Nyheter-arkiv - Svenskt Friluftsliv

Sommarjobb i Almedalen

4 februari 2026

Vill du arbeta med kommunikation i ett sammanhang där friluftsliv, natur och samhällsfrågor möts? Svenskt Friluftsliv söker en sommarjobbare som vill arbeta med innehållsproduktion och sociala medier under Almedalsveckan 22–26 juni.

Uppdraget innebär att du är på plats i Almedalen och bidrar till vår kommunikation genom att bevaka samtal, möten och aktiviteter kopplade till friluftslivets roll i samhällsutvecklingen.

Som sommarjobbare kommer du att:

fungera som reporter och möta företrädare för politik, myndigheter, näringsliv och civilsamhälle
producera engagerande innehåll i form av film och foto för våra digitala kanaler
dokumentera och förmedla stämningar, budskap och perspektiv – både från Almedalen och från Gotlands natur

Vi söker dig som:

är kreativ och har god känsla för visuellt berättande
är nyfiken och trygg i att ta kontakt med människor och ställa frågor
har god förståelse för sociala medier och digital kommunikation
har erfarenhet av att filma och redigera innehåll
har ett intresse för friluftsliv och natur

Praktisk information

För att kunna ta uppdraget behöver du vara på plats på Gotland under Almedalsveckan (22–26 juni).

Vi erbjuder ett sommarjobb genom visstidsanställning med timbaserad ersättning enligt gällande kollektivavtal.

Ansökan

Skicka din ansökan till rekrytering@svensktfriluftsliv.se med ämnesraden ”Sociala medier i Almedalen”.

Bifoga:

en showreel (max 60 sekunder)
länk till digital portfolio och/eller relevanta sociala medier

Vi ser fram emot din ansökan!

Nytt kunskapsmaterial om NPF för ett mer inkluderande friluftsliv

28 januari 2026

Svenskt Friluftsliv lanserar ett nytt kunskaps- och utbildningsmaterial om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Materialet är framtaget tillsammans med Riksförbundet Attention och riktar sig till hela friluftsrörelsen – från riksorganisationer till lokala föreningar.

Friluftslivet ställer inga krav på tävling eller prestation – alla får delta utifrån sina egna förutsättningar. För barn och unga med NPF krävs dock ofta ett friluftsliv som präglas av större förståelse, tydlighet och anpassning.

Därför har Svenskt Friluftsliv, med riktat stöd från regeringen, tagit fram ett nytt kunskaps- och utbildningsmaterial om friluftsliv och NPF. Satsningen är en del av organisationens långsiktiga arbete för att sänka trösklarna till det organiserade friluftslivet.

– Vår förhoppning är att materialet ska fungera som en gemensam utgångspunkt för hela friluftsrörelsen och bidra till ökad förståelse för NPF och ett ännu mer inkluderande friluftsliv, säger Josefine Åhrman, generalsekreterare på Svenskt Friluftsliv.

Materialet har tagits fram i samarbete med Riksförbundet Attention och är utformat för att kunna användas på alla nivåer inom friluftsrörelsen. Det består av fem filmer med tillhörande diskussionsunderlag och fallbeskrivningar som ger konkreta tips och verktyg för hur man kan bemöta personer med NPF i friluftslivet.

– Friluftslivet passar väldigt många med NPF, och vi vet att många redan är aktiva i olika friluftsorganisationer. Att få bidra till ökad kunskap om NPF inom friluftsrörelsen känns både viktigt och inspirerande, säger Jenny Kindgren, beteendevetare på Riksförbundet Attention.

Läs mer: Mer friluftsliv för alla – med rätt kunskap om NPF

Statsbidraget för 2026 fördelat – 96 miljoner kronor till friluftsrörelsen

22 januari 2026

Nu är fördelningen av statsbidraget till friluftslivet för 2026 klar. Totalt får 24 organisationer dela på 96 miljoner kronor, vilket säkrar fortsatta satsningar på folkhälsa, naturupplevelser och social gemenskap över hela landet.

Svenskt Friluftsliv har nu fattat beslut om fördelningen av 2026 års statsbidrag. Anslaget på 96 miljoner kronor går till 24 medlemsorganisationer som varje dag arbetar för att sänka trösklarna till naturen och erbjuda meningsfull fritid för barn, unga och vuxna.

Ett brett stöd till föreningslivet

Bidraget når en stor bredd av verksamheter, från stora friluftsorganisationer som Friluftsfrämjandet och Scouterna till mer nischade organisationer som Svenska Fjällklubben. Genom det statliga stödet kan organisationerna fortsätta att till exempel utbilda ledare och arrangera aktiviteter som gör naturen tillgänglig för alla.

– Dessa medel är ryggraden i det organiserade friluftslivet och gör det möjligt för våra medlemsorganisationer att fortsätta leverera högkvalitativ verksamhet som stärker individer och samhället, säger Josefine Åhrman, generalsekreterare för Svenskt Friluftsliv.

Ett rekordstort intresse för anslaget

Årets ansökningsomgång präglades av ett rekordstort söktryck där det sammanlagda behovet i organisationerna landade på en nivå som låg 59 procent över det tillgängliga anslaget.

– Det rekordstora intresset vi ser i ansökningarna är ett kvitto på att friluftsrörelsen växer och vill göra ännu mer. Det visar på en enorm potential som vi hoppas kunna fortsätta utveckla i samverkan med både medlemmar och beslutsfattare, avslutar Josefine Åhrman.

Fakta om statsbidraget

Syftet med statsbidraget är att stödja organisationer inom friluftsrörelsen och ge förutsättningar för människor att organisera sig för vistelse i naturen med allemansrätten som grund. Svenskt Friluftsliv delar upp statsanslaget i två kategorier:

Organisationsbidrag: Går till friluftsorganisationerna för att möjliggöra en bred verksamhet med många deltagare.

Verksamhetsbidrag: Går till bestämda projekt och insatser som på olika sätt bidrar till att fler kan komma ut i naturen.

Fakta om fördelningen 2026:

Inkomna ansökningar (totalt 153 miljoner kronor)
82 ansökningar från 28 organisationer
15 ansökningar om organisationsbidrag (84 mkr)
67 ansökningar om verksamhetsbidrag (69 mkr)

Beviljat stöd (totalt 96 miljoner kronor)

Organisationsbidrag: 57 miljoner kronor (fördelat på 15 organisationer).

Verksamhetsbidrag: 39 miljoner kronor (fördelat på 43 projekt och 21 organisationer).

Satsning på äldre: I verksamhetsbidraget ingår 6 miljoner kronor riktade till äldres deltagande i friluftsliv (8 beviljade projekt).

Läs hela fördelningsbeslutet för 2026 här

Nu kan fler barn och unga ta del av Fritidskortet

9 januari 2026

I höstas lanserade regeringen sin satsning på ett Fritidskort för barn och unga. Vi har sedan starten varit med i införandet av Fritidskortet och aktivt jobbat med att skapa de bästa förutsättningarna för friluftsorganisationer att ta del av Fritidskortets möjligheter.

Nu utökas Fritidskortet med att gälla från och med det året barnet fyller 7 år till och med året barnet fyller 16 år. Beloppen höjs till 550 kr för det allmänna Fritidskortet och ytterligare 1950 kronor för särskilt, det vill säga totalt 2 500 kronor.

Våra 28 organisationer samlar idag runt 300 000 barn och unga i verksamheten över hela landet genom sina 5 500 föreningar. Med Fritidskortet finns stora chanser att utöka det antalet till ännu fler – främst de som organiserat friluftsliv inte når idag. Det finns ett stort intresse från medlemsorganisationerna att locka fler barn till friluftslivet, här kan Fritidskortet vara en del och bidra på ett positivt sätt.

Om Fritidskortet

Med Fritidskortet kan du betala för många av barnens regelbundna fritidsaktiviteter inom idrott, kultur och friluftsliv. Barn mellan 7 och 16 år får 550 kronor per år. Barn i hushåll som fick bostadsbidrag förra året kan få 2 500 kronor. Syftet med Fritidskortet är att fler barn och unga ska få möjlighet till en aktiv och meningsfull fritid – oavsett familjens ekonomi.

Läs mer på Fritidskortet

Remissvar: Uppföljning av Friluftspolitiska målen – Viktiga förbättringsområden kvarstår

23 december 2025

Vi har lämnat vårt remissvar till Naturvårdsverkets uppföljning av de friluftspolitiska målen 2025. Trots positiva exempel på samverkan och ökat engagemang, sätter vi fingret på flera allvarliga utmaningar – inte minst nedskärningarna inom naturvården, hoten mot allemansrätten och bristen på långsiktiga satsningar på skola och folkhälsa. Utan riktade åtgärder och ökade resurser riskerar vi att tappa fart i arbetet med att göra friluftslivet tillgängligt för alla.

Kraftiga nedskärningar hotar friluftslivet i skyddad natur

En av våra starkaste varningar gäller de omfattande neddragningarna i anslagen till naturvård. Minskade medel under flera år till statliga naturreservat och nationalparker får redan konsekvenser: kortare öppettider vid naturum, försämrad tillgänglighet och ökat slitage på friluftsinfrastruktur. Samtidigt ökar behovet av välskötta områden för rekreation, inte minst i takt med att fler söker sig ut i naturen. Att skyddade områden blir mindre tillgängliga är ett tydligt bakslag – friluftslivet behöver rustas, inte urholkas.

Skolan och folkhälsan: Friluftslivet som outnyttjad resurs

Vi ser ett stort – och ännu inte fullt utnyttjat – värde i att integrera friluftsliv i skolan, från förskola till gymnasium. Undervisning utomhus förbättrar inlärning, stärker hälsan och skapar mer jämlika förutsättningar. Samtidigt visar våra undersökningar att majoriteten av befolkningen ser friluftsliv som meningsfullt och hälsofrämjande. Trots detta är satsningarna på området ofta kortsiktiga och projektbaserade. Ett höjt, långsiktigt friluftsanslag till organisationerna skulle ge mycket tillbaka – inte minst i folkhälsovinster.

Allemansrätten – starkt stöd, men växande hot

Allemansrätten fortsätter att ha ett brett folkligt stöd och goda kunskapsnivåer, men utmaningarna växer. Vi ser ökande lokala konflikter, otillåten skyltning och stängsling, samt att strandskyddsreformer riskerar att försvaga tillgången till natur i praktiken. Medlen för att informera om allemansrätten har också minskat – något vi menar bör återinföras. Allemansrätten är en grundbult för friluftslivet och kräver både skydd och aktivt främjande.

Tillgång till natur – en fråga om framtidens livsmiljöer

Exploatering av tätortsnära grönområden fortsätter i hög takt, samtidigt som naturens tillgänglighet blir en allt viktigare fråga för människors livskvalitet. Nedskärningar i naturvårdsbudgeten slår dubbelt: dels genom minskad skötsel av friluftsområden, dels genom färre möjligheter att skydda nya områden. Forskning visar dessutom att just tätortsnära natur är mest använd av befolkningen – men också mest hotad. Det krävs politisk vilja att vända denna utveckling.

Svenskt Friluftsliv bjuds in till MUCF:s nya civilsamhällesråd

11 december 2025

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) inrättar i februari 2026 ett nytt civilsamhällesråd för att stärka dialogen och samverkan mellan staten och civilsamhället.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) inrättar i februari 2026 ett nytt civilsamhällesråd för att stärka dialogen och samverkan mellan staten och civilsamhället. Svenskt Friluftsliv är en av tolv organisationer som bjuds in att delta i rådet.

– Att MUCF bjuder in till rådet är av stor betydelse. Genom dialog och samverkan skapas en gemensam plattform där vi som civilsamhällesorganisationer kan lyfta de frågor som är viktigt för oss, säger Josefine Åhrman generalsekreterare Svenskt Friluftsliv.

Rådet samlar representanter från några av Sveriges största civilsamhällesaktörer och ska mötas tre till fyra gånger per år. Syftet är att skapa en strukturerad och långsiktig dialog om frågor som rör civilsamhällets förutsättningar, finansiering och roll i demokratin.

– Svenskt Friluftsliv representerar 28 nationella friluftsorganisationer som varje dag skapar aktiviteter, gemenskap och erbjuder naturupplevelser i hela landet. Att vi finns med i rådet innebär att friluftslivets perspektiv får en självklar plats i de samtal som formar civilsamhällets framtid, säger Josefine Åhrman.

Fakta:

De bjuds in att delta i det nya civilsamhällesrådet:
Svenskt Friluftsliv
Svenska kyrkan
Riksidrottsförbundet
LSU
Fremia
Concord
Giva Sverige
Bygdegårdarnas riksförbund
RFSL
Famna
Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (Rio)
Svenska muslimer för fred och rättvisa

Ny digital plattform stärker friluftsrörelsen

27 november 2025

Intresset för friluftsliv i Sverige har ökat de senaste åren. För att bättre kunna synliggöra friluftslivets effekter och samhällsvärde utvecklar Svenskt Friluftsliv nu en ny digital plattform tillsammans med mjukvaruföretaget Thinking Hat.

Plattformen ger Svenskt Friluftsliv och de 28 medlemsorganisationerna möjlighet att på ett enhetligt och kvalitetssäkrat sätt registrera medlemmar och verksamhetsdata. Det skapar ett starkare, mer faktabaserat underlag för rörelsens fortsatta utveckling, synlighet och legitimitet.

– Genom att stärka vår digitala infrastruktur ökar vi möjligheterna att visa friluftslivets samhällsnytta, till exempel inom folkhälsa, inkludering samt barn och ungas fritid, säger Josefine Åhrman, generalsekreterare, Svenskt Friluftsliv.

Plattformen byggs i Memlist – en lösning anpassad för ideella organisationer som samlar funktioner för medlems- och aktivitetshantering, betalningar, kommunikation och statistik.

– Det här ger både Svenskt Friluftsliv och våra medlemsorganisationer nya möjligheter att arbeta mer samlat och effektivt. Plattformen kommer dessutom att underlätta administration kring Fritidskortet, säger Sanna Ameln, projektledare för den digitala plattformen på Svenskt Friluftsliv.

Lansering planeras till början av 2026.

Vill du veta mer om den nya digitala plattformen?
Kontakta Sanna Ameln:

Sanna Ameln
Projektledare, Svenskt Friluftsliv
sanna.ameln@svensktfriluftsliv.se
070-646 26 56

Webbinarium om Fritidskortet

21 november 2025

Svenskt Friluftsliv bjuder in friluftsorganisationer och föreningar till webbinarium om Fritidskortet.

Torsdag 11 december klockan 17 bjuder Svenskt Friluftsliv in friluftsorganisationer och föreningar till webbinarium om Fritidskortet.

Det riktar sig särskilt till dig som representerar en friluftsförening. Tiden är vald så även ideella föreningspersoner har möjlighet att delta.

Representanter från Fritidskortet kommer guida er under passet så ni får en översikt över vad Fritidskortet innebär, hur din förening kan ansluta sig och hur ni kan bidra till att fler unga får relevant information för att kunna använda kortet.

Innehåll

Exempel som kommer tas upp är den digitala tjänsten, Fritidskortets register men också betalningsflöden med eller utan ett föreningssystem. Ni får även ta del av kommunikationsmaterial och exempel på hur Fritidskortet kan spridas.

Sista 20 minuterna har ni möjlighet att ställa frågor om Fritidskortet. Deltagande är kostnadsfritt och sprid gärna inbjudan vidare.

Svenskt Friluftsliv fyller 25 år!

5 november 2025

År 2025 markerar en milstolpe för oss – Svenskt Friluftsliv fyller 25 år. Under ett kvarts sekel har vi arbetat för att stärka friluftslivets roll i samhället, fördela statsanslag till våra medlemsorganisationer och lyfta friluftslivets betydelse i den politiska debatten.

Vår historia tog sin början år 2000 då ”Friluftsorganisationer i samverkan” bildades. Sedan dess har vi vuxit från ett informellt nätverk till en central aktör för en av landets största folkrörelser. 2006 bytte vi namn till Svenskt Friluftsliv och idag är vi stolta över att samla 28 medlemsorganisationer med tillsammans nära 2 miljoner medlemmar runt om i Sverige.

Svenskt Friluftsliv har:

skapat förutsättningar för friluftsorganisationerna och verkat för att statsanslagen ökat från 13 till 98 miljoner kronor.
initierat och genomfört stora satsningar som till exempel Friluftslivets år 2021 för att få fler människor att uppleva friluftsliv genom att öka medvetenheten om dess värde.
påverkat forskningsagendor genom program som Friluftsliv i förändring och MISTRA Sport & Outdoor.
under flera år medverkat på Almedalsveckan och inspirerat politiken.
samlat friluftsrörelsen genom Friluftsforum, en årlig medlemskonferens med möjlighet att få ny inspiration, träffa andra friluftsorganisationer och stärka samarbetet.
tillsammans med medlemsorganisationerna tagit fram Svenskt Friluftslivs Friluftsstrategi 2035 med visionen ”mer friluftsliv för alla”.

Både ljusglimtar och orosmoln i riksdagens motioner

22 oktober 2025

”En ökning av anslaget till friluftsrörelsen organisationer skulle möjliggöra att fler kommer ut i naturen och får del av alla de positiva samhällseffekter det ger i form av att stärkt folkhälsa, höjd krisberedskap och ökat intresse för naturen.” säger Mathias Mellgren, kommunikation och påverkansansvarig på Svenskt Friluftsliv.

Riksdagens allmänna motionstid är avslutad och det finns både ljusglimtar och orosmoln i de 63 av 3 734 motioner som nämner friluftsliv.

Den viktigaste frågan för friluftsrörelsen är att det årliga anslaget till friluftsorganisationerna höjs. Alla partier utom S vill höja anslaget i sina budgetmotioner och mest frikostiga är MP som går på statliga Kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitets linje om en fördubbling från dagens 98 till 200 miljoner. Regeringen föreslår en höjning av anslaget med 5 miljoner.

En annan viktig fråga är att friluftsdagarna återinförs i grundskolan. Samtliga oppositionspartier och KD skriver enskilda motioner om ökade satsningar på friluftsdagar. SD har tidigare år motionerat om detsamma men lägger inga kommittémotioner i år. Att barn och unga tidigt får kunskap och erfarenhet inom friluftsliv och mer tid i naturen har positiva effekter på inlärning och bryter stillasittande som är en stor och växande samhällsutmaning.

Alla oppositionspartier höjer i sina budgetmotioner ambitionsnivån och vill satsa mer resurser än regeringen på friluftsinfrastruktur och skötseln av skyddad natur. Regeringen föreslår en höjning med 50 miljoner för skötsel. Efter år av neddragningar är behovet stort och tillgängligheten har minskat när grillplatser försvinner, broar är trasiga och leder växer igen.

Nästa år är det valår och alla partier slipar just nu på sina valmanifest och kandidaterna letar efter profilfrågor för att locka till sig röster. Det blir spännande att följa valrörelsen och att fortsätta jobba för att ännu fler kommer ut i skogen, fjället eller vattnet och ta del av allt det positiva det ger.

Aktuellt