Beredskap-arkiv - Svenskt Friluftsliv

Debattartikel: Friluftsrörelsen är redo att stärka Sveriges beredskap – men får inte rätt förutsättningar

21 januari 2026

När Folk och Försvar samlar beslutsfattare i Sälen står Sveriges beredskap högt på agendan. Det är nödvändigt. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har visat att ett lands motståndskraft inte bara avgörs av militär styrka – utan av hela samhällets förmåga att stå emot kris och krig. Civilsamhället, och inte minst friluftsorganisationerna, har visat sig vara en avgörande resurs.

Foto: Henrik Montgomery/TT

I Ukraina har scoutrörelsen organiserat insamling och distribution av mat, kläder och mediciner, fungerat som lokala krisnav och gett stöd till flyktingar och internflyktingar. Jaktorganisationer och jägare mobiliserades tidigt tack vare sin lokalkännedom, naturkompetens och vana vid utrustning och ledarskap. Civila båtorganisationer har evakuerat människor, levererat förnödenheter och upprätthållit livsviktiga transporter när vägar och broar slagits ut.

Lärdomen är tydlig: ett starkt civilsamhälle är inte ett komplement i kris – det är en operativ resurs. Men denna resurs måste byggas i fredstid, inte improviseras när det redan är för sent.

I Sverige finns samma potential. Svenskt Friluftsliv samlar 28 ideella friluftsorganisationer med cirka två miljoner medlemskap och 7 000 lokala föreningar över hela landet. Det är en av Sveriges största folkrörelser – med stark lokal förankring, praktisk kompetens och vana att leda människor i utmanande miljöer.

En färsk kartläggning bland våra medlemsorganisationer visar att viljan att bidra till beredskapen är mycket stor. 94 procent anser att beredskap är en viktig fråga och nästan lika många erbjuder redan utbildningar som stärker samhällets motståndskraft – inom första hjälpen, HLR, navigation, radiosamband och ledarskap. Nära hälften uppger att de kan mobilisera sina medlemmar vid en samhällskris, och ännu fler om rätt resurser fanns.

Samtidigt är glappet till det offentliga stort. Tre av fyra organisationer saknar i dag samarbete med myndigheter eller andra aktörer inom beredskap. Friluftsrörelsen är redo att bidra – men står vid sidan av systemen.

Det är ett slöseri med samhällskraft.

I en tid när Sverige stärker totalförsvaret behöver också civilsamhället integreras på riktigt. Friluftsorganisationerna har lokaler, utrustning, utbildade frivilliga och en kultur av ansvarstagande och samarbete. Det som saknas är inte engagemang – utan strukturer, resurser och tydliga uppdrag.

Vi vill vara en del av lösningen. Men då krävs politisk vilja att ge friluftsrörelsen en formell roll i beredskapen, långsiktiga förutsättningar och fungerande samverkansformer med myndigheter.

Ukraina har visat vad som händer när civilsamhället mobiliseras. Låt oss dra lärdom – innan krisen är här.

Sveriges friluftsorganisationer är redo att stärka vår civila beredskap. Därför uppmanar vi ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin att inleda ett samtal med oss för att tillsammans skapa långsiktiga förutsättningar för att kunna bidra.

Cecilia Magnusson

Ordförande Svenskt Friluftsliv

Josefine Åhrman

Generalsekreterare Svenskt Friluftsliv

Läs debattaren på Altinget:

Ge friluftsrörelsen en chans att stärka krisberedskapen, Bohlin – Altinget

Ny rapport: Friluftsrörelsen kan bli en nyckel i Sveriges krisberedskap

20 januari 2026

Sveriges motståndskraft i kris och krig avgörs inte enbart av militär styrka. Det visar erfarenheterna från Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina – där civilsamhället, frivilligorganisationer och lokalt förankrade rörelser haft en avgörande roll för att samhället ska fungera när det prövas som mest.

I dag lanserar vi rapporten ”Vägen till ett mer robust samhälle – Den svenska friluftsrörelsens roll och potential att höja Sveriges krisberedskap”, som visar att även Sverige har en stark men till stora delar outnyttjad resurs i friluftsrörelsen.

– Ett starkt civilsamhälle är inte ett komplement i kris, det är en operativ del av beredskapen. Erfarenheterna från Ukraina visar vad som är möjligt när ideella krafter ges rätt förutsättningar. Nu måste vi ta de lärdomarna på allvar även i Sverige, säger Josefine Åhrman, generalsekreterare Svenskt Friluftsliv.

En folkrörelse med nationell räckvidd

Svenskt Friluftsliv samlar 28 ideella friluftsorganisationer med omkring två miljoner medlemskap och tusentals lokala föreningar i hela landet. Tillsammans utgör de en av Sveriges största folkrörelser – med stark lokal närvaro, praktisk kompetens och lång erfarenhet av att leda människor i krävande miljöer.

Rapporten kartlägger friluftsrörelsens förutsättningar, potential och behov av resurser för att tydliggöra vilken roll organisationerna kan spela i Sveriges civila beredskap.

– Friluftsorganisationerna är redo att ta ansvar för ett starkare och mer motståndskraftigt samhälle. Men för att vi ska kunna bidra fullt ut krävs tydligare strukturer, långsiktig finansiering och fungerande samverkan med myndigheter, säger Josefine Åhrman.

Starkt engagemang – men svaga strukturer

Undersökningen som ligger till grund för rapporten visar att viljan och kompetensen redan finns i friluftsrörelsen:

94 procent anser att beredskap är en viktig fråga och tre av fyra har diskuterat beredskap det senaste året.
94 procent erbjuder redan utbildningar som stärker Sveriges civila beredskap, till exempel inom HLR och första hjälpen.
69 procent av organisationerna ser sig som en del av Sveriges totalförsvar.
100 procent är öppna för att utveckla sitt arbete med beredskap – 53 procent definitivt, övriga beroende på förutsättningar.
Samtidigt saknar 75 procent i dag samarbete med myndigheter eller andra aktörer inom beredskap.
44 procent kan mobilisera sina medlemmar vid en samhällskris – en andel som skulle kunna öka kraftigt med rätt resursförstärkningar.

Rapporten pekar särskilt på behovet av öronmärkt finansiering, tydligare samverkanskanaler och utbildningsinsatser för att friluftsorganisationerna ska kunna bli en integrerad del av Sveriges civila beredskap.

Bygga motståndskraft i fredstid

I Ukraina har scoutrörelsen organiserat humanitära insatser, jaktorganisationer mobiliserats tack vare sin lokalkännedom och civila båtorganisationer hållit livsviktiga transporter igång när infrastrukturen slagits ut. Gemensamt för dessa exempel är att förmågan inte byggdes i krisens stund – utan under lång tid i fred.

– Sveriges beredskap formas i vardagen. Genom friluftsrörelsen finns redan en unik infrastruktur för att nå människor, bygga praktiska färdigheter och stärka samhällets resiliens. Frågan är inte om friluftsrörelsen kan bidra – utan om vi har råd att låta bli, säger säger Josefine Åhrman.

Läs rapporten här

Friluftsrörelsens roll i Sveriges beredskap – lärdomar från Ukraina

13 januari 2026

I ett öppet brev till Carl-Oskar Bohlin, minister för civilt försvar och Jakob Forssmed, socialminister efterfrågar vi ett rundabordssamtal mellan er ministrar och friluftslivets organisationer där vi får möjlighet att presentera vår samlade kapacitet och diskutera hur denna resurs kan integreras och bidra till att stärka Sveriges beredskap ytterligare.

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 har visat att ett lands motståndskraft i krig inte enbart avgörs av militära resurser. Ukrainas erfarenheter visar att ideella föreningar, frivilliggrupper, ungdoms- och friluftsorganisationer har haft en avgörande betydelse för landets förmåga att hantera kris, upprätthålla samhällsfunktioner och stödja både civilbefolkning och försvar.

Ett tydligt exempel på detta är Scouterna insatser i Ukraina. Under kriget i Ukraina har Scouternas roll utvidgats till att bli en viktig del av civilsamhällets lokala krisrespons och humanitära stöd.

Scoutgrupper har organiserat insamling och distribution av mat, kläder, vatten och annan utrustning till drabbade lokalsamhällen.
Scoutkårer har använts som insamlings- och distributionspunkter och ibland som skydd för människor i behov av hjälp.
Tusentals scouter har engagerat sig i stöd för flyktingar och internflyktingar, både i Ukraina och i grannländer.
Internationella samarbeten har förstärkt hjälparbetet med leveranser av mat, mediciner och psykologiskt stöd.

En annan viktig lärdom från Ukraina är hur jaktorganisationer och jägare mobiliserades som en del av det civila försvaret. Deras lokalkännedom, naturkompetens och vana vid vapenhantering gjorde dem till en strategisk resurs i krigets första skede. Jägare deltog i territorialförsvaret, organiserade skydd av lokalsamhällen och bidrog med logistik och överlevnadskunskap. Detta visar att organisationer med stark förankring i natur och friluftsliv kan spela en avgörande roll för nationell motståndskraft, även utan formell militär struktur.

Kriget i Ukraina har också visat att civila sjö- och båtorganisationer kan spela en avgörande roll i kris. När broar och vägar förstördes blev floder och kustlinjer kritiska transportleder. Civila båtar och frivilliga sjöräddningsresurser användes för evakuering av människor, leverans av förnödenheter och patrullering av vattenvägar. I flera fall har båtorganisationer samarbetat med myndigheter för att skapa improviserade transportlösningar och räddningsinsatser. Detta understryker att kompetens inom sjö- och båtliv, liksom tillgång till utrustning, är en strategisk resurs som bör inkluderas i beredskapsplaneringen.

Vad betyder detta för Sverige?

Ukrainas erfarenheter visar att ett starkt civilsamhälle:

Är en operativ resurs, inte bara ett komplement
Måste ses som en integrerad del av totalförsvaret
Kräver förberedelse i fredstid, inte improvisation i kris

Vi menar därför att friluftsrörelsen har en unik kapacitet att bidra till Sveriges beredskap. Svenskt Friluftsliv är en paraplyorganisation för 28 ideella friluftsorganisationer med cirka 2 miljoner medlemskap och 7 000 lokala föreningar. Vi är Sveriges tredje största folkrörelse – en samhällskraft med djup förankring i hela landet.

Enligt en färsk kartläggning bland Svenskt Friluftslivs medlemsorganisationer framgår det bland annat att:

94% av de svarande anser att beredskap är en viktig fråga och 3 av 4 anger att de diskuterat beredskap under det senaste året;
69% anser sig vara en del av Sveriges totalförsvar
88% har diskuterat beredskap det senaste året
75% saknar idag samarbete med myndigheter eller andra organisationer inom beredskap;
53% skulle definitivt vilja utveckla sitt arbete med beredskap ytterligare, och resterande 47 procent anger att de ‘kanske’ skulle vilja det lite beroende på vad det skulle innebära;
94% erbjuder redan utbildningar som kan stärka Sveriges civila beredskap och resiliens inom exempelvis HLR, första hjälpen, navigation, radiosamband och ledarskap.
44% skulle kunna mobilisera sina medlemmar vid en samhällskris. Med resursförstärkningar skulle andelen organisationer öka som kan mobilisera vid kriser.

Friluftsrörelsen har redan idag resurser som är direkt användbara i en kris: utbildade frivilliga, lokaler, utrustning som tält och stormkök samt kompetens inom överlevnad, förstahjälpen och logistik. Hälften av organisationerna uppger att de kan mobilisera sina medlemmar inom några dagar vid en samhällskris. Samtidigt uppger 73% av medlemsorganisationerna att de idag saknar samarbete med myndigheter eller andra organisationer.

Därför efterfrågar vi ett rundabordssamtal mellan er ministrar och friluftslivets organisationer där vi får möjlighet att presentera vår samlade kapacitet och diskutera hur denna resurs kan integreras och bidra till att stärka Sveriges beredskap ytterligare.

Friluftslivet är idag en del av samhällets beredskap men utan resurser eller en formell koppling till totalförsvaret.

Vi är redo. Nu behövs en politisk vilja och konkreta förutsättningar för oss att kunna bidra.

Med vänliga hälsningar

Cecilia Magnusson
Ordförande
Svenskt Friluftsliv

Josefine Åhrman
Generalsekreterare
Svenskt Friluftsliv

Läs brevet och ladda ner här

Ge oss förutsättningarna så stärker vi Sverige

26 juli 2025

Sverige genomgår just nu en historisk upprustning av sitt totalförsvar. Regeringen har budgeterat 300 miljarder kronor till militärt och civilt försvar. Men mitt i denna nationella kraftsamling riskerar en av våra viktigaste civila resurser att förbises, friluftsrörelsen.

Friluftsrörelsen utgör det som både Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) efterfrågar i sina analyser av framtidens civila försvar. ett fungerande civilt beredskapssystem, robust, decentraliserat och tränat i ledarskap och ansvarstagande.

MSB:s beredskapsmål slår fast vikten av lokal förmåga, frivilliga insatser och utbildade civila resurser. Men hittills har friluftsrörelsens roll som beredskapsaktör varit närmast osynlig i den nationella planeringen.

Det vore ett misstag att inte ta vara på den beredskapspotential som finns i Sveriges tredje största folkrörelse. Friluftsrörelsen består av 2 miljoner medlemskap och 7 000 lokala och regionala föreningar som finns runt om i landet. Vi är och måste vara en del i mobiliseringen, både i kris och i händelse av krig.

Därför uppmanar vi civilminister CarlOskar Bohlin, att ta initiativ till att inkludera friluftsrörelsen som en del av Sveriges civila beredskapssystem. Att i detta läge bortse från ett nätverk av hundratusentals erfarna organiserade medborgare vore inte bara ett missat tillfälle det vore ett strategiskt misstag. Vi utbildar redan idag bland annat kustskeppare, hundförare, livräddare, jägare, fjällvandrare och orienterare och står redo att skala upp. Att kunna rena vatten, göra upp eld, laga mat utan el eller ta hand om sig själv och andra vid en olycka är inte bara en fridisaktivitet. Det är grundläggande krisberedskap. Dessa färdigheter kan avgöra om en individ klarar sig när samhällets resurser är pressade, ner elen är borta eller vattnet slutar rinna i kranen. Detta är kompetenser som i en kris- eller krigssituation kan utgöra ovärderliga tillgångar för vårt land. Kompetens inom friluftsliv är därför krisberedskap i praktiken.

Under pandemin, vid skogsbränder och vid utbrottet av afrikansk svinpest, har friluftsrörelsen redan ställt om och mobiliserat. Vi har samlat frivilliga, skött logistik, bistått med resurser, och bidragit till informationsinsatser. Vi kan organisera, samarbeta och agera snabbt. Det är den typ av förmåga totalförsvaret nu söker hos civilsamhället.

Men utan ett tydligt uppdrag och långsiktig finansiering riskerar denna kapacitet att gå förlorad eller inte tas till vara. Det vore inte bara ett slöseri det vore ett svek mot den beredskap Sverige så akut behöver bygga.

Det är dags att ändra på det. Vi föreslår därför följande:

1. Att regeringen ger ett riktat uppdrag till Svenskt Friluftsliv att tillsammans med våra medlemsorganisationer bidra till att bygga upp Sveriges civila krisberedskap. Det skulle göra det möjligt att snabbt utbilda fler över hela Sverige. Det minskarbelastningen på samhällets resurser vid en kris, och stärker varje individs förmåga att ta ansvar för sig själv och sin omgivning.

2. Regeringen avsätter medel så att rätt förutsättningar ges för att kunna utföra uppdraget i stor skala.

Det är hög tid att staten ser det uppenbara: Sveriges friluftsrörelse är en redan existerande, landsomfattande beredskapsresurs. En resurs som dagligen utbildar medborgare i överlevnad, orientering, livräddning och försörjning och som nu bör ges ett tydligt, statligt uppdrag inom svensk krisberedskap.