Aktuellt

Nu öppnar ansökan om statsbidrag för friluftsorganisationer 2027

Svenskt Friluftsliv tar nu emot ansökningar om statsbidrag för verksamhetsåret 2027. Friluftsorganisationer kan söka stöd för att bedriva och utveckla sin verksamhet och bidra till ett friluftsliv som stärker folkhälsan, skapar gemenskap och är tillgängligt för fler.

Svenskt Friluftsliv tar nu emot ansökningar om statsbidrag för verksamhetsåret 2027. Friluftsorganisationer kan söka stöd för att bedriva och utveckla sin verksamhet och bidra till ett friluftsliv som stärker folkhälsan, skapar gemenskap och är tillgängligt för fler.

 

Inför årets ansökan har Svenskt Friluftsliv infört ett nytt ramverk för fördelningen av statsbidraget. Syftet är att förtydliga tolkningen av den statliga förordningen, stärka Svenskt Friluftslivs myndighetsuppdrag och skapa långsiktiga och tydliga förutsättningar för fördelningen av statsbidraget.

 

En viktig förändring är att organisationer som söker statsbidrag även behöver ansöka om att kvalificeras som bidragsberättigade friluftsorganisationer enligt det nya regelverket.

 

Läs mer och delta på informationsträff

På sidan Sök bidrag finns mer information om årets ansökan, det nya ramverket, regelverket för kvalificering samt svar på vanliga frågor. Där finns också information om två digitala informationsträffar där Svenskt Friluftsliv går igenom förändringarna och svarar på frågor.

 

Ansökan är öppen till och med den 30 september 2026.

Läs mer

Partiernas politik går på tvärs med de egna väljarna i flera friluftsfrågor

En ny Novus-undersökning visar ett brett stöd för flera av friluftslivets viktigaste politiska frågor. Men när resultaten jämförs med riksdagspartiernas egna besked framträder tydliga skillnader. I frågor om strandskydd och obligatoriska friluftsdagar driver flera partier en annan linje än den som har starkast stöd bland de egna väljarna.

En ny Novus-undersökning visar ett brett stöd för flera av friluftslivets viktigaste politiska frågor. Men när resultaten jämförs med riksdagspartiernas egna besked framträder tydliga skillnader. I frågor om strandskydd och obligatoriska friluftsdagar driver flera partier en annan linje än den som har starkast stöd bland de egna väljarna.

 

Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av Svenskt Friluftsliv och kartlägger svenska folkets inställning till några av de mest avgörande friluftspolitiska frågorna. Resultaten har också brutits ned efter partisympati och jämförts med svaren i Svenskt Friluftslivs tidigare partienkät inför valet 2026.

 

På ett övergripande plan är stödet för friluftslivet starkt. Nära två av tre vill återinföra obligatoriska friluftsdagar i grundskolan och lika många vill öka statens finansiering till naturreservat, nationalparker och friluftsinfrastruktur. Drygt sex av tio vill att friluftsorganisationernas kompetens ska tas till vara i beredskapsarbetet, medan 57 procent anser att friluftslivets ideella ledare bör få samma ekonomiska villkor som idrottens ledare.

 

Undersökningen visar att det finns ett starkt folkligt stöd för konkreta friluftspolitiska reformer. Samtidigt ser vi att flera partier inte fullt ut driver den politik som deras egna väljare efterfrågar. Inför valet behöver partierna lyssna på sina väljare och tydliggöra hur de vill omsätta stödet för friluftslivet i praktisk politik.

 

Strandskyddet visar den tydligaste skillnaden

 

Den största skillnaden mellan ett partis politiska linje och de egna väljarnas uppfattning finns hos Moderaterna i strandskyddsfrågan. Moderaterna svarar i partienkäten att strandskyddets omfattning bör minska och att kommunerna ska få större möjligheter att anpassa skyddet.

 

Bland Moderaternas väljare är det däremot endast 9 procent som vill minska strandskyddets omfattning generellt. Den största gruppen, 36 procent, vill behålla ett generellt strandskydd som garanterar fri passage och skydd av värdefull natur. Ytterligare 25 procent vill behålla strandskyddet men differentiera reglerna mellan olika områden.

 

Även inom Centerpartiet finns en tydlig skillnad. Partiet vill ge kommunerna betydligt större makt att avgöra vilka stränder som ska skyddas. Bland Centerpartiets väljare är det däremot 26 procent som föredrar ökat lokalt eller kommunalt inflytande, medan 36 procent vill behålla ett generellt strandskydd och 31 procent vill ha ett fortsatt skydd med tydligare regionala skillnader.

 

Totalt vill 55 procent av svenska folket behålla ett generellt strandskydd som garanterar fri passage och skydd av värdefull natur. Endast 5 procent vill minska strandskyddets omfattning generellt.

 

Väljarna vill ha obligatoriska friluftsdagar

 

Även frågan om friluftsdagar visar stora skillnader mellan partiernas politik och deras väljare. Sammanlagt vill 64 procent av svenska folket återinföra friluftsdagar som en obligatorisk del av grundskolan. Bara 9 procent vill att frågan helt ska lämnas till respektive skola eller skolhuvudman.

 

Stödet för obligatoriska friluftsdagar är dessutom större än 50 procent bland samtliga riksdagspartiers väljare. Tre av fyra väljare hos Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill återinföra dem. Bland Socialdemokraternas väljare är stödet 69 procent och bland Moderaternas och Centerpartiets väljare 62 procent. Även bland Sverigedemokraternas, Liberalernas och Kristdemokraternas väljare finns ett tydligt majoritetsstöd.

 

Trots detta är det bara Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna som tydligt svarar att friluftsdagarna ska återinföras som obligatoriska. Liberalerna, Centerpartiet och Miljöpartiet vill i stället rekommendera skolorna att genomföra friluftsdagar, men utan ett nationellt krav. Vänsterpartiet saknar en färdig partilinje.

 

Skolan är den enda plats där samhället kan nå alla barn, oavsett föräldrarnas ekonomi, bostadsort eller tidigare friluftsvana. När en tydlig majoritet av samtliga partiers väljare vill ha obligatoriska friluftsdagar bör det väga tungt när partierna utformar sin politik.

 

Partier mer positiva än sina väljare i barnfrågan

 

I vissa frågor är förhållandet det omvända. Samtliga partier utom Sverigedemokraterna svarar att staten i hög eller mycket hög grad bör ta ett tydligare ansvar för att alla barn får tillgång till natur och friluftsliv.

 

Bland Kristdemokraternas väljare delar däremot endast 33 procent den uppfattningen i hög grad, trots att partiet svarar ”i mycket hög grad”. Motsvarande stöd är 45 procent bland Moderaternas väljare och 49 procent bland Liberalernas. Bland Vänsterpartiets väljare är stödet däremot 88 procent, följt av Miljöpartiets väljare med 83 procent och Socialdemokraternas med 77 procent.

 

Bred samsyn om beredskap och ideella ledare

 

Undersökningen visar samtidigt flera områden där partier och väljare i huvudsak är överens. Bland samtliga partiers väljare finns ett majoritetsstöd för att friluftslivets ideella ledare ska få samma ekonomiska villkor som idrottens ideella ledare. Stödet varierar mellan 57 och 73 procent.

 

Det finns också bred samsyn om friluftsrörelsens roll i beredskapen. Samtliga riksdagspartier svarar att friluftsrörelsen i hög eller mycket hög grad har en roll i beredskapsarbetet. Bland partiernas väljare är stödet högst hos Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Centerpartiet, men en majoritet är positiv inom samtliga väljargrupper.

 

 

Om undersökningen

 

Undersökningen genomfördes av Novus på uppdrag av Svenskt Friluftsliv. Totalt genomfördes 1 078 intervjuer med personer mellan 18 och 84 år. För att kunna redovisa resultat efter partisympati genomfördes ytterligare 2 111 intervjuer. Undersökningen genomfördes genom webbintervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade Sverigepanel och resultaten har viktats mot kända befolkningstal.

 

 

Läs hela Novus-undersökningen

 

 

Sammanfattning

 

Socialdemokraterna (S)

Socialdemokraternas väljare är genomgående positiva till samtliga frågor. Nästan 7 av 10 (69 %) anser att ideella ledare inom friluftslivet bör ha samma ekonomiska villkor som inom idrotten. Drygt 7 av 10 (71 %) tycker att friluftsorganisationer bör prioriteras i folkhälsoarbetet och lika många (72 %) vill att deras kompetens tas till vara i beredskapsarbetet. Nästan 8 av 10 (77 %) anser att staten bör ta ett tydligare ansvar för barns tillgång till natur och friluftsliv. Nästan 7 av 10 (69 %) vill återinföra obligatoriska friluftsdagar i skolan och 8 av 10 (75 %) vill öka statens finansiering.

 

Vänsterpartiet (V)

Vänsterpartiets väljare är mycket positiva i flera frågor. 6 av 10 (60 %) anser att ideella ledare inom friluftslivet bör få samma ekonomiska villkor som inom idrotten. Drygt 7 av 10 (73 %) tycker att friluftsorganisationer bör prioriteras i folkhälsoarbetet och lika många (74 %) vill att deras kompetens tas till vara i beredskapsarbetet. Nästan 9 av 10 (88 %) anser att staten bör ta ett tydligare ansvar för barns tillgång till natur och friluftsliv, vilket är högst bland samtliga partier. Tre av fyra (75 %) vill återinföra obligatoriska friluftsdagar och drygt 8 av 10 (82 %) vill öka finansieringen.

 

Miljöpartiet (MP)

Miljöpartiets väljare är de mest positiva i flera av frågorna. Nästan 7 av 10 (68 %) anser att ideella ledare inom friluftslivet bör ha samma ekonomiska villkor som inom idrotten. Hela 8 av 10 (80 %) tycker att friluftsorganisationernas verksamhet bör prioriteras i folkhälsoarbetet och nästan 8 av 10 (76 %) vill att deras kompetens tas till vara i beredskapsarbetet. Drygt 8 av 10 (83 %) anser att staten bör ta ett tydligare ansvar för barns tillgång till natur och friluftsliv. Tre av fyra (75 %) vill återinföra obligatoriska friluftsdagar och nästan 9 av 10 (88 %) vill öka den statliga finansieringen.

 

Sverigedemokraterna (SD)

Sverigedemokraternas väljare är generellt mer återhållsamma än övriga partiers väljare. Knappt 6 av 10 (57 %) anser att ideella ledare inom friluftslivet bör få samma ekonomiska villkor som inom idrotten. Färre än hälften (48 %) tycker att friluftsorganisationer bör prioriteras i folkhälsoarbetet, medan drygt hälften (56 %) vill att deras kompetens tas till vara i beredskapsarbetet. Endast 4 av 10 (36 %) anser att staten bör ta ett tydligare ansvar för barns tillgång till natur och friluftsliv. Däremot vill 6 av 10 (61 %) återinföra obligatoriska friluftsdagar i skolan. Knappt hälften (48 %) vill öka den statliga finansieringen.

 

Moderaterna (M)

Bland moderatväljare anser 6 av 10 (63 %) att friluftslivets ideella ledare bör ha samma ekonomiska villkor som idrottens ideella ledare. Nästan 6 av 10 (59 %) tycker att friluftsorganisationernas verksamhet bör prioriteras i folkhälsoarbetet, och lika många (63 %) anser att deras kompetens bör tas till vara i beredskapsarbetet. Knappt hälften (45 %) anser att staten bör ta ett tydligare ansvar för barns tillgång till natur och friluftsliv. Drygt 6 av 10 (62 %) vill återinföra obligatoriska friluftsdagar i skolan och ungefär hälften (51 %) vill öka den statliga finansieringen av naturreservat, nationalparker och friluftsinfrastruktur.

 

Liberalerna (L)

Bland liberalväljare anser 7 av 10 (70 %) att ideella ledare inom friluftslivet bör få samma ekonomiska villkor som inom idrotten. Nästan 7 av 10 (68 %) tycker att friluftsorganisationer bör prioriteras i folkhälsoarbetet, och lika många (68 %) vill att deras kompetens tas till vara i beredskapsarbetet. Knappt hälften (49 %) anser att staten bör ta ett tydligare ansvar för barns tillgång till natur och friluftsliv. Nästan 6 av 10 (59 %) vill återinföra obligatoriska friluftsdagar och lika många (58 %) vill öka statens finansiering.

 

Centerpartiet (C)

Centerpartiets väljare hör till de mest positiva i undersökningen. Drygt 7 av 10 (73 %) anser att friluftslivets ideella ledare bör ha samma ekonomiska villkor som idrottens ledare. Lika många (73 %) tycker att friluftsorganisationerna bör prioriteras i folkhälsoarbetet och 7 av 10 (72 %) anser att deras kompetens bör tas till vara i beredskapsarbetet. Nästan 6 av 10 (59 %) tycker att staten bör ta ett tydligare ansvar för barns tillgång till natur och friluftsliv. Drygt 6 av 10 (62 %) vill återinföra obligatoriska friluftsdagar och nästan 7 av 10 (74 %) vill öka den statliga finansieringen.

 

Kristdemokraterna (KD)

Bland kristdemokratiska väljare anser 6 av 10 (62 %) att ideella ledare inom friluftslivet bör få samma ekonomiska villkor som inom idrotten. Drygt hälften (53 %) tycker att friluftsorganisationernas verksamhet bör prioriteras i folkhälsoarbetet, medan 6 av 10 (63 %) vill att deras kompetens tas till vara i beredskapsarbetet. Endast 3 av 10 (33 %) anser att staten bör ta ett tydligare ansvar för barns tillgång till natur och friluftsliv, vilket är en av de lägsta nivåerna bland partierna. Nästan 6 av 10 (57 %) vill återinföra obligatoriska friluftsdagar och knappt hälften (47 %) vill öka finansieringen.

 

Väljarna tycker:

  • Nära sex av tio (57%) instämmer i att friluftslivets ideella ledare bör ha samma ekonomiska villkor som idrottens ideella ledare när det gäller ersättning utan sociala avgifter upp till ett halvt prisbasbelopp.
  • Nära sex av tio (58%) anser att friluftsorganisationernas verksamhet i hög grad bör prioriteras som en del av det förebyggande folkhälsoarbetet.
  • Nära två av tre (65%) anser att staten i hög grad bör ta ett tydligare ansvar för att alla barn har tillgång till natur och friluftsliv i vardagen.
  • Drygt hälften (55%) vill behålla ett generellt strandskydd som garanterar fri passage och skydd av värdefull natur.
  • Nära två av tre (64%) vill att friluftsdagar återinförs som obligatorisk del i grundskolan.
  • Drygt sex av tio (62%) anser att friluftsorganisationers bidrag i beredskapsarbetet i hög grad bör tas till vara.
  • Nära två av tre (64%) anser att statens finansiering för naturreservat, nationalparker och friluftsinfrastruktur bör öka.
  • Nära åtta av tio (79%) ägnar sig ofta eller ibland åt friluftsliv.
Läs mer

Friluftsliv är beredskap – möt oss i Almedalen

Nästa vecka finns vi på plats under Almedalsveckan på Gotland. Under temat Friluftsliv är beredskap samlar vi politiker, myndigheter, forskare, civilsamhälle och friluftsorganisationer till samtal om hur friluftsrörelsen kan bidra till ett tryggare och mer motståndskraftigt samhälle.

Nästa vecka finns vi på plats under Almedalsveckan på Gotland. Under temat Friluftsliv är beredskap samlar vi politiker, myndigheter, forskare, civilsamhälle och friluftsorganisationer till samtal om hur friluftsrörelsen kan bidra till ett tryggare och mer motståndskraftigt samhälle.

 

I vår trädgård på Mellangatan 22 lyfter vi friluftslivets roll i Sveriges civila beredskap genom seminarier, livepodd och mingel. Vi vill visa hur kunskap, gemenskap, ledarskap och vana att vistas i naturen är viktiga delar av samhällets krisberedskap.

När krisen kommer behöver människor kunna ta hand om sig själva och varandra. Friluftslivets organisationer har redan i dag ledare, utrustning, lokala föreningar och praktiska kunskaper som stärker både individers och samhällets motståndskraft. Samtidigt behöver samhället bli bättre på att ta vara på den kraft som finns i friluftslivets organisationer.

 

I vår rapport Vägen till ett mer robust samhälle visar vi att 94 procent av våra svarande medlemsorganisationer redan erbjuder utbildningar som kan stärka Sveriges civila beredskap, exempelvis HLR, första hjälpen, navigation och ledarskap. Samtidigt saknar 75 procent etablerade samarbeten med myndigheter eller andra organisationer inom beredskap.

Under Almedalsveckan vill vi därför fördjupa samtalet om hur friluftsrörelsen kan bli en tydligare del av Sveriges civila beredskap – och vilka politiska beslut som krävs för att det ska bli möjligt.

Vårt program i Almedalen

Tisdag 23 juni kl. 11.00–11.45
Livepodd: Där stormkök möter samhällskollaps – i en och samma ”Grab bag”
Ett samtal om varför friluftsliv är en av Sveriges mest underskattade beredskapsresurser – och hur vardagliga friluftskunskaper också kan vara krisberedskap.

Tisdag 23 juni kl. 13.00–13.45
Den dolda försvarsviljan – Ukrainas friluftsorganisationer visar vägen
Hur kan Sverige ta till vara kraften i friluftsrörelsens lokala föreningar och omkring två miljoner medlemskap i kris och krig? Med utgångspunkt i lärdomar från Ukraina diskuterar vi civilsamhällets roll som operativ resurs i beredskapen.

Tisdag 23 juni kl. 14.30–15.15
Efter första veckan – vad händer sen?
Myndigheterna rekommenderar att hushåll ska kunna klara sig minst en vecka vid kris. Men vad händer sedan? Ett samtal om ansvar, resurser och hur civilsamhället kan bli en tydligare del av lösningen.

Onsdag 24 juni kl. 17.00–19.00
Mingel: Är vår demokrati hotad? – med fokus på ungas röster
Ett mingel tillsammans med friluftslivets organisationer och de politiska ungdomsförbunden om demokrati, ledarskap, ungt engagemang och civilsamhällets roll i en orolig tid.

Friluftslivet hör hemma i samhällsdebatten

Svenskt Friluftsliv vill att friluftsorganisationerna synliggörs och inkluderas tydligare i det civila beredskapsarbetet. I vårt politiska inriktningsdokument Kompass inför valet 2026 lyfter vi sex prioriterade frågor: stärkta förutsättningar för friluftsrörelsen, mer friluftsliv i skolan, höjd beredskap, tillgång till natur, stärkt folkhälsa och värnandet av allemansrätten.

Ett starkt friluftsliv gör Sverige friskare, tryggare och mer robust. Därför behöver friluftspolitiken ta större plats i samhällsdebatten – inte minst inför valet 2026.

Välkommen till Svenskt Friluftslivs trädgård på Mellangatan 22 i Visby under Almedalsveckan.

Se hela vårt program här: Almedalen 2026 – Svenskt Friluftsliv

Läs mer

Ny fördelningsmodell för statsbidraget till friluftsorganisationer

Svenskt Friluftsliv lanserar en ny fördelningsmodell för statsbidraget till friluftsorganisationer. Den nya modellen gynnar långsiktighet, stimulerar utveckling och säkrar mångfalden inom friluftslivet.

Svenskt Friluftsliv lanserar en ny fördelningsmodell för statsbidraget till friluftsorganisationer. Den nya modellen gynnar långsiktighet, stimulerar utveckling och säkrar mångfalden inom friluftslivet. 

Den 8 juni beslutade Svenskt Friluftslivs styrelse om ett nytt ramverk för hur statsbidraget till friluftsorganisationer ska fördelas samt ett nytt regelverk som förtydligar vad som krävs för att vara behörig att söka bidrag från Svenskt Friluftsliv. 

– Statsbidraget till friluftslivet har fördubblats två gånger under de senaste tio åren. Genom att stärka vårt myndighetsuppdrag tar vi ansvar för det redan visade förtroendet och förbereder oss för ytterligare ökade anslag, säger Cecilia Magnusson, ordförande för Svenskt Friluftsliv. 

Arbetet med att ta fram en ny fördelningsmodell utifrån den gällande förordningen har pågått i ett år och involverat experter, styrelsemedlemmar, representanter från fördelningskommittén, kansliet och medlemsorganisationerna. 

– För att förankra arbetet och få bidragsmottagarnas perspektiv har vi bland annat haft två workshoppar med medlemsorganisationerna. Det har varit viktigt för oss att säkerställa att även mindre organisationer genom ett grundbidrag har rimliga förutsättningar att bedriva sin verksamhet och på så sätt säkra mångfalden inom friluftslivet, säger Josefine Åhrman, Generalsekreterare för Svenskt Friluftsliv. 

En tydlig förändring i den nya fördelningsmodellen är att det tidigare verksamhetsbidraget delas upp i två kategorier – verksamhetsbidrag grund och utvecklingsbidrag. Det ena kan sökas för befintlig verksamhet medan den andra delen söks för nya projekt. 

– Vi tror att uppdelningen av verksamhetsbidraget kommer att bidra till att utveckla friluftslivet och stödja bra verksamhet på ett bättre sätt än dagens modell, konstaterar Josefine Åhrman. 

Förändringarna träder i kraft redan vid midsommar, då ansökningsperioden för 2027 års bidrag öppnar, men effekten på fördelningen av bidrag kommer inte att fullt genomslag de första åren då övergångsregler tillämpas. 

– För att säkerställa en smidig övergång till den nya fördelningsmodellen och underlätta för bidragssökande organisationer kommer 2027 års organisationsbidrag att vara samma som i 2026 års fördelning. Beviljade fleråriga verksamhetsbidrag kommer normalt att fullföljas. Det innebär att förändringarna inte påverkar pågående verksamhet. Organisationerna behöver också få tid att inkomma med den information som krävs för att den nya fördelningsmodellen ska kunna tillämpas, säger Josefine Åhrman. 

Det nya ramverket för fördelningsmodellen finns publicerat på Sök bidrag – Svenskt Friluftsliv. 

Läs mer

Programmet för Euro’Meet 2026 klart – anmälan till workshops öppen

Nu är programmet för Euro´Meet 2026 i Sundsvall klart – över 20 workshops belyser några av de mest aktuella frågorna inom friluftsliv i Sverige och i Europa.

Nu är programmet för Euro’Meet 2026 i Sundsvall klart – över 20 workshops belyser några av de mest aktuella frågorna inom friluftsliv i Sverige och i Europa. 

När Svenskt Friluftsliv för första gången arrangerar den europeisk friluftskonferensen Euro´Meet i september är det med särskilt fokus på inkludering och mångfald, tillgång till natur och tillgänglighet samt hur friluftsliv kan bidra till hållbar utveckling och stärka samhällets motståndskraft. 

– Programmet speglar konferensens huvudteman, jag tycker det känns väldigt spännande. Jag hoppas på ett stort kunskapsutbyte kring allt från nationella strategier till lokala aktiviteter och olika erfarenheter från olika länder, säger Johan Faskunger, sakkunnig på Svenskt Friluftsliv och ansvarig för konferensens innehåll. 

Bland programpunkterna finns till exempel workshoppen Belonging with Barriers – Opening Up The Outdoors med Gillian Rosh (OUTO & ENOS), som utforskar hur mer inkluderande friluftsgemenskaper kan skapas genom erfarenheter, dialog och reflektion. 

– Även om friluftslivet i Sverige redan har låga trösklar och är öppet för alla så finns det behov av att medvetandegöra hinder som fortfarande finns, det gäller till exempel i organisationer där viljan redan är god, men där traditioner och strukturer kan göra det svårare för vissa grupper att få tillträde, säger Johan Faskunger. 

Andra workshops tar upp allt från naturens betydelse för hälsa och välbefinnande till tillgänglighet i naturmiljöer, volontärers roll i friluftslivet, utomhuspedagogik och hållbara former av friluftsliv. 

Workshopsen genomförs i fyra parallella pass och kombinerar kunskapsutbyte, diskussioner och praktiska inslag. Tillsammans skapar de möjligheter till nya perspektiv, samarbeten och erfarenhetsutbyten mellan deltagare från hela Europa. 

– Det finns fortfarande platser kvar till konferensen och anmälan till både workshops och friluftsaktiviteter är öppen. Det här är en unik chans att träffa forskare, organisationer, myndigheter, beslutsfattare och praktiker för att diskutera friluftslivets roll i samhället, avslutar Johan Faskunger.

Mer om programmet: Klicka här
Mer om konferensen: Klicka här

Läs mer

Upprop för friluftslivet: Vi vill se ett större politiskt fokus

Friluftsområden förfaller, fyra av fem barn röra sig för lite och friheten att röra sig fritt i naturen är hotad. Sveriges politiker måste agera och prioritera friluftslivet. Skriv under vårt upprop som överlämnas till riksdagspartierna under Almedalsveckan.

Barn rör sig för lite, friluftsområden förfaller och allemansrätten pressas. Nu lanserar vi, tillsammans med sina 28 medlemsorganisationer, ett gemensamt upprop för friluftslivet. Målet med upproret är att lyfta och synliggöra vikten av friluftslivet i Sverige.

Sverige håller på att tappa något av det mest grundläggande. Allt färre barn kommer regelbundet ut i naturen. Leder, rastplatser och friluftsområden förfaller. Samtidigt begränsas människors tillgång till stränder, tätortsnära natur och möjligheten att röra sig fritt i landskapet.

Det vill vi ändra på.

Uppropet bygger på Svenskt Friluftslivs politiska Kompass inför valet 2026 och samlar friluftsrörelsen bakom tre tydliga krav: återinför obligatoriska friluftsdagar i grundskolan, stoppa förfallet i våra friluftsområden och värna allemansrätten och strandskyddet. I kompassen lyfter Svenskt Friluftsliv fram att friluftslivet bidrar till stärkt folkhälsa, ökad beredskap, bättre lärande och en långsiktig omsorg om naturen.

– Friluftsliv är inte en fritidsfråga vid sidan av de stora samhällsutmaningarna. Det är en del av lösningen på flera av dem. När fler människor får möjlighet att röra sig ute i naturen stärks folkhälsan, barns lärande och välmående förbättras, ensamhet kan brytas och relationen till naturen växer. Därför måste friluftslivets frågor upp på den politiska agendan, säger Josefine Åhrman, generalsekreterare för Svenskt Friluftsliv.

Våra tre krav till politikerna

Det första kravet handlar om barns rätt till naturen. I dag rör sig fyra av fem barn för lite, samtidigt som många barn får allt mindre regelbunden kontakt med naturen. Vi vill därför att obligatoriska friluftsdagar återinförs i grundskolan och att skolan får bättre förutsättningar att ge alla barn kunskap, vana och trygghet i naturen.

Det andra kravet handlar om att stoppa förfallet i våra friluftsområden. Naturreservat, nationalparker, vandringsleder, grillplatser, broar, rastplatser och tätortsnära naturområden är några av landets viktigaste arenor för motion, återhämtning och gemenskap. Men de sköter inte sig själva. När leder växer igen, spänger förfaller och rastplatser tas bort stängs människor ute.

Det tredje kravet handlar om att värna allemansrätten och strandskyddet. Allemansrätten gör det möjligt för människor att vandra, springa, paddla, tälta, bada, plocka bär, åka skidor eller bara sitta stilla vid en sjö – oavsett plånbok och bostadsort. Men allemansrätten förutsätter att det finns natur att nå. Därför är strandskyddet avgörande för friluftslivets framtid.

– Friluftslivets styrka är att det är enkelt, billigt och tillgängligt. Men just därför kräver det politiskt ansvar. Om vi vill att fler barn ska få växa upp med naturen nära, att fler människor ska kunna må bra genom friluftsliv och att allemansrätten ska vara en frihet för alla, då krävs beslut och resurser, säger Josefine Åhrman.

Vi företräder 28 ideella friluftsorganisationer med över två miljoner medlemskap och fler än 7 000 lokala föreningar i hela landet. Under kampanjperioden maj–augusti kommer medlemsorganisationerna att mobilisera sina medlemmar och andra friluftsengagerade att skriva under och sprida uppropet.

– Inför valet kommer många frågor att konkurrera om utrymmet. Men få frågor berör så många människor i vardagen som möjligheten att komma ut i naturen. Nu samlar vi friluftsrörelsen, våra medlemmar och alla som vill att barns rätt till naturen, allemansrätten och friluftslivet ska prioriteras. Det är dags att friluftslivet får ta plats i det politiska samtalet, säger Josefine Åhrman.

Uppropet kommer att överlämnas till samtliga riksdagspartier under Almedalsveckan.

Skriv under uppropet.

Läs mer

Här är vinnarna av Årets Friluftslyft 2026

Nu är det klart vilka som vinner Årets Friluftslyft 2026 – Svenskt Friluftslivs utmärkelse som lyfter fram initiativ som utvecklar friluftslivet i Sverige och skapar värde för både människor och samhälle.

Nu är det klart vilka som vinner Årets Friluftslyft 2026 – Svenskt Friluftslivs utmärkelse som lyfter fram initiativ som utvecklar friluftslivet i Sverige och skapar värde för både människor och samhälle.

Totalt har 68 projekt genomförts med stöd från Svenskt Friluftsliv under 2025. Elva av dessa har nominerats till årets utmärkelse och tävlat i tre kategorier: Hållbarhet, Sänkta trösklar och Allemansrätten.

– Årets vinnare visar på den enorma kraft som finns i det organiserade friluftslivet. Det handlar om att öppna dörrar för fler, stärka kunskapen om allemansrätten och bygga ett långsiktigt hållbart friluftsliv. Tillsammans bidrar de till ett starkare samhälle, säger Josefine Åhrman, generalsekreterare Svenskt Friluftsliv.

Vinnare – Allemansrätten

Förbundet Skog och Ungdom – Fritid fri från våld

Projektet har gjort natur och friluftsliv tillgängligt för barn som annars står långt från möjligheten att delta. Genom kontinuerliga aktiviteter, läger och prova-på-tillfällen i ett bostadsområde har barn fått testa friluftsliv i praktiken – från att laga mat över öppen eld till att paddla kanot och sova i tält.

Insatserna har både väckt intresse för naturen och lagt grunden för en förståelse av allemansrättens möjligheter och ansvar, samtidigt som de bidragit till en trygg och meningsfull fritid.

 

Vinnare – Sänkta trösklar

Riksförbundet Sveriges 4H – Kompletterande insatser för medverkan i Fritidskortet

Genom en bred satsning i 4H-klubbar runt om i landet har projektet gjort friluftslivet mer tillgängligt för barn och unga – med särskilt fokus på socioekonomiskt utsatta områden.

Med kostnadsfria aktiviteter, ledarutbildningar och nytt stödmaterial har trösklar sänkts och ungas ledarskap stärkts. Satsningen har nått över 1 900 deltagare och skapat bättre förutsättningar för långsiktig rekrytering och deltagande i friluftslivet.

 

Vinnare – Hållbarhet

Scouterna – Friluftsliv för samhällets gemenskap

Scouterna vinner i kategorin Hållbarhet för sitt arbete med att utveckla nya samverkansmodeller som når barn och unga som i dag står utanför friluftsliv och föreningsliv.

Genom pilotprojekt med bland annat dagläger, skolnära scouting och uppstart av lokal verksamhet har nya vägar in i friluftslivet skapats. Projektet har inte bara nått nya målgrupper, utan också byggt strukturer och arbetssätt som kan spridas vidare och bidra till ett mer inkluderande och hållbart friluftsliv över tid.

 

Om Årets Friluftslyft

Årets Friluftslyft är Svenskt Friluftslivs utmärkelse som lyfter fram projekt som utvecklar friluftslivet och bidrar till ökad tillgänglighet, kunskap och hållbarhet. Utmärkelsen speglar bredden i det ideella friluftslivet – från lokala initiativ till nationella satsningar.

Läs mer

Vårbudgeten: Små ljusglimtar för friluftslivet – men regeringen missar det som verkligen behövs

Regeringens sista budgetförslag före valet i höst innehåller vissa små men välkomna tillskott till friluftsliv och natur. Men satsningarna är fortfarande för små i förhållande till de nedskärningar som skett. Friluftslivet inkluderas dessutom fortfarande inte fullt ut i de offentliga investeringarna för att stärka Sveriges civila beredskap.

Regeringens sista budgetförslag före valet i höst innehåller vissa små men välkomna tillskott till friluftsliv och natur. Men satsningarna är fortfarande för små i förhållande till de nedskärningar som skett. Friluftslivet inkluderas dessutom fortfarande inte fullt ut i de offentliga investeringarna för att stärka Sveriges civila beredskap.

 

Regeringen har tidigare aviserat satsningar på bland annat vandringsleder, åtgärder i naturreservat och nationalparker, friluftsliv för äldre, utanförskapsområden, psykisk hälsa och andra riktade insatser. Det var positiva besked. Samtidigt kvarstår det grundläggande problemet: de anslag som bygger upp förutsättningarna för friluftsliv och att tillgängliggöra natur har urholkats kraftigt de senaste åren.


– Det är bra att regeringen föreslår vissa förstärkningar. Men helheten är fortfarande otillräcklig. När behovet är så stort och anslagen friluftsmiljöer minskat så kraftigt under lång tid räcker det inte med mindre tillskott. Det behövs en tydlig kursändring om fler människor ska kunna ta sig ut i naturen och om friluftslivet ska kunna bidra fullt ut till folkhälsa, gemenskap och beredskap, säger Mathias Mellgren, kommunikations- och påverkansansvarig på Svenskt Friluftsliv.


Ett tydligt exempel är skötseln av friluftsområden som naturreservat och nationalparker. Regeringen har aviserat ett tillskott på 30 miljoner kronor till skyddade områden och tidigare under mandatperioden ytterligare 100 miljoner kronor för åtgärder som upprustning av vandringsleder och skötsel. Men behoven är betydligt större än så. Naturvårdsverket har i sitt budgetunderlag föreslagit en förstärkning på 1 miljard kronor för skyddad natur och friluftsliv. Miljömålsberedningen bedömer att 1,6 miljarder kronor per år behövs för att sköta skyddad natur och göra den tillgänglig för besökare. Nya sammanställningar visar samtidigt att anslagen till friluftsliv och friluftsmiljö har halverats under mandatperioden.


Konsekvenserna märks i praktiken. När leder, vindskydd, broar, rastplatser, dass och skyltning inte underhålls försämras tillgängligheten till naturen. Det drabbar många, men särskilt barnfamiljer, äldre, naturovana och andra som behöver trygga och lättillgängliga vägar in i friluftslivet och ut i naturen.


-Det är en fråga om tillgänglighet, folkhälsa och jämlikhet. När enkel, men avgörande friluftsinfrastruktur får förfalla blir trösklarna högre för dem som inte redan är vana att vistas i naturen, säger Mathias Mellgren.


Svenskt Friluftsliv ser också allvarligt på att friluftslivet fortfarande inte ges en självklar plats i satsningarna på att stärka Sveriges civila beredskap. I en tid när samhället talar allt mer om motståndskraft, lokal förankring och människors förmåga att klara kriser borde friluftsorganisationernas kunskap, ledarskap, nätverk och lokala närvaro tas till vara betydligt mer än i dag. 


– Friluftslivet stärker människors kunskap, uthållighet, ledarskap och vana att vistas och agera ute i olika miljöer. Det är kompetenser som också är viktiga i en kris. Trots det inkluderas friluftslivet fortfarande inte fullt ut i de offentliga satsningarna på civil beredskap. Det är en missad möjlighet för Sverige, säger Mathias Mellgren.


Särskilt anmärkningsvärt är detta i ett läge där regeringen samtidigt lyfter behovet av ökad fysisk aktivitet och bättre psykisk hälsa. Friluftsorganisationerna finns redan i hela landet, med föreningar, ledare och verksamhet som kan nå barn, unga, vuxna och äldre. Med rätt finansiering kan det organiserade friluftslivet snabbt göra mer. Naturvårdsverket har föreslagit att stödet till friluftsorganisationerna höjs till 200 miljoner kronor per år från 2027, men någon sådan ambition syns inte i regeringens budget.


– När fyra av fem barn rör sig för lite borde regeringen se friluftslivet som en strategisk del av lösningen. Det handlar inte bara om fritid. Det handlar om rörelse, gemenskap, psykisk hälsa och om att bygga ett mer robust samhälle, säger Mathias Mellgren.


Svenskt Friluftsliv välkomnar att det nu åter finns möjligheter till lokala naturvårdsprojekt (LONA) som kan omfatta friluftsinfrastruktur. Men tillfälliga förstärkningar räcker inte. Sverige behöver långsiktiga investeringar både i den natur som människor vistas i och i de organisationer som varje dag gör friluftslivet möjligt för fler.


Våra prioriteringar och frågor: Våra frågor – Svenskt Friluftsliv

Läs mer

Rösta fram Årets friluftslyft 2026

Nu är det dags att utse vinnarna av Årets friluftslyft 2026 – Svenskt Friluftslivs utmärkelse som lyfter fram initiativ som utvecklar friluftslivet i Sverige och skapar värde för både människor och samhälle.

Nu är det dags att utse vinnarna av Årets friluftslyft 2026 – Svenskt Friluftslivs utmärkelse som lyfter fram initiativ som utvecklar friluftslivet i Sverige och skapar värde för både människor och samhälle.

Under 2025 har hela 68 projekt genomförts med stöd från Svenskt Friluftsliv. Tillsammans visar de bredden och kraften i det organiserade friluftslivet – från satsningar som gör naturen mer tillgänglig för fler, till initiativ som stärker kunskapen om allemansrätten och driver hållbar utveckling.

Totalt har elva av dessa projekt nominerats till Årets friluftslyft 2026 av Svenskt Friluftslivs fördelningskommitté och kansli. De tävlar i tre kategorier: Hållbarhet, Sänkta trösklar och Allemansrätten.

Bland de nominerade finns initiativ som visar på både nytänkande och långsiktighet.

I kategorin Hållbarhet har Sportfiskarna omsatt sin hållbarhetspolicy till konkret handling genom nya arbetssätt, samarbeten och initiativ för hållbara val inom sportfiske. Där har Scouterna utvecklat nya samverkansmodeller som når barn och unga som annars står utanför friluftslivet, medan Friluftsfrämjandet har tagit fram metoder och verktyg som stärker hela organisationens hållbarhetsarbete.

Inom Allemansrätten lyfts projekt som gör kunskapen mer tillgänglig, inte minst för barn. Svenska Frisksportförbundet har spridit pedagogiskt material till skolor och föreningar runt om i landet och Båtunionen har skapat faktabaserade guider som gör det lättare att förstå allemansrätten vid och på vatten.

I Sänkta trösklar finns initiativ som öppnar dörrar till friluftslivet för nya målgrupper. Riksförbundet Sveriges 4H har nått över 1 900 barn genom kostnadsfria aktiviteter, medan Cykelfrämjandet har utvecklat startpunkter för utlåning av cyklar vid nybörjarvänliga leder med lösningar som gör det enklare att prova på stigcykling.

Omröstningen är öppen till och med den 20 april. Vinnarna presenteras i samband med Svenskt Friluftslivs årsmöte den 24 april.

Ta chansen att upptäcka fler inspirerande initiativ från hela landet – var med och rösta fram Årets friluftslyft 2026 här. Årets friluftslyft 2026

Läs mer

Svenskt Friluftsliv deltar i nationell kraftsamling för ökad rörelse

Svenskt Friluftsliv har bjudits in att delta i Folkhälsomyndighetens nationella kraftsamling för ökad rörelse. Under 2026 samlas aktörer från olika delar av samhället för att skapa bättre förutsättningar för mer rörelse i vardagen och bidra till god och jämlik hälsa.

Svenskt Friluftsliv har bjudits in att delta i Folkhälsomyndighetens nationella kraftsamling för ökad rörelse. Under 2026 samlas aktörer från olika delar av samhället för att skapa bättre förutsättningar för mer rörelse i vardagen och bidra till god och jämlik hälsa.

 

I kraftsamlingen deltar bland andra Socialstyrelsen, Skolverket, Naturvårdsverket, Trafikverket samt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Satsningen, som genomförs på uppdrag av regeringen, ska stärka samverkan, förmedla kunskap och sprida goda exempel. Den ska också lyfta frågan om hur vi skapar ett mer rörelsefrämjande samhälle inom bland annat förskola, skola och fritidshem, fritid, transport, hälso- och sjukvård och socialtjänst samt arbetsliv.

För Svenskt Friluftsliv är deltagandet ett viktigt erkännande av friluftslivets betydelse för folkhälsan. Genom friluftsrörelsens breda verksamhet, med tusentals lokala och regionala föreningar över hela landet, finns stora möjligheter att bidra till mer rörelse, gemenskap och välbefinnande i människors vardag. Kraftsamlingen har under året ett särskilt fokus på personer med funktionsnedsättning.

– Vi är glada att friluftslivet och friluftsrörelsen uppmärksammas och inkluderas i detta viktiga strategiska arbete för förbättrad folkhälsa, god och jämlik hälsa och välbefinnande. Med våra 7 000 lokala och regionala föreningar och 2 miljoner medlemskap kan vi göra stor skillnad för folkhälsan genom att främja friluftsliv och locka människor och grupper till naturen, säger Josefine Åhrman, generalsekreterare på Svenskt Friluftsliv.

Läs mer
Kategorier