Det är inte bara intresset för friluftsliv som är stort i Sverige; många efterlyser också kunskap, erfarenheter och den nyaste forskningen om friluftsliv, natur och dess effekter på hälsa, folkhälsa och samhällsnytta.
Därför har Svenskt Friluftsliv nu sammanställt det befintliga kunskapsläget. Denna rapport är en sammanfattning av forskningsläget. Senare i vår kommer vi att publicera hela rapporten.
Svenskt Friluftslivs sakkunnige Johan Faskunger har under 2022 genomfört en utvärdering av Region Sörmlands projekt FASiS – Fysisk aktivitet i Samhällsplanering i Sörmland. Specifikt granskades kommunernas och regionens styrande dokument och djupintervjuer och en enkät genomfördes. En hel del innehåll berörde friluftsliv, friluftsområden och förutsättningarna att besöka naturen.
Rapporten visar bland annat att:
– Ett projekt på regional nivå – som FASiS – är oerhört viktigt för att hjälpa kommunerna med planeringen och arbetet med att främja fysisk aktivitet. Många upplever att de kan lära sig mycket och flytta fram positionerna genom samverkan och samarbeten över kommungränserna och i regionen.
– Kommuner och regionen ser friluftsliv och friluftsområden som väldigt viktiga tillgångar för invånare, besökare, kommunens attraktivitet och utveckling.
-Styrande dokument, framförallt översiktsplanerna, har visserligen mycket innehåll om olika former av fysisk aktivitet (lek, friluftsliv, idrott, rekreation, cykling, osv) och om natur/friluftsområden, men tjänstepersoner anger att ”de styrande dokumenten inte är särskilt styrande i verkligheten” vilket missgynnar frågor som rör arbetet med fysisk aktivitet.
– Kommuner säger sig vilja bevara och utveckla friluftsområden och bostadsnära natur. Samtidigt finns ofta storskaliga planer på att förtäta och bygga fler bostäder. Att hantera dessa motstridiga mål och bevara grönstrukturen är en stor utmaning för framtiden.
– Arbetet med att främja fysisk aktivitet och att skapa rörelsefrämjande miljöer är naturligt kopplat till både folkhälsa och miljö enligt forskning, men dessa perspektiv är förvånansvärt svagt sammankopplade i planeringen och i de styrande dokumenten, även om folkhälsa och hållbar utveckling nämns i generella ordalag hos vissa kommuner. Arbetet med att främja fysisk aktivitet och rörelsevänliga miljöer borde tydligare integreras i arbetet med miljö, hållbar utveckling och folkhälsa.
-Tjänstepersoner i många kommuner upplever att beslutsfattarna inte prioriterar frågan om att främja fysisk aktivitet och inte ger de uppdrag som krävs för att göra tillräckligt stor skillnad.
-Kommunerna är generellt bättre på att utforma fysiska miljöer för rörelse och trivsel än på att främja fysisk aktivitet i befolkningen och i sårbara grupper. Vanligast är att kommuner arbetar med att främja gång och cykling till skolan.
-Tjänstepersoner upplever att frågan om fysisk aktivitet ofta prioriteras ned i planeringsstadiet och glöms bort i överlämningen till projekt- och utförarstadiet. Det är väldigt många planer och perspektiv som ska bedömas och hanteras (”dokumentträngsel” och ”perspektivträngsel”) och utfallet blir inte alltid bra.
-Kommunerna anser att dialogen med friluftsorganisationer behöver förbättras – kommunerna har traditionellt haft mer dialog och bättre kontakt med idrottsföreningarna.
-Alla kommuner har behov av att förbättra kunskapen om markens sociala värden för invånare, besökare och civilsamhället. Genom ökad kunskap om vad marken används till kan kommunen fatta bättre och mer effektiva beslut om markanvändning och samtidigt främja delaktighet och inflytande.
-Arbetet med riktade insatser för att främja fysisk aktivitet i befolkningen behöver förbättras. Detta kommer kräva politisk medvetenhet och prioritering, kompetensutveckling av personal, utökad samverkan inom kommunen och förbättrad samverkan med civilsamhället.
Resultat och erfarenheter från Friluftslivets år 2021.
Friluftslivet år 2021 blev på många sätt en succé. Samverkan, lättillgänglig information om forskning och allemansrätten och det stora genomslaget är några av de främsta framgångsfaktorerna.
I rapporten som sammanfattar Friluftslivets år, kan konstateras att (nästan) alla mål uppnåddes. Under året medverkande över 350 aktörer. Tillsammans arrangerade vi långt över 3 500 aktiviteter under projektets gemensamma flagg Luften är fri. Mediebevakningen ökade med 25 procent. Mycket tack vare Landshövdingestafetten nådde vi en stor grupp beslutsfattare. 71 av 73 bidragsprojekt genomförde dem och uppnådde sina mål. Vi nådde också våra prioriterade målgrupper, “de ovana” – med runt 100 000 inlägg på sociala medier. Våra kampanjer hade sammanlagt 30 miljoner visningar.
En sammanfattning av rapporten presenterar Svenskt Friluftsliv på ett webbinarium 8 juni klockan 11-12. Inbjudan till webbinariet med länk hittar du här.
Rapporten om Friluftslivets år 2021 lämnades till Naturvårdsverket 1 juni.
Klicka här för att läsa rapporten
Klicka här för att ladda ner rapporten inklusive bilagor.
|
Det svenska friluftslivet i ett framtidsperspektiv – en systemanalys med fokus på aktörer och trender som påverkar friluftslivet mot framtiden. Så heter den rapport som Svenskt Friluftsliv har tagit fram tillsammans Kairos future. En intressant läsning som tar upp människors ändamål med friluftsliv, vilken funktion olika friluftsaktörer har, flaskhalsar och trender som behöver bemötas framöver. Här laddar du ner rapporten Det svenska friluftslivet i ett framtidsperspektiv Webbinarium 16 mars 2022 |
 |
Svenskt Friluftsliv arrangerade ett webbinarium om rapporten 16 mars. Tack till alla som deltog! Missade du det? Dåkan du titta på i efterhand på Svenskt Friluftslivs youtube-kanal.
Klicka här för att se presentationen från webbinariet.
Här hittar du anteckningar som fördes under grupparbeten utifrån olika teman.
Dela gärna den här sidan och materialet till fler. Ta upp rapporten runt fikabordet på jobbet. Hör av dig till oss på Svenskt Friluftsliv med frågor eller funderingar.
Lärobok för kvalificerade utbildningar och yrkesverksamma inom friluftsliv, naturvård eller turism. Boken bygger på forskning och är skriven av fyra forskare som arbetar med olika frågor kring friluftsliv. Den gavs ut 2010 men behåller i stora stycken sin aktualitet genom att beskriva principer och modeller inom forskning, förvaltning och planering. Den förklarar en mängd grundläggande begrepp. Omfattande figurmaterial underlättar förståelsen av begrepp och företeelser. Fallstudier i varje kapitel fördjupar någon aspekt av kapitlets ämne.
Emmelin, L., Fredman, P., Lisberg Jensen, E., Sandell, K., (2010) Planera för Friluftsliv: Natur, Samhälle, Upplevelser. Stockholm, Carlssons Bokförlag.
Här kan du utan kostnad ladda ner och läsa hela boken i PDF format.
Om du vill läsa och ladda ner enskilda kapitel läs vidare här – på Friluftsforskning.se
Svenskt Friluftsliv
Johannesfredsvägen 7
168 69 Bromma
info@svensktfriluftsliv.se
Org. nummer: 802409-1731
Bankgiro: 5447-5801