Friluftslivet i samhällsdebatten – Friluftslivets års kommunikatör Sanna Ameln möter Cassandra Sundin, suppleant i riksdagens kulturutskott för Sverigedemokraterna

1 oktober, 2020

Bakgrund
Cassandra är riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, arbetar med riksdagens kulturutskott och är med i Sveriges delegation i Nordiska rådet.

Begreppet friluftsliv är brett. Utifrån din politiska roll – hur definierar du friluftsliv?
Friluftslivspolitiken är en av mina hjärtefrågor och något jag jobbar mycket med inom ramen för mitt uppdrag. Jag definierar det dels som en viktig nyckel för folkhälsan, men också en plats för rekreation, sportutövande och turism. Det fyller också en viktig funktion för att knyta ihop natur- och kulturarv. Meningsfulla aktiviteter i naturen som gör gott för både kropp och själ är friluftsliv för mig, både som politiker och som person.

Hur stor plats skattar du att friluftslivsfrågor får i den politiska debatten idag? 
Friluftslivsfrågorna borde få en betydligt större plats i den politiska debatten. Inte bara i debatten som rör frågorna specifikt utan även i andra debatter där friluftslivet kan spela en större roll. Det är ett ämne som bör integreras inom fler samhällssektorer.

Vilka är de  tre viktigaste frågorna på den politiska agendan gällande friluftsliv enligt dig?
Det finns många frågor som är otroligt viktiga så att välja tre är svårt. Exempel är socialavgiftslagens halva basbeloppsregel som inte Svenskt Friluftsliv omfattas av men borde omfattas av, återinförande av de reglerade friluftsdagarna i skolan och ökad kunskap om allemansrätten.

Hur skiljer sig dina prioriterade frågor från hur den allmänna prioriteringen ut?
Jag upplever främst att andra röster i debatten ibland jämför idrottsfrågor och friluftsfrågor och där värdesätter idrottspolitiken högre. De borde anses som lika viktiga i arbetet för en bättre folkhälsa generellt. I debatten inom friluftspolitiken prioriteras ofta de som ägnar sig åt enbart idrottsutövande i utomhusmiljö, där man glömmer vad friluftslivet kan spela för roll för alla människor – oavsett till exempel var du bor, ålder, socioekonomisk bakgrund eller fysiska och psykiska förutsättningar.

Vilket är det bästa tillvägagångssättet för aktörer inom friluftslivet att skapa dialog för att påverka den politiska debatten?
Jag tror att opinionsbildning i sociala medier (och andra medier) når ut till många, men även att förmedla kunskap genom att hålla seminarier och föreläsningar i olika sammanhang. För det krävs givetvis ekonomiska medel och anslaget i den årliga budgetpropositionen bör höjas.

Enligt undersökningar från bland annat SCB nyttjar uppemot 90 % av svenskarna friluftslivet, men vi ser att det finns grupper som är underrepresenterade i statistiken. Det är bland andra barn i åk 4-6 samt personer med utländsk bakgrund. Vad anser du skulle behövas för att öka nyttjandet av friluftsliv bland dessa grupper?
Ökad kunskap om allemansrätten och reglerade friluftsdagar i skolan är en bra början. Många önskar mer vistelse i naturen men saknar kunskap och erfarenhet. Om man i tidig ålder får erfarenheter av naturvistelser finns en större trygghet i sina personliga förutsättningar och kunskaper i vuxen ålder.

Hur är de ekonomiska utsikterna för projektet med tanke på t. ex de ekonomiska svårigheterna som Corona medför? 
Budgetanslaget bör höjas av många anledningar, inte minst med anledning av covid-19 som medfört ytterligare utmaningar inom branschen. Regeringen bör även öronmärka medel i en anslagshöjning till genomförandet av friluftslivets år för att säkerställa möjligheterna till detta. Sverigedemokraterna kommer fortsatt att föreslå höjning av anslaget i vår budget i höst och vi hoppas att övriga partier också inser vikten av det.

 

Medlemsorganisationer