Aktuellt

Remissvar: Synpunkter på Naturvårdsverkets förslag till vägledning om samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken

Vi välkomnar en tydligare vägledning, men betonar att den måste klargöra att vanliga friluftsaktiviteter och de flesta arrangemang i naturen normalt inte innebär sådan påverkan att samråd krävs.

Vi välkomnar en tydligare vägledning, men betonar att den måste klargöra att vanliga friluftsaktiviteter och de flesta arrangemang i naturen normalt inte innebär sådan påverkan att samråd krävs.

 

Flera av Svenskt Friluftslivs medlemsorganisationer har under lång tid upplevt att tävlingar, arrangemang och andra aktiviteter på allemansrättslig grund begränsas på grund av en alltför försiktig eller varierande bedömning av möjlig påverkan på naturen. Det kan handla om att arrangemang begränsas i omfattning eller antal deltagare, eller att föreningar åläggs samråd trots att verksamheten har liten påverkan.

 

Svenskt Friluftsliv anser därför att Naturvårdsverkets nya vägledning tydligare behöver ta fasta på slutsatserna i myndighetens vägledning Arrangemang i naturen, som är ett viktigt stöd för att genomföra friluftsaktiviteter på ett hållbart och hänsynsfullt sätt. En tydlig och enhetlig vägledning är viktig för att undvika olika bedömningar mellan handläggare och delar av landet. Otydliga krav riskerar både att försvåra föreningarnas verksamhet och att leda till ökade administrativa kostnader.

 

Svenskt Friluftslivs bedömning är därför att vägledningen tydligt bör slå fast att vanliga friluftsaktiviteter och merparten av de arrangemang som genomförs av friluftsorganisationer inte ska omfattas av krav på samråd. Yttrandet ligger i linje med synpunkter från flera av Svenskt Friluftslivs medlemsorganisationer, däribland Svenska Orienteringsförbundet och Friluftsfrämjandet.

 

Läs vårt remissvar här

Läs mer

Remissvar: Synpunkter på Tillväxtverkets behovsanalys inför den nationella och regionala partnerskapsplanen 2028–2034

Vi delar flera av de utmaningar som lyfts i planen, men anser att friluftslivets och naturturismens betydelse för regional utveckling, attraktiva livsmiljöer och folkhälsa behöver få större utrymme.

Vi delar flera av de utmaningar som lyfts i planen, men anser att friluftslivets och naturturismens betydelse för regional utveckling, attraktiva livsmiljöer och folkhälsa behöver få större utrymme.

 

Många av Sveriges mest attraktiva natur- och friluftsmiljöer finns på landsbygden. De skapar förutsättningar för både organiserat friluftsliv, naturturism och besöksnäring och kan bidra till att människor vill bo kvar eller flytta till mindre orter och landsbygdsområden. Samtidigt behövs investeringar i bland annat leder, naturområden och annan infrastruktur som gör naturen tillgänglig.

Svenskt Friluftsliv lyfter också friluftslivets stora ekonomiska och samhälleliga värde. En nationell kartläggning visar att svenskarnas konsumtion kopplad till friluftsliv uppgår till omkring 231 miljarder kronor per år. Därtill kommer värden för bland annat folkhälsa, livskvalitet, lokal sammanhållning och turism.

 

Vi anser därför att friluftslivet tydligare bör ses som en del av lösningen på flera av de utmaningar som partnerskapsplanen ska möta. Med 27 medlemsorganisationer och närmare 7 000 lokala och regionala föreningar kan friluftsrörelsen bidra till både folkhälsa, resiliens, lokal utveckling och attraktiva livsmiljöer i hela landet.

 

Svenskt Friluftsliv ser stor potential för framtida samverkan med Tillväxtverket kring hur friluftslivet kan bidra till en hållbar regional utveckling.

 

Läs vårt remissvar här

Läs mer

Remissvar: Synpunkter på slutbetänkandet från Utredningen om en förbättrad elevhälsa, SOU 2025:113

Vi ser positivt på att elevhälsans roll stärks och förtydligas, men anser att betydelsen av utevistelse, fysisk aktivitet och friluftsliv behöver lyftas tydligare.

Vi ser positivt på att elevhälsans roll stärks och förtydligas, men anser att betydelsen av utevistelse, fysisk aktivitet och friluftsliv behöver lyftas tydligare.

 

Barn och unga rör sig för lite samtidigt som stillasittande, psykisk ohälsa och övervikt är stora samhällsutmaningar. Eftersom skolan når i princip alla barn finns stora möjligheter att arbeta mer förebyggande och hälsofrämjande under hela uppväxten.

 

Svenskt Friluftsliv vill se en tydligare roll för elevhälsan i att främja uteundervisning, fysisk aktivitet och friluftsliv. Forskning visar att undervisning utomhus och kontakt med naturen kan bidra till bättre fysisk och psykisk hälsa, ökad koncentration, förbättrad inlärning och bättre skolprestationer.

Vi lyfter också behovet av grönare och mer aktivitetsvänliga skolgårdar samt vikten av att värna naturmiljöer i anslutning till skolor och förskolor. Sådana miljöer kan vara en viktig resurs för både undervisning, rörelse, återhämtning och friluftsliv.

 

Svenskt Friluftsliv anser därför att ett stärkt elevhälsoarbete bör gå hand i hand med bättre förutsättningar för barn och unga att vistas, lära och röra sig utomhus under skoldagen.

 

Läs vårt remissvar här

Läs mer

Remissvar: En översyn av förvaltningen av världsarvet Laponia

Laponia är Nordens enda kombinerade kultur- och naturvärldsarv och ett av Sveriges mest skyddsvärda naturområden. Förvaltningen av området är avgörande för att bevara den biologiska mångfalden, det samiska kulturarvet och förutsättningarna för ett hållbart friluftsliv.

Laponia är Nordens enda kombinerade kultur- och naturvärldsarv och ett av Sveriges mest skyddsvärda naturområden. Förvaltningen av området är avgörande för att bevara den biologiska mångfalden, det samiska kulturarvet och förutsättningarna för ett hållbart friluftsliv.

 

Vi har lämnat vårt remissvar på Statskontorets rapport En översyn av förvaltningen av världsarvet Laponia (2025:10). I remissvaret tillstyrker vi i huvudsak Statskontorets förslag och välkomnar ett tydligare ansvar och bättre uppföljning av förvaltningen av världsarvet.

 

Vi lyfter särskilt behovet av långsiktigt stärkt finansiering. Bristande resurser är i dag den största utmaningen för en stabil och effektiv förvaltning. Vi pekar bland annat på Riksrevisionens granskning som visar att minskade anslag till naturvård får stora konsekvenser, samt på Miljömålsberedningens förslag om att tillföra 1,6 miljarder kronor årligen till naturvården.

 

I remissvaret betonar vi också vikten av att stärka naturvårdsarbetet i Laponia, så att Sverige lever upp till nationella och internationella åtaganden, inklusive EU:s art- och habitatdirektiv och fågeldirektivet. Förstärkt bemanning inom naturvård och bättre förutsättningar för uppföljning och fältarbete är centrala delar.

 

Vi välkomnar även förslag som ger Laponiatjuottjudus mer långsiktiga planeringsförutsättningar, bland annat genom förlängd förordning och tydligare besked om lägsta finansieringsnivåer. Det skapar bättre förutsättningar för skötsel av leder, anläggningar och säkerhet i fjällmiljö.

 

Vi understryker dessutom betydelsen av ett fortsatt nära samarbete med samebyarna och av att stärka samiskt inflytande i förvaltningen, samt behovet av fungerande praktiska lösningar för tillsyn, exempelvis tillgång till bevakarstugor.

 

Laponia är en ovärderlig resurs för natur, kultur och friluftsliv. För att säkerställa att världsarvet bevaras för kommande generationer krävs långsiktiga politiska åtaganden och en tydligt stärkt finansiering av naturvården.

Läs vårt remissvar här

Läs mer

Remissvar om kulturkanon: Allemansrätten rättmätig – men strandskyddet saknas

Vi har lämnat vårt remissvar på betänkandet En svensk kulturkanon (Ku2025/00871) och välkomnar att allemansrätten har fått en självklar plats i förslaget. Samtidigt uttrycker vi en tydlig oro över att strandskyddet – en avgörande del av allemansrätten och det svenska friluftsarvet – inte inkluderats.

Vi har lämnat vårt remissvar på betänkandet En svensk kulturkanon (Ku2025/00871) och välkomnar att allemansrätten har fått en självklar plats i förslaget. Samtidigt uttrycker vi en tydlig oro över att strandskyddet – en avgörande del av allemansrätten och det svenska friluftsarvet – inte inkluderats.

 

Allemansrätten – en grundpelare i svensk kultur

Vi ser mycket positivt på att allemansrätten föreslås bli en del av kulturkanonen. Det är ett beslut som speglar dess starka förankring i det svenska samhället och dess roll för såväl friluftsliv, folkhälsa som turism. Enligt vår senaste undersökning (Friluftsbarometern, 2025) är 96 procent av befolkningen positiva till allemansrätten och 80 procent anser att den är viktig eller mycket viktig för det egna friluftslivet.

 

Men strandskyddet saknas – och det försvagar helheten

Trots detta riskerar utnämningen att bli halvhjärtad när strandskyddet – som möjliggör tillgänglighet till våra stränder och vattennära miljöer – utelämnas. Strandskyddet är inte bara en förutsättning för allemansrättens tillämpning, utan även en grund för tillgängligt friluftsliv, biologisk mångfald och klimatanpassning.

 

Det parlamentariska arbetet för att luckra upp eller helt avskaffa strandskyddet har redan lett till att det tagits bort kring små sjöar och smala vattendrag – en förändring som påverkar hundratusentals vattenmiljöer i landet. Risken för exploatering ökar, samtidigt som tillgången till naturen minskar – något som slår direkt mot friluftslivets möjligheter och mot framtidens naturturism.

 

Strandskyddet – en folkets nominering

Vi vill också lyfta att strandskyddet återkom många gånger i allmänhetens nomineringar till kulturkanonen. Det visar på dess folkliga förankring och betydelse. Nationella undersökningar bekräftar detta: en stor majoritet av svenskarna vill ha kvar ett starkt strandskydd.

 

Vårt förslag: inkludera strandskyddet – nu eller vid nästa revidering

Vi föreslår därför att strandskyddet inkluderas i kulturkanonen redan i detta förslag – som en del av eller i nära anslutning till allemansrätten. Om det inte låter sig göras nu, bör det ske vid den planerade revideringen om tio år.

 

Att ta vara på och förstärka de unika naturvärden som allemansrätten och strandskyddet tillsammans representerar, är att ta ansvar för vår kultur, vår natur och våra gemensamma framtidsmöjligheter.

Se remissen
Läs mer

Remissvar: delbetänkade Ökad tydlighet, stärkt samverkan – förutsättningar för framtidens utvecklingspolitik

Vi ser att det inom ramen för den nationella friluftspolitiken finns ett stort behov av en starkare struktur och ansvar för friluftslivsarbetet regionalt. I det behovet finns även behov av tydligare mål för att följa upp politiken på det regionala planet, tydligare ansvarsfördelning, uppföljning, utvärdering och styrning.

Vi ser att det inom ramen för den nationella friluftspolitiken finns ett stort behov av en starkare struktur och ansvar för friluftslivsarbetet regionalt. I det behovet finns även behov av tydligare mål för att följa upp politiken på det regionala planet, tydligare ansvarsfördelning, uppföljning, utvärdering och styrning.

 

Många kommuner efterfrågar stöd, samverkan och resurser att utveckla friluftslivsarbetet såväl inom kommunen som över kommungränserna och med regionen. En annat behov rör bättre samverkan med civilsamhällets organisationer i friluftslivsfrågor regionalt. Den regionala utvecklings- och landsbygdspolitiken spelar en viktig roll för att stärka friluftsliv

Läs hela remissvaret här

Läs mer

Remissvar: Ett tydligt regelverk för aktivt skogsbruk

Skogen är friluftslivets viktigast arena och tillgången är en grundförutsättning för vår verksamhet – både nu och i framtiden. Därför har Svenskt Friluftsliv deltagit i expertgruppen för en robust skogspolitik, och nu lämnat sitt remissvar på utredningens förslag.

Skogen är friluftslivets viktigast arena och tillgången är en grundförutsättning för vår verksamhet – både nu och i framtiden. Därför har Svenskt Friluftsliv deltagit i expertgruppen för en robust skogspolitik, och nu lämnat sitt remissvar på utredningens förslag.

 

Skogen är en oumbärlig resurs för friluftslivet och en förutsättning för god folkhälsa, rekreation och livskvalitet. I vårt remissvar till utredningen om en robust skogspolitik lyfter vi därför vikten av att skogens värden för friluftsliv och naturupplevelser bevaras och stärks.

Svenskt Friluftsliv har deltagit i den expertgrupp som medverkat i utredningens arbete. Vår generalsekreterare Josefine Åhrman har där representerat friluftslivets perspektiv. Genom vårt remissvar vill vi säkerställa att friluftslivets intressen beaktas i den framtida skogspolitiken.

Oro för försvagade möjligheter till samråd och tillsyn

Vi ser flera risker i utredningens förslag – framför allt att de kan leda till en ökad obalans mellan produktion och miljöhänsyn. Förslaget om att korta ned handläggningstiden för underrättelser om skogliga åtgärder riskerar att försvåra både insyn och samråd med civilsamhället och friluftsrörelsen.

Den svenska modellen bygger på dialog och tillit – inte minst mellan myndigheter, markägare och allmänheten. Tillsyn och samråd är avgörande för att skydda skog med höga natur- och rekreationsvärden, och för att bibehålla förtroendet för skogspolitiken.

 

Fjällnära skog och ädellövskog – viktiga miljöer för friluftsliv

Vi ställer oss positiva till att utredningen inte föreslår några förändringar i tillståndsplikten för avverkning i fjällnära skog. Denna skog representerar några av Sveriges mest värdefulla miljöer för friluftsliv, och ett starkt skydd är avgörande.

Vi välkomnar också förslaget om ekonomiskt stöd till markägare för att öka andelen ädellövskog. En bladad skog är mycket uppskattad av både friluftsutövare, naturturism och skolverksamheter – och bidrar till en mer varierad natur.

Viktigt att hålla fast vid arealgränser och ersättningsmodeller
Svenskt Friluftsliv stöder utredningens förslag om att behålla nuvarande arealgräns för underrättelser om avverkning. Det är viktigt att större avverkningsområden fortsatt omfattas av krav på underrättelse, för att ge utrymme för miljöhänsyn och civilsamhällets insyn.

Vi ser även positivt på att ersättningsfrågan lyfts. En tydlig och rättvis ersättningsmodell skapar förutsättningar för att skydda naturvärden och samtidigt ge markägare incitament till hållbart skogsbruk.

 

Friluftslivets plats i skogspolitiken måste stärkas

Skogen är inte bara en råvaruresurs – den är en plats för återhämtning, rörelse, friluftsaktiviteter, skolverksamhet och gemenskap. För att skogspolitiken ska vara hållbar behöver den väga in skogens fulla samhällsvärde – inklusive dess betydelse för friluftsliv, folkhälsa och biologisk mångfald.

Vi uppmanar beslutsfattare att säkerställa att framtidens skogspolitik vilar på en balans mellan produktion, miljö och skogens värde för rekreation – där friluftslivets perspektiv ges ett tydligt utrymme.

Läs hela vårt remissvar här

Läs mer
Sjö i Sverige

Uppluckrat strandskydd – negativa konsekvenser för friluftsrörelsen

Svenskt Friluftsliv har lämnat sitt remissyttrande till regeringens förslag om ett generellt upphävande av strandskyddet vid små sjöar och smala vattendrag. Vi uttrycker oro för de negativa konsekvenser detta kan få för friluftsliv, miljön och samhället.

Svenskt Friluftsliv har lämnat sitt remissyttrande till regeringens förslag om ett generellt upphävande av strandskyddet vid små sjöar och smala vattendrag. Vi uttrycker oro för de negativa konsekvenser detta kan få för friluftsliv, miljön och samhället.

 

Trots den stora tillgången till stränder och vatten i Sveriges krympande andelen oexploaterade stränder. Forskning visar att exploateringen av strandområden ökar, särskilt i tätbefolkade regioner där över 80% av alla människor bor. Det föreslagna undantaget i remissen riskerar att minska allmänhetens möjlighet att njuta av naturen vid små sjöar och smala vattendrag, som utgör en stor majoritet av Sveriges vattenmiljöer vilket kan få stora negativa effekter på friluftsrörelsens verksamheter.

Små sjöar och vattendrag är avgörande för det enkla och tillgängliga friluftslivet, särskilt för friluftsovana, barnfamiljer, skolor och äldre. Dessutom spelar de en viktig roll för den biologiska mångfalden. En slopning av strandskyddet skulle kunna påverka flera miljömål negativt, såsom Levande skogar, Ett rikt växt- och djurliv, Tillgänglig natur för alla och Attraktiv tätortsnära natur.

Svenskt Friluftsliv belyser avsaknaden av data och analyser kring hur viktiga små sjöar och vattendrag är för friluftslivet. Det finns gott om friluftsorganisationer, skolor, förskolor och många andra aktörer som dagligen använder små sjöar och smalare vattendrag för sina respektive verksamheter. Vid mindre sjöar och vattendrag i och omkring bebyggda miljöer finns också ofta viktiga anordningar för friluftsliv såsom vandringsleder och promenadslingor vilka riskerar att försvinna vid ett slopat strandskydd och få stora negativa effekter för allmänheten och folkhälsan.

” Strandskyddet är inte bara en juridisk fråga, det är en fråga om framtida generationers möjlighet att uppleva och uppskatta Sveriges unika natur och tillgången till ett nära och enkelt friluftsliv.”, säger Josefine Åhrman, generalsekreterare Svenskt Friluftsliv.

I Sverige finns en stor majoritet bland såväl allmänhet som hos politiker oavsett partifärg för att bevara allemansrätten och att avstå från inskränkningar som försämrar allmänhetens tillgång till naturen på allemansrättslig grund. Svenskt Friluftsliv har i upprepade nationella undersökningar sett att omkring 9 av 10 vuxna anser att allemansrätten är viktig eller väldigt viktig för dem och för samhället och bör bevaras (Friluftsbarometern, 2020 – 2023). När Friluftsfrämjandet nyligen frågade 4 700 politiker i hela landet om hur man ser på allemansrätten blev svaret detsamma: 9 av 10 svarade att allemansrätten bör bibehållas och inskränkningar undvikas i mycket hög eller ganska hög grad (Friluftsfrämjandet, 2024).

Svenskt Friluftsliv uppmanar regeringen att värna allemansrätten och strandskyddet för alla sjöar och vattendrag. Istället för att luckra upp skyddet, bör fokus ligga på att bevara dessa områden som en nationell tillgång för rekreation, folkhälsa och biologisk mångfald.

Läs remissvaret här

Läs mer
Ren på fjället

Regeringen lägger ned Renmarkskommittéen

Efter en tid av turbulent debatt har regeringen beslutat att lägga ner Renmarkskommittéen istället för att förlänga tiden, med hänvisning till betydande kritik som inkom under remissrundan för delbetänkandet tidigare i år. Svenskt Friluftsliv, som representerar två miljoner medlemskap, välkomnar beslutet och betonar vikten av att säkra fjällens tillgänglighet för alla.

Efter en tid av turbulent debatt har regeringen beslutat att lägga ner Renmarkskommittéen istället för att förlänga tiden, med hänvisning till betydande kritik som inkom under remissrundan för delbetänkandet tidigare i år. Svenskt Friluftsliv, som representerar två miljoner medlemskap, välkomnar beslutet och betonar vikten av att säkra fjällens tillgänglighet för alla.

Den parlamentariska Renmarkskommittén har genomgått en stormig period. Det ursprungliga slutbetänkandet, som skulle levereras i maj nästa år, hängde löst. Så sent som i oktober ansökte utredningen om en förlängning med nio månader för att förankra förslagen politiskt. Regeringens beslut att avbryta utredningen innebär nu att ett omtag krävs. Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) kommenterar beslutet

– ”Kritiken har varit betydande och det är tydligt att ett omtag behövs här. Regeringen avser att så snart som möjligt tillsätta en ny utredning av rennäringslagen med nya direktiv.”

Renmarksutredningen tillsattes som en följd av Girjasdomen i Högsta domstolen, som gav samebyn rätt till jakt- och fiskerättigheter i området. Dock mötte det nyligen framlagda delbetänkandet motstånd från tre av fyra Tidöpartier, med reservationer från KD, M och SD. Svenskt Friluftsliv har varit en av remissinstanserna och uttryckt oro för att utredningen i sin nuvarande form skulle leda till inskränkningar av allemansrätten och försämra fjällens tillgänglighet på sikt.

– ” Fjällen är en unik miljö för friluftsliv, där allemansrätten garanterar att människor från hela landet kan njuta av naturupplevelser och aktiviteter som vandring, fiske, jakt, paddling och cykling. För oss är det centralt att denna tillgång inte inskränks, vilket vi befarar på sikt skulle kunna bli en konsekvens om delbetänkandets förslag skulle blivit verklighet.” säger Mathias Mellgren Helge, ansvarig kommunikation och påverkan på Svenskt Friluftsliv.

Med fler än 1,2 miljoner svenskar som fiskar årligen, 300 000 jägare och 700 000 vandrare i fjällmiljön står det klart att fjällens tillgänglighet är av stor betydelse för rekreation, välbefinnande och turism. Svenskt Friluftsliv ser fram emot en ny utredning som säkerställer att den unika allemansrätten bevaras och att samverkan mellan berörda parter stärks så att alla intressen i fjällen tillvaratas.

Länk till vårt remissvar hittar du här. 

Läs mer

Remissvar: Förslag till ny modell för skoglig planering

Svenskt Friluftsliv välkomnar ny modell för skoglig planering som stärker rekreativa värden

Svenskt Friluftsliv ser positivt på förslaget om en ny modell för skoglig planering som presenterats. Modellen innebär ett bredare perspektiv där skogens olika tjänster och produkter – såsom dess  värde för rekreation – tas i beaktande. Detta kan skapa betydligt bättre möjligheter för att utveckla skogen som en resurs för friluftsliv och välmående, för både individer och friluftsorganisationer.

 

Bättre planering för rekreativa värden och friluftsliv

Genom den nya modellen får skogsägare ökade möjligheter att bidra till alla hållbarhetsdimensioner – ekonomi, miljö och sociala värden. Svenskt Friluftsliv delar remissens synpunkt att många skogsägare är intresserade av att bruka sin skog med en helhetssyn och därmed stödjer att modellen underlättar ett sådant bruk. Att modellen möjliggör enklare hantering av olika skogliga aspekter – från hänsynsobjekt till hyggesfritt skogsbruk – ser vi som en viktig utveckling. Förhoppningen är att det bidrar till att fler skogsområden i Sverige blir mer tillgängliga och attraktiva för friluftsliv och friluftsorganisationer​​.

 

En mångsidig och motståndskraftig skog

Svenskt Friluftsliv uppskattar särskilt att den nya modellen inkluderar målprofiler, som ger skogsägare fler verktyg att anpassa skötseln utifrån både områdets specifika förutsättningar och önskade värden. Förslaget att integrera resiliens – genom att till exempel blanda trädslag och åldrar – är också lovande då detta skapar en mer varierad skogsmiljö som gynnar friluftsliv och biologisk mångfald.

 

Friluftsliv som en del av skogspolitiken

En fråga som Svenskt Friluftsliv lyfter i remissvaret är behovet av att inkludera ett tredje mål i skogspolitiken – ett socialt och rekreativt mål. Friluftslivets samhällsnytta och de värden skogen skapar för rekreation är centrala för många människor, och det är dags att de får en större plats i skogspolitiken. Förslaget till den nya planmodellen är ett steg på vägen och kan förenkla för skogsägare att prioritera dessa värden i sina skogsskötselmetoder.

 

Svenskt Friluftsliv ser fram emot en modell där friluftsliv och naturnära skogsbruk kan gå hand i hand för att skapa en hållbar och tillgänglig skog för alla.

Läs hela remissvaret här. 

Läs mer
Kategorier