Hur kan friluftsorganisationerna i Norden tillsammans bidra till ett mer robust och motståndskraftigt samhälle? Den frågan stod i centrum när representanter från Sverige, Norge, Danmark, Finland och Färöarna samlades i finska Lappland för nätverksmöte inom NON, Nordic Outdoor Network. De kommande tre åren blir friluftslivets roll i beredskapen en gemensam nordisk prioritering.
Under två dagar möttes de nordiska friluftsorganisationerna i Kiilopää i finska Lappland för att diskutera nätverkets gemensamma strategi och framtida samarbete. En central fråga under mötet var hur friluftslivets kunskaper, organisationer och nätverk bättre kan tas till vara i samhällets beredskap. NON har enats om en gemensam prioritering för de kommande tre åren: friluftsliv är beredskap.
Friluftsorganisationerna har stor erfarenhet av att samla och organisera människor, bygga kunskap och utveckla ledarskap. De bedriver verksamhet i skog, på fjäll, vid vatten och i andra miljöer där deltagarna tränas i att lösa problem, samarbeta och hantera förändrade förutsättningar. Det är kunskaper och strukturer som kan få en större betydelse i arbetet med att bygga ett mer robust och motståndskraftigt samhälle.
Gemensamma erfarenheter – olika styrkor
De nordiska länderna har många gemensamma förutsättningar för friluftsliv, men organisationerna har olika erfarenheter av frågor som beredskap, civilsamhällets roll och samverkan med offentliga aktörer. Genom ett närmare samarbete kan organisationerna lära av varandras erfarenheter, utveckla gemensam kunskap och tydligare synliggöra vilken roll friluftsrörelsen kan spela före, under och efter en samhällskris.
En viktig del av det fortsatta arbetet blir också att tydliggöra vilka förutsättningar och vilket stöd friluftsorganisationerna behöver för att kunna bidra. Det handlar inte om att göra nya saker, utan att fortsätta göra det vi redan gör och nå ut till fler.
Från samtal till gemensam handling
Mötet i Kiilopää blev ett första steg i arbetet med att omsätta den gemensamma nordiska inriktningen i konkret samarbete. Ambitionen är att under de kommande åren utveckla samarbetet kring friluftsliv och beredskap och stärka erfarenhetsutbytet mellan de nordiska organisationerna. För Svenskt Friluftsliv är det nordiska samarbetet en del av det fortsatta arbetet med att lyfta friluftsrörelsen som en viktig samhällsresurs.
Tillsammans finns möjlighet att bygga både starkare friluftsorganisationer och ett bättre rustat Norden.
Aktuellt
Nordiskt samarbete ska stärka friluftslivets roll i beredskapen
Remissvar: Synpunkter på Naturvårdsverkets förslag till vägledning om samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken
Vi välkomnar en tydligare vägledning, men betonar att den måste klargöra att vanliga friluftsaktiviteter och de flesta arrangemang i naturen normalt inte innebär sådan påverkan att samråd krävs.
Flera av Svenskt Friluftslivs medlemsorganisationer har under lång tid upplevt att tävlingar, arrangemang och andra aktiviteter på allemansrättslig grund begränsas på grund av en alltför försiktig eller varierande bedömning av möjlig påverkan på naturen. Det kan handla om att arrangemang begränsas i omfattning eller antal deltagare, eller att föreningar åläggs samråd trots att verksamheten har liten påverkan.
Svenskt Friluftsliv anser därför att Naturvårdsverkets nya vägledning tydligare behöver ta fasta på slutsatserna i myndighetens vägledning Arrangemang i naturen, som är ett viktigt stöd för att genomföra friluftsaktiviteter på ett hållbart och hänsynsfullt sätt. En tydlig och enhetlig vägledning är viktig för att undvika olika bedömningar mellan handläggare och delar av landet. Otydliga krav riskerar både att försvåra föreningarnas verksamhet och att leda till ökade administrativa kostnader.
Svenskt Friluftslivs bedömning är därför att vägledningen tydligt bör slå fast att vanliga friluftsaktiviteter och merparten av de arrangemang som genomförs av friluftsorganisationer inte ska omfattas av krav på samråd. Yttrandet ligger i linje med synpunkter från flera av Svenskt Friluftslivs medlemsorganisationer, däribland Svenska Orienteringsförbundet och Friluftsfrämjandet.
Allemansrättens dag växer – från initiativ till nationell temadag
På fem år har Allemansrättens dag utvecklats från ett initiativ till en nationell temadag där ett hundratal aktörer arrangerar aktiviteter och uppmärksammar allemansrätten – nu vill Svenskt Friluftsliv att ännu fler ska engagera sig.
Det började som en motion på Svenskt Friluftslivs årsstämma 2021. Ett år senare lanserades den första Allemansrättens dag tillsammans med Generation Pep och fem medlemsorganisationer. Sedan dess har dagen vuxit och samlar nu friluftsorganisationer, kommuner, länsstyrelser, företag och andra aktörer kring allemansrätten.
Under årets dag, den 20 september, deltog 15 av Svenskt Friluftslivs medlemsorganisationer på olika sätt. Flera arrangerade egna aktiviteter runt om i landet, medan andra uppmärksammade dagen i sina kanaler. Även hos kommuner och länsstyrelser syntes engagemanget kring dagen tydligt. Flera skogsbolag uppmärksammade också dagen i sina egna kanaler.
Dagen fick också stort genomslag utanför Svenskt Friluftslivs egna nätverk. Ett 70-tal aktörer publicerade inlägg i sociala medier och ett trettiotal artiklar och inslag publicerades i traditionella medier. Allemansrättens dag uppmärksammades bland annat i samband med kronprinsessparets vandring i Nackareservatet och Pep Dagen i Hagaparken. Där deltog flera av Svenskt Friluftslivs medlemsorganisationer med prova på-aktiviteter i parken som besöktes av tusentals människor.
– Vi ser ett växande engagemang från aktörer runt om i landet, långt utanför vårt eget kontaktnät. Nu vill vi få med ännu fler som kan bidra med aktiviteter och uppmärksamma dagen utifrån sina egna förutsättningar. Tillsammans kan vi skapa ännu större spridning och göra Allemansrättens dag till en tydlig nationell samlingspunkt för kunskap om allemansrätten, säger Sanna Ameln (bilden), projektledare för Allemansrättens dag på Svenskt Friluftsliv.
Krönika: Beredskap byggs innan krisen
Under de senaste åren har allt fler börjat prata om beredskap. Myndigheter, företag, organisationer och föreningar lyfter fram sin betydelse utifrån deras perspektiv. Det är i grunden positivt. Ett starkt totalförsvar bygger på att många aktörer tar ansvar och bidrar med sina kunskaper och resurser.
Men ibland undrar jag om ordet beredskap håller på att bli så brett att det riskerar att förlora sin betydelse. Är alla som nu vill ta plats i totalförsvaret relevanta och en resurs när samhället utsätts för verkliga påfrestningar?
Den frågan har även slagit mig när det gäller friluftslivet. Är friluftsrörelsen en del av Sveriges beredskap? Är vi något mer än en uppskattad fritidssysselsättning när krisen kommer?
Svaret finns i den verksamhet som våra 27 medlemsorganisationer och tusentals föreningar bedriver över hela landet.
Varje vecka möts människor för att paddla, vandra, orientera, segla, jaga, fiska eller upptäcka naturen tillsammans. Vid första anblick kan det se ut som fritidsaktiviteter. Men i föreningarna skapas hela tiden erfarenheter av ledarskap, ansvar, lokalkännedom, samarbete och problemlösning.
Det är värdefullt i vardagen. Men det kan också få en annan betydelse när samhället utsätts för stora påfrestningar. När vi pratar om beredskap hamnar fokus ofta på utrustning. Vatten, konserver, batterier och vevradio. Det är viktigt. Men ytterst handlar beredskap också om människor.
Om människor som kan samarbeta när samhället sätts under press. Om människor som kan ta ansvar, lösa problem och hjälpa andra. Om människor som har tillit till varandra och som är vana att organisera sig lokalt.
Därför är det tydligt för mig att friluftsliv är beredskap.
Det betyder inte att friluftsorganisationer ska bli frivilliga försvarsorganisationer. Vi kommer aldrig att ersätta myndigheter, kommuner eller Försvarsmakten. Det är inte vårt uppdrag. Men friluftsrörelsen har andra saker att bidra med: människor som är vana att samarbeta, ta ansvar och organisera sig. Lokala nätverk, ledarskap och praktiska kunskaper. Vi skapar något värt att försvara – gemenskaper som finns på plats långt innan en kris inträffar.
Beredskapsveckan ska stärka motståndskraften hos invånarna
Den här veckan är det Beredskapsveckan. Över hela landet uppmanas vi att fundera över vår egen förmåga att hantera kriser, störningar och i värsta fall krig.
Erfarenheterna från Ukraina visar vilken betydelse civilsamhället kan få när samhället utsätts för extrema påfrestningar. Frivilligorganisationer har organiserat transporter, fördelat förnödenheter och skapat lokala nätverk när kriget förändrat människors vardag i grunden. Det visar värdet av att människor redan före krisen är vana att organisera sig, samarbeta och hjälpa varandra.
Samtidigt finns en annan dimension av beredskapen som hamnar betydligt mer sällan i fokus: människors egen förmåga.
Sverige står inför stora folkhälsoutmaningar. Många rör sig för lite och den psykiska ohälsan är ett växande samhällsproblem. Långt ifrån alla har erfarenheter av att vistas i naturen, orientera sig eller hantera en natt utomhus.
Här arbetar friluftsrörelsen redan varje dag. Inte med beredskap som huvuduppgift, utan genom att ge människor möjlighet att röra på sig, vistas i naturen, utvecklas tillsammans med andra och lära sig praktiska färdigheter.
Det är en del av friluftslivets samhällsvärde som vi ibland glömmer bort.
Därför borde frågan under Beredskapsveckan inte bara vara hur hushållen ska klara de första sju dagarna. Vi behöver också fråga oss hur Sverige tar till vara den kraft som redan finns i civilsamhället – och hur vi stärker den innan krisen kommer.
Vi kan. Vi vill. Och när Sverige bygger framtidens beredskap ska vi också räknas med.
Josefine Åhrman
Generalsekreterare
Svenskt Friluftsliv
Debatt: Naturen är till för alla – men otillgänglig för många barn
Allemansrätten är en unik rättighet i Sverige. Samtidigt är möjligheten till utevistelse inte självklar för alla barn. Därför behöver vi tillsammans se till att alla barn ges samma möjlighet att vistas i naturen.
Den 20 september är det Allemansrättens dag. Syftet är att sprida kunskap om allemansrätten och främja utevistelse. Dagen är också ett tillfälle att påminna oss om den unika frihet vi har i Sverige: rätten att röra oss fritt i naturen, så länge vi visar hänsyn till natur, djur och medmänniskor. Men är naturen tillgänglig för alla barn i praktiken?
Enligt Friluftsbarometern anser 96 procent att allemansrätten är viktig. Det är något vi ska värna om och vara stolta över. För vissa barn är friluftsliv en självklar del av vardagen. Andra barn vistas sällan eller aldrig ute i naturen. Det kan bero på familjens vanor, var man bor eller möjligheterna i närområdet.
Framtidsrapporten, framtagen av Generation Pep, visar att fyra av fem barn i åldern 11–15 inte når Folkhälsomyndighetens rekommendation om i genomsnitt 60 minuter pulshöjande fysisk aktivitet dagligen. Samtidigt rör vi oss mer när vi är utomhus. Vi har därför ett gemensamt ansvar att skapa bättre förutsättningar för utevistelse och göra naturen tillgänglig för alla.
Skolan spelar en viktig roll. I läroplanen beskrivs det som skolans uppdrag att undervisa om allemansrättens grunder och vilket ansvar som följer med den. Men kunskap räcker inte. Det avgörande är att alla får möjlighet att uppleva naturen i praktiken. Därför måste skolan värna om dess möjligheter att arrangera friluftsdagar och genomföra undervisning utomhus.
Men skolan bär inte ensam ansvaret. För att fler barn ska ges möjlighet att vistas i naturen behöver den också finnas nära i deras vardag. Barn ska inte vara beroende av att bo nära en skog, vatten eller ett naturområde. Det behövs fler grönytor, parker och lättillgängliga promenadstråk i våra städer och förorter där barn kan vistas, leka och röra på sig.
Vi behöver också ta vara på enkelheten som finns i naturen. Det ska varken vara krångligt eller dyrt att vistas i naturen. Barn ska inte vara beroende av bil, flera tunnelbanebyten eller dyr utrustning för att ta sig till grönområden. Utevistelse ger en enkel och gratis möjlighet till rörelse, men bara om rätt förutsättningar finns.
Naturen är tillgänglig för alla, men vi måste se till att den också är enkel för alla barn att nå. Barns tillgång till naturen är något som vi tillsammans kan påverka.
Därför anser vi:
- Inför obligatoriska friluftsdagar i skolan. Genom obligatoriska friluftsdagar säkerställer vi att alla barn får samma möjligheter att uppleva naturen.
- Värna om stora och gröna skolgårdar. Skolgården är många barns närmaste plats för lek och utevistelse, och en investering i deras långsiktiga hälsa.
- Säkerställ att alla barn har nära till grönområden. Var man bor ska inte avgöra möjligheten att vistas i naturen. I samhällsbyggandet behöver vi eftersträva att det finns gröna miljöer på nära avstånd från hemmet.
Carolina Klüft, Generalsekreterare, Generation Pep
Josefine Åhrman, Generalsekreterare Svenskt Friluftsliv
Mer läsning:
Friluftsbarometern – Svenskt Friluftsliv
Framtidsrapporten – Barns hälsa vår framtid – Generation Pep
Över 1 000 friluftsföreningar erbjuder Fritidskortet
Ett år efter att Fritidskortet infördes har över 500 000 fritidskort laddats ner och tusentals föreningar anslutit sig. Friluftsrörelsen står för en betydande del av utvecklingen – omkring 1 100 av utförarna i Fritidskortets register är föreningar inom friluftslivet. Nu fortsätter arbetet för att få ännu fler att ansluta sig.
Fritidskortet infördes hösten 2025 för att ge fler barn och unga möjlighet att delta i regelbundna fritidsaktiviteter. Sedan starten har Svenskt Friluftsliv och friluftsrörelsens organisationer arbetat med att informera, stötta och hjälpa föreningar att ansluta sig.
– Fritidskortet är en stor framgång. Att fritidskortet nu har laddats ner över 500 000 gånger betyder att mängder med barn får tillgång till idrott, kultur, friluftsliv och föreningsliv. Varje barn eller ungdom som får möjlighet att vara med i en aktivitet får också möjlighet till gemenskap, rörelse, utveckling och framtidstro, säger socialminister Jakob Forssmed.
Med stöd av statliga bidrag fortsätter Svenskt Friluftsliv och friluftsrörelsens organisationer att utveckla arbetet med Fritidskortet och stötta fler lokala föreningar.
– Fritidskortet sänker tröskeln för barn att hitta en aktivitet där de får röra på sig, utveckla ett intresse och upptäcka naturen. Naturen tillhör oss alla, och det är viktigt att alla barn får möjlighet att upptäcka den och uppleva friheten som allemansrätten ger, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.
Ideella föreningars förutsättningar viktiga
Friluftsrörelsen består till stor del av lokala och ideellt drivna föreningar. Svenskt Friluftsliv har därför sedan starten varit rådgivande i arbetet med Fritidskortets utformning, med fokus på att systemet både ska vara tryggt och möjligt för mindre föreningar att hantera.
– Att omkring 1 100 av friluftslivets utförare redan finns med i Fritidskortet är ett väldigt positivt resultat. Det visar både bredden i friluftsrörelsen och vilken viktig roll våra föreningar kan spela för att fler barn och unga ska hitta en aktivitet, gemenskap och en meningsfull fritid. Samtidigt är potentialen betydligt större och vi arbetar vidare för att få ännu fler föreningar att ansluta sig, säger Sanna Ameln, projektledare på Svenskt Friluftsliv.
I augusti 2026 gav regeringen berörda myndigheter i uppdrag att föreslå hur Fritidskortet kan utvecklas för att nå fler barn och unga, bredda utbudet av aktiviteter och göra det enklare för föreningar och andra utförare att delta. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 mars 2027.
Fakta: Fritidskortet
Fritidskortet är ett statligt ekonomiskt stöd som ska ge fler barn och unga möjlighet att delta i regelbundna fritidsaktiviteter. Kortet kan användas till aktiviteter inom bland annat idrott, kultur, friluftsliv och annat föreningsliv.
Mer läsning:
Över 200 deltagare från hela Europa samlas för Euro’Meet i Sundsvall
Nu är Euro’Meet 2026 i gång. Över 200 deltagare från ett 20-tal länder har samlats på Södra Berget i Sundsvall för tre dagar av kunskapsutbyte, diskussioner och aktiviteter med friluftslivets samhällsnytta i fokus.
Det är första gången som den europeiska konferensen arrangeras i Sverige. Svenskt Friluftsliv står värd tillsammans med Sundsvalls kommun, Länsstyrelsen Västernorrland, Mittuniversitetet och European Network of Outdoor Sports (ENOS).
Under konferensen möts forskare, praktiker, organisationer och andra aktörer från olika delar av Europa för att diskutera hur friluftsliv och utomhusidrott kan bidra till mer hållbara, inkluderande och hälsosamma samhällen.
– Få områden i samhället knyter samman fysisk aktivitet, gemenskap, kulturell förändring, ansvar för våra livsmiljöer och omsorg om den levande världen så direkt som friluftslivet. Ändå ses friluftsliv fortfarande ibland som perifert i förhållande till de stora samhällsfrågorna. Jag menar att det snarare befinner sig nära deras centrum, säger Benjamin Billet, ordförande för European Network of Outdoor Sports (ENOS).
Alltid mer att lära
Euro’Meet 2026 kretsar kring tre teman: en stark friluftsrörelse och samverkan, tillgång till natur och tillgänglighet samt inkludering och mångfald.
– Oavsett hur duktig en organisation eller ett land är i arbetet med att främja friluftsliv så går det alltid att hitta innovativa insatser, program och initiativ som man kan fånga upp, inspireras av och lära sig av, säger Johan Faskunger, sakkunnig på Svenskt Friluftsliv och projektledare för konferensen.
Programmet innehåller föreläsningar, workshops, forskningspresentationer och samtal, men också ett stort utbud av praktiska aktiviteter i naturen kring Södra Berget. På så sätt kombinerar Euro’Meet kunskapsutbyte och erfarenheter med möjligheten att faktiskt uppleva det som konferensen handlar om – friluftsliv. Omkring 50 volontärer från bland annat Svenskt Friluftslivs medlemsorganisationer bidrar också till att genomföra konferensen.
– Det är väldigt roligt att se så många människor från olika länder samlade här i Sundsvall. Vi har mycket att lära av varandra, men också mycket att bidra med. Friluftslivets roll i samhället är en gemensam europeisk fråga, och Euro’Meet ger oss möjlighet att både dela erfarenheter och diskutera hur vi kan utveckla friluftslivet framåt, säger Josefine Åhrman, Generalsekreterare Svenskt Friluftsliv.
Följ Euro’Meet på LinkedIn
Euro’Meet 2026 pågår på Södra Berget i Sundsvall den 8–10 september och du kan följa konferensen på Svenskt Friluftslivs LinkedIn.
Allemansrättens dag 2026 – aktiviteter runt om i landet
Den 20 september uppmärksammas Allemansrättens dag. På flera håll runt om i Sverige genomför friluftsorganisationer och andra aktörer aktiviteter för att öka kunskapen om allemansrätten och inspirera fler till friluftsliv.
Allemansrättens dag är en årligen återkommande temadag som instiftades av Svenskt Friluftsliv och Generation PEP år 2022 tillsammans med Svenska Turistföreningen, Sportfiskarna, Kanotförbundet, Orienteringsförbundet och Friluftsfrämjandet. Dagen har utvecklats till en nationell samling kring allemansrätten, där ett hundratal aktörer från friluftsliv, civilsamhälle och andra delar av samhället bidrar.
I år kan för första gången friluftsorganisationer lägga in aktiviteter – som genomförs i anslutning till dagen – i Svenskt Friluftslivs aktivitetskalender. Kalendern ger en samlad bild av det engagemang som finns runt om i landet och gör det möjligt att lyfta bredden av aktiviteter inom friluftsrörelsen.
– Vår förhoppning är att kalendern ska inspirera fler organisationer och aktörer att arrangera aktiviteter i samband med Allemansrättens dag. När kalendern blivit etablerad hoppas vi också att den kommer att visa på det stora engagemang och den enorma bredd av aktiviteter som finns för att sprida kunskap om allemansrätten, säger Sanna Ameln, projektledare för Allemansrättens dag på Svenskt Friluftsliv.
Läs mer om aktivitetskalendern och hur organisationer kan bidra på Svenskt Friluftslivs sida om Allemansrättens dag.
Under Allemansrättens dag kommer Svenskt Friluftsliv – tillsammans med flera medlemsorganisationer – att finnas på plats i Hagaparken i Solna där Generation Pep arrangerar Pep Dagen. Under dagen kommer allmänheten att kunna testa olika friluftsaktiviteter och prata allemansrätt med friluftsorganisationerna.
Sundsvalls är Sveriges friluftskommun 2026 – har visat att ett starkt friluftsliv byggs tillsammans
Svenskt Friluftsliv har, tillsammans med Naturvårdsverket och Sveriges Fritids- och Kulturchefsförening, utsett Sundsvalls kommun till Sveriges friluftskommun 2026. De får priset för sitt målmedvetna och långsiktiga arbete med att skapa en stark och levande struktur för samverkan inom friluftslivet.
I år svarade 219 kommuner på den enkätundersökning som ligger till grund för utmärkelsen Sveriges Friluftskommun 2026. Hela sju kommuner nådde maxpoäng, ett glädjande resultat där allt fler kommuner visar att de har såväl ett strategiskt som konkret arbete för att främja friluftsliv. Det var alltså i hård konkurrens som Sundsvalls kommun utsågs till vinnare.
– Sundsvalls kommun har visat att ett starkt friluftsliv byggs tillsammans. När kommuner och ideella friluftsorganisationer arbetar långsiktigt och i nära samverkan skapas bättre möjligheter för människor i alla åldrar att komma ut i naturen. Ett levande föreningsliv uppstår inte av sig självt, utan kräver stöd, dialog och gemensamt ansvar. Det är ett arbete som skapar värde långt utanför friluftslivet, säger Josefine Åhrman, generalsekreterare för Svenskt Friluftsliv.
Väcker ungas intresse för friluftsliv
Sundsvalls vinst motiveras bland annat med det etablerade Natur- och friluftsrådet, vilket utgör en central kraft som förenar kommunen och föreningslivet och bidrar till fler aktiviteter, effektivare resursanvändning och stärkt föreningskapacitet.
Kommunen har dessutom ett generöst bidragssystem, tillgängliga anläggningar och aktiv kommunikation som synliggör friluftsrörelsen. Särskilt utmärker sig satsningen där ungdomar erbjuds feriearbete i friluftsstugor – en insats som ökar tillgängligheten, stärker föreningarna och väcker ungas intresse för friluftsliv.
Årets förbättrare 2026: Säters kommun
Utöver huvudpriset delas även utmärkelsen Årets förbättrare ut till den kommun som förbättrat sitt friluftslivsarbete mest under den senaste treårsperioden. Precis som förra året heter vinnaren Säters kommun. De tilldelas utmärkelsen för sitt uthålliga och strategiska angreppssätt, i nära samverkan med friluftsorganisationerna, som leder till konkreta resultat och fortsatt stor samhällsnytta.
Läs mer om Sveriges friluftskommun hos Naturvårdsverket och ta del av hela resultatet här.
Ny poddserie inför valet: Här möts politiken och friluftslivet
Inför riksdagsvalet i september lanserar Svenskt Friluftsliv poddserien Valet & Friluftslivet. I åtta personliga och sakliga samtal möter vi företrädare för samtliga riksdagspartier för att få svar på vad de vill göra för naturen, friluftslivet och människors möjlighet att komma ut.
Vilka förutsättningar ska barn och unga få att uppleva naturen? Hur ska friluftsrörelsen få en starkare och mer långsiktig finansiering? Och vilken roll kan friluftslivet spela för ett friskare, tryggare och mer robust Sverige?
Det är några av frågorna som står i centrum i Svenskt Friluftslivs nya poddsatsning Valet & Friluftslivet.
Med utgångspunkt i Svenskt Friluftslivs politiska inriktningsdokument Kompass inför valet och partiernas svar i vår partienkät samtalar vi om de politiska beslut som påverkar människors möjligheter att utöva friluftsliv.
– Friluftslivet berör många av vår tids stora samhällsfrågor, från barns rörelse och folkhälsa till beredskap, allemansrätt och tillgången till natur. Med poddserien vill vi ge väljarna möjlighet att höra hur partierna ser på friluftslivets framtid och vilka politiska prioriteringar de vill göra efter valet, säger Josefine Åhrman, generalsekreterare, Svenskt Friluftsliv.
Friluftspolitiken inför valet
I samtalen får partiernas företrädare utveckla sin politik inom bland annat barns och ungas rätt till friluftsliv, föreningslivets villkor, tillgången till natur, folkhälsa, allemansrätten och friluftsrörelsens roll i Sveriges beredskap.
Poddserien ger också möjlighet att följa upp partiernas svar i Svenskt Friluftslivs partienkät och att diskutera var partierna är överens, var skiljelinjerna går och vilka konkreta förändringar väljarna kan förvänta sig under nästa mandatperiod.
Gäster i Valet & Friluftslivet
I poddserien medverkar:
Elisabeth Thand Ringqvist, partiledare för Centerpartiet
Amanda Lind, språkrör för Miljöpartiet
Maria Forsberg, partisekreterare för Vänsterpartiet
Nina Larsson, jämställdhetsminister, Liberalerna
Jakob Forssmed, socialminister, Kristdemokraterna
Karin Enström, partisekreterare för Moderaterna
Tobias Baudin, partisekreterare för Socialdemokraterna
Anna-Lena Hedberg, idrotts- och friluftspolitisk talesperson för Sverigedemokraterna
Valet & Friluftslivet är en poddserie där politiken möter naturen. Avsnitten publiceras löpande och finns att lyssna på via Svenskt Friluftslivs webbplats och på Spotify.