Kunskap och samverkan minimerar drunkningsolyckorna

28 juni, 2018

Den 27 juni skrev Svenska Livräddningssällskapet en debattartikel i Altinget om hur drunkningsolyckor kan förhindras genom samverkan, riktade medel och nationell preventionsstrategi.

De senaste 10 åren har 1055 personer varav 86 barn under 18 år, mist livet i samband med drunkningsolyckor i Sverige. En majoritet av dessa onödiga drunkningsolyckor går att förebygga genom ökad kunskap och förbättrad samverkan. Riktade medel och en nationell strategi för drunkningsprevention behövs nu.

I Sverige finns cirka 96 000 sjöar och en kuststräcka om 2 400 kilometer, lägg därtill cirka 470 publika badanläggningar och cirka 65 000 privata pooler. Människor i Sverige befinner sig dagligen i miljöer där de exponeras för vatten, mer eller mindre frivilligt.

Helt oacceptabelt
Maj 2018 kommer för lång tid framöver att förknippas med medelhavsvärme, klarblå himmel och strålande sol. Högre temperaturer bidrar till fler aktiviteter i och vid vatten och den ökade exponeringen vid landets badplatser och vattendrag resulterar dessvärre i fler drunkningar. Maj månad 2018 noterar det högsta antalet drunkningar på 18 år med totalt 21 förolyckade personer, ett anmärkningsvärt högt antal och helt oacceptabelt. Sverige har lyckats pressa ner drunkningstalen från 340 personer per år på 1960-talet till nivåer om ca 100-120 personer per år idag. Men sedan 1990-talet har utvecklingen stagnerat. Så sent som 2009 är första tillfället som Svenska livräddningssällskapet summerar under 100 omkomna och inte sedan 2010 har vi haft färre omkomna än 79 personer per år.

Dyster utveckling
Den senaste tidens dystra utveckling signalerar att det inte går att slå sig till ro, vi kan vara stolta för det arbete som uträttats fram till idag, men vi kan absolut inte vara nöjda. Hur kan vi tillsammans genom ett proaktivt förhållningssätt påverka dessa samhällsekonomiska belastningar i en positiv riktning och minska det mänskliga lidandet?

Ökad kunskap om bakomliggande faktorer och orsakssamband behöver kartläggas bättre. Vi vet idag relativt lite om orsaker till drunkning och optimala preventiva åtgärder i en svensk kontext. Att över tid systematiskt inhämta, sammanställa och analysera relevant statistik från alla inblandade myndigheter är helt avgörande för att kunna förstå orsakssamband och fatta väl underbyggda beslut.

Bättre samverkan för att lära av varandras erfarenheter är ofta ett vinnande koncept. I kampen för att rädda liv är många aktörer inblandade, allt ifrån enskilda personer som upptäcker och larmar om händelsen till statliga och kommunala myndigheter såväl som försäkringsbolag och näringsliv. Hela kedjan behöver identifieras och koordineras för att optimera insatserna. Multilaterala samarbeten är helt nödvändigt för att optimera prevention och framtida räddningsinsatser.

Riktade budskap till specifika målgrupper som evidensbaserat och informativt beskriver hur man kan undvika faror kan öka medvetenheten och minska dödsfallen. Ökad simkunnighet, användandet av flytväst och undvikande av alkohol är självklarheter liksom uppdaterade kunskaper om hjärt- lungräddning (HLR) om olyckan är framme. Alla vi som verkar för att människor ska få en tryggare vistelse i, på och vid vatten vet att de flesta drunkningsolyckor är möjliga att förhindra och att tidiga insatser redan på olycksplatsen räddar liv, kunskapen behöver komma fler till del.

Riktade medel för drunkningspreventivt arbete behöver allokeras. Arbetet med att kartlägga, sammanställa, analysera och nå ut till allmänheten är viktigt och kan inte längre nedprioriteras. I ett land som Sverige är det hög tid att avsätta riktade medel för drunkningsprevention. Ett liv värderas utifrån samhällsekonomiska aspekter till ungefär 22 miljoner kronor. 2017 kostade drunkningsdöden samhället 2,2 miljarder. Detta är för mycket, för många dödsfall och ett för stort lidande.

En Nationell Strategi för Drunkningsprevention i nära samverkan mellan berörda vattensäkerhetsorganisationer och myndigheter är nödvändig för att öka kunskapen och minska antalet döda och skadade vid drunkning. Vikten av att högsta beslutande nivå i samhället tar sig an arbetet genom att tydliggöra syfte och mål i övergripande styrdokument är av största vikt för att på allvar förbättra situationen nu. Drunkningsolyckor skördar offer i samtliga åldrar och samhällsskikt, många blir hjärnskadade för livet och familjer och närstående drabbas hårt.

Hög tid för beslutsamhet
Krafttag krävs för att ytterligare minska antalet omkomna i drunkningsolyckor. Vårt mål är att fram till 2030 sänka antalet omkomna i drunkningsolyckor med minst 50 procent. Det är hög tid att visa beslutsamhet från högsta nivå för ett Sverige fritt från drunkning!

 

Camilla Wikland, Ordförande Svenska livräddningssällskapet
Andreas Claesson, Ordförande Svenska HLR-rådet

Läs hela debatt artikeln i Altinget här. 

 

Medlemsorganisationer