Aktuellt

Höstbudgeten: Minskade naturvårdsanslag för 2027

När övergångsregeringen i dag presenterade budgetpropositionen för 2027 blev det, som väntat, en budget utan nya politiska reformer. Samtidigt minskar anslagen till åtgärder för och skydd av värdefull natur.

När övergångsregeringen i dag presenterade budgetpropositionen för 2027 blev det, som väntat, en budget utan nya politiska reformer. Samtidigt minskar anslagen till åtgärder för och skydd av värdefull natur.

Budgetpropositionen för 2027 är en övergångsbudget som i huvudsak utgår från tidigare beslutade anslagsnivåer och åtaganden. Det innebär att större politiska reformer och nya satsningar i stor utsträckning får hanteras av en tillträdande regering.

Samtidigt innehåller budgeten förändringar som påverkar förutsättningarna för friluftslivet. Anslaget till åtgärder för värdefull natur minskar med 85 miljoner kronor jämfört med 2026 års budget, inklusive vårändringsbudgeten, till cirka 1,77 miljarder kronor. Anslaget till skydd av värdefull natur minskar med 410 miljoner kronor, motsvarande närmare 35 procent, till cirka 775 miljoner kronor.

– Vi har förståelse för att det här är en övergångsbudget och att större politiska satsningar får vänta. Samtidigt är behovet av ökat stöd till friluftsorganisationerna och skötsel av natur och friluftsområden stora. När resurserna minskar riskerar det på sikt att påverka både den biologiska mångfalden och människors möjligheter att ta del av naturen, säger Mathias Mellgren, kommunikations och påverkansansvarig för Svenskt Friluftsliv.

Stora behov av långsiktiga satsningar
Sveriges naturreservat, nationalparker och andra värdefulla naturområden är viktiga för både biologisk mångfald och människors hälsa och välbefinnande. För att områdena ska vara tillgängliga krävs kontinuerlig skötsel och underhåll av bland annat vandringsleder, bryggor, broar, vindskydd och annan viktig friluftsinfrastruktur.

Även friluftsorganisationerna spelar en central roll. Genom tusentals lokala föreningar skapar de möjligheter för barn, unga och vuxna att komma ut i naturen genom ledarledda aktiviteter. Verksamheten bidrar till bättre folkhälsa, stärkt gemenskap och ökad kunskap om naturen, samtidigt som den utvecklar färdigheter som är värdefulla för samhällets civila beredskap.

 

Svenskt Friluftsliv har tillsammans med Naturvårdsverket tidigare lyft behovet av att höja det generella statsbidraget till friluftsorganisationerna till 200 miljoner kronor årligen. I dag uppgår grundanslaget till knappt 98 miljoner kronor och saknar en höjning i dagens budget.

Friluftslivet behöver prioriteras framåt
Inför riksdagsvalet presenterade Svenskt Friluftsliv en kompass med sex prioriterade politiska frågor. Bland dessa finns stärkta förutsättningar för friluftsorganisationerna, mer friluftsliv i skolan, ökad tillgång till natur och ett tydligare erkännande av friluftslivets betydelse för folkhälsan och den civila beredskapen.

– Friluftslivet är en viktig samhällsresurs som bidrar inom flera politikområden. Vi ser stora möjligheter att stärka både folkhälsan och samhällets beredskap genom att ge fler människor möjlighet att delta i organiserat friluftsliv. Därför hoppas vi att den kommande regeringen tar ett samlat grepp om friluftspolitiken och ger friluftsorganisationerna långsiktiga förutsättningar att utveckla sin verksamhet, säger Mathias Mellgren.

Svenskt Friluftsliv ser fram emot en fortsatt dialog med regering och riksdag om hur friluftslivets möjligheter att bidra till samhällsutvecklingen kan stärkas.

 

Läs mer om våra frågor här

Norsk Friluftsliv på besök hos Svenskt Friluftsliv

I början av november fick Svenskt Friluftsliv besök av sin norska motsvarighet – Norsk Friluftsliv. Under två dagar stod erfarenhetsutbyte och samtal om gemensamma frågor inom friluftslivet på agendan.

På bilden: Josefine Åhrman, Svenskt Friluftsliv och Ingeborg Gjærum, Norsk Friluftsliv.

I början av november fick Svenskt Friluftsliv besök av sin norska motsvarighet – Norsk Friluftsliv. Under två dagar stod erfarenhetsutbyte och samtal om gemensamma frågor inom friluftslivet på agendan.

 

Besöket var ett initiativ från Norsk Friluftslivs nya generalsekreterare Ingeborg Gjærum.

 

– Friluftslivstraditionen är stark i både Norge och Sverige, med allemansrätten som en fantastisk gemensam grund. Men traditionen kan inte tas för given. Att träffas för att dela erfarenheter, diskutera hur vi kan få fler att delta och lyfta fram de utmaningar vi står inför ger både inspiration och nya idéer. Vi åker hem med massor av energi och engagemang – och förstås magen full av kanelbullar, säger Ingeborg Gjærum.

 

Tillsammans med två norska kollegor träffade hon Svenskt Friluftslivs kanslipersonal på kontoret i Stockholm. På agendan stod bland annat samverkan, friluftslivets samhällseffekter och allemansrätten.

 

– Vi har mycket gemensamt i Sverige och Norge, men också olika erfarenheter. Genom att lära av varandra kan vi få nya perspektiv på hur vi arbetar med att stärka friluftslivets ställning i samhället. Det nordiska utbytet är värdefullt och jag hoppas att vi får anledning att fortsätta träffas, säger Josefine Åhrman, generalsekreterare för Svenskt Friluftsliv.

Svenskt Friluftsliv tillsätter styrgrupp för civil beredskap

Svenskt Friluftsliv stärker sitt arbete med civil beredskap genom att tillsätta en ny styrgrupp med fem representanter från våra medlemsorganisationer. Gruppen ska bidra med strategisk vägledning och stärka samordningen av friluftslivets arbete inom beredskapsområdet.

På bilden: Louise Fielder Frisk (Scouterna), Carl-Johan Djurstedt Holm (Jägarförbundet), Josefine Åhrman (Svenskt Friluftsliv), Fredrik Noren (Svenska Kryssarklubben), Kristina Ljungros (Friluftsfrämjandet), Susanne Jidesten (Svenska Kennelklubben), Mathias Mellgren Helge (Svenskt Friluftsliv).

Svenskt Friluftsliv stärker sitt arbete med civil beredskap genom att tillsätta en ny styrgrupp med fem representanter från våra medlemsorganisationer. Gruppen ska bidra med strategisk vägledning och stärka samordningen av friluftslivets arbete inom beredskapsområdet.

 

I styrgruppen ingår generalsekreterare från Scouterna, Svenska Kennelklubben, Svenska Jägareförbundet, Svenska Kryssarklubben och Friluftsfrämjandet. Tillsammans representerar organisationerna en bred del av det organiserade friluftslivet, med verksamheter som når människor i hela landet och omfattar allt från naturvana, sjövett och ledarskap till lokalkännedom, ideellt engagemang och praktiska färdigheter.

 

– Vi har velat samla en bred representation av friluftslivet. Genom de organisationer som ingår i styrgruppen får vi med olika perspektiv, erfarenheter och kompetenser. Tillsammans täcker de en stor del av friluftslivets verksamheter och ger oss goda förutsättningar att utveckla sektorns arbete med civil beredskap, säger Josefine Åhrman, Generalsekreterare på Svenskt Friluftsliv.

 

Friluftslivet bidrar redan idag

Svenskt Friluftsliv har under de senaste åren intensifierat arbetet med frågor som rör samhällets beredskap och totalförsvar. Friluftslivets organisationer bidrar redan idag med kunskap och färdigheter som är värdefulla vid kriser och samhällsstörningar, exempelvis ledarskap, orientering, vistelse i naturen, kommunikation, logistik, frivilligt engagemang och förmågan att agera under utmanande förhållanden.

 

Samtidigt utgör medlemsorganisationerna en betydande del av det civila samhällets infrastruktur. Genom sina lokalföreningar, ledare, funktionärer och medlemsnätverk finns en närvaro i hela landet som kan bidra till att stärka samhällets motståndskraft, gemenskap och handlingsförmåga.

 

Styrgruppen blir en viktig del av Svenskt Friluftslivs fortsatta arbete med att synliggöra friluftslivets roll i civil beredskap, identifiera gemensamma utvecklingsområden och skapa förutsättningar för ett närmare samarbete mellan friluftslivets organisationer och offentliga aktörer.

 

Målet är att stärka friluftslivets förmåga att bidra till ett robust samhälle, samtidigt som medlemsorganisationernas unika kompetenser och erfarenheter tas till vara i utvecklingen av framtidens civila beredskap.

 

Mer läsning: Rapport – vägen till ett mer robust samhälle

Rapport från Euro’Meet 2026 – nya perspektiv på framtidens friluftsliv

Tre dagar med nya perspektiv på friluftslivets roll i samhället. Från folkhälsa och inkludering till hållbarhet och tillgång till natur. I september samlade Euro’Meet 2026 deltagare från 24 länder i Sundsvall. Nu finns konferensrapporten som sammanfattar insikter, erfarenheter och idéer om hur framtidens friluftsliv kan utvecklas.

Tre dagar med nya perspektiv på friluftslivets roll i samhället. Från folkhälsa och inkludering till hållbarhet och tillgång till natur. I september samlade Euro’Meet 2026 deltagare från 24 länder i Sundsvall. Nu finns konferensrapporten som sammanfattar insikter, erfarenheter och idéer om hur framtidens friluftsliv kan utvecklas.

 

Euro’Meet 2026 arrangerades i september av Svenskt Friluftsliv och European Network of Outdoor Sports (ENOS), i samarbete med Sundsvalls kommun, Länsstyrelsen Västernorrland och Mittuniversitetet.

 

Konferensen samlade 275 deltagare från 24 länder. Under tre dagar möttes forskare, myndigheter, kommuner, friluftsorganisationer och andra aktörer från hela Europa för att utbyta kunskap och erfarenheter om friluftsliv. Programmet innehöll bland annat föreläsningar, 23 workshops, posterpresentationer, panelsamtal och ett tjugotal utomhusaktiviteter.

 

Tre teman genomsyrade konferensen: friluftsrörelsens potential och möjligheter till samverkan, inkludering och mångfald samt tillgång och tillgänglighet till natur.

 

En återkommande fråga under konferensen var hur friluftslivets betydelse för samhället kan synliggöras och tas tillvara bättre. Friluftsliv bidrar inte bara till rekreation och en aktiv fritid, utan har också betydelse för folkhälsa, gemenskap, beredskap och hållbar samhällsutveckling. För att bättre ta tillvara dessa värden behövs samverkan mellan friluftsrörelsen, forskning, myndigheter och andra samhällsaktörer.

 

Ta del av konferensrapporten

Hur arbetar andra europeiska länder med inkludering i friluftslivet? Vilka möjligheter finns att stärka samverkan mellan forskning, myndigheter och friluftsorganisationer? Och hur kan fler människor få tillgång till natur och friluftsliv?

 

I konferensrapporten kan du ta del av föreläsningar, workshops, diskussioner och konkreta exempel från Euro’Meet 2026.

 

Läs konferensrapporten här

Digitala workshops om NPF i friluftslivet

Hur kan vi göra friluftslivet mer tillgängligt för personer med NPF? Svenskt Friluftsliv och Riksförbundet Attention bjuder in till fyra digitala workshops där du får ökad kunskap och konkreta tips på hur fler kan ges möjlighet att delta i friluftslivet.

Hur kan vi göra friluftslivet mer tillgängligt för personer med NPF? Svenskt Friluftsliv och Riksförbundet Attention bjuder in till fyra digitala workshops där du får ökad kunskap och konkreta tips på hur fler kan ges möjlighet att delta i friluftslivet.

 

Samma workshop erbjuds vid fyra olika tillfällen. Du får lära dig mer om kognitiva förmågor och hur det kan vara att leva med NPF, med särskilt fokus på friluftslivet. Du får också ta del av exempel på bemötande och anpassningar som kan underlätta deltagande i friluftsaktiviteter.

 

Workshopen riktar sig till medlemmar och anställda i Svenskt Friluftslivs medlemsorganisationer. Inga förkunskaper krävs.

 

Ökad kunskap och konkreta tips

Workshopen leds av Jenny Kindgren, Riksförbundet Attention, beteendevetare med mångårig erfarenhet av att utbilda och föreläsa inom neuropsykiatri. Jenny är också en aktiv friluftsmänniska med erfarenhet av bland annat långfärdsskridsko, mountainbike, vandring och paddling. Hon har också egen erfarenhet av NPF inom familjen.

 

Workshopen utgår från Svenskt Friluftslivs utbildningsmaterial Mer friluftsliv för alla – med rätt kunskap om NPF, som finns tillgängligt här.

 

Välj det tillfälle som passar dig:

Måndag 16 november kl. 18.00–20.00

Onsdag 18 november kl. 9.00–11.00

Måndag 23 november kl. 13.00–15.00

Ett fjärde tillfälle kommer att erbjudas under 2027 

 

Plats: Digitalt via Teams. En möteslänk skickas i bekräftelsemejlet efter anmälan.

 

Sista anmälningsdag: 24 timmar innan respektive workshop.

 

Anmäl dig här!

 

Sprid gärna inbjudan till kollegor, ledare och andra medlemmar i din organisation.

 

Så går workshopen till

Workshopen är 120 minuter lång och innehåller föreläsning, paus och frivilliga diskussioner. Här kan du se hur tiden är upplagd och vad som händer under de olika momenten.

 

1. Introduktion till Svenskt Friluftsliv – cirka 5 minuter

Du lyssnar på en kort introduktion.

 

2. Presentation i chatten – cirka 5 minuter

Du som vill kan skriva i chatten vilken organisation du kommer från och vilken roll du har. Det är frivilligt att presentera sig.

 

3. Föreläsning om hur det kan vara att leva med NPF – cirka 30 minuter

Jenny Kindgren berättar om NPF och hur det kan påverka vardagen. Du kan ställa frågor i chatten eller muntligt genom att slå på mikrofonen. Du väljer själv om du vill ha kameran på.

 

4. Paus – 10 minuter

En paus för återhämtning.

 

5. Föreläsning om NPF och friluftsliv – cirka 15 minuter

Vi fördjupar oss i kopplingen mellan NPF och friluftsliv. Du kan ställa frågor i chatten eller muntligt.

 

6. Genomgång av diskussionsövningen – cirka 5 minuter

Du får information om upplägget och diskussionsfrågorna inför gruppdiskussionerna.

 

7. Diskussioner i mindre grupper – cirka 30 minuter

Deltagarna delas in i digitala samtalsrum. Ni presenterar er kort för varandra, utser en samtalsledare och diskuterar förberedda frågor utifrån egna erfarenheter och perspektiv.

 

Det är frivilligt att delta i gruppdiskussionerna. Ingen grupp behöver redovisa sina diskussioner efteråt.

 

8. Återsamling och avslutning – cirka 5 minuter

Vi samlas i storgrupp för en gemensam sammanfattning med föreläsaren.

 

9. Frivillig frågestund – 15 minuter

De sista 15 minuterna är en frivillig frågestund. Du som vill kan stanna kvar och ställa fler frågor till föreläsaren, via chatten eller muntligt.

 

Välkommen att vara med och bidra till ett friluftsliv där fler får möjlighet att delta!

 

Livräddaren Guld 2026 lyfter vikten av simkunnighet

Svenska Livräddningssällskapets utmärkelse Livräddaren Guld 2026 visar varför simkunnighet är avgörande när allt står på spel. Men att kunna simma handlar inte bara om att förebygga drunkning, utan också om människors möjlighet att delta i friluftslivet.

Svenska Livräddningssällskapets utmärkelse Livräddaren Guld 2026 visar varför simkunnighet är avgörande när allt står på spel. Men att kunna simma handlar inte bara om att förebygga drunkning, utan också om människors möjlighet att delta i friluftslivet.

 

Svenska Livräddningssällskapet har sedan 1898 arbetat för att förebygga drunkningsolyckor och utbilda allmänheten i livräddning. Utmärkelsen Livräddaren Guld instiftades 2024 och har sedan dess tilldelats personer som har räddat liv eller bidragit till att rädda liv vid vatten.

 

I år uppmärksammas fyra livräddande insatser där totalt nio personer tilldelas utmärkelsen Livräddaren Guld 2026. Mottagarna presenteras den 16 oktober i samband med Svenska Livräddningssällskapets årliga riksmöte.

 

– Utmärkelsen lyfter betydelsen av kunskap som kan förebygga olyckor vid vatten och rädda liv. Samtidigt uppmärksammar vi förebilder som genom sina insatser har gjort avgörande skillnad för andra människors säkerhet, säger Josefine Åhrman, generalsekreterare för Svenskt Friluftsliv och jurymedlem för Livräddaren Guld.

 

För många av Svenskt Friluftslivs medlemsorganisationer är vattenvana, simkunnighet och kunskap om säkerhet i och vid vatten viktiga frågor. Ökad simkunnighet bland befolkningen bidrar till att fler kan delta i organiserat friluftsliv i och vid vatten på ett säkert sätt.

 

Läs mer om årets utmärkelse och årets nio hjältar på Svenska Livräddningssällskapets hemsida.

 

Om Livräddaren Guld
Livräddaren Guld är ett märke som skiljer sig från Svenska Livräddningssällskapets traditionella märken, då det inte erhålls genom simprov eller andra tester. I stället är det allmänhetens nomineringar av verkliga hjältar som ligger till grund för vilka som ska tilldelas utmärkelsen. Redan nu kan nomineringar till Livräddaren Guld 2027 göras på Svenska Livräddningssällskapets hemsida.

Nordiskt samarbete ska stärka friluftslivets roll i beredskapen

Hur kan friluftsorganisationerna i Norden tillsammans bidra till ett mer robust och motståndskraftigt samhälle? Den frågan stod i centrum när representanter från Sverige, Norge, Danmark, Finland och Färöarna samlades i finska Lappland för nätverksmöte inom NON, Nordic Outdoor Network. De kommande tre åren blir friluftslivets roll i beredskapen en gemensam nordisk prioritering.

Hur kan friluftsorganisationerna i Norden tillsammans bidra till ett mer robust och motståndskraftigt samhälle? Den frågan stod i centrum när representanter från Sverige, Norge, Danmark, Finland och Färöarna samlades i finska Lappland för nätverksmöte inom NON, Nordic Outdoor Network. De kommande tre åren blir friluftslivets roll i beredskapen en gemensam nordisk prioritering.

Under två dagar möttes de nordiska friluftsorganisationerna i Kiilopää i finska Lappland för att diskutera nätverkets gemensamma strategi och framtida samarbete. En central fråga under mötet var hur friluftslivets kunskaper, organisationer och nätverk bättre kan tas till vara i samhällets beredskap. NON har enats om en gemensam prioritering för de kommande tre åren: friluftsliv är beredskap.

Friluftsorganisationerna har stor erfarenhet av att samla och organisera människor, bygga kunskap och utveckla ledarskap. De bedriver verksamhet i skog, på fjäll, vid vatten och i andra miljöer där deltagarna tränas i att lösa problem, samarbeta och hantera förändrade förutsättningar. Det är kunskaper och strukturer som kan få en större betydelse i arbetet med att bygga ett mer robust och motståndskraftigt samhälle.

Gemensamma erfarenheter – olika styrkor
De nordiska länderna har många gemensamma förutsättningar för friluftsliv, men organisationerna har olika erfarenheter av frågor som beredskap, civilsamhällets roll och samverkan med offentliga aktörer. Genom ett närmare samarbete kan organisationerna lära av varandras erfarenheter, utveckla gemensam kunskap och tydligare synliggöra vilken roll friluftsrörelsen kan spela före, under och efter en samhällskris.

En viktig del av det fortsatta arbetet blir också att tydliggöra vilka förutsättningar och vilket stöd friluftsorganisationerna behöver för att kunna bidra. Det handlar inte om att göra nya saker, utan att fortsätta göra det vi redan gör och nå ut till fler.

Från samtal till gemensam handling
Mötet i Kiilopää blev ett första steg i arbetet med att omsätta den gemensamma nordiska inriktningen i konkret samarbete. Ambitionen är att under de kommande åren utveckla samarbetet kring friluftsliv och beredskap och stärka erfarenhetsutbytet mellan de nordiska organisationerna. För Svenskt Friluftsliv är det nordiska samarbetet en del av det fortsatta arbetet med att lyfta friluftsrörelsen som en viktig samhällsresurs.

Tillsammans finns möjlighet att bygga både starkare friluftsorganisationer och ett bättre rustat Norden.

Remissvar: Synpunkter på Naturvårdsverkets förslag till vägledning om samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken

Vi välkomnar en tydligare vägledning, men betonar att den måste klargöra att vanliga friluftsaktiviteter och de flesta arrangemang i naturen normalt inte innebär sådan påverkan att samråd krävs.

Vi välkomnar en tydligare vägledning, men betonar att den måste klargöra att vanliga friluftsaktiviteter och de flesta arrangemang i naturen normalt inte innebär sådan påverkan att samråd krävs.

 

Flera av Svenskt Friluftslivs medlemsorganisationer har under lång tid upplevt att tävlingar, arrangemang och andra aktiviteter på allemansrättslig grund begränsas på grund av en alltför försiktig eller varierande bedömning av möjlig påverkan på naturen. Det kan handla om att arrangemang begränsas i omfattning eller antal deltagare, eller att föreningar åläggs samråd trots att verksamheten har liten påverkan.

 

Svenskt Friluftsliv anser därför att Naturvårdsverkets nya vägledning tydligare behöver ta fasta på slutsatserna i myndighetens vägledning Arrangemang i naturen, som är ett viktigt stöd för att genomföra friluftsaktiviteter på ett hållbart och hänsynsfullt sätt. En tydlig och enhetlig vägledning är viktig för att undvika olika bedömningar mellan handläggare och delar av landet. Otydliga krav riskerar både att försvåra föreningarnas verksamhet och att leda till ökade administrativa kostnader.

 

Svenskt Friluftslivs bedömning är därför att vägledningen tydligt bör slå fast att vanliga friluftsaktiviteter och merparten av de arrangemang som genomförs av friluftsorganisationer inte ska omfattas av krav på samråd. Yttrandet ligger i linje med synpunkter från flera av Svenskt Friluftslivs medlemsorganisationer, däribland Svenska Orienteringsförbundet och Friluftsfrämjandet.

 

Läs vårt remissvar här

Allemansrättens dag växer – från initiativ till nationell temadag

På fem år har Allemansrättens dag utvecklats från ett initiativ till en nationell temadag där ett hundratal aktörer arrangerar aktiviteter och uppmärksammar allemansrätten – nu vill Svenskt Friluftsliv att ännu fler ska engagera sig.

På fem år har Allemansrättens dag utvecklats från ett initiativ till en nationell temadag där ett hundratal aktörer arrangerar aktiviteter och uppmärksammar allemansrätten – nu vill Svenskt Friluftsliv att ännu fler ska engagera sig.

 

Det började som en motion på Svenskt Friluftslivs årsstämma 2021. Ett år senare lanserades den första Allemansrättens dag tillsammans med Generation Pep och fem medlemsorganisationer. Sedan dess har dagen vuxit och samlar nu friluftsorganisationer, kommuner, länsstyrelser, företag och andra aktörer kring allemansrätten.  

 

Under årets dag, den 20 september,  deltog 15 av Svenskt Friluftslivs medlemsorganisationer på olika sätt. Flera arrangerade egna aktiviteter runt om i landet, medan andra uppmärksammade dagen i sina kanaler. Även hos kommuner och länsstyrelser syntes engagemanget kring dagen tydligt. Flera skogsbolag uppmärksammade också dagen i sina egna kanaler.

 

Dagen fick också stort genomslag utanför Svenskt Friluftslivs egna nätverk. Ett 70-tal aktörer publicerade inlägg i sociala medier och ett trettiotal artiklar och inslag publicerades i traditionella medier. Allemansrättens dag uppmärksammades bland annat i samband med kronprinsessparets vandring i Nackareservatet och Pep Dagen i Hagaparken. Där deltog flera av Svenskt Friluftslivs medlemsorganisationer med prova på-aktiviteter i parken som besöktes av tusentals människor.  

 

– Vi ser ett växande engagemang från aktörer runt om i landet, långt utanför vårt eget kontaktnät. Nu vill vi få med ännu fler som kan bidra med aktiviteter och uppmärksamma dagen utifrån sina egna förutsättningar. Tillsammans kan vi skapa ännu större spridning och göra Allemansrättens dag till en tydlig nationell samlingspunkt för kunskap om allemansrätten, säger Sanna Ameln (bilden), projektledare för Allemansrättens dag på Svenskt Friluftsliv.  

 

Läs mer om Allemansrättens dag

Krönika: Beredskap byggs innan krisen

Under de senaste åren har allt fler börjat prata om beredskap. Myndigheter, företag, organisationer och föreningar lyfter fram sin betydelse utifrån deras perspektiv. Det är i grunden positivt. Ett starkt totalförsvar bygger på att många aktörer tar ansvar och bidrar med sina kunskaper och resurser.

Under de senaste åren har allt fler börjat prata om beredskap. Myndigheter, företag, organisationer och föreningar lyfter fram sin betydelse utifrån deras perspektiv. Det är i grunden positivt. Ett starkt totalförsvar bygger på att många aktörer tar ansvar och bidrar med sina kunskaper och resurser.

 

Men ibland undrar jag om ordet beredskap håller på att bli så brett att det riskerar att förlora sin betydelse. Är alla som nu vill ta plats i totalförsvaret relevanta och en resurs när samhället utsätts för verkliga påfrestningar?

 

Den frågan har även slagit mig när det gäller friluftslivet. Är friluftsrörelsen en del av Sveriges beredskap? Är vi något mer än en uppskattad fritidssysselsättning när krisen kommer?

 

Svaret finns i den verksamhet som våra 27 medlemsorganisationer och tusentals föreningar bedriver över hela landet.

 

Varje vecka möts människor för att paddla, vandra, orientera, segla, jaga, fiska eller upptäcka naturen tillsammans. Vid första anblick kan det se ut som fritidsaktiviteter. Men i föreningarna skapas hela tiden erfarenheter av ledarskap, ansvar, lokalkännedom, samarbete och problemlösning.

 

Det är värdefullt i vardagen. Men det kan också få en annan betydelse när samhället utsätts för stora påfrestningar. När vi pratar om beredskap hamnar fokus ofta på utrustning. Vatten, konserver, batterier och vevradio. Det är viktigt. Men ytterst handlar beredskap också om människor.

 

Om människor som kan samarbeta när samhället sätts under press. Om människor som kan ta ansvar, lösa problem och hjälpa andra. Om människor som har tillit till varandra och som är vana att organisera sig lokalt.

 

Därför är det tydligt för mig att friluftsliv är beredskap.

 

Det betyder inte att friluftsorganisationer ska bli frivilliga försvarsorganisationer. Vi kommer aldrig att ersätta myndigheter, kommuner eller Försvarsmakten. Det är inte vårt uppdrag. Men friluftsrörelsen har andra saker att bidra med: människor som är vana att samarbeta, ta ansvar och organisera sig. Lokala nätverk, ledarskap och praktiska kunskaper. Vi skapar något värt att försvara – gemenskaper som finns på plats långt innan en kris inträffar.

 

Beredskapsveckan ska stärka motståndskraften hos invånarna

 

Den här veckan är det Beredskapsveckan. Över hela landet uppmanas vi att fundera över vår egen förmåga att hantera kriser, störningar och i värsta fall krig.

 

Erfarenheterna från Ukraina visar vilken betydelse civilsamhället kan få när samhället utsätts för extrema påfrestningar. Frivilligorganisationer har organiserat transporter, fördelat förnödenheter och skapat lokala nätverk när kriget förändrat människors vardag i grunden. Det visar värdet av att människor redan före krisen är vana att organisera sig, samarbeta och hjälpa varandra.

 

Samtidigt finns en annan dimension av beredskapen som hamnar betydligt mer sällan i fokus: människors egen förmåga.

 

Sverige står inför stora folkhälsoutmaningar. Många rör sig för lite och den psykiska ohälsan är ett växande samhällsproblem. Långt ifrån alla har erfarenheter av att vistas i naturen, orientera sig eller hantera en natt utomhus.

 

Här arbetar friluftsrörelsen redan varje dag. Inte med beredskap som huvuduppgift, utan genom att ge människor möjlighet att röra på sig, vistas i naturen, utvecklas tillsammans med andra och lära sig praktiska färdigheter.

 

Det är en del av friluftslivets samhällsvärde som vi ibland glömmer bort.

 

Därför borde frågan under Beredskapsveckan inte bara vara hur hushållen ska klara de första sju dagarna. Vi behöver också fråga oss hur Sverige tar till vara den kraft som redan finns i civilsamhället – och hur vi stärker den innan krisen kommer.

 

Vi kan. Vi vill. Och när Sverige bygger framtidens beredskap ska vi också räknas med.

 

Josefine Åhrman
Generalsekreterare
Svenskt Friluftsliv