Remissyttrande: Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen (SOU 2020:73)

26 april, 2021

Regeringen beslutade att tillsätta skogsutredningen i juli 2019 och utredningen lade fram sitt betänkande i november 2020. Utredningen är mycket omfattande och skriver i sin sammanfattning att ”Utredningens uppdrag kan i mångt och mycket sammanfattas som att lösa den strid som pågått mellan olika uppfattningar och intressen i skogen under de senaste decennierna”.

Enligt utredningsdirektivet (2019:46) är syftet med utredningen att värna och stärka den privata äganderätten till skogen genom att stärka rättssäkerheten för markägare och företag, och säkerställa att markägare får ekonomisk kompensation för inskränkningar i ägande- och brukanderätten i den utsträckning de har rätt till. Syftet är också att belysa eventuella målkonflikter och att synergier nyttjas mellan internationella och relevanta nationella åtaganden om biologisk mångfald och en växande cirkulär bioekonomi. Utredaren ska dessutom föreslå hur incitament för hållbart skogsbruk och en förbättrad legitimitet för den förda skogs- och miljöpolitiken kan skapas. Förslagen ska sammantaget främja en växande skogsnäring och hållbar skoglig tillväxt med god och säkerställd tillgång till nationell biomassa från den svenska skogen.

Övergripande synpunkter

Utredningens inställning och inriktning är att det finns ett produktionslandskap å en a sidan och ett bevarandelandskap å andra sidan. Detta skärper ytterligare motsättningarna mellan skogsbruket och övriga intressenter i samhället. Utredningen skriver att ”Skogspolitiken i stort vägleds av de jämställda målen om produktion och miljö”. Men i Skogsvårdslagen står: 1 § Skogen är en nationell tillgång och en förnybar resurs som ska skötas så att den uthålligt ger en god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden behålls. Vid skötseln ska hänsyn tas även till andra allmänna intressen. Lag (2008:662). Redan här har utredningen bestämt att man avgränsar sig mot friluftslivet som utgör ett ”allmänt intresse” och istället handlar utredningen om två mål, miljö och produktion.

Allemansrätten, som är en förutsättning för friluftslivet i Sverige, omnämns i utredningen tio gånger, friluftsliv 184 gånger att jämföra med ordet nationalpark och naturreservat som tillsammans omnämns 882 gånger i utredningen. Detta menar Svenskt Friluftsliv är olyckligt och en indikation på var utredningen har sitt fokus. Svenskt Friluftsliv menar att det saknas en övergripande bedömning där friluftsliv och skogens sociala värden tas upp. Den nu pågående pandemin visar på behovet av ett mer långsiktigt anpassat skogsbruk, speciellt i tätortsnära områden, som garanterar möjligheten till att bedriva ett rikt friluftsliv. Ett bra exempel på skogsbrukets egna ambitioner är Skogsstyrelsens Målbilder för god miljöhänsyn / Målbilder för hänsyn till friluftsliv och rekreation. Svenskt Friluftsliv anser att innehållet i målbilderna bör återspeglas i det fortsatta arbetet med skogspolitiken efter skogsutredningen.

Läs hela remissvaret här.

Medlemsorganisationer