Aktuellt - Svenskt Friluftsliv

Vårbudgeten: Små ljusglimtar för friluftslivet – men regeringen missar det som verkligen behövs

15 april 2026

Regeringens sista budgetförslag före valet i höst innehåller vissa små men välkomna tillskott till friluftsliv och natur. Men satsningarna är fortfarande för små i förhållande till de nedskärningar som skett. Friluftslivet inkluderas dessutom fortfarande inte fullt ut i de offentliga investeringarna för att stärka Sveriges civila beredskap.

Regeringen har tidigare aviserat satsningar på bland annat vandringsleder, åtgärder i naturreservat och nationalparker, friluftsliv för äldre, utanförskapsområden, psykisk hälsa och andra riktade insatser. Det var positiva besked. Samtidigt kvarstår det grundläggande problemet: de anslag som bygger upp förutsättningarna för friluftsliv och att tillgängliggöra natur har urholkats kraftigt de senaste åren.

– Det är bra att regeringen föreslår vissa förstärkningar. Men helheten är fortfarande otillräcklig. När behovet är så stort och anslagen friluftsmiljöer minskat så kraftigt under lång tid räcker det inte med mindre tillskott. Det behövs en tydlig kursändring om fler människor ska kunna ta sig ut i naturen och om friluftslivet ska kunna bidra fullt ut till folkhälsa, gemenskap och beredskap, säger Mathias Mellgren, kommunikations- och påverkansansvarig på Svenskt Friluftsliv.

Ett tydligt exempel är skötseln av friluftsområden som naturreservat och nationalparker. Regeringen har aviserat ett tillskott på 30 miljoner kronor till skyddade områden och tidigare under mandatperioden ytterligare 100 miljoner kronor för åtgärder som upprustning av vandringsleder och skötsel. Men behoven är betydligt större än så. Naturvårdsverket har i sitt budgetunderlag föreslagit en förstärkning på 1 miljard kronor för skyddad natur och friluftsliv. Miljömålsberedningen bedömer att 1,6 miljarder kronor per år behövs för att sköta skyddad natur och göra den tillgänglig för besökare. Nya sammanställningar visar samtidigt att anslagen till friluftsliv och friluftsmiljö har halverats under mandatperioden.

Konsekvenserna märks i praktiken. När leder, vindskydd, broar, rastplatser, dass och skyltning inte underhålls försämras tillgängligheten till naturen. Det drabbar många, men särskilt barnfamiljer, äldre, naturovana och andra som behöver trygga och lättillgängliga vägar in i friluftslivet och ut i naturen.

-Det är en fråga om tillgänglighet, folkhälsa och jämlikhet. När enkel, men avgörande friluftsinfrastruktur får förfalla blir trösklarna högre för dem som inte redan är vana att vistas i naturen, säger Mathias Mellgren.

Svenskt Friluftsliv ser också allvarligt på att friluftslivet fortfarande inte ges en självklar plats i satsningarna på att stärka Sveriges civila beredskap. I en tid när samhället talar allt mer om motståndskraft, lokal förankring och människors förmåga att klara kriser borde friluftsorganisationernas kunskap, ledarskap, nätverk och lokala närvaro tas till vara betydligt mer än i dag.

– Friluftslivet stärker människors kunskap, uthållighet, ledarskap och vana att vistas och agera ute i olika miljöer. Det är kompetenser som också är viktiga i en kris. Trots det inkluderas friluftslivet fortfarande inte fullt ut i de offentliga satsningarna på civil beredskap. Det är en missad möjlighet för Sverige, säger Mathias Mellgren.

Särskilt anmärkningsvärt är detta i ett läge där regeringen samtidigt lyfter behovet av ökad fysisk aktivitet och bättre psykisk hälsa. Friluftsorganisationerna finns redan i hela landet, med föreningar, ledare och verksamhet som kan nå barn, unga, vuxna och äldre. Med rätt finansiering kan det organiserade friluftslivet snabbt göra mer. Naturvårdsverket har föreslagit att stödet till friluftsorganisationerna höjs till 200 miljoner kronor per år från 2027, men någon sådan ambition syns inte i regeringens budget.

– När fyra av fem barn rör sig för lite borde regeringen se friluftslivet som en strategisk del av lösningen. Det handlar inte bara om fritid. Det handlar om rörelse, gemenskap, psykisk hälsa och om att bygga ett mer robust samhälle, säger Mathias Mellgren.

Svenskt Friluftsliv välkomnar att det nu åter finns möjligheter till lokala naturvårdsprojekt (LONA) som kan omfatta friluftsinfrastruktur. Men tillfälliga förstärkningar räcker inte. Sverige behöver långsiktiga investeringar både i den natur som människor vistas i och i de organisationer som varje dag gör friluftslivet möjligt för fler.

Våra prioriteringar och frågor: Våra frågor – Svenskt Friluftsliv

Rösta fram Årets friluftslyft 2026

7 april 2026

Nu är det dags att utse vinnarna av Årets friluftslyft 2026 – Svenskt Friluftslivs utmärkelse som lyfter fram initiativ som utvecklar friluftslivet i Sverige och skapar värde för både människor och samhälle.

Under 2025 har hela 68 projekt genomförts med stöd från Svenskt Friluftsliv. Tillsammans visar de bredden och kraften i det organiserade friluftslivet – från satsningar som gör naturen mer tillgänglig för fler, till initiativ som stärker kunskapen om allemansrätten och driver hållbar utveckling.

Totalt har elva av dessa projekt nominerats till Årets friluftslyft 2026 av Svenskt Friluftslivs fördelningskommitté och kansli. De tävlar i tre kategorier: Hållbarhet, Sänkta trösklar och Allemansrätten.

Bland de nominerade finns initiativ som visar på både nytänkande och långsiktighet.

I kategorin Hållbarhet har Sportfiskarna omsatt sin hållbarhetspolicy till konkret handling genom nya arbetssätt, samarbeten och initiativ för hållbara val inom sportfiske. Där har Scouterna utvecklat nya samverkansmodeller som når barn och unga som annars står utanför friluftslivet, medan Friluftsfrämjandet har tagit fram metoder och verktyg som stärker hela organisationens hållbarhetsarbete.

Inom Allemansrätten lyfts projekt som gör kunskapen mer tillgänglig, inte minst för barn. Svenska Frisksportförbundet har spridit pedagogiskt material till skolor och föreningar runt om i landet och Båtunionen har skapat faktabaserade guider som gör det lättare att förstå allemansrätten vid och på vatten.

I Sänkta trösklar finns initiativ som öppnar dörrar till friluftslivet för nya målgrupper. Riksförbundet Sveriges 4H har nått över 1 900 barn genom kostnadsfria aktiviteter, medan Cykelfrämjandet har utvecklat startpunkter för utlåning av cyklar vid nybörjarvänliga leder med lösningar som gör det enklare att prova på stigcykling.

Omröstningen är öppen till och med den 20 april. Vinnarna presenteras i samband med Svenskt Friluftslivs årsmöte den 24 april.

Ta chansen att upptäcka fler inspirerande initiativ från hela landet – var med och rösta fram Årets friluftslyft 2026 här. Årets friluftslyft 2026

Svenskt Friluftsliv deltar i nationell kraftsamling för ökad rörelse

23 mars 2026

Svenskt Friluftsliv har bjudits in att delta i Folkhälsomyndighetens nationella kraftsamling för ökad rörelse. Under 2026 samlas aktörer från olika delar av samhället för att skapa bättre förutsättningar för mer rörelse i vardagen och bidra till god och jämlik hälsa.

I kraftsamlingen deltar bland andra Socialstyrelsen, Skolverket, Naturvårdsverket, Trafikverket samt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Satsningen, som genomförs på uppdrag av regeringen, ska stärka samverkan, förmedla kunskap och sprida goda exempel. Den ska också lyfta frågan om hur vi skapar ett mer rörelsefrämjande samhälle inom bland annat förskola, skola och fritidshem, fritid, transport, hälso- och sjukvård och socialtjänst samt arbetsliv.

För Svenskt Friluftsliv är deltagandet ett viktigt erkännande av friluftslivets betydelse för folkhälsan. Genom friluftsrörelsens breda verksamhet, med tusentals lokala och regionala föreningar över hela landet, finns stora möjligheter att bidra till mer rörelse, gemenskap och välbefinnande i människors vardag. Kraftsamlingen har under året ett särskilt fokus på personer med funktionsnedsättning.

– Vi är glada att friluftslivet och friluftsrörelsen uppmärksammas och inkluderas i detta viktiga strategiska arbete för förbättrad folkhälsa, god och jämlik hälsa och välbefinnande. Med våra 7 000 lokala och regionala föreningar och 2 miljoner medlemskap kan vi göra stor skillnad för folkhälsan genom att främja friluftsliv och locka människor och grupper till naturen, säger Josefine Åhrman, generalsekreterare på Svenskt Friluftsliv.

Budgetäskande inlämnat till regeringen om en höjning av statsbidrag till 200 miljoner kronor

10 mars 2026

Nu är vårt budgetäskande inför 2027 inlämnat till regeringen med krav på att statsbidraget till friluftsorganisationerna höjs från dagens cirka 97,8 miljoner kronor till 200 miljoner kronor per år. Syftet är att ge friluftsorganisationerna bättre förutsättningar att möta det växande behovet av verksamhet som stärker folkhälsa, barn och ungas fritid, naturkontakt och civil beredskap.

I sitt budgetunderlag inför 2027 föreslår även Naturvårdsverket att anslaget till friluftsorganisationerna höjs till 200 miljoner kronor per år under perioden 2027–2029. Myndigheten bedömer att en förstärkning skulle göra det möjligt för friluftsorganisationerna att nå fler och bidra till mer friluftsliv i skolan, stärkt folkhälsa, ökad civil beredskap samt långsiktig naturförståelse och omsorg om naturen.

– Det finns kapacitet och enorm vilja, men finansieringen räcker inte till i dag. Det handlar inte om att organisationerna ska hitta på nya saker, utan att växla upp befintlig verksamhet, säger Svenskt Friluftslivs generalsekreterare Josefine Åhrman.

Svenskt Friluftsliv företräder 28 medlemsorganisationer med över två miljoner medlemskap och fler än 7 000 lokala föreningar runt om i landet. I det budgetunderlag som nu skickats till regeringen framhålls att friluftsorganisationerna redan i dag bidrar med stor samhällsnytta genom att skapa lågtröskelverksamhet som främjar fysisk aktivitet, psykiskt välbefinnande, gemenskap, naturvana, kunskap om allemansrätten och stärkt motståndskraft i lokalsamhället.

Behovet av en förstärkning är tydligt. Enligt Svenskt Friluftslivs budgetunderlag uppgick översökningsgraden för statsbidraget till 46 procent år 2024 och till 59 procent år 2025. Samtidigt har inflationen urholkat värdet av stödet, medan kostnaderna för transporter, utbildning, utrustning, säkerhet och stöd till ideella ledare har ökat.

– Det finns ett väldigt stort behov, då är det frustrerande att inte kunna växla upp, säger Josefine Åhrman.

En höjning till 200 miljoner kronor skulle enligt Svenskt Friluftsliv bland annat göra det möjligt att nå fler barn och unga, stärka ledarförsörjningen, sänka trösklarna till organiserad fritid, utveckla verksamhet i hela landet och öka kunskapen om allemansrätten. Det skulle också ge bättre förutsättningar för friluftsorganisationerna att bidra till samhällets arbete med folkhälsa, inkludering och civil beredskap.

Att både Svenskt Friluftsliv och Naturvårdsverket nu pekar på samma nivå understryker att behovet av en förstärkning är välgrundat. Naturvårdsverket skriver i sitt budgetunderlag att friluftslivet bidrar till folkhälsa, gemenskap, naturförståelse, beredskap, integration och brottsförebyggande arbete, och konstaterar att högre anslag skulle göra det möjligt för organisationerna att utöka sin verksamhet.

I en kommentar till Altinget säger Naturvårdsverkets avdelningschef Marie Uhrwing:
”Skälet är att det är mycket svårt att göra en faktisk beräkning av hur stort det samlade behovet av bidrag är och vi ser därför att en politisk avvägning behöver göras av frågan.”

Svenskt Friluftsliv ser nu fram emot dialog med regeringen om hur en långsiktig förstärkning av stödet kan genomföras så att friluftsorganisationernas kapacitet bättre kan tas till vara.

Anmälan till Euro´Meet 2026 öppen

9 februari 2026

Den 8–10 september 2026 står Sverige för första gången värd för Euro´Meet – en europeisk konferens om friluftsliv med fokus på hållbarhet, tillgänglighet och inkludering. Konferensen samlar organisationer, forskare, praktiker och beslutsfattare från hela Europa för tre dagar av kunskapsutbyte och naturbaserade upplevelser på Södra Berget i Sundsvall.

Nu har vi öppnat anmälan till Euro´Meet 2026 – en europeisk konferens om friluftsliv med fokus på bland annat hållbarhet och inkludering.

Euro´Meet är en återkommande europeisk konferens som samlar friluftsorganisationer, forskare, praktiker, studenter och beslutsfattare för att dela kunskap, erfarenheter och perspektiv på friluftslivets roll i samhället. För första gången står Sverige värd för konferensen, som hålls på Södra Berget i Sundsvall den 8–10 september 2026.

På konferensens webbplats finns nu – förutom möjligheten att anmäla sig – ett första utkast till det tre dagar långa programmet, möjlighet att skicka in abstract, samt information om resor, boende och de utomhusaktiviteter som erbjuds i anslutning till konferensen.

Euro´Meet 2026 tar avstamp i tre övergripande teman: Togetherness & strong civil movement, Access & accessibility samt Inclusion & diversity. Ambitionen är att skapa en mötesplats där friluftslivets betydelse för folkhälsa, hållbar utveckling, social sammanhållning och beredskap kan diskuteras ur både nationella och internationella perspektiv.

– Vi är mycket stolta över att få vara värd för Euro´Meet 2026. Det här är en unik möjlighet att visa styrkan i det svenska friluftslivet, allemansrätten och vår förmåga att arbeta tillsammans – nationellt, nordiskt och europeiskt – för ett mer hållbart och inkluderande friluftsliv, säger Josefine Åhrman, generalsekreterare för Svenskt Friluftsliv.

Konferensen kommer att bestå av plenarsamtal, seminarier, workshops och utomhusaktiviteter i och omkring Södra Berget i Sundsvall.

– Euro´Meet handlar ytterst om nätverkande, erfarenhetsutbyte och att tillsammans utveckla arbetet med att främja friluftsliv. Programmet speglar bredden i den samhällsnytta som friluftslivet bidrar till i form av folkhälsa, social inkludering, hållbarhet, miljö och beredskap. Jag tycker att alla som arbetar med friluftslivsfrågor i Sverige borde passa på säkra sin plats på konferensen och anmäla sig redan nu, säger Johan Faskunger, ansvarig för konferensens innehåll.

Inför konferensen kommer vi löpande att presentera talare, arrangörer och samarbetspartners genom nyheter och intervjuer på konferensens webbplats: svensktfriluftsliv.se/euromeet-2026

Sommarjobb i Almedalen

4 februari 2026

Vill du arbeta med kommunikation i ett sammanhang där friluftsliv, natur och samhällsfrågor möts? Svenskt Friluftsliv söker en sommarjobbare som vill arbeta med innehållsproduktion och sociala medier under Almedalsveckan 22–26 juni.

Uppdraget innebär att du är på plats i Almedalen och bidrar till vår kommunikation genom att bevaka samtal, möten och aktiviteter kopplade till friluftslivets roll i samhällsutvecklingen.

Som sommarjobbare kommer du att:

fungera som reporter och möta företrädare för politik, myndigheter, näringsliv och civilsamhälle
producera engagerande innehåll i form av film och foto för våra digitala kanaler
dokumentera och förmedla stämningar, budskap och perspektiv – både från Almedalen och från Gotlands natur

Vi söker dig som:

är kreativ och har god känsla för visuellt berättande
är nyfiken och trygg i att ta kontakt med människor och ställa frågor
har god förståelse för sociala medier och digital kommunikation
har erfarenhet av att filma och redigera innehåll
har ett intresse för friluftsliv och natur

Praktisk information

För att kunna ta uppdraget behöver du vara på plats på Gotland under Almedalsveckan (22–26 juni).

Vi erbjuder ett sommarjobb genom visstidsanställning med timbaserad ersättning enligt gällande kollektivavtal.

Ansökan

Skicka din ansökan till rekrytering@svensktfriluftsliv.se med ämnesraden ”Sociala medier i Almedalen”.

Bifoga:

en showreel (max 60 sekunder)
länk till digital portfolio och/eller relevanta sociala medier

Vi ser fram emot din ansökan!

Nytt kunskapsmaterial om NPF för ett mer inkluderande friluftsliv

28 januari 2026

Svenskt Friluftsliv lanserar ett nytt kunskaps- och utbildningsmaterial om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Materialet är framtaget tillsammans med Riksförbundet Attention och riktar sig till hela friluftsrörelsen – från riksorganisationer till lokala föreningar.

Friluftslivet ställer inga krav på tävling eller prestation – alla får delta utifrån sina egna förutsättningar. För barn och unga med NPF krävs dock ofta ett friluftsliv som präglas av större förståelse, tydlighet och anpassning.

Därför har Svenskt Friluftsliv, med riktat stöd från regeringen, tagit fram ett nytt kunskaps- och utbildningsmaterial om friluftsliv och NPF. Satsningen är en del av organisationens långsiktiga arbete för att sänka trösklarna till det organiserade friluftslivet.

– Vår förhoppning är att materialet ska fungera som en gemensam utgångspunkt för hela friluftsrörelsen och bidra till ökad förståelse för NPF och ett ännu mer inkluderande friluftsliv, säger Josefine Åhrman, generalsekreterare på Svenskt Friluftsliv.

Materialet har tagits fram i samarbete med Riksförbundet Attention och är utformat för att kunna användas på alla nivåer inom friluftsrörelsen. Det består av fem filmer med tillhörande diskussionsunderlag och fallbeskrivningar som ger konkreta tips och verktyg för hur man kan bemöta personer med NPF i friluftslivet.

– Friluftslivet passar väldigt många med NPF, och vi vet att många redan är aktiva i olika friluftsorganisationer. Att få bidra till ökad kunskap om NPF inom friluftsrörelsen känns både viktigt och inspirerande, säger Jenny Kindgren, beteendevetare på Riksförbundet Attention.

Läs mer: Mer friluftsliv för alla – med rätt kunskap om NPF

Moderaterna lyfter friluftslivet – Nu hoppas vi att fler partier följer efter

27 januari 2026

Moderaternas presenterade idag ett friluftspolitiskt program. Det är ett positivt tecken på att friluftslivet nu ses som en viktig del av arbetet med folkhälsa, skola, naturvård och civil beredskap. Att ett riksdagsparti samlar sina tankar och förslag i ett samlat program är i sig ett steg framåt och visar att området tas på allt större allvar.

Fotograf är Björn Jansson / Moderaterna

Moderaternas presenterade idag ett friluftspolitiskt program. Det är ett positivt tecken på att friluftslivet nu ses som en viktig del av arbetet med folkhälsa, skola, naturvård och civil beredskap. Att ett riksdagsparti samlar sina tankar och förslag i ett samlat program är i sig ett steg framåt och visar att området tas på allt större allvar.

Samtidigt blir nästa fas avgörande. För att de goda ambitionerna ska få verklig betydelse behövs tydliga prioriteringar, långsiktiga beslut och en finansiering som motsvarar målen.

Att Moderaterna nu presenterar ett friluftspolitiskt program är ett betydelsefullt steg framåt. Nu hoppas vi att fler partier följer efter och tydliggör sina ambitioner för friluftslivet inför valet i höst. Med gemensamma krafter kan vi skapa de förutsättningar som krävs för att friluftslivet ska bidra fullt ut till ett hållbart, hälsosamt och motståndskraftigt samhälle. Säger Josefine Åhrman, generalsekreterare Svenskt Friluftsliv

Moderaterna lyfter bland annat möjligheten att stärka naturens roll inom vård och omsorg, exempelvis genom att inkludera friluftsliv i Fysisk aktivitet på recept. Det är en lovande inriktning. Forskningen visar tydligt att friluftsliv främjar både fysisk och psykisk hälsa. För att förslaget ska bli mer än en intention krävs dock tydliga uppdrag till ansvariga myndigheter samt modeller som gör det enkelt för vården att använda sig av friluftsorganisationernas kompetens.

Även när det gäller skötseln av värdefull natur är utmaningen tydlig. Samtidigt som allt fler vistas i naturen har resurserna för att ta hand om våra naturreservat och nationalparker minskat. Konsekvenserna av den bristande finansiering pekar Riksrevisionen på i sin granskning och förslaget från Miljömålsberedningen om att årligen tillföra 1,6 miljarder till förvaltningen, är en bra början. I dag är budgeten betydligt lägre, vilket riskerar både naturvärden och människors tillgång till väl fungerande naturområden. För att komma vidare behövs långsiktiga och stabila förutsättningar.

Moderaternas vilja att se över friluftsorganisationernas villkor i relation till idrotten är också ett välkommet initiativ. Friluftsorganisationerna når mängder av människor och bidrar till både folkhälsa, integration, utbildning och beredskap, men ofta med sämre ekonomiska förutsättningar än idrottsrörelsen. Likvärdiga villkor och förutsägbara anslag skulle skapa bättre möjligheter att möta det växande intresset för friluftsliv.

Moderaternas ambition att se över förutsättningarna för friluftslivets organisationer i relation till idrotten är ett viktigt erkännande. Friluftsorganisationerna når hundratusentals människor varje år och bidrar till folkhälsa, integration och beredskap. Säger Josefine Åhrman

Förslagen om obligatoriska friluftsdagar och stärkt undervisning om allemansrätten är tydliga och viktiga. För att nå hela vägen krävs dock att lärare får de resurser och den kompetens som behövs för att omsätta intentionerna i praktiken.

Det är särskilt positivt att Moderaterna lyfter friluftsrörelsens roll i civil beredskap och totalförsvar. Organisationernas lokala närvaro och praktiska kunskap är en stark resurs vid kriser. För att den potentialen ska tas tillvara behövs dock även här konkretisering: långsiktiga uppdrag, finansiering och nära samverkan med berörda myndigheter.

Sammanfattningsvis markerar programmet att friluftslivets betydelse nu får större politisk tyngd, vilket är glädjande. Inför valet i höst blir nästa fråga hur ambitionerna omsätts i tydliga beslut och resurser. Det är först då som friluftslivet fullt ut kan få den roll i samhällsutvecklingen som många efterfrågar.

Läs mer om våra frågor: Våra frågor – Svenskt Friluftsliv

Remissvar: En översyn av förvaltningen av världsarvet Laponia

26 januari 2026

Laponia är Nordens enda kombinerade kultur- och naturvärldsarv och ett av Sveriges mest skyddsvärda naturområden. Förvaltningen av området är avgörande för att bevara den biologiska mångfalden, det samiska kulturarvet och förutsättningarna för ett hållbart friluftsliv.

Vi har lämnat vårt remissvar på Statskontorets rapport En översyn av förvaltningen av världsarvet Laponia (2025:10). I remissvaret tillstyrker vi i huvudsak Statskontorets förslag och välkomnar ett tydligare ansvar och bättre uppföljning av förvaltningen av världsarvet.

Vi lyfter särskilt behovet av långsiktigt stärkt finansiering. Bristande resurser är i dag den största utmaningen för en stabil och effektiv förvaltning. Vi pekar bland annat på Riksrevisionens granskning som visar att minskade anslag till naturvård får stora konsekvenser, samt på Miljömålsberedningens förslag om att tillföra 1,6 miljarder kronor årligen till naturvården.

I remissvaret betonar vi också vikten av att stärka naturvårdsarbetet i Laponia, så att Sverige lever upp till nationella och internationella åtaganden, inklusive EU:s art- och habitatdirektiv och fågeldirektivet. Förstärkt bemanning inom naturvård och bättre förutsättningar för uppföljning och fältarbete är centrala delar.

Vi välkomnar även förslag som ger Laponiatjuottjudus mer långsiktiga planeringsförutsättningar, bland annat genom förlängd förordning och tydligare besked om lägsta finansieringsnivåer. Det skapar bättre förutsättningar för skötsel av leder, anläggningar och säkerhet i fjällmiljö.

Vi understryker dessutom betydelsen av ett fortsatt nära samarbete med samebyarna och av att stärka samiskt inflytande i förvaltningen, samt behovet av fungerande praktiska lösningar för tillsyn, exempelvis tillgång till bevakarstugor.

Laponia är en ovärderlig resurs för natur, kultur och friluftsliv. För att säkerställa att världsarvet bevaras för kommande generationer krävs långsiktiga politiska åtaganden och en tydligt stärkt finansiering av naturvården.

Läs vårt remissvar här

Statsbidraget för 2026 fördelat – 96 miljoner kronor till friluftsrörelsen

22 januari 2026

Nu är fördelningen av statsbidraget till friluftslivet för 2026 klar. Totalt får 24 organisationer dela på 96 miljoner kronor, vilket säkrar fortsatta satsningar på folkhälsa, naturupplevelser och social gemenskap över hela landet.

Svenskt Friluftsliv har nu fattat beslut om fördelningen av 2026 års statsbidrag. Anslaget på 96 miljoner kronor går till 24 medlemsorganisationer som varje dag arbetar för att sänka trösklarna till naturen och erbjuda meningsfull fritid för barn, unga och vuxna.

Ett brett stöd till föreningslivet

Bidraget når en stor bredd av verksamheter, från stora friluftsorganisationer som Friluftsfrämjandet och Scouterna till mer nischade organisationer som Svenska Fjällklubben. Genom det statliga stödet kan organisationerna fortsätta att till exempel utbilda ledare och arrangera aktiviteter som gör naturen tillgänglig för alla.

– Dessa medel är ryggraden i det organiserade friluftslivet och gör det möjligt för våra medlemsorganisationer att fortsätta leverera högkvalitativ verksamhet som stärker individer och samhället, säger Josefine Åhrman, generalsekreterare för Svenskt Friluftsliv.

Ett rekordstort intresse för anslaget

Årets ansökningsomgång präglades av ett rekordstort söktryck där det sammanlagda behovet i organisationerna landade på en nivå som låg 59 procent över det tillgängliga anslaget.

– Det rekordstora intresset vi ser i ansökningarna är ett kvitto på att friluftsrörelsen växer och vill göra ännu mer. Det visar på en enorm potential som vi hoppas kunna fortsätta utveckla i samverkan med både medlemmar och beslutsfattare, avslutar Josefine Åhrman.

Fakta om statsbidraget

Syftet med statsbidraget är att stödja organisationer inom friluftsrörelsen och ge förutsättningar för människor att organisera sig för vistelse i naturen med allemansrätten som grund. Svenskt Friluftsliv delar upp statsanslaget i två kategorier:

Organisationsbidrag: Går till friluftsorganisationerna för att möjliggöra en bred verksamhet med många deltagare.

Verksamhetsbidrag: Går till bestämda projekt och insatser som på olika sätt bidrar till att fler kan komma ut i naturen.

Fakta om fördelningen 2026:

Inkomna ansökningar (totalt 153 miljoner kronor)
82 ansökningar från 28 organisationer
15 ansökningar om organisationsbidrag (84 mkr)
67 ansökningar om verksamhetsbidrag (69 mkr)

Beviljat stöd (totalt 96 miljoner kronor)

Organisationsbidrag: 57 miljoner kronor (fördelat på 15 organisationer).

Verksamhetsbidrag: 39 miljoner kronor (fördelat på 43 projekt och 21 organisationer).

Satsning på äldre: I verksamhetsbidraget ingår 6 miljoner kronor riktade till äldres deltagande i friluftsliv (8 beviljade projekt).

Läs hela fördelningsbeslutet för 2026 här