Inspel till Framtidsdagen #hälsoidé

16 november, 2012

Friluftslivet står för bredd och lustfylld aktivitet utan prestationskrav. Friluftslivet innebär kontakt med naturen på ett sätt som inte bara förbättrar folkhälsan utan dessutom bidrar till förståelse för och ödmjukhet inför naturens villkor. Kort sagt – satsa på friluftslivet för bättre folkhälsa!

Friluftslivet har stor betydelse för folkhälsan och välbefinnandet och bidrar till landsbygdsutveckling och regional tillväxt. Att värna allemansrätten är en central uppgift. Nedan följer fakta om friluftslivets positiva effekter dessa är också argument för varför samhället skall satsa på friluftslivet.

Det svenska friluftslivets organisationer samlar drygt två miljoner medlemmar, varav cirka 300 000 är barn och ungdomar. Rörelsen genomför årligen cirka 50 miljoner aktivitetstimmar för medlemmarna och 10 miljoner aktivitetstimmar för allmänheten. Per år. Ett stort bidrag till samhället, som utförs med mycket knappa resurser. Den svenska friluftsrörelsen vill få fler människor att komma ut i naturen men upplever att det blir allt svårare att engagera och utbilda ledare på ideell basis. Flera organisationer har svårt att ge ledare ersättning för de insatser de gör efter ordinarie arbetstid. Det finns även ett stort behov av ökad kunskap om, och resurser för, hur man ska kunna attrahera nya medlemmar och behålla de nuvarande. Friluftslivsorganisationernas stora engagemang och viktiga bidrag till samhällsbygget tas för givet. Men faktum är att det saknas en tillräcklig grundfinansiering vilket leder till att allt fler organisationer har svårt att överleva, och att friluftslivets infrastruktur nu är på väg att falla sönder. Friluftsorganisationerna åtnjuter inte det stöd som ges till idrottsorganisationer via Riksidrottsförbundet.

Mer friluftsliv förbättrar folkhälsan

30 minuter om dagen räcker
Sambandet är starkt mellan låg fysisk aktivitet/fysisk kondition och högre dödlighetstal. Ett försök att sammanfatta hittillsvarande forskning visar att stillasittande individer löper nästan dubbelt så hög risk att dö av hjärt-kärlsjukdom som sina fysiskt mer aktiva jämnåriga. Risken för tjocktarmscancer är också fördubblad hos stillasittande personer, jämfört med hos aktiva individer. Sockersjuka (åldersdiabetes) är vanligare hos inaktiva män och kvinnor än hos dem som regelbundet motionerar. Det räcker med att promenera 30 minuter om dagen för att uppnå normalkondition. Källa: SBU-rapport nr 132/97 ”Längre liv och bättre hälsa – en rapport om prevention”

Motion i skogen ger turboeffekt
Är effekten av motion lika stor om den utövas i en fönsterlös källare som i skogen? Muskelanspänningen är kanske densamma men när det gäller stressreduktion och buffring för kommande stress och olika hälsoeffekter så vinner skogen. Efter bara 4-5 minuter i naturen går puls och blodtryck ner och mängden stresshormoner i blodet minskar. Natur i kombination med fysisk aktivitet har en turboeffekt som dessutom är mer långvarig. Källa: Norling Ingemar & Larsson Eva-Lena 2004 ”Ett gott och friskare liv som äldre – för en aktiv livsstil i natur och trädgård”

Blodtrycket sjunker i naturen
Den stressåterhämtning vi upplever i naturen beror på två faktorer som förstärker varandra. Det är dels den psykologiska distansen till krav och rutiner i vardagslivet och dels att naturen fångar vårt intresse. På så sätt försvinner tankar på krav och annat som ligger till grund för stress. Studier visar att blodtrycket ökar vid vistelse i urban miljö och sjunker för promenerande i naturmiljö. Källa: Hartig Terry 2003 ”I naturen sjunker blodtrycket” Skog & Forskning 2003 nr 2

Naturen ger stimulans åt hjärnan
Det är nödvändigt att vara utomhus för att hjärnan ska kunna stimuleras av den ström av ljud, ljus, former och färger, som naturen bjuder på. Vi behöver stimuli för vår hörsel, vår syn och vår hud. Den finns ute i form av fåglars sång och vindens sus, solreflexer och skugga, fukt och färgupplevelser bland blommor och insekter. Våra hjärncellers tillväxt är beroende av den särskilda stimuli som naturen ger. Källa: Ingvar David 1996 ”Utan lek inget liv”

Mindre stress av mer natur
Ju närmare ett grönområde man bor, desto oftare besöker man det. De som besöker ett grönområde ofta känner sig också mindre stressade. Ett sådant samband gäller oavsett kön, ålder och social och ekonomisk position i samhället. Källa: Grahn Patrik & Stigsdotter Ulrika 2003 ”Landscape planning and stress”

Svenskar anser att Friluftsliv är viktigt för hälsan
90 procent av svenskarna upplever att friluftsliv är viktigt för hälsan och gör vardagen mer meningsfull visar den mest omfattande studien om friluftsliv som genomförts i Sverige. De viktigaste motiven för att ägna sig åt aktiviteter i naturen på vardagar är fysisk aktivitet, medan avkoppling och social samvaro har störst betydelse på helger och längre ledigheter. Källa: ”Vara i naturen – varför eller varför inte?” Rapport 2, 2008, Friluftsliv i förändring, www.friluftsforskning.se

Svenskarna lever färre friska år
Svenskarnas förväntade livslängd ökar visserligen, men samtidigt lever vi i genomsnitt allt färre år som friska. De sjukdomar som ökar är dels de stressrelaterade (depressioner, trötthet, panik och värk) som står för en mycket stor del av dagens långtidssjukskrivningar, dels de som beror på stillasittande (värk, hjärt-kärlsjukdomar, fetma och diabetes). Källa: Prop. 2002/03:35 ”Mål för folkhälsan”

Nysvenskars hälsa sämre än svenskars
Socialstyrelsen visar i en rapport att svenskar i allmänhet har bättre hälsa än invandrare. Eftersom det är vederlagt att naturen ger positiva effekter på hälsan är det av stor vikt att arbeta med nysvenskar och naturvistelse. Källa: Socialstyrelsen 2000 ”Olika hälsa en studie bland invandrare” SoS rapport 2000:3

Mer friluftsliv förbättrar folkhälsan för äldre – Naturen främsta skälet att gå ut
Studier av äldre visar att de främsta skälen till att gå ut är att man vill få frisk luft. Andra nästan lika viktiga motiv är att få röra på sig och få motion samt en önskan att få se natur och grönska. Att gå ut för att träffa människor bedömdes som viktigt av var tredje person. Källa: Küller Rikard 2005 ”Forskning om åldrande och boende i svensk miljöpsykologi”

Naturbaserad livsstil ger bättre hälsa
De naturbaserade aktiviteterna har en stark roll inom egenvården som ju omfattar över 90 procent av de äldre. Utövarna betalar i huvudsak själva för trädgård, fritidshus, båt, fiskeutrustning med mera. I en folkhälsoundersökningen i Västsverige visade det sig att äldre med bättre hälsa och lägre vårdkonsumtion ofta hade en naturbaserad livsstil med stora inslag av friluftsliv och trädgård. Vid en undersökning där en grupp personer över 75 år aktiverades fysiskt minskade vårdkostnaderna med en tredjedel. Källa: Norling Ingemar & Larsson Eva – Lena 2004 ”Ett gott och friskare liv som äldre”

Äldres hälsa bättre av friluftsliv

• Skelettet stärks och benskörhet motverkas

• Muskulatur och rörlighet bibehålls

• Övervikt motverkas

• Sömnkvaliteten förbättras

• Depression och ångest motverkas

• Motståndskraften mot infektioner ökar

• Stresstoleransen höjs

• Akut hjärtåkomma motverkas (dock ej vid stark kyla)

• Socialt liv främjas och ensamhet motverkas

Källa: Küller Rickard & Küller Marianne 1994 ”Stadens grönska, äldres utevistelse och hälsa” Byggforskningsrådet R24

Medlemsorganisationer