Friluftsorganisationerna är nyckeln till att locka fler till friluftslivet – Friluftslivets års kommunikatör Sanna Ameln möter Magnus Ek, Miljöpolitisk talesperson för Centerpartiet

27 maj, 2020

Bakgrund

Magnus är uppväxt på en släktgård i Gryt med naturen inpå knuten. Där finns ett skiftande landskap av skog, lantbruk och skärgård som Magnus gärna nyttjar för att njuta av fritid och för att umgås. Som ungdom engagerade han sig både i idrott och politik och nu, blott 26 år gammal, är han riksdagsledamot och miljöpolitisk talesperson för Centerpartiet.

Vikten av jämlik tillgång till naturen

I sin politiska roll handlar frågorna ofta om jämlik tillgång till naturen som, med tanke på hans ämbete, ofta landar i frågor kring miljö. Sverige är ett land där de allra flesta har tillgång till naturen, dels för att vi har mycket natur i vårt land, dels för att alla har tillgång till naturen genom allemansrätten. Magnus menar att urbaniseringen dock gör att tillgången blir ojämn. Här behöver vi hitta sätt att överbygga de problem som urbaniseringen innebär.

Tuff konkurrens om de ungas tid

Magnus brinner för friluftsfrågor och ser en av de stora utmaningarna kring att få ovana, främst unga, till friluftslivet är den stora konkurrensen om deras tid. Utbudet av aktiviteter är stort och det gör det svårare för enskilda organisationer, oavsett om det gäller idrott, friluftsliv eller politik, att locka unga till sig. Enligt Magnus är det viktigt att friluftsorganisationerna får relevant stöd för att kunna stå starka.

Friluftsorganisationerna ser Magnus som nyckeln till att få ut nya grupper i naturen. Den ideella rörelsen är vital för det svenska samhället genom att kunna erbjuda aktiviteter, bygga broar och skapa värdefull fritid. Även om vårt beteendemönster har förändrats över tid, finns de historiska värdena av friluftslivet kvar. Han ser många av de fina initiativ som tas av organisationerna för att gynna utvecklingen och tror att fokus ska ligga på att nå ut till de ovana snarare än att anpassa aktiviteterna. Det har Magnus själv erfarenhet av sedan sin tid i ungdomsförbundet, där de lyckades vända danande medlemssiffror, inte genom att ändra verksamheten utan genom ändrade vanor för hur de visade upp sig.

Sänk trösklarna

En annan del i att locka till sig nya personer till natur och friluftsliv är att sänka trösklarna. Som exempel nämner Magnus skolan som har fått det svårare att arrangera aktiviteter utanför skolan t ex friluftsdagar. Det kräver mer resurser, resor och speciella försäkringar, vilket skapar hinder. En annan tröskel är att inte skapa utanförskap för nya deltagare i friluftslivet, genom att förutsätta att alla kommer in med förkunskaper. Det finns människor i vårt land som varken har traditionen eller vanan att vistas i naturen, medan andra har det sedan barnsben.

Fortsatt tillgång till natur för alla förutsätter dialog och ömsesidig respekt

Svenskar tar ibland naturen för givet, trots att allemansrätten och tillgången till naturen ofta är det vi skattar högt när vi får frågor om vad det är som är bra med Sverige. Svenskarnas sätt att dela naturen har alltid fungerat mer eller mindre friktionsfritt, men det kräver dialog och en ömsesidig respekt för varandras intressen för att det ska fortsätta fungera, menar Magnus.

Även här spelar friluftsorganisationer och andra aktörer en viktig roll i att prata med politiker på alla nivåer om utmaningar och lösningar inom friluftslivsfrågor. Svenska politiker är mer tillgängliga än i många andra länder och uppskattar att få inspel utifrån och därmed en inblick i verkligheten.

Medlemsorganisationer