Fysisk inaktivitet – produktionsbortfall och sjukvårdskostnader

28 januari, 2006

Vilka sjukvårdskostnader förorsakas av fysisk inaktivitet? Hur mycket större kunde produktionen av varor och tjänster i samhället ha varit om fysisk inaktivitet inte medfört att folk blivit sjuka och pensionerats eller avlidit i förtid? Det är de båda frågor som besvaras i denna beräkning av de samhällsekonomiska kostnaderna för fysisk inaktivitet. Detta är den första beräkningen i sitt slag av de kostnader som orsakas av fysisk inaktivitet i den svenska befolkningen.

I den här studien Fysisk inaktivitet  beräknas sjukvårdskostnader och produktionsbortfall för ett antal sjukdomar som den epidemiologiska forskningen visat ha säkerställt samband med fysisk inaktivitet. Fysisk inaktivitet tillskrivs en procentandel som bestäms av motionsvanor och överdödlighet i sjukdomen bland dem som är helt fysiskt inaktiva eller oregelbundet fysiskt aktiva. Det finns inga allmängiltiga epidemiologiska studier som klart fastställt sambanden mellan fysisk inaktivitet och sjuklighet eller sjukvårdsutnyttjande. Beräkningarna vilar således på antagandet att samma tillskrivningstal kan användas för samtliga kostnadskomponenter och inte bara för förtidig död. På grund av att lämpliga registerdata om sjukskrivningar saknas efter den reform som medförde arbetsgivarinträdet år 1992, har vi inte kunnat beräkna kostnaderna för produktionsbortfall till följd av kortvarig sjukfrånvaro. Studien avser mortalitet och morbiditet hos individer i åldrarna 18 – 84 år. Beräkningen skiljer inte mellan vem som förorsakar kostnaderna och vem som betalar.

Med dessa avgränsningar beräknas ungefär 6.700 svenskar ha dött som följd av bristande motion år 2002, något som motsvarar ungefär 49.000 förlorade levnadsår eller 5.500 arbetsår. Samma år förtidspensionerades 1.500 människor på grund av de medicinska skadeverkningarna av fysisk inaktivitet, vilket innebär ungefär 14.000 förlorade arbetsår. Värdet av produktionsförlusterna på grund av dessa förtidspensioneringar och dödsfall är cirka 5,3 miljarder, något som motsvarar ungefär 3 procent av produktionsbortfallet för samtliga sjukdomar. För sjukvården medförde bristande motion bl a 17.800 vårdtillfällen och 88.600 vårddagar i sluten sjukvård och en total kostnad om cirka 750 miljoner, vilket motsvarar 0,4 procent av de totala hälso- och sjukvårdskostnaderna. Enligt beräkningen kostade således de medicinska skadeverkningarna till följd av fysisk inaktivitet – exklusive kostnaderna för den tillfälliga sjukligheten – totalt ungefär 6 miljarder kronor om året. Siffran kan jämföras med motsvarande beräkning för cigarrettrökning år 2001 som var 8,3 miljarder.

Studien är finansierad av Friluftsrådet och genomförd på uppdrag av FRISAM (Friluftsorganisationer i samverkan) av docent Kristian Bolin och professor Björn Lindgren, verksamma vid Lunds universitets centrum för hälsoekonomi (LUCHE).

Ta del av en kortare version av rapporten Fysisk inaktivitet – kortversion.

Medlemsorganisationer