Aktuellt

Foto på Jessika Roswall. Josefin Åhrman och Elisabeth Rytterström

Nordisk friluftsstrategi och samarbete i fokus

Under onsdagen träffade Svenskt Friluftslivs generalsekreterare Josefine Åhrman och Elisabeth Rytterström EU-minister Jessica Roswall för att ge våra synpunkter inför framtagandet av en nordisk friluftsstrategi och diskutera fortsättningen framåt.

Under onsdagen träffade Svenskt Friluftslivs generalsekreterare Josefine Åhrman och Elisabeth Rytterström EU-minister Jessika Roswall för att ge våra synpunkter inför framtagandet av en nordisk friluftsstrategi och diskutera fortsättningen framåt.

Vi ser också att friluftslivet kan ha en viktig roll i krisberedskapen. Ett bra exempel på detta är Friluftsfrämjandets projekt Krisvis som finansierats av MSB som ger människor grundläggande kunskaper i friluftsliv, något som många gånger är samma som god krisberedskap. Krisvis – Friluftsfrämjandet (friluftsframjandet.se)

Svenskt Friluftsliv jobbar sedan många år för att stärka friluftslivet i Norden. Genom det nordiska friluftsnätverket NON (Network of Outdoor Organisations in the Nordic Countries) samarbetar vi med våra systerorganisationer och har sedan tidigare tagit fram en handlingsplan för arbetet.

Inom Nordiska rådet har man länge diskuterat att skapa en nordisk strategi och nu har utskottet för kunskap och kultur rekommenderat ministerrådet att ta fram en sådan.

Ett stort och viktigt steg för friluftslivet i Norden.

Projektet

Det tvååriga projektet finansierades av Nordiska ministerrådet och har genomfört fyra seminarier med det ideella friluftslivets organisationer i fyra nordiska länder. Rapporten föreslår en gemensam nordisk handlingsplan för att stärka friluftslivet i Norden, hela rapporten finns att läsa här.

Projektet har kommit fram till följande rekommendationer:

  • Stärka samarbetet mellan friluftsorganisationer i norden
  • Allemansrätten måste värnas
  • Främja friluftsliv I skolan I syfte att öka hälsa och inlärning
  • Förbättra användandet av nature I intregration
  • Ge gröna ytor högre status I stadsplaneringen

Riksdagens friluftsnätverk återuppstår

Riksdagens friluftsnätverk har återuppstått efter att ha varit vilande sedan förra regeringsskiftet. Svenskt Friluftsliv driver nätverket tillsammans med Emma Ahlström Köster, riksdagsledamot från moderaterna och ledamot i kulturutskottet.

Riksdagens friluftsnätverk har återuppstått efter att ha varit vilande sedan förra regeringsskiftet.

Svenskt Friluftsliv driver nätverket tillsammans med Emma Ahlström Köster, riksdagsledamot från moderaterna och ledamot i kulturutskottet.

Nätverket är ett forum för representanter från friluftslivet och riksdagspolitiker med friluftsfrågor på sitt bord att mötas ett par gånger om året och diskutera aktuella friluftsfrågor.

Nätverket träffades sista dagen i januari för att prata om regeringens utredning kring fritidskortet. Trots att fritidskortet innebär många utmaningar är det en satsning som på sikt kan gynna både civilsamhället och befolkningen där strävan är att fler barn och unga får tillgång till en meningsfull fritid.

Medverkade gjorde flera av Svenskt Friluftslivs medlemsorganisationer, Riksidrottsförbundet och ledamöter från nästan alla partier.

Svenskt Friluftsliv vinner mark kring sociala avgifter

Sedan Svenskt Friluftsliv skickade in en dialogfråga till Skatteverket har myndigheten uppdaterat sina villkor på hemsidan och beviljar nu hela Friluftsfrämjandets verksamhet avgiftsfrihet till ideella ledare. Skatteverket konstaterar att det inte är klarlagt om samtliga medlemsorganisationer inom Svenskt Friluftsliv uppmuntrar till regelbunden fysisk aktivitet och bidrar till ökad hälsa på samma sätt som idrottsrörelsen och Friluftsfrämjandet ansetts göra.

Skatteverkets tillämpning av undantag av socialavgiftslagen för ideella ledare

Frågan om likställighet inför socialavgiftslagen har drivits av Svenskt Friluftsliv sedan 2005. Frågan har prövats rättsligt vid ett par tillfällen med varierande utgång – oftast till friluftsorganisationernas nackdel. Friluftsfrämjandet, Region Göteborg drev frågan till regeringsrätten 1996 och fick igenom ett undantag.

Svenskt Friluftsliv har skickat en dialogfråga till Skatteverket genom BDO Mälardalen. Skatteverket konstaterar att det inte är klarlagt om samtliga medlemsorganisationer inom Svenskt Friluftsliv uppmuntrar till regelbunden fysisk aktivitet och bidrar till ökad hälsa på samma sätt som idrottsrörelsen ansetts göra. Läs hela svaret från Skatteverket

I samband med att Svenskt Friluftsliv fick svaret från Skatteverket har myndigheten uppdaterat sina villkor på hemsidan och beviljar nu hela Friluftsfrämjandets verksamhet avgiftsfrihet till ideella ledare. En vinst för friluftslivet. Svenskt Friluftsliv kommer att fortsätta driva frågan i hopp om att fler medlemsorganisationer ska omfattas av avgiftsfrihet.

Läs mer om detta på Skatteverkets hemsida

Svenskt Friluftsliv är mån om en inkluderande syn på fysisk aktivitet och ökad folkhälsa. Den samlade forskningen visar att friluftsliv som innebär regelbunden fysisk aktivitet och kontakt med naturen, leder till tydliga och kraftfulla effekter på den fysiska- och psykiska hälsan och bör därmed likställas i Skatteverkets bedömning.

Vill du fördjupa dig i lagstiftningen, kostnaderna och hur vi på Svenskt Friluftsliv agerat för att få en ändring till stånd – läs mer här.

Foto på malmön

Nybildad referensgrupp om landsbygdspolitiken

Landsbygdernas utveckling är viktig för Sveriges framgång. Därför har regeringen inlett ett arbete för att göra en samlad översyn av landsbygdspolitiken i Sverige. Översynen är en del av regeringens arbete för att hela Sverige ska fungera.

Landsbygdernas utveckling är viktig för Sveriges framgång. Därför har regeringen inlett ett arbete för att göra en samlad översyn av landsbygdspolitiken i Sverige. Översynen är en del av regeringens arbete för att hela Sverige ska fungera.

För att löpande ta in synpunkter och förankra arbetet har det bildats en referensgrupp som vi på Svenskt Friluftsliv deltar i.

Regeringen har valt att hålla referensgruppen förhållandevis liten och i huvudsak bjuda in organisationer som har andra organisationer som medlemmar, eller som på annat sätt har en central position i sin sektor.

Referensgruppen kommer att mötas cirka tre till fyra gånger per år. Första referensgruppsmötet genomfördes 6 december 2023.

Pojke som sitter på en brygga och fiskar

Nationellt hälsoprogram för barn och unga ska ge bättre och mer jämlik hälsa

Regeringen har nyligen beslutat att ta fram ett nationellt hälsoprogram för barn och unga i syfte att främja en bättre och mer jämlik hälsoutveckling i samhället. I förslaget pekas friluftslivet ut som en viktig aktör i arbetet.

Regeringen har nyligen beslutat att ta fram ett nationellt hälsoprogram för barn och unga i syfte att främja en bättre och mer jämlik hälsoutveckling i samhället. I förslaget pekas friluftslivet ut som en viktig aktör i arbetet. Nationellt hälsoprogram för barn och unga ska ge bättre och mer jämlik hälsa – Regeringen.se

  • Vi är glada över att regeringen har identifierat att det organiserade friluftslivet kan bidra till arbetet för en mer jämlik hälsoutveckling hos barn och unga och mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård i Sverige, säger generalsekreterareJosefine Åhrman, för det är verkligen sant! Det organiserade friluftslivet har unika möjligheter att kroka arm med hälso- och sjukvården för att främja rörelse, naturkontakt, inlärning, livsstil och utveckling hos barn och ungdomar genom att vara en erfaren och kompetent utförare av aktiviteter och utbildning med fokus på friluftsliv. På så sätt främjas en jämlik hälsa i den utpekade gruppen. Samverkan mellan hälso- och sjukvården och civilsamhället är nyckeln för att lyckas uppnå en sådan utveckling – det har man tidigare sett i liknande satsningar såsom fysisk aktivitet på recept till vuxna.


Forskning visar också att friluftsbaserade insatser kan främja hälsa och utveckling hos barn och unga, såväl inom skolans som friluftsorganisationers verksamhet.

Läs rapporten om friluftsliv och folkhälsa här.

Socialministern på besök

Socialministern Jakob Forssmed besökte den 9 maj Svenskt Friluftsliv. Vi fick givande och bra samtal.

Socialministern Jakob Forssmed besökte den 9 maj Svenskt Friluftsliv.
Vi samtalade bland annat om;

Vikten av ideella ledare och vilka förutsättningar som krävs för att få fler engagerade ledare in i friluftslivet.

Fritidskortet och dess möjligheter men också vilka utmaningar som kommer med det bland annat avsaknaden av väsentlig infrastruktur.

Sist men absolut inte minst samtalade vi om friluftsanslaget. Trots att de organiserade friluftslivet har ca 1,8 miljoner medlemskap, hälften så stora som idrottsrörelsen med sina ca 3,3 miljoner medlemskap. Så får friluftslivet knappt 5% motsvarande idrottsrörelsens statliga stöd.

Öppet seminarium i riksdagen – Uppföljning av delar av den svenska friluftspolitiken

Idag genomfördes ett öppet seminarium i riksdagens andrakammarsal kring rapporten ”Uppföljning av delar av den svenska friluftspolitiken”.

Den 1 december 2020 beslutade kulturutskottet att inleda en uppföljning på området friluftsliv. Utgångspunkten för arbetet var det riksdagsbundna målet för friluftslivspolitiken och de tio mätbara mål som har redovisats till riksdagen. Under arbetets gång beslutades att uppföljningen skulle inriktas mot fyra av friluftslivspolitikens tio mål, nämligen Allemansrätten, Tillgång till natur för friluftsliv, Attraktiv tätortsnära natur och Ett rikt friluftsliv i skolan.

Uppföljningen har genomförts av en arbetsgrupp inom kulturutskottet med stöd av utvärderings- och forskningssekretariatet vid riksdagens utskottsavdelning. Underlaget till uppföljningen har utarbetats av Joakim Skotheim vid utvärderings- och forskningssekretariatet i samarbete med kanslichef Ann Aurén och föredragande Maria Lindh Sjöström vid kulturutskottets kansli. I arbetet har även sekretariatschef Thomas Larue medverkat.

På seminariet som från Svenskt Friluftsliv representerades av ordförande Susanne Maarup och generalsekreterare Josefine Åhrman lyftes bland annat behovet av bättre tillgång till tätortsnära natur, behovet av att öka kunskapen kring allemansrätten och vikten av att förstärka skolans arbete när det kommer till kunskap och aktiviteter kopplat till friluftsliv. Ytterligare en viktig fråga lyftes under seminariet – friluftslivets betydelse när det kommer till fysisk och psykisk hälsa.

Svenskt Friluftslivs ”En vitbok för friluftslivet” som arbetats fram under 2022 gjordes tillgänglig på plats. Ett antal medlemsorganisationer berättar i den om hur de arbetar med friluftsliv och vad de ser för möjligheter framöver i form av utveckling av deras verksamheter och projekt.

Läs Uppföljning av delar av den svenska friluftspolitiken här.

Läs En vitbok för friluftslivet här.