Fyra forskare skriver debattartikel om vikten av friluftsliv – Pandemin har visat att vi behöver stärka friluftslivet!

27 juni, 2021

DN DEBATT 27/6 2021

Pandemin har visat naturens betydelse för många människors välbefinnande. Vi har nu en rad förslag för att öka friluftslivets samhällsnytta och naturturismens värdeskapande, skriver fyra forskare.

I spåren av corona­pandemin har intresset för den svenska naturen ökat kraftigt. Allt fler ägnar sig åt friluftsliv och semester i Sveriges natur när andra delar av samhället har stängt ner. Naturvårdsverket uppskattar det till 300 000 fler besökare i våra nationalparker under 2020. Samtidigt rapporteras i medierna om överfulla parkeringsplatser, trängsel, nedskräpning och en hotad allemansrätt.

Pandemin har tydliggjort naturens betydelse för många människors välbefinnande, men blottar samtidigt samhällets brister i arbetet med att främja förutsättningarna för ett hållbart friluftsliv.

Friluftsliv definieras som ”vistelse utomhus i natur- eller kulturlandskapet för välbefinnande och naturupplevelser utan krav på tävling”. Friluftslivet har stor bredd och är viktigt för bland annat folkhälsan (fysisk aktivitet utomhus), som pedagogisk arena (miljöpedagogiken) och som näring (naturturism, utrustning). Forskning visar att i stort sett alla svenskar ägnar sig åt friluftsliv i någon form, många gör det ofta, särskilt på helger och längre ledigheter.

Den nationella friluftspolitiken som beslutades av riksdagen 2010 identifierar tio mål för att stödja människors möjligheter att vistas ute i naturen och utöva friluftsliv med allemansrätten som grund. I den senaste utvärderingen hade endast tre av målen en positiv utveckling.

I Sverige hör frågorna om friluftslivets främjande nära samman med naturvården. Naturvårdsverket är den myndighet som verkar för att förutsättningarna för friluftslivet utvecklas, och samordnas med flera andra myndigheter, bland annat Havs- och vattenmyndigheten, Boverket och Skogsstyrelsen. Åtta av Sveriges 16 miljökvalitetsmål innehåller dessutom preciseringar om friluftsliv.

Även den svenska skogspolitiken lyfter fram friluftslivets betydelse, under begreppet ”skogens sociala värden”. Sedan 1990-talet finns två jämställda mål för skogen, produktion och miljö. Men skogens sociala värden hamnar i skuggan av träden. Skogsstyrelsen slår fast i en rapport från 2018 att målen för skogens sociala värden är vaga, fördelade på olika politikområden vilket försvårar för kostnadseffektiva åtgärder och styrmedel.

Genom Riksskogstaxeringen finns en 100-årig historia att systematiskt mäta virkesproduktionen. Andra systematiska inventeringar har lagt grunden för naturvårdens prioriteringar. Inom friluftslivet saknas motsvarande systematik och långsiktighet i kunskaps­insamlingen. Statistik om friluftsvanor som SCB samlat in sedan 1970-talet har successivt monterats ner. Systematiska undersökningar av besökare i populära rekreationsområden saknas, något som borde vara en självklarhet (som det är i våra nordiska grannländer).

För att främja friluftslivets positiva effekter är landskapets tillgänglighet avgörande. Och att vi sköter våra naturresurser på ett sätt som främjar friluftslivets förutsättningar. Just nu står mycket på spel i det avseendet.

Regeringens strandskyddsutredning (SOU 2020:78) har nyligen varit på remiss. Om förslagen blir verklighet kan de få långtgående konsekvenser för vår allemansrättsliga tillgång till stränder. Skogsutredningen som presenterades i våras (SOU 2020:73), lyfter fram naturturismens möjligheter, men friluftslivet lyser med sin frånvaro i utredningen. Naturvårdsverket har fått i uppdrag att tillsammans med flera andra myndigheter göra en översyn av anspråk på områden med riksintresse, där friluftsliv är ett.

På samma myndighet pågår också ett arbete med en ny nationalparksplan. Riksdagens kulturutskott har påbörjat en uppföljning av friluftslivspolitiken som ska vara klar våren 2022.

Sammantaget innebär detta att det nu är hög tid för samhället att på allvar uppmärksamma friluftslivet och naturens upplevelsevärden. För en förvaltning av våra naturresurser i takt med tiden föreslår vi följande:

Fokusera på besöksförvaltning. Med inspiration från Norge vill vi introducera begreppet besöksförvaltning. Det innebär att planera och förvalta naturen så att upplevelsen för besökarna och det lokala värdeskapandet optimeras, naturförståelsen ökar och dess värden tillvaratas. Poängen är att det sker strukturerat och i samverkan mellan offentliga, ideella och privata krafter. Skyddade områden, och andra populära rekreationsområden, ska alla ha en besöksförvaltningsplan.

Värna gemensamma resurser. Mycket av den negativa publiciteten kring friluftslivet under corona­pandemin handlar om överutnyttjande av fria tillgångar. Allemansrätten och naturens tillgänglighet är viktiga för både friluftslivet och turismen. Samma sak gäller naturinformation, leder och annan infrastruktur som är mer eller mindre fritt tillgänglig. De representerar värden som måste vårdas och utvecklas. För detta behövs en tydligare politik, hållbara finansieringslösningar och att friluftslivet stärks i den kommunala fysiska planeringen.

Förbättra samspelet mellan friluftsliv och naturvård. Friluftsliv och naturvård är två samhällsintressen som har mycket gemensamt. En bättre integration inom politik och förvaltning, är både önskvärd och möjlig. Den ökade uppmärksamheten kring vikten av biologisk mångfald förstärker dessa möjligheter. Globala forskningsrapporter om biologisk mångfald pekar på betydelsen av naturupplevelser för vår hälsa och vårt välbefinnande, men understryker att människor ser och värderar arter och landskap olika. Ett väl fungerade samspel behöver därför grundas i insikten att friluftsliv handlar om människor, biologi och ekologi – tillsammans.

Inför ett socialt mål i skogen. Vi menar att det behövs ett tredje mål i svensk skogspolitik, ett mål om skogens sociala värden. Åtskilliga studier har visat på svenskarnas djupa relation till skogen, och den är en underutnyttjad resurs inom turism och landsbygdsutveckling. I dag säger skogsvårdslagen att skogens kulturmiljövärden samt dess estetiska och sociala värden ska värnas. Genom ett tredje socialt mål, jämte målen om produktion och miljö, ökar skogens samhällsekonomiska värden.

Öka stödet till friluftsorganisationerna. Sveriges friluftsorganisationer representerar över 1,6 miljoner medlemmar. Det årliga statliga stödet på 48 miljoner kronor är blygsamt i relation till andra grupper inom civilsamhället. Friluftslivet har heller inte fått något riktat stöd under pandemin. Vår bedömning är att ett ökat statligt stöd till friluftsorganisationerna kan bidra till ett mer hållbart nyttjande av naturen och ett kostnadseffektivt sätt att förmedla naturkänsla och kunskap till allmänheten.

Förbättra kunskapen om frilufts­livet. Det finns uppenbara behov av bättre statistik, mer systematisk kunskapsinsamling och kunskapsspridning om både friluftsliv och naturturism. Det är särskilt angeläget då friluftsaktiviteter blir alltmer rörliga och teknifierade. Naturvårdsverket bör i sin roll som samordnare få uppdraget att, tillsammans med lämpliga läro­säten, ta fram en handlingsplan för bättre kunskap och kunskapsförmedling. Allt detta ligger inom ramen för det tionde målet i friluftspolitiken, och har avgörande betydelse för uppfyllandet av alla de övriga målen.

Vi menar att ovanstående förslag bidrar till att öka friluftslivets samhällsnytta och naturturismens värde­skapande. De bidrar också till att förskjuta ekonomin från resurs­förbrukning till upplevelser vilket gör det lättare att nå både Sveriges miljömål och klimatmål. Men kanske viktigast av allt, de bidrar till människors naturförståelse i ett alltmer urbant och digitalt samhälle som står inför stora hållbarhetsutmaningar.

 

Peter Fredman, professor i turism­vetenskap, Mittuniversitetet och Norges Miljø- og biovitenskapelige universitet
Klas Sandell, professor emeritus i kulturgeografi, Karlstads universitet
Marie Stenseke, professor i kulturgeografi, Handelshögskolan, Göteborgs universitet
Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria, KTH

 

Läs debattartikeln på DN här.

 

Medlemsorganisationer