Friluftspolitik-arkiv - Svenskt Friluftsliv

Partiernas politik går på tvärs med de egna väljarna i flera friluftsfrågor

23 juli 2026

En ny Novus-undersökning visar ett brett stöd för flera av friluftslivets viktigaste politiska frågor. Men när resultaten jämförs med riksdagspartiernas egna besked framträder tydliga skillnader. I frågor om strandskydd och obligatoriska friluftsdagar driver flera partier en annan linje än den som har starkast stöd bland de egna väljarna.

Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av Svenskt Friluftsliv och kartlägger svenska folkets inställning till några av de mest avgörande friluftspolitiska frågorna. Resultaten har också brutits ned efter partisympati och jämförts med svaren i Svenskt Friluftslivs tidigare partienkät inför valet 2026.

På ett övergripande plan är stödet för friluftslivet starkt. Nära två av tre vill återinföra obligatoriska friluftsdagar i grundskolan och lika många vill öka statens finansiering till naturreservat, nationalparker och friluftsinfrastruktur. Drygt sex av tio vill att friluftsorganisationernas kompetens ska tas till vara i beredskapsarbetet, medan 57 procent anser att friluftslivets ideella ledare bör få samma ekonomiska villkor som idrottens ledare.

Undersökningen visar att det finns ett starkt folkligt stöd för konkreta friluftspolitiska reformer. Samtidigt ser vi att flera partier inte fullt ut driver den politik som deras egna väljare efterfrågar. Inför valet behöver partierna lyssna på sina väljare och tydliggöra hur de vill omsätta stödet för friluftslivet i praktisk politik.

Strandskyddet visar den tydligaste skillnaden

Den största skillnaden mellan ett partis politiska linje och de egna väljarnas uppfattning finns hos Moderaterna i strandskyddsfrågan. Moderaterna svarar i partienkäten att strandskyddets omfattning bör minska och att kommunerna ska få större möjligheter att anpassa skyddet.

Bland Moderaternas väljare är det däremot endast 9 procent som vill minska strandskyddets omfattning generellt. Den största gruppen, 36 procent, vill behålla ett generellt strandskydd som garanterar fri passage och skydd av värdefull natur. Ytterligare 25 procent vill behålla strandskyddet men differentiera reglerna mellan olika områden.

Även inom Centerpartiet finns en tydlig skillnad. Partiet vill ge kommunerna betydligt större makt att avgöra vilka stränder som ska skyddas. Bland Centerpartiets väljare är det däremot 26 procent som föredrar ökat lokalt eller kommunalt inflytande, medan 36 procent vill behålla ett generellt strandskydd och 31 procent vill ha ett fortsatt skydd med tydligare regionala skillnader.

Totalt vill 55 procent av svenska folket behålla ett generellt strandskydd som garanterar fri passage och skydd av värdefull natur. Endast 5 procent vill minska strandskyddets omfattning generellt.

Väljarna vill ha obligatoriska friluftsdagar

Även frågan om friluftsdagar visar stora skillnader mellan partiernas politik och deras väljare. Sammanlagt vill 64 procent av svenska folket återinföra friluftsdagar som en obligatorisk del av grundskolan. Bara 9 procent vill att frågan helt ska lämnas till respektive skola eller skolhuvudman.

Stödet för obligatoriska friluftsdagar är dessutom större än 50 procent bland samtliga riksdagspartiers väljare. Tre av fyra väljare hos Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill återinföra dem. Bland Socialdemokraternas väljare är stödet 69 procent och bland Moderaternas och Centerpartiets väljare 62 procent. Även bland Sverigedemokraternas, Liberalernas och Kristdemokraternas väljare finns ett tydligt majoritetsstöd.

Trots detta är det bara Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna som tydligt svarar att friluftsdagarna ska återinföras som obligatoriska. Liberalerna, Centerpartiet och Miljöpartiet vill i stället rekommendera skolorna att genomföra friluftsdagar, men utan ett nationellt krav. Vänsterpartiet saknar en färdig partilinje.

Skolan är den enda plats där samhället kan nå alla barn, oavsett föräldrarnas ekonomi, bostadsort eller tidigare friluftsvana. När en tydlig majoritet av samtliga partiers väljare vill ha obligatoriska friluftsdagar bör det väga tungt när partierna utformar sin politik.

Partier mer positiva än sina väljare i barnfrågan

I vissa frågor är förhållandet det omvända. Samtliga partier utom Sverigedemokraterna svarar att staten i hög eller mycket hög grad bör ta ett tydligare ansvar för att alla barn får tillgång till natur och friluftsliv.

Bland Kristdemokraternas väljare delar däremot endast 33 procent den uppfattningen i hög grad, trots att partiet svarar ”i mycket hög grad”. Motsvarande stöd är 45 procent bland Moderaternas väljare och 49 procent bland Liberalernas. Bland Vänsterpartiets väljare är stödet däremot 88 procent, följt av Miljöpartiets väljare med 83 procent och Socialdemokraternas med 77 procent.

Bred samsyn om beredskap och ideella ledare

Undersökningen visar samtidigt flera områden där partier och väljare i huvudsak är överens. Bland samtliga partiers väljare finns ett majoritetsstöd för att friluftslivets ideella ledare ska få samma ekonomiska villkor som idrottens ideella ledare. Stödet varierar mellan 57 och 73 procent.

Det finns också bred samsyn om friluftsrörelsens roll i beredskapen. Samtliga riksdagspartier svarar att friluftsrörelsen i hög eller mycket hög grad har en roll i beredskapsarbetet. Bland partiernas väljare är stödet högst hos Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Centerpartiet, men en majoritet är positiv inom samtliga väljargrupper.

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av Novus på uppdrag av Svenskt Friluftsliv. Totalt genomfördes 1 078 intervjuer med personer mellan 18 och 84 år. För att kunna redovisa resultat efter partisympati genomfördes ytterligare 2 111 intervjuer. Undersökningen genomfördes genom webbintervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade Sverigepanel och resultaten har viktats mot kända befolkningstal.

Läs hela Novus-undersökningen

Sammanfattning

Socialdemokraterna (S)

Socialdemokraternas väljare är genomgående positiva till samtliga frågor. Nästan 7 av 10 (69 %) anser att ideella ledare inom friluftslivet bör ha samma ekonomiska villkor som inom idrotten. Drygt 7 av 10 (71 %) tycker att friluftsorganisationer bör prioriteras i folkhälsoarbetet och lika många (72 %) vill att deras kompetens tas till vara i beredskapsarbetet. Nästan 8 av 10 (77 %) anser att staten bör ta ett tydligare ansvar för barns tillgång till natur och friluftsliv. Nästan 7 av 10 (69 %) vill återinföra obligatoriska friluftsdagar i skolan och 8 av 10 (75 %) vill öka statens finansiering.

Vänsterpartiet (V)

Vänsterpartiets väljare är mycket positiva i flera frågor. 6 av 10 (60 %) anser att ideella ledare inom friluftslivet bör få samma ekonomiska villkor som inom idrotten. Drygt 7 av 10 (73 %) tycker att friluftsorganisationer bör prioriteras i folkhälsoarbetet och lika många (74 %) vill att deras kompetens tas till vara i beredskapsarbetet. Nästan 9 av 10 (88 %) anser att staten bör ta ett tydligare ansvar för barns tillgång till natur och friluftsliv, vilket är högst bland samtliga partier. Tre av fyra (75 %) vill återinföra obligatoriska friluftsdagar och drygt 8 av 10 (82 %) vill öka finansieringen.

Miljöpartiet (MP)

Miljöpartiets väljare är de mest positiva i flera av frågorna. Nästan 7 av 10 (68 %) anser att ideella ledare inom friluftslivet bör ha samma ekonomiska villkor som inom idrotten. Hela 8 av 10 (80 %) tycker att friluftsorganisationernas verksamhet bör prioriteras i folkhälsoarbetet och nästan 8 av 10 (76 %) vill att deras kompetens tas till vara i beredskapsarbetet. Drygt 8 av 10 (83 %) anser att staten bör ta ett tydligare ansvar för barns tillgång till natur och friluftsliv. Tre av fyra (75 %) vill återinföra obligatoriska friluftsdagar och nästan 9 av 10 (88 %) vill öka den statliga finansieringen.

Sverigedemokraterna (SD)

Sverigedemokraternas väljare är generellt mer återhållsamma än övriga partiers väljare. Knappt 6 av 10 (57 %) anser att ideella ledare inom friluftslivet bör få samma ekonomiska villkor som inom idrotten. Färre än hälften (48 %) tycker att friluftsorganisationer bör prioriteras i folkhälsoarbetet, medan drygt hälften (56 %) vill att deras kompetens tas till vara i beredskapsarbetet. Endast 4 av 10 (36 %) anser att staten bör ta ett tydligare ansvar för barns tillgång till natur och friluftsliv. Däremot vill 6 av 10 (61 %) återinföra obligatoriska friluftsdagar i skolan. Knappt hälften (48 %) vill öka den statliga finansieringen.

Moderaterna (M)

Bland moderatväljare anser 6 av 10 (63 %) att friluftslivets ideella ledare bör ha samma ekonomiska villkor som idrottens ideella ledare. Nästan 6 av 10 (59 %) tycker att friluftsorganisationernas verksamhet bör prioriteras i folkhälsoarbetet, och lika många (63 %) anser att deras kompetens bör tas till vara i beredskapsarbetet. Knappt hälften (45 %) anser att staten bör ta ett tydligare ansvar för barns tillgång till natur och friluftsliv. Drygt 6 av 10 (62 %) vill återinföra obligatoriska friluftsdagar i skolan och ungefär hälften (51 %) vill öka den statliga finansieringen av naturreservat, nationalparker och friluftsinfrastruktur.

Liberalerna (L)

Bland liberalväljare anser 7 av 10 (70 %) att ideella ledare inom friluftslivet bör få samma ekonomiska villkor som inom idrotten. Nästan 7 av 10 (68 %) tycker att friluftsorganisationer bör prioriteras i folkhälsoarbetet, och lika många (68 %) vill att deras kompetens tas till vara i beredskapsarbetet. Knappt hälften (49 %) anser att staten bör ta ett tydligare ansvar för barns tillgång till natur och friluftsliv. Nästan 6 av 10 (59 %) vill återinföra obligatoriska friluftsdagar och lika många (58 %) vill öka statens finansiering.

Centerpartiet (C)

Centerpartiets väljare hör till de mest positiva i undersökningen. Drygt 7 av 10 (73 %) anser att friluftslivets ideella ledare bör ha samma ekonomiska villkor som idrottens ledare. Lika många (73 %) tycker att friluftsorganisationerna bör prioriteras i folkhälsoarbetet och 7 av 10 (72 %) anser att deras kompetens bör tas till vara i beredskapsarbetet. Nästan 6 av 10 (59 %) tycker att staten bör ta ett tydligare ansvar för barns tillgång till natur och friluftsliv. Drygt 6 av 10 (62 %) vill återinföra obligatoriska friluftsdagar och nästan 7 av 10 (74 %) vill öka den statliga finansieringen.

Kristdemokraterna (KD)

Bland kristdemokratiska väljare anser 6 av 10 (62 %) att ideella ledare inom friluftslivet bör få samma ekonomiska villkor som inom idrotten. Drygt hälften (53 %) tycker att friluftsorganisationernas verksamhet bör prioriteras i folkhälsoarbetet, medan 6 av 10 (63 %) vill att deras kompetens tas till vara i beredskapsarbetet. Endast 3 av 10 (33 %) anser att staten bör ta ett tydligare ansvar för barns tillgång till natur och friluftsliv, vilket är en av de lägsta nivåerna bland partierna. Nästan 6 av 10 (57 %) vill återinföra obligatoriska friluftsdagar och knappt hälften (47 %) vill öka finansieringen.

Väljarna tycker:

Nära sex av tio (57%) instämmer i att friluftslivets ideella ledare bör ha samma ekonomiska villkor som idrottens ideella ledare när det gäller ersättning utan sociala avgifter upp till ett halvt prisbasbelopp.
Nära sex av tio (58%) anser att friluftsorganisationernas verksamhet i hög grad bör prioriteras som en del av det förebyggande folkhälsoarbetet.
Nära två av tre (65%) anser att staten i hög grad bör ta ett tydligare ansvar för att alla barn har tillgång till natur och friluftsliv i vardagen.
Drygt hälften (55%) vill behålla ett generellt strandskydd som garanterar fri passage och skydd av värdefull natur.
Nära två av tre (64%) vill att friluftsdagar återinförs som obligatorisk del i grundskolan.
Drygt sex av tio (62%) anser att friluftsorganisationers bidrag i beredskapsarbetet i hög grad bör tas till vara.
Nära två av tre (64%) anser att statens finansiering för naturreservat, nationalparker och friluftsinfrastruktur bör öka.
Nära åtta av tio (79%) ägnar sig ofta eller ibland åt friluftsliv.

Upprop för friluftslivet har samlat över 50 000 underskrifter

16 juli 2026

Uppropet har drivits av Svenskt Friluftsliv tillsammans med organisationens medlemsorganisationer. Under våren har 50 509 personer ställt sig bakom ambitionen att stärka friluftslivets förutsättningar och ge naturen en större plats i människors vardag.

Under Almedalsveckan överlämnades uppropet till Tobias Baudin, partisekreterare för Socialdemokraterna, Amanda Lind, språkrör för Miljöpartiet, Hannes Hervieu, partisekreterare för Centerpartiet, Vasiliki Tsouplaki, Vänsterpartiet, Alexander Christiansson, kulturpolitisk talesperson för Sverigedemokraterna, Karin Enström, partisekreterare för Moderaterna, och Nina Larsson, jämställdhetsminister för Liberalerna.

– Över 50 000 människor har valt att engagera sig för friluftslivets framtid. Det visar att det finns en stark vilja att se fler möjligheter för människor att komma ut i naturen, röra på sig och må bra. Nu hoppas vi att partierna tar med sig detta engagemang in i arbetet med att utveckla politiken inför nästa mandatperiod, säger Cecilia Magnusson, ordförande för Svenskt Friluftsliv.

Uppropet uppmanar nästa regering att återinföra obligatoriska friluftsdagar i skolan och stärka det organiserade friluftslivet. Uteundervisning, naturkontakt och friluftsaktiviteter bidrar till barns rörelse, lärande, koncentration och välmående. Samtidigt får hälften av landets elever enligt Svenskt Friluftslivs politiska inriktningsdokument inte den friluftsundervisning de har rätt till.

Det andra kravet är att stoppa förfallet i friluftsområden och värdefull natur genom ökade investeringar i bland annat tätortsnära natur, leder, grillplatser, broar, naturreservat och nationalparker. Anslaget till skötsel och långsiktig förvaltning av värdefulla naturområden har enligt Svenskt Friluftsliv minskat med sammanlagt 59 procent under mandatperioden.

Det tredje kravet är att bevara allemansrätten och strandskyddet, så att människor även i framtiden kan röra sig fritt i naturen och få tillgång till stränder oavsett plånbok och bostadsort. Uppropet betonar att allemansrätten och tillgängliga stränder är grundläggande för både friluftslivet och folkhälsan.

– Friluftslivet kan bidra till många av de frågor som samhället står inför. När fler människor får möjlighet att vistas i naturen stärks folkhälsan, barns rörelse och lärande, gemenskapen och engagemanget för vår gemensamma miljö. Vi ser stora möjligheter att tillsammans skapa ännu bättre förutsättningar för friluftslivet i hela landet, säger Josefine Åhrman.

I Svenskt Friluftslivs politiska inriktningsdokument inför valet 2026 lyfter organisationen även behovet av att fördubbla statsanslaget till friluftsorganisationerna från 97,8 till 200 miljoner kronor per år, inkludera friluftsrörelsen i det civila beredskapsarbetet och stärka naturens roll i folkhälsoarbetet.

– Överlämningen markerar början på nästa fas i vårt arbete inför valet. Vi ser fram emot fortsatta samtal med partierna om hur friluftslivet kan få en tydligare plats i framtidens politik. Det stora engagemanget bakom uppropet visar att många människor vill se ett Sverige där naturen är tillgänglig för alla och där fler får möjlighet att uppleva friluftslivets värden, säger Josefine Åhrman.

Ny partienkät: Starkt stöd för friluftslivets betydelse – men partierna skiljer sig åt om vägen framåt

1 juni 2026

Friluftsliv lyfts allt oftare som en lösning på några av Sveriges största samhällsutmaningar – från barns stillasittande och psykisk ohälsa till civil beredskap och tillgången till natur. Men i vår partienkät inför valet 2026 visar svaren att riksdagspartierna är långt ifrån överens om vilka politiska beslut som krävs.

Vi har låtit samtliga riksdagspartier ta ställning till centrala friluftspolitiska frågor inför valet 2026. Enkäten bygger på vårt politiska dokument Kompass inför valet och omfattar frågor om bland annat friluftsliv i skolan, stöd till friluftsorganisationerna, folkhälsa, civil beredskap, naturvård, allemansrätten och strandskyddet.

Resultatet visar att det finns ett brett erkännande av friluftslivets betydelse. Samtliga partier bedömer att friluftsrörelsens verksamhet i hög eller mycket hög grad bör prioriteras i den förebyggande folkhälsopolitiken. Samtidigt skiljer sig partierna tydligt åt när det gäller en höjning av statsbidraget till friluftsorganisationer, obligatoriska friluftsdagar i skolan och hur allemansrätten och strandskyddet ska värnas.

– Det är glädjande att partierna ser friluftslivets betydelse för folkhälsa, gemenskap och beredskap. Men det räcker inte att vara positiv till friluftsliv i största allmänhet. Nu behöver partierna visa hur de vill omsätta orden i konkret politik. Friluftslivets värden kommer inte av sig själva. De kräver politiska beslut, långsiktiga resurser och en tydlig vilja att ge fler människor möjlighet att ta del av naturen. Inför valet 2026 vill vi göra det tydligt för väljarna var partierna står säger Josefine Åhrman, generalsekreterare för Svenskt Friluftsliv.

En av de tydligaste skiljelinjerna gäller stödet till friluftslivets organisationer. Vi vill att det generella statsanslaget till friluftsorganisationerna höjs från dagens 97,8 miljoner kronor till 200 miljoner kronor årligen och indexregleras. I enkäten svarar tre partier att de vill öka stödet under nästa mandatperiod, ett parti vill behålla stödet på nuvarande nivå och fyra partier har ännu ingen färdig partilinje.

– Friluftsrörelsen är en av Sveriges stora folkrörelser. Våra medlemsorganisationer samlar över två miljoner medlemskap och tusentals lokala föreningar över hela landet. Med långsiktiga resurser kan vi nå fler barn, stärka folkhälsan, bidra till beredskapen och sänka trösklarna till naturen, säger Josefine Åhrman.

Partienkäten visar också att det finns ett starkt stöd för att ge friluftslivets ideella ledare mer likvärdiga villkor med idrottens ledare. Sex av åtta partier instämmer helt i att undantaget i socialavgiftslagen bör utökas till att även omfatta ledare i Svenskt Friluftslivs medlemsorganisationer. Två partier instämmer delvis.

När det gäller friluftsliv i skolan är partierna mer splittrade. Vi vill återinföra friluftsdagar som en obligatorisk del av undervisningen i grundskolan. I enkäten svarar tre partier att de vill återinföra obligatoriska friluftsdagar, medan flera andra vill se tydligare rekommendationer eller stärkt stöd till skolorna.

– Skolan är den enda plats där vi kan nå alla barn, oavsett familjens ekonomi, bakgrund eller friluftsvana. Friluftsdagar handlar inte bara om att komma ut i naturen. Det handlar om rörelse, lärande, gemenskap, beredskap och kunskap om allemansrätten, säger Josefine Åhrman.

Samtidigt lanserar vi ett brett upprop för friluftslivet, naturen och allemansrätten. I uppropet uppmanas nästa regering att ge alla barn rätt till friluftsdagar, stoppa förfallet i våra friluftsområden och mest värdefulla natur samt bevara allemansrätten och strandskyddet.

Fakta: Några resultat ur partienkäten

Vi vill höja statsanslaget till friluftsorganisationerna från 97,8 miljoner kronor till 200 miljoner kronor per år. Tre partier svarar att stödet bör öka under nästa mandatperiod, ett parti vill behålla nuvarande nivå och fyra partier har ännu ingen färdig partilinje.
Sex av åtta partier instämmer helt i att ideella ledare inom friluftslivet bör få likvärdiga villkor med ideella ledare inom idrotten genom ett utökat undantag i socialavgiftslagen. Två partier instämmer delvis.
Samtliga partier svarar att friluftsrörelsens verksamhet i hög eller mycket hög grad bör prioriteras i den förebyggande folkhälsopolitiken.
Tre partier vill återinföra obligatoriska friluftsdagar i skolan. Flera andra partier vill se tydligare rekommendationer, stärkt stöd eller andra insatser för mer friluftsliv i skolan.
Samtliga partier vill se ökade anslag till skötsel av naturreservat och nationalparker. Fyra partier svarar att anslagen bör öka tydligt och fyra partier att de bör öka något. Flera partier pekar särskilt på behovet av underhåll av vandringsleder, friluftsinfrastruktur, renhållning och tillgänglighet.
Det finns ett starkt stöd för att friluftsorganisationernas kunskap och lokala närvaro ska tas tillvara i det civila beredskapsarbetet.

Om partienkäten

Partienkäten skickades till samtliga riksdagspartier. Frågorna utgick från vår Kompass inför valet 2026 och organisationens prioriterade friluftspolitiska förslag. Partierna fick möjlighet att ta ställning till förslagen och utveckla sina svar. Enkäten bestod av 28 frågor. I rapporten presenteras 13 av de viktigaste frågorna och svaren.

Ta del av vår partienkät

Upprop – Svenskt Friluftsliv

Våra frågor – Svenskt Friluftsliv

Budgetäskande inlämnat till regeringen om en höjning av statsbidrag till 200 miljoner kronor

10 mars 2026

Nu är vårt budgetäskande inför 2027 inlämnat till regeringen med krav på att statsbidraget till friluftsorganisationerna höjs från dagens cirka 97,8 miljoner kronor till 200 miljoner kronor per år. Syftet är att ge friluftsorganisationerna bättre förutsättningar att möta det växande behovet av verksamhet som stärker folkhälsa, barn och ungas fritid, naturkontakt och civil beredskap.

I sitt budgetunderlag inför 2027 föreslår även Naturvårdsverket att anslaget till friluftsorganisationerna höjs till 200 miljoner kronor per år under perioden 2027–2029. Myndigheten bedömer att en förstärkning skulle göra det möjligt för friluftsorganisationerna att nå fler och bidra till mer friluftsliv i skolan, stärkt folkhälsa, ökad civil beredskap samt långsiktig naturförståelse och omsorg om naturen.

– Det finns kapacitet och enorm vilja, men finansieringen räcker inte till i dag. Det handlar inte om att organisationerna ska hitta på nya saker, utan att växla upp befintlig verksamhet, säger Svenskt Friluftslivs generalsekreterare Josefine Åhrman.

Svenskt Friluftsliv företräder 28 medlemsorganisationer med över två miljoner medlemskap och fler än 7 000 lokala föreningar runt om i landet. I det budgetunderlag som nu skickats till regeringen framhålls att friluftsorganisationerna redan i dag bidrar med stor samhällsnytta genom att skapa lågtröskelverksamhet som främjar fysisk aktivitet, psykiskt välbefinnande, gemenskap, naturvana, kunskap om allemansrätten och stärkt motståndskraft i lokalsamhället.

Behovet av en förstärkning är tydligt. Enligt Svenskt Friluftslivs budgetunderlag uppgick översökningsgraden för statsbidraget till 46 procent år 2024 och till 59 procent år 2025. Samtidigt har inflationen urholkat värdet av stödet, medan kostnaderna för transporter, utbildning, utrustning, säkerhet och stöd till ideella ledare har ökat.

– Det finns ett väldigt stort behov, då är det frustrerande att inte kunna växla upp, säger Josefine Åhrman.

En höjning till 200 miljoner kronor skulle enligt Svenskt Friluftsliv bland annat göra det möjligt att nå fler barn och unga, stärka ledarförsörjningen, sänka trösklarna till organiserad fritid, utveckla verksamhet i hela landet och öka kunskapen om allemansrätten. Det skulle också ge bättre förutsättningar för friluftsorganisationerna att bidra till samhällets arbete med folkhälsa, inkludering och civil beredskap.

Att både Svenskt Friluftsliv och Naturvårdsverket nu pekar på samma nivå understryker att behovet av en förstärkning är välgrundat. Naturvårdsverket skriver i sitt budgetunderlag att friluftslivet bidrar till folkhälsa, gemenskap, naturförståelse, beredskap, integration och brottsförebyggande arbete, och konstaterar att högre anslag skulle göra det möjligt för organisationerna att utöka sin verksamhet.

I en kommentar till Altinget säger Naturvårdsverkets avdelningschef Marie Uhrwing:
”Skälet är att det är mycket svårt att göra en faktisk beräkning av hur stort det samlade behovet av bidrag är och vi ser därför att en politisk avvägning behöver göras av frågan.”

Svenskt Friluftsliv ser nu fram emot dialog med regeringen om hur en långsiktig förstärkning av stödet kan genomföras så att friluftsorganisationernas kapacitet bättre kan tas till vara.

Moderaterna lyfter friluftslivet – Nu hoppas vi att fler partier följer efter

27 januari 2026

Moderaternas presenterade idag ett friluftspolitiskt program. Det är ett positivt tecken på att friluftslivet nu ses som en viktig del av arbetet med folkhälsa, skola, naturvård och civil beredskap. Att ett riksdagsparti samlar sina tankar och förslag i ett samlat program är i sig ett steg framåt och visar att området tas på allt större allvar.

Fotograf är Björn Jansson / Moderaterna

Moderaternas presenterade idag ett friluftspolitiskt program. Det är ett positivt tecken på att friluftslivet nu ses som en viktig del av arbetet med folkhälsa, skola, naturvård och civil beredskap. Att ett riksdagsparti samlar sina tankar och förslag i ett samlat program är i sig ett steg framåt och visar att området tas på allt större allvar.

Samtidigt blir nästa fas avgörande. För att de goda ambitionerna ska få verklig betydelse behövs tydliga prioriteringar, långsiktiga beslut och en finansiering som motsvarar målen.

Att Moderaterna nu presenterar ett friluftspolitiskt program är ett betydelsefullt steg framåt. Nu hoppas vi att fler partier följer efter och tydliggör sina ambitioner för friluftslivet inför valet i höst. Med gemensamma krafter kan vi skapa de förutsättningar som krävs för att friluftslivet ska bidra fullt ut till ett hållbart, hälsosamt och motståndskraftigt samhälle. Säger Josefine Åhrman, generalsekreterare Svenskt Friluftsliv

Moderaterna lyfter bland annat möjligheten att stärka naturens roll inom vård och omsorg, exempelvis genom att inkludera friluftsliv i Fysisk aktivitet på recept. Det är en lovande inriktning. Forskningen visar tydligt att friluftsliv främjar både fysisk och psykisk hälsa. För att förslaget ska bli mer än en intention krävs dock tydliga uppdrag till ansvariga myndigheter samt modeller som gör det enkelt för vården att använda sig av friluftsorganisationernas kompetens.

Även när det gäller skötseln av värdefull natur är utmaningen tydlig. Samtidigt som allt fler vistas i naturen har resurserna för att ta hand om våra naturreservat och nationalparker minskat. Konsekvenserna av den bristande finansiering pekar Riksrevisionen på i sin granskning och förslaget från Miljömålsberedningen om att årligen tillföra 1,6 miljarder till förvaltningen, är en bra början. I dag är budgeten betydligt lägre, vilket riskerar både naturvärden och människors tillgång till väl fungerande naturområden. För att komma vidare behövs långsiktiga och stabila förutsättningar.

Moderaternas vilja att se över friluftsorganisationernas villkor i relation till idrotten är också ett välkommet initiativ. Friluftsorganisationerna når mängder av människor och bidrar till både folkhälsa, integration, utbildning och beredskap, men ofta med sämre ekonomiska förutsättningar än idrottsrörelsen. Likvärdiga villkor och förutsägbara anslag skulle skapa bättre möjligheter att möta det växande intresset för friluftsliv.

Moderaternas ambition att se över förutsättningarna för friluftslivets organisationer i relation till idrotten är ett viktigt erkännande. Friluftsorganisationerna når hundratusentals människor varje år och bidrar till folkhälsa, integration och beredskap. Säger Josefine Åhrman

Förslagen om obligatoriska friluftsdagar och stärkt undervisning om allemansrätten är tydliga och viktiga. För att nå hela vägen krävs dock att lärare får de resurser och den kompetens som behövs för att omsätta intentionerna i praktiken.

Det är särskilt positivt att Moderaterna lyfter friluftsrörelsens roll i civil beredskap och totalförsvar. Organisationernas lokala närvaro och praktiska kunskap är en stark resurs vid kriser. För att den potentialen ska tas tillvara behövs dock även här konkretisering: långsiktiga uppdrag, finansiering och nära samverkan med berörda myndigheter.

Sammanfattningsvis markerar programmet att friluftslivets betydelse nu får större politisk tyngd, vilket är glädjande. Inför valet i höst blir nästa fråga hur ambitionerna omsätts i tydliga beslut och resurser. Det är först då som friluftslivet fullt ut kan få den roll i samhällsutvecklingen som många efterfrågar.

Läs mer om våra frågor: Våra frågor – Svenskt Friluftsliv

Svenskt Friluftsliv visar vägen – lanserar kompass inför valet 2026

24 november 2025

Med mindre än ett år kvar till riksdagsvalet lanserar Svenskt Friluftsliv "Kompass inför valet" – ett politiskt program som visar hur friluftsrörelsen med 28 medlemsorganisationer, nära två miljoner medlemskap och 7 000 lokala föreningar kan vara en del i att bidra till att lösa några av vår tids största samhällsutmaningar. Friluftslivet stärker vår fysiska och psykiska hälsa, höjer den civila beredskapen och skapar sammanhållning.

Med mindre än ett år kvar till riksdagsvalet lanserar Svenskt Friluftsliv ”Kompass inför valet” – ett politiskt program som visar hur friluftsrörelsen med 28 medlemsorganisationer, nära två miljoner medlemskap och 7 000 lokala föreningar kan vara en del i att bidra till att lösa några av vår tids största samhällsutmaningar. Friluftslivet stärker vår fysiska och psykiska hälsa, höjer den civila beredskapen och skapar sammanhållning.

Sverige är ett friluftsland. Våra skogar, fjäll, sjöar och kuster är mer än bara vackra landskap – de är en del av vår identitet. Vår kompass är en uppmaning till politiken att ge oss bättre förutsättningar så att vi kan nu ut till ännu fler.

-Vår kompass inför valet visar politikerna vad som måste göras för att friluftsrörelsen ska kunna bidra fullt ut till ett starkt och sammanhållet Sverige, Säger Josefine Åhrman, generalsekreterare på Svenskt Friluftsliv.

Den enskilt viktigaste frågan är finansieringen. Vi fördelar idag ett statsanslag på 97,8 miljoner kronor och en höjning till 200 miljoner skulle ge en direkt effekt på många områden eftersom forskning visar att varje satsad krona på friluftsliv ger fyra kronor tillbaka i ökad samhällsnytta.

Svenskt Friluftslivs prioriterade frågor och rekommendationer inför valet 2026 är:

Stärkta resurser för friluftsorganisationer
Höj statsanslaget till 200 miljoner kronor per år och utöka undantaget i socialavgiftslagen att omfatta även ledare i friluftsorganisationer.
Friluftsliv i skolan
Återinför obligatoriska friluftsdagar i grundskolan och säkerställ lärarnas kompetens inom utomhuspedagogik.
Civil beredskap
Inkludera friluftsorganisationerna i det civila beredskapsarbetet och ge långsiktiga förutsättningar för det organiserade friluftslivet.
Tillgång till natur och friluftsmiljöer
Säkra skötsel och utveckling av naturreservat, nationalparker och tätortsnära natur.
Folkhälsa
Stärk främst barns och ungas naturkontakt och främja fysisk aktivitet inom vård och omsorg i samverkan med friluftsorganisationerna.
Strandskyddet
Säkerställ tillgängligheten för friluftsliv vid våra stränder och vatten.

Läs mer här

Både ljusglimtar och orosmoln i riksdagens motioner

22 oktober 2025

”En ökning av anslaget till friluftsrörelsen organisationer skulle möjliggöra att fler kommer ut i naturen och får del av alla de positiva samhällseffekter det ger i form av att stärkt folkhälsa, höjd krisberedskap och ökat intresse för naturen.” säger Mathias Mellgren, kommunikation och påverkansansvarig på Svenskt Friluftsliv.

Riksdagens allmänna motionstid är avslutad och det finns både ljusglimtar och orosmoln i de 63 av 3 734 motioner som nämner friluftsliv.

Den viktigaste frågan för friluftsrörelsen är att det årliga anslaget till friluftsorganisationerna höjs. Alla partier utom S vill höja anslaget i sina budgetmotioner och mest frikostiga är MP som går på statliga Kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitets linje om en fördubbling från dagens 98 till 200 miljoner. Regeringen föreslår en höjning av anslaget med 5 miljoner.

En annan viktig fråga är att friluftsdagarna återinförs i grundskolan. Samtliga oppositionspartier och KD skriver enskilda motioner om ökade satsningar på friluftsdagar. SD har tidigare år motionerat om detsamma men lägger inga kommittémotioner i år. Att barn och unga tidigt får kunskap och erfarenhet inom friluftsliv och mer tid i naturen har positiva effekter på inlärning och bryter stillasittande som är en stor och växande samhällsutmaning.

Alla oppositionspartier höjer i sina budgetmotioner ambitionsnivån och vill satsa mer resurser än regeringen på friluftsinfrastruktur och skötseln av skyddad natur. Regeringen föreslår en höjning med 50 miljoner för skötsel. Efter år av neddragningar är behovet stort och tillgängligheten har minskat när grillplatser försvinner, broar är trasiga och leder växer igen.

Nästa år är det valår och alla partier slipar just nu på sina valmanifest och kandidaterna letar efter profilfrågor för att locka till sig röster. Det blir spännande att följa valrörelsen och att fortsätta jobba för att ännu fler kommer ut i skogen, fjället eller vattnet och ta del av allt det positiva det ger.

10 miljoner till Svenskt Friluftsliv – fler barn och unga ska upptäcka friluftslivet

17 oktober 2025

Svenskt Friluftsliv tilldelas 10 miljoner kronor i statliga medel för att ge ännu fler barn och unga möjligheten att ha en aktiv och meningsfull fritid i gemenskap med andra.

Svenskt Friluftsliv tilldelas 10 miljoner kronor i statliga medel för att ge ännu fler barn och unga möjligheten att ha en aktiv och meningsfull fritid i gemenskap med andra.

– Att vi får ökade resurser för att fortsätta förstärka det arbete som görs inom det organiserade friluftslivet är glädjande. Den här satsningen möjliggör att vi kan bygga vidare på redan påbörjade insatser inom ramen för fritidskortssatsningen, säger Josefine Åhrman för generalsekreterare Svenskt Friluftsliv.

Regeringens nya satsning omfattar totalt 87 miljoner kronor och ska, inom ramen för fritidskortet, stärka kapaciteten hos utförare av fritidsaktiviteter inom idrott, kultur, friluftsliv och barn- och ungdomsorganisationer.

Flera av Svenskt Friluftslivs medlemsorganisationer har redan genomfört insatser för att möjliggöra att fler barn och unga ska kunna delta i en friluftsverksamhet. Medlen kommer fortsatt att användas till bland annat rekrytering och utbildning av ledare, samt för att göra det lättare för fler barn och unga att delta i friluftsaktiviteter och förstärka befintliga satsningar.

– Alla barn och unga, oavsett bakgrund eller bostadsort, ska ha möjlighet att uppleva naturen och upptäcka glädjen i organiserat och ledarlett friluftsliv, säger Josefine Åhrman.

Regeringens budget lyfter friluftslivet – men satsningarna räcker inte

25 september 2025

Regeringen lyfter i sitt budgetförslag fram friluftslivet och civilsamhällets betydelse för hälsa, hållbar samhällsutveckling och beredskap – något vi på Svenskt Friluftsliv delar fullt ut. Samtidigt saknas en tydlig ambitionshöjning i de ekonomiska satsningarna som behövs för att möta de utmaningar vi ser i dagens samhälle.

Friluftslivet stärker folkhälsan – men vi skulle kunna göra mer

Vi vet från forskning att regelbundet friluftsliv och naturkontakt minskar risken för en rad stora folksjukdomar, stärker den psykiska hälsan och bidrar till ökad livskvalitet. Ändå ser vi att barn rör sig allt mindre och att andelen unga som vistas i naturen är oroväckande låg. Åtta av tio skolelever når inte Folkhälsomyndighetens rekommendation om en timmes fysisk aktivitet per dag. Att fler kommer ut i naturen är därför inte bara en fritidsfråga – det är en av våra viktigaste folkhälsofrågor.

Regeringens satsning på 5 miljoner kronor årligen från 2026 för friluftsliv i socioekonomiskt utsatta områden är ett steg i rätt riktning. Men det räcker inte. Regeringens kommitté för främjande av ökad fysisk aktivitet föreslog i sitt slutbetänkande en fördubbling av anslaget till friluftsorganisationerna, och Folkhälsomyndigheten vill se ett nationellt rörelselyft för hela samhället.

-”Satsningen på friluftsliv i utsatta områden är ett viktigt steg för att nå fler – nu behöver vi säkerställa att friluftsorganisationerna får förutsättningar att göra skillnad i hela landet,” säger Mathias Mellgren, kommunikations- och påverkansansvarig på Svenskt Friluftsliv.

Behov av satsningar på ledarledd verksamhet

Många av våra medlemsorganisationer vill och kan bidra till att minska stillasittandet, stärka den psykiska hälsan och öka samhällets beredskap. Men för att fler barn och unga ska kunna delta i ledarledd verksamhet krävs ökade resurser i form av en ökning av statsbidraget till friluftsorganisationer. Med fler utbildade ledare kan vi skapa fler aktiviteter, och därmed nå både dem som redan är aktiva och de som idag står längst ifrån friluftslivet.

Friluftslivet stärker beredskapen men resurser behövs

Sverige genomgår just nu en historisk upprustning av sitt totalförsvar. Regeringen har budgeterat 3 miljarder kronor till att stärka det civila försvaret. Men mitt i denna nationella kraftsamling riskerar en av våra viktigaste civila resurser att förbises, friluftsrörelsen. Grundläggande kunskap och erfarenhet inom friluftsliv är till stor del krisberedskap. Friluftrörelsens organisationer kan och vill bidra till att höja krisberedskapen, för detta krävs resurser vilket saknas i regeringens budget.

Skyddad natur och tätortsnära grönområden behöver långsiktiga resurser

Det är positivt att regeringen stärker anslagen till vandringsleder med 50 miljoner och skötsel av nationalparker och naturreservat med lika mycket. Men det är inte alls i nivå med de 750 miljoner som Naturvårdsverket begär och i Miljömålsberedningens förslag från i våras fastslås att det behövs 1,6 miljarder kronor årligen.

Satsningarna är bra och nödvändiga, men de utgör bara en mindre del av behovet för att upprätthålla natur- och upplevelsevärdena i Sveriges mest värdefulla natur, vilket också Riksrevisionen påpekar i sin rapport. Behovet är stort och risken är överhängande att naturvärden försvinner och tillgängligheten för människor minskar speciellt i den tätortsnära naturer – som är särskilt viktiga för barn, äldre och personer med begränsade resurser.

Friluftslivet är samhällsekonomiskt lönsamt

Stillasittande kostar det svenska samhället upp till 90 miljarder kronor årligen. Varje satsad krona på insatser som främjar fysisk aktivitet och friluftsliv ger nästan fyra kronor tillbaka. Att ge friluftsorganisationerna bättre förutsättningar att bedriva verksamhet är därför inte en kostnad – det är en investering i folkhälsa, livskvalitet och hållbar samhällsutveckling.

-”Det är glädjande att regeringen ser friluftslivets roll för folkhälsan och stärker anslagen till leder och skyddad natur. Men det behövs långsiktiga satsningar som matchar de utmaningar vi står inför, ”säger Mathias Mellgren.

Vår uppmaning

Vi uppmanar regeringen och riksdagens partier att höja ambitionsnivån. En fördubbling av anslaget till friluftsorganisationerna, ökade resurser för att bidra till att höja beredskapen och medel för att skydda och sköta värdefull natur och tätortsnära grönområden är avgörande för att friluftslivets fulla potential ska tas till vara – för hälsan, för miljön och för samhällets beredskap.

Moderaterna tar initiativ till ett friluftspolitiskt program

5 mars 2025

Moderaterna har inlett arbetet med att ta fram ett friluftspolitiskt program för att stärka och utveckla friluftslivet i Sverige. Svenskt Friluftsliv välkomnar initiativet och är tacksamma för att Moderaterna lyssnat på våra inspel och bjudit in oss och friluftsrörelsen i samtal.

Moderaterna har inlett arbetet med att ta fram ett friluftspolitiskt program för att stärka och utveckla friluftslivet i Sverige.

Programmet ska adressera viktiga frågor som folkhälsa, naturturism, allemansrätt, beredskap och hur fler ska få möjlighet att uppleva naturen. Även friluftslivets roll i skolan, tillgänglighet till tätortsnära naturområden och hållbar utveckling står i fokus. Detta är frågor som vi driver och gett våra inspel till och det är glädjande att friluftsrörelsens organisationer ses som en viktig del av lösningen.

Svenskt Friluftsliv välkomnar initiativet och är tacksamma för att Moderaterna lyssnat på våra inspel och bjudit in oss och friluftsrörelsen i samtal. Friluftslivet spelar en central roll för både människors välmående och samhällets utveckling, och vi ser fram emot att bidra med vår kunskap och erfarenhet för att säkerställa att friluftslivets värde får en stark plats i politiken.

Vi kommer att följa processen noga och ser fram emot konkreta förslag som stärker friluftslivet och skapar bättre förutsättningar för både dagens och framtida generationer att ta del av den svenska naturen.

M: Sverige behöver en stark och hållbar friluftspolitik – Altinget.se

Aktuellt