Barn rör sig för lite, friluftsområden förfaller och allemansrätten pressas. Nu lanserar vi, tillsammans med sina 28 medlemsorganisationer, ett gemensamt upprop för friluftslivet. Målet med upproret är att lyfta och synliggöra vikten av friluftslivet i Sverige.
Sverige håller på att tappa något av det mest grundläggande. Allt färre barn kommer regelbundet ut i naturen. Leder, rastplatser och friluftsområden förfaller. Samtidigt begränsas människors tillgång till stränder, tätortsnära natur och möjligheten att röra sig fritt i landskapet.
Det vill vi ändra på.
Uppropet bygger på Svenskt Friluftslivs politiska Kompass inför valet 2026 och samlar friluftsrörelsen bakom tre tydliga krav: återinför obligatoriska friluftsdagar i grundskolan, stoppa förfallet i våra friluftsområden och värna allemansrätten och strandskyddet. I kompassen lyfter Svenskt Friluftsliv fram att friluftslivet bidrar till stärkt folkhälsa, ökad beredskap, bättre lärande och en långsiktig omsorg om naturen.
– Friluftsliv är inte en fritidsfråga vid sidan av de stora samhällsutmaningarna. Det är en del av lösningen på flera av dem. När fler människor får möjlighet att röra sig ute i naturen stärks folkhälsan, barns lärande och välmående förbättras, ensamhet kan brytas och relationen till naturen växer. Därför måste friluftslivets frågor upp på den politiska agendan, säger Josefine Åhrman, generalsekreterare för Svenskt Friluftsliv.
Våra tre krav till politikerna
Det första kravet handlar om barns rätt till naturen. I dag rör sig fyra av fem barn för lite, samtidigt som många barn får allt mindre regelbunden kontakt med naturen. Vi vill därför att obligatoriska friluftsdagar återinförs i grundskolan och att skolan får bättre förutsättningar att ge alla barn kunskap, vana och trygghet i naturen.
Det andra kravet handlar om att stoppa förfallet i våra friluftsområden. Naturreservat, nationalparker, vandringsleder, grillplatser, broar, rastplatser och tätortsnära naturområden är några av landets viktigaste arenor för motion, återhämtning och gemenskap. Men de sköter inte sig själva. När leder växer igen, spänger förfaller och rastplatser tas bort stängs människor ute.
Det tredje kravet handlar om att värna allemansrätten och strandskyddet. Allemansrätten gör det möjligt för människor att vandra, springa, paddla, tälta, bada, plocka bär, åka skidor eller bara sitta stilla vid en sjö – oavsett plånbok och bostadsort. Men allemansrätten förutsätter att det finns natur att nå. Därför är strandskyddet avgörande för friluftslivets framtid.
– Friluftslivets styrka är att det är enkelt, billigt och tillgängligt. Men just därför kräver det politiskt ansvar. Om vi vill att fler barn ska få växa upp med naturen nära, att fler människor ska kunna må bra genom friluftsliv och att allemansrätten ska vara en frihet för alla, då krävs beslut och resurser, säger Josefine Åhrman.
Vi företräder 28 ideella friluftsorganisationer med över två miljoner medlemskap och fler än 7 000 lokala föreningar i hela landet. Under kampanjperioden maj–augusti kommer medlemsorganisationerna att mobilisera sina medlemmar och andra friluftsengagerade att skriva under och sprida uppropet.
– Inför valet kommer många frågor att konkurrera om utrymmet. Men få frågor berör så många människor i vardagen som möjligheten att komma ut i naturen. Nu samlar vi friluftsrörelsen, våra medlemmar och alla som vill att barns rätt till naturen, allemansrätten och friluftslivet ska prioriteras. Det är dags att friluftslivet får ta plats i det politiska samtalet, säger Josefine Åhrman.
Uppropet kommer att överlämnas till samtliga riksdagspartier under Almedalsveckan.
Skriv under uppropet.
Upprop för friluftslivet: Vi vill se ett större politiskt fokus
Kategorier