen direkt och

indirekt. Samma kategorier som ovan – boende, livsmedel och utrustning plus

reparationer – har störst effekt på sysselsättningen.