Aktuellt

Bild på barn som går i skogen

Friluftslivet skapar allt större ekonomiskt värde för Sverige

Friluftslivets ekonomiska värde har stigit markant de senaste åren. Sedan 2009 har de sammanlagda utgifterna för människors friluftsliv ökat med 60 procent – från 97 till 154 miljarder kronor* – och skapat hundratusentals jobb varje år.

Pressmeddelande 8 november 2023

Friluftslivets ekonomiska värde har stigit markant de senaste åren. Sedan 2009 har de sammanlagda utgifterna för människors friluftsliv ökat med 60 procent – från 97 till 154 miljarder kronor* – och skapat hundratusentals jobb varje år.

– Undersökningen sätter fingret på hur enormt stor betydelse friluftslivet har, inte bara för oss som individer, vårt välbefinnande och vår gemenskap, utan också för det svenska samhället rent ekonomiskt, säger Josefine Åhrman, generalsekreterare på Svenskt Friluftsliv.

Friluftslivet skapar många värden för människor och vårt land. Några av dessa uppstår genom den konsumtion som deltagande i olika slags friluftsaktiviteter genererar. Den nya studien som Mittuniversitetet gjort på uppdrag av Svenskt Friluftsliv, slår fast att sex av tio vuxna svenskar hade utgifter för friluftsliv, för egen och/eller för andras räkning, som sammanlagt uppgick till 154 miljarder kronor. Jämfört med 2009 har utgifterna ökat med 60 procent, efter att siffrorna justerats för förändringen i prisnivå. Merparten av pengarna, 82 %, spenderades här i Sverige.

Vistelser i naturen ger positiva effekter för samhället. Besökare vid olika naturattraktioner spenderar pengar vilket genererar intäkter för lokala företag, boende, restauranger och transporttjänster, vilket i sin tur stimulerar ekonomisk tillväxt. Studien visar att friluftsrelaterade utgifter förra året bidrog med fler än 167 000 arbetstillfällen, vilket också är en markant ökning från siffran 75 000 för 13 år sedan. Dessutom ger friluftslivet nu ett förädlingsvärde i den svenska ekonomin motsvarande nästan 75 miljarder kronor.

– Studien visar att friluftslivets allt större bidrag till svensk ekonomi är viktigt och måste tas med vid prioriteringen av politiska beslut, men också när det gäller kommunernas och länens planering av till exempel investeringar i och upprustning av befintliga spår, leder och rekreationsområden, säger Josefine Åhrman.

Andra värden än rent ekonomiska

Friluftslivet representerar också flera upplevda värden, som inte är lika enkla att mäta som de ekonomiska. Att vistas i naturen har flera positiva effekter för individer och samhälle, då naturmiljön erbjuder en mängd möjligheter till fysisk aktivitet och avkoppling. Att delta i aktiviteter som vandring, cykling och skidåkning bidrar till en hälsosam livsstil, och för många har vistelser i naturen en lugnande effekt som förbättrar det mentala välbefinnandet. Dessutom visar forskning att friluftslivet erbjuder möjligheter för människor att utmana sig själva och bemästra nya färdigheter, vilket kan öka självförtroendet och ge möjligheter till reflektion, faktorer som i sin tur bidrar till en känsla av mening och identitet.

– En viktig poäng är att friluftslivet kan skapa samhällsnytta långt bortom rapportens resultat. Friluftsinslag i hälso- och sjukvårdens förebyggande arbete minskar de skenande kostnaderna för vård och omsorg när en större andel av vår befolkning lever längre. Genom att sänka trösklarna för hela åldersspannet, från barn till äldre, och genom att finnas i såväl städer som glesbygd i hela landet, spelar friluftsorganisationernas arbete en viktig roll för inlärningen, folkhälsan och vår livskvalitet i stort, säger Josefine Åhrman.

*Siffran anger värdet för 2022–23 efter att det justerats till 2009 års prisnivå, för att jämförelsen ska bli korrekt. Den faktiska summan 2022–23 var 191 miljarder kronor, och utöver det ytterligare 75 miljarder kronor i förädlingsvärde.

FAKTA OM STUDIERNA

Föregående studie gjordes 2009 genom att utgå från 43 olika friluftsaktiviteter som valts baserat på vetenskaplig forskning. Ett representativt urval av deltagare fick bland annat svara på frågor om sina ekonomiska utgifter för friluftsliv.

Under 2022 har studien upprepats, för att mäta skillnaden på direkta ekonomiska effekter, indirekta effekter och svenskarnas värdering av friluftslivet. Datainsamlingen gjordes via Norstats, och 6118 deltagare svarade på en enkät. Urvalet var viktat på kön, ålder och geografi för att spegla den nationella demografiska fördelningen.

Studien är genomförd av Mittuniversitetet (Högberg et al, 2023).

Siffror i jämförelse (omräknade till 2009 års pengavärde, cirkasiffror)

Friluftsrelaterade utgifter
Varav i Sverige
Förädlingsvärde
Arbetstillfällen i Sverige

2009
97 miljarder kronor
75%
34 miljarder kronor
75 600

2022
154 miljarder kronor (+60%)
82%
75 miljarder kronor
167 300

Ekonomiska utgifter för friluftsaktiviteter

  • Under perioden maj 2022 till april 2023 var de aktiviteter som svenskarna haft utgifter för mestadels vardagsnära aktiviteter, precis som undersökningen 2009 visade. Nöjes- och motionspromenad, ströva i skog och mark, picknick och grilla samt bad/dyk är de aktiviteter som det är vanligast med utgifter för.
  • Utgiftsmönstren är påfallande lika 2022–23 jämfört med år 2009. Utgifter för promenad, löpning, naturstudier, orientering, paintball/geocaching, ridning, klättring och rullskridskor är relativt jämnt fördelade över året, andra aktiviteter följer väntade årstidsvariationer.
  • Svenskarna spenderade 2022–23 i genomsnitt ca 22 300 kr på friluftsaktiviteter. Detta var nästan dubbelt så mycket som 2009 i nominella termer, men omräknat till reala termer är det ca 5 000 kr högre utgifter än 2009.
  • Ca 18 200 kr av utgifterna för friluftsliv 2022–23 spenderades i Sverige (11 200 kr inom den egna regionen och ca 7 000 kr i övriga Sverige) och ca 4 100 krutomlands. Jämfört med 2009 har andelen som spenderades utomlands minskat något, vilket skulle kunna vara en pandemieffekt.
  • Boende står för störst andel av utgifterna, 24 %, följt av livsmedel och drivmedel om 15 % vardera. Tjänster kopplade till friluftsliv såsom guidning och entré står för 4 % och reparationer står för 6 %.
  • Svenskarna spenderade i genomsnitt mest under sommaren, precis som 2009 minst under vårvintern (januari-april), vilket skiljer sig från 2009 då hösten var perioden med lägst utgifter.
  • Det är liten årstidsvariation i utgifter för transport och entré/guidning, medan drivmedel och livsmedel har högst utgifter under sommaren, och utgifterna för boende var högst under januari-april.
  • Män har i genomsnitt högre utgifter än kvinnor relaterat till friluftsliv.
  • Äldre personer har lägst utgifter för friluftsaktiviteter och högst utgifter har, något överraskande, de två yngsta ålderskategorierna.
  • Det finns inget tydligt mönster kring utgifter för friluftsliv och utbildning.
  • Personer med högre inkomster har i genomsnitt högre utgifter för friluftsliv, men mönstret är blandat.
  • Personer som lever i hushåll med barn har i genomsnitt högre utgifter.

Effekter av friluftsutgifterna på svensk ekonomi/sysselsättning

  • Boende, livsmedel och utrustning (plus reparation) är de kategorier som

respondenterna haft utgifter för som bidrar mest till svensk ekonomi. Friluftsrelaterade utgifter bidrar totalt med ett förädlingsvärde om närmare 75 miljarder kronor.

  • Vad gäller sysselsättning bidrar friluftslivet med ca 167 300 arbetstillfällen direkt och

indirekt. Samma kategorier som ovan – boende, livsmedel och utrustning plus

reparationer – har störst effekt på sysselsättningen.

Klimattoppmöte vid Kebnekaise

På plats vid STF Kebnekaise fjällstation undertecknades Kebnekaiseprotokollet av Svenskt Friluftsliv tillsammans med sju andra friluftsorganisationer.

Svenskt Friluftslivs generalsekreterare Josefine Åhrman tillsammans med övriga undertecknare av Kebnekaiseprotokollet Fotograf/Källa: Foto: Mikael Drackner

Svenskt Friluftsliv deltog den 11-14 september på Svenska Turistföreningens klimattoppmöte vid Kebnekaise fjällstation. Under konferensen undertecknades Kebnekaiseprotokollet av Svenskt Friluftsliv tillsammans med sju andra friluftsorganisationer.

Under konferensen deltog organisationer från friluftslivet och transportbranschen.  Forskningen visar att de största klimatutsläppen från friluftslivet oftast kommer från resorna och därför fokuserar protokollet på hur vi transporterar oss ut i naturen.

Under toppmötet på STF Kebnekaise Fjällstation deltog ledarna från många av Sveriges största friluftsorganisationer samt nyckelpersoner från transportbranschen såsom tågbolag, Trafikverket, länstrafiken, Naturvårdsverket och riksdagens trafikutskott. Forskare från bland annat Tarfala forskningsstation och Mistra Sports and Outdoor har visat på hur klimatförändringarna påverkar friluftslivet och hur ett mer klimatsmart resande kan underlättas. Detta tar åtta av Sveriges största friluftsorganisationer nu fasta på genom att gemensamt signera Kebnekaiseprotokollet.

– Genom att underteckna Kebnekaiseprotokollet visar våra organisationer att vi menar allvar med hållbarhetsarbetet och att friluftslivet kan bidra till en mer hållbar värld. Naturen är vår arena – utan den har vi inget friluftsliv, säger Josefine Åhrman, generalsekreterare på Svenskt Friluftsliv.

Kebnekaiseprotokollet innehåller bland annat kravet på att alla undertecknare ska göra en klimatkartläggning av föreningens resor samt att ta fram en åtgärdsplan för att minska dessa klimatutsläpp. Undertecknandet av protokollet blir även startskottet för ett helt nytt nätverk som ska underlätta för friluftslivets organisationer att snabbt minska dessa utsläpp.

Mer information om toppmötet och deltagare finns här.

Fakta

Följande organisationer undertecknar Kebnekaiseprotokollet:

Svenska Turistföreningen

Svenskt Friluftsliv

Orienteringsförbundet

Scouterna

Naturskyddsföreningen

Svenska Kanotförbundet

Cykelfrämjandet

Svenska Fjällklubben

 

Protokollet i dess helhet kan läsas här

Tre personer sitter på Falkberget och tittar på utsikten

Sveriges Friluftskommun 2023

Kalix och Värnamo kommuner vinner båda priset Sveriges friluftskommun 2023. Pajala kommun har förbättrat sitt friluftslivsarbete mest de senaste tre åren och får utmärkelsen Årets förbättrare 2023.

Pressmeddelande 23 augusti 2023

Kalix och Värnamo vinnare i Sveriges friluftskommun 2023

Kalix och Värnamo kommuner vinner båda priset Sveriges friluftskommun 2023. Pajala kommun har förbättrat sitt friluftslivsarbete mest de senaste tre åren och får utmärkelsen Årets förbättrare 2023.

Priserna delades ut idag på Sveriges Fritids- och Kulturchefsförenings årskonferens i Helsingborg.

Kalix och Värnamo, Sveriges friluftskommun 2023, har under flera års tid och med stort engagemang arbetat strategiskt med friluftslivsfrågorna såväl inom samhällsplanering som konkret genom aktiviteter och tillgängliggörande av områden för friluftsliv. Båda kommunerna visar på betydelsen av långsiktigt arbete utifrån politiskt antagna planer samt att mycket kan uppnås med samverkan. I arbetet med att sprida kunskap och information om allemansrätten har kommunerna haft förvaltningsövergripande samverkan inom kommunerna. I Kalix kan särskilt samverkan inom skolan, med hälsoinispiratören samt med friluftsorganisationerna lyftas fram. Värnamo kommun har haft tät samverkan över kommungränserna med både länsstyrelsen och andra kommuner i länet.

–Det är positivt att se att kommunerna tar stöd av varandra och utbyter erfarenheter. Ofta behövs samverkan för att utveckla friluftslivet och hantera utmaningar. Det finns mycket kunskap och erfarenhet både i kommuner och i föreningar och det är bra att man delar med sig och samarbetar för att komma framåt, säger Mia Yri, enhetschef, Friluftslivsenheten, Naturvårdsverket.

–Skolan har en viktig roll för att få barn och unga att testa på friluftsliv, där kunskap om allemansrätten är en viktig del av arbetet. Därför är vi speciellt glada för att det pågår ett tydligt arbete i våra kommuner med att sprida kunskap om allemansrätten, säger Josefine Åhrman, generalsekreterare för Svenskt Friluftsliv.

Resultat av årets undersökning

Årets enkätundersökning visar på att fler kommuner än tidigare samverkar och utbyter erfarenheter om friluftslivsfrågor över kommungränsen samt med föreningslivet. Fyra av tio kommuner har under förra året samverkat med friluftsorganisationer i skolan. Undersökningen visar också på att många kommuner arbetar med att sprida kunskap och information om allemansrätten på olika sätt. 

Årets förbättrare – Pajala kommun

Pajala kommun är den kommun som förbättrat sitt enkätresultat mest under de tre senaste åren och utses till Årets förbättrare 2023. De har en god grund för det fortsatta friluftslivsarbetet genom att det finns en tjänsteperson i kommunen med uttalat ansvar, resurser i budgeten och en uppbyggd samverkan i länet.

Om undersökningen Sveriges friluftskommun

Priset Sveriges friluftskommun delas ut av Naturvårdsverket, Svenskt Friluftsliv och Sveriges Fritids- och Kulturchefsförening. Utmärkelserna utgår från en enkätundersökning bland kommunerna. I år deltog 217 av 290 kommuner. Frågorna i enkäten omfattar tre områden: kommunens planer och planering för friluftsliv, information och samarbete samt aktiviteter och insatser. Årets enkät innehöll två extra frågor om kommunernas arbete med allemansrätten.

Läs mer om resultaten och rapporten Sveriges friluftskommun 2023


För ytterligare information, kontakta:

Mia Yri, enhetschef, Friluftslivsenheten, Naturvårdsverket, 010-698 17 72, mia.yri@naturvardsverket.se

Josefine Åhrman, generalsekreterare Svenskt Friluftsliv,
073-667 78 87, josefine.ahrman@svensktfriluftsliv.se

Åsa Blomster handläggare, Friluftslivsenheten, Naturvårdsverket,
076-115 19 15, asa.blomster@naturvardsverket.se

Anneli Nivrén, presschef Naturvårdsverket, 010-698 13 00, 070-206 37 27, anneli.nivren@naturvardsverket.se

Svenskt Friluftsliv och RevolutionRace i nytt samarbete

Att vara utomhus och utöva friluftsliv är underbart.  Oavsett om det är kallt eller varmt är det viktigt att klä sig rätt. Nu kan vi avslöja att Svenskt Friluftsliv och RevolutionRace har ingått nytt samarbete!

Att vara utomhus och utöva friluftsliv är underbart.  Oavsett om det är kallt eller varmt är det viktigt att klä sig rätt. Nu kan vi avslöja att Svenskt Friluftsliv och RevolutionRace har ingått nytt samarbete!

 

Genom samarbetet kommer vi kunna erbjuda Svenskt Friluftslivs medlemsorganisationer funktionella och hållbara fritidskläder till en lägre kostnad.

 

–  Svenskt Friluftsliv har som prioriterat uppdrag att sänka trösklarna till friluftslivet, och då har det varit viktigt att hitta en samarbetspartner som erbjuder ändamålsenliga utomhuskläder till rimliga priser. Vi ser fram emot samarbetet med RevolutionRace och att vi tillsammans arbetar mot målet att sänka trösklarna till friluftslivet, säger Josefine Åhrman generalsekreterare på Svenskt Friluftsliv.

 

RevolutionRace erbjuder högkvalitativa, prisvärda, multifunktionella och välsittande produkter anpassade för aktiviteter i skog och stad. Fritidskläder som ska kunna bäras ofta, länge och i många sammanhang och aktiviteter.

 

–  RevolutionRace mission är att göra naturen tillgänglig för alla, vilket går hand i hand med det arbete som Svenskt Friluftsliv utför. Vi hoppas att vårt samarbete kommer leda till att fler hittar ut i naturen säger Christian Lager, Partnership Manager på RevolutionRace.

 

Mer information om hur du som medlemsorganisation kan ta del av erbjudandet skickas ut separat.

 

Josefine Åhrman, generalsekreterare, Svenskt Friluftsliv, 073-667 78 87, josefine.ahrman@svensktfriluftsliv.se

 

Hållbarhet lyfts vid fördelningen av medel till friluftslivet

Det fördubblade anslaget till Svenskt Friluftsliv på 97,8 miljoner kronor som beslutades 2022 av regeringen ligger kvar i budgeten under 2023.

Pressmeddelande 26 januari 2023

Det fördubblade anslaget till Svenskt Friluftsliv på 97,8 miljoner kronor som beslutades 2022 av regeringen ligger kvar i budgeten under 2023. Nytt för i år är att friluftsorganisationer har haft möjlighet att ansöka om finansiering för att utveckla strategier och upprätta aktiviteter med fokus på hållbarhet.

Fördelningen av statens medel till friluftsorganisationerna är nu klar.

Totalt inkom 87 ansökningar från 29 olika organisationer om totalt 120 miljoner kronor. En översökningsgrad på 22 procent.

57 miljoner kronor ansöktes i organisationsbidrag från 16 organisationer och 63 miljoner kronor i verksamhetsbidrag.

14 ansökningar från 12 organisationer beviljades 14 miljoner kronor till verksamhet som innehöll fokus på hållbarhet.

–  I och med att regeringen håller fast vid ett fördubblat anslag till friluftslivet – innebär det också att det organiserade friluftslivet har möjlighet att utvecklas. Svenskt Friluftsliv vill tillsammans med våra medlemsorganisationer sänka trösklarna så att alla kan komma ut i naturen. Med resurser är detta också möjligt, säger Susanne Maarup ordförande för Svenskt Friluftsliv.

–  Det är glädjande att se att så många organisationer inom friluftslivet vill och har ambitionen att arbeta hållbart. Genom det nya fokusområdet möjliggör vi för fler organisationer att påbörja sitt hållbarhetsarbete, säger Josefine Åhrman generalsekreterare för Svenskt Friluftsliv.

Organisationen Svenskt Friluftsliv ansvarar för fördelningen av statsbidrag sedan år 2010.

Vid bedömningen av ansökningarna hade kommittén i sin instruktion från Svenskt Friluftslivs styrelse att prioritera ansökningar som strävar mot att uppfylla de 10 friluftspolitiska målen samt satsningar på, barn och ungdomar samt nya målgrupper som står långt ifrån friluftslivet. Kommittén skulle även inrätta ett fokusområde ”Hållbarhet” som ska gälla under en fyraårsperiod.

För att ta del av hela protokollet om fördelningen – besök Beslut om bidrag (svensktfriluftsliv.se)

 

För ytterligare kontakt:
Susanne Maarup, ordförande Svenskt Friluftsliv, 010-476 53 76
Josefine Åhrman, generalsekreterare Svenskt Friluftsliv, 073-667 78 87

Läs pressmeddelandet i pdf här.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Allemansrättsveckan 19–25 september 2022

Allemansrätten är en förutsättning för Sveriges rika friluftsliv. Det vill vi fira! Mellan 19–25 september 2022 uppmärksammar vi allemansrätten extra mycket och 20 september instiftar Svenskt Friluftsliv och Generation Pep Allemansrättens dag tillsammans.

Under en vecka i september sluter det organiserade friluftslivet upp och satsar extra mycket för att sprida information om allemansrätten. Bland annat kommer Friluftsfrämjandet, Svenska Turistföreningen, Sportfiskarna, Orienteringsförbundet, Kanotförbundet och Brukshundklubben att anordna aktiviteter kring allemansrätten under veckan. Genom att öka kunskapen om allemansrätten skapas bättre förutsättningar för fler att komma ut.

– Friluftslivet har ökat mycket de senaste åren, och vill att ännu fler ska hitta ut, säger Josefine Åhrman, generalsekreterare på Svenskt Friluftsliv. Ett hinder som många ovana utövare känner är okunskap, därför är kunskapsspridning av allemansrätten så viktig, fortsätter hon.

Tillsammans med Generation Pep instiftar vi Allemansrättens dag 20 september för att boosta allemansrätten ändå mer.

  • Vi är så glada för samarbetet kring denna dag, och hoppas och tror att friluftsliv kan inspirera och stimulera till rörelse, säger Carolina Klüft, verksamhetschef på Generation Pep.”

Kronprinsessan och Prins Daniel, Generation Peps initiativtagare, kommer även uppmärksamma dagen.

Både Allemansrättsveckan och Allemansrättens dag planeras att bli årligen återkommande och förhoppningsvis kommer fler friluftsaktörer vilja haka på. Målet är att sprida kunskap om allemansrätten så fler kommer ut i naturen, rör på sig och mår bra.

Vi hoppas att du vill vara med – både ni som kan allemansrätten och ni som vill lära er mer. Genom att tagga aktiviteter med #allemansrättsveckan och #allemansrättensdag hjälper du till att uppmärksamma allemansrätten och bidra till att fler inspireras att komma ut och röra på sig.

För ytterligare information:

https://svensktfriluftsliv.se/allemansrattsveckan/ hittar du information om veckan, länkar till informationsmaterial samt vad medverkande organisationer kommer att göra.

https://svensktfriluftsliv.se/ och https://generationpep.se/sv/ kan du hitta mer information om Allemansrättens dag.

Kontakta:
Svenskt Friluftsliv om Allemansrättsveckan och dagen:
Sanna Ameln, Kommunikationsansvarig, 0706-46 26 56, sanna.ameln@svensktfriluftsliv.se

Generation Pep om Allemansrättens dag:
Henriette Stahle, Kommunikationsansvarig, 0702-63 18 81, henriette@generationpep.se

Svenskt Friluftslivs Friluftsbarometer visar att fler än förra året anser att allemansrätten är värdefull att bevara!

Pressmeddelande 16 maj 2022

Det är andra året i rad som Svenskt Friluftsliv tar fram en Friluftsbarometer. Friluftsbarometern tas fram med hjälp av Novus och är en undersökning som är planerad att följas upp årsvis för att få relevant statistik inom friluftsliv.

Svenskt Friluftslivs Friluftsbarometer för 2022 visar att fler är positiva till friluftsliv jämfört med 2021 (91% 2022 jämfört med 89% 2021); vi ser också en tydlig ökning att allemansrätten bedöms vara värdefull att bevara (84% 2022 jämfört med 79% 2021).

I de frågor där Friluftsbarometern ställt frågor om hur friluftsliv upplevs – visar undersökningen bland annat att fler anser att övernattning i tält är rofyllt (32% i år jämfört med 29% 2021) och också att fler anser att de vet hur de skulle klara en natt i naturen (47% i år jämfört med 40% 2021). Det här är goda nyheter.

–  Att fler upptäcker friluftsliv med alla dess möjligheter till utevistelse, allt ifrån avancerade expeditioner till det vardagsnära friluftslivet. Det är mycket glädjande – och jag har även förhoppningar om att denna positiva trend fortsätter, säger Ulf Silvander generalsekreterare för Svenskt Friluftsliv.

Läs mer i Friluftsbarometern 2022 här.

För ytterligare kontakt:
Dina Evenéus, Kommunikatör, Svenskt Friluftsliv, 072-01 16 123, dina.eveneus@svensktfriluftsliv.se

Läs vårt pressmeddelande i pdf här.