Jordbruksverket kan nu ersätta företag och verksamheter för ekonomiska förluster som uppstått på grund av restriktionerna i den svinpestsmittade zonen runt Fagersta.
Möjligheten till ersättning omfattar inte bara djurägare och växtodlare utan kan även gälla andra – under förutsättning att de är direkt drabbade av restriktionerna.
Mer information hittar du här.
Är du en person som tycker om att vara spindeln i nätet och söker en roll där service, samverkan och en positiv inställning är viktigt? Då kanske det är dig vi letar efter! Vi söker nämligen en driven, noggrann och kreativ administrativ assistent som vill vara med och utveckla friluftslivet i Sverige.
Svenskt Friluftsliv verkar för att skapa de bästa förutsättningarna för friluftslivet i Sverige. Som en av Sveriges största folkrörelser är vi friluftslivets talesperson och företräder 27 ideella friluftsorganisationer, som tillsammans har närmare 1,8 miljoner medlemskap.
Friluftslivet är en rörelse som tar ett betydande samhällsansvar. Vi förbättrar folkhälsan, stärker samhällsekonomin med målet att fler människor ska ha möjlighet att utöva ett aktivt friluftsliv.
Om rollen
Rollen som administrativ assistent innebär att du ska stödja kansliet i diverse administrativa arbetsuppgifter såsom kontakt med medlemsorganisationer, vara behjälplig i hanteringen av ansökningar, hantera bokningar, stödja pågående projekt och insamling av underlag. Du kommer ha en mycket varierande roll där du får möjlighet att utvecklas och driva organisationen framåt.
Kvalifikationer
Vi söker dig som har erfarenhet av att jobba som administrativ assistent, meriterat om du har tidigare erfarenhet inom civilsamhället. Du trivs med att arbeta i ett högt tempo och i nära samarbete med kollegor. Du har gärna ett eller några års erfarenhet av serviceyrken och är snabblärd när det gäller system. Du har goda kunskaper i svenska, både i tal och skrift. Vi värdesätter också att du har ett starkt driv, är lösningsorienterad, noggrann och har ett öga för detaljer.
För att lyckas i rollen krävs:
Om arbetsplatsen
Svenskt Friluftsliv är en ideell organisation och vi bedriver verksamheten från vårt kansli som ligger i Johannesfred, Bromma. Vi tillämpar hybridarbete. Vi är ett tight team på fyra personer, med stöttning från externa konsulter inom några specifika områden. Våra huvudsakliga arbetsområden är i nätverk med andra friluftsaktörer, i egna och andras projekt, vår verksamhetsplanering och interna styrning, kommunikation och påverkan samt inhämtning av fakta från forskning. Vi har också ett myndighetsuppdrag som innebär att fördela statliga medel till friluftsorganisationer.
Uppdraget startas snarast och intervjuer sker löpande.
Sista ansökningsdag: 5 november
Skicka din ansökan till: rekrytering@svensktfriluftsliv.se
Märk din ansökan med: administrativ assistent 2310
För mer information om tjänsten:
Josefine Åhrman, generalsekreterare
073-667 78 87
I våras gick startskottet för regeringens satsning på ett fritidskort för barn och unga, en satsning för hundratals miljoner kronor. Socialminister Jakob Forssmed (KD) presenterade stolt att fritidskortet kommer att ge ökad tillgång till friluftsliv, idrott, kultur och annat föreningsliv.
Men resultatet riskerar att urholkas och bli verkningslöst, bland annat på grund av bristen på ledare och infrastruktur. Det vore synd på en viktig satsning, som med rätt förutsättningar kan bidra till ökad folkhälsa hos barn och unga.
I budgetförslaget för nästa år har regeringen avsatt 731 miljoner kronor till fritidskortet för barn och unga i åldrarna 8–16 år. På kortet ska ett belopp laddas, som de kan använda för att betala för organiserade aktiviteter på fritiden. Tanken är att detta ska sänka trösklarna – inte minst i socioekonomiskt utsatta hushåll – för ungas tillgång till friluftsliv, idrott och kultur, och därmed främja trygghet och gemenskap i vardagen. Det är en rejäl satsning med ett viktigt syfte, som Svenskt Friluftsliv naturligtvis står helt bakom. Det som saknas är investeringen i förutsättningarna att genomföra detta i praktiken.
Ett av villkoren för att få tillgång till kortet är att det ska användas inom långsiktiga, ledarledda aktiviteter, vilket är välkommet. Men om satsningen ska ge den effekt som socialministern tänker sig, behöver regeringen rikta om en del av pengarna till ideella organisationer så att de kan förbereda sig på ta emot alla barn och unga som vill använda sitt fritidskort med start 2024.
Redan idag brottas föreningslivet med brist på ideellt arbetande ledare, långa köer till aktiviteter och bristande infrastruktur. Trots att åtta av tio personer i Sverige ägnar sig åt friluftsliv på kvällar och helger, många av dem i organiserad form, lyser friluftslivet med sin frånvaro i regeringens ekonomiska prioriteringar. Satsningen på fritidskortet ska minska hälsoklyftorna och leda till god och jämlik hälsa.
I beslutet framgår också att barn och unga med funktionsnedsättning ska nås i lika stor utsträckning som andra. Friluftslivsorganisationerna har tillsammans 1,8 miljoner medlemskap – mer än hälften så många som idrottsrörelsen – ändå motsvarar det statliga anslaget till friluftslivet bara 5 procent av det belopp som idrotten får. Utan ökad kapacitet blir det svårt för ett redan underfinansierat friluftsliv att nå personer med funktionsnedsättning och unga i socioekonomiskt utsatta hushåll.
Alla organisationer måste nu kraftsamla om regeringens mål ska nås. Det krävs uppsökande verksamhet i socioekonomiskt svaga områden som har få och okända föreningar, liksom god uthållighet för att aktiviteterna ska synliggöras för fler som bor där. På andra platser råder i stället brist på verksamheter i förhållande till efterfrågan, och i hela landet är det en utmaning att kontinuerligt fylla på med utbildade, engagerade ledare. Allt detta kostar pengar att förbättra – men i höstbudgeten syns inga spår av att regeringen förstår det.
Svenskt Friluftsliv ser nu en stor risk att framgången med fritidskortet bromsas av andra faktorer än dess utformning och tekniska lösning, och föreslår därför att regeringen riktar om en del medel från budgetposten för 2024 till ett omställningsstöd till det organiserade friluftslivet för att:
1 Bedriva bredare uppsökande verksamhet för att nå unga som står långt ifrån friluftslivet.
2 Rekrytera och utbilda ledare med fokus på att ta emot just fritidskortets målgrupper.
3 Investera i material, utrustning och infrastruktur.
Satsningen på fritidskortet är en lysande idé för såväl folkhälsan som gemenskapen, och kommer sannolikt också att bidra till att öka integrationen. Men resultatet blir bara det förväntade om kortet faktiskt kan användas av de unga människor som behöver det allra mest.
SKRIBENTER
Josefine Åhrman, generalsekreterare Svenskt Friluftsliv
Susanne Maarup, ordförande Svenskt Friluftsliv
För andra året i rad arrangerades Kronprinsessparets vandring i samband med allemansrättens dag 20 september. Temat för vandringen var stadsnära friluftsliv och arenan var stadsparken i Uppsala. Svenskt Friluftsliv, Generation PEP med stöd från Revolution race stod för arrangemanget och Uppsala kommun stod som värd.
Årets vandring startade vid Svandammen i parkens nordligaste entré. Ett 50-tal personer hade samlats – representanter från bland annat Uppsala kommun, Riksdagen, Länsstyrelsen, friluftsorganisationer, media och arrangörer. Ett friskt tillskott till gästlistan var också en skolklass från Börje skola. Vandringen inleddes med välkomstanförande från Erik Pelling, kommunstyrelsens ordförande, Kronprinsessan och Josefine Åhrman, Svenskt Friluftsliv.
Strax bredvid mötte Svenska livräddningssällskapet och Svenska Kanotförbundet upp för att berätta om vikten av simkunnighet och allemansrätten i och vid vatten. Yuri Svyaschenko från Uppsala Paddlarklubb förevisade en mäktig forspaddling i Fyrisån och kronprinsessan fick prova på att kasta livboj. Med detta fartfyllda arrangemang startade vandringen in i parken.
Vid nästa stopp på vandringen stod Joacim från Svenska Orienteringsförbundet och Helena Grennberg, ordförande i OK Linné. Här fick vi lära oss att allemansrätten är helt avgörande för möjligheten att orientera i naturen. Gästerna fick varsin karta och ombedes leta upp en hitta ut-kontroll lite längre bort längst vägen. Eleverna från Börje skola hade definitivt orienterat tidigare för de var snabbast fram till kontrollen.
Vandringen tog sällskapet vidare till en öppen gräsyta där 4H Gränby och Brukshundklubben väntade. Kronprinsessan och barnen fick klappa får och lamm genom VR samtidigt som vi fick höra om 4H:s viktiga arbete med barn och unga i stadsnära natur. Hundekipage från Östhammars och Uppsalas brukshundklubb visade specialsök – en aktiveringsform där hunden använder sin nos för att hitta små föremål på marken. ”Även kronprinsessparets hund skulle kunna lära sig det här”, meddelade Maria Gabrielsson från Svenska Brukshundklubben.
Varje sommar öppnar Uppsala kommun upp Summer zone på bandyplanerna i stadsparken. En aktivitetsyta som barn och unga kan besöka gratis hela sommaren, låna utrustning från Fritidsbanken och ha roligt. Summer Zone var nästa stopp på vandringen och där möttes deltagarna av närmare 200 barn som kommit dit för att ha friluftsdag och fira allemansrätten. Testa orientering, gå skogsmulles tipspromenad och snacka allemansrätt med Turistföreningen och träffa naturvägledarna från Biotopia var några av aktiviteterna som barnen fick prova på här. En hel del rörelse, frisk luft och nya kunskaper fick de med sig hem. Som en extra bonus fick de träffa prins Daniel! Kronprinsessan hade tyvärr varit tvungen att avvika för andra åtaganden.
Efter närmare en timme vid Summer zone gick vandringen vidare längst Gula leden mot Sten Sture-monumentet och efterlängtad lunch. Axfood bjöd på maten. Efter diverse avtackningar och avslappnade samtal avslutades vandringen. De tillsynes nöjda deltagarna släntrade ner från lunchen, fulla av nya insikter, härliga upplevelser och en stor portion frisk luft och motion. Inget hade varit möjligt om inte allemansrätten fanns.
Tack allemansrätten för en härlig dag!
Sju av tio svenskar tycker att skolan ska undervisa om allemansrätten – men friluftsliv har en svag ställning i skolan. Lärarna möter många hinder och få kommuner fortbildar sina lärare i friluftsfrågor. Svenskt Friluftsliv föreslår nu att regeringen ger skolmyndigheterna i uppdrag att genomföra en särskild insats för undervisning med fler inslag av utomhuspedagogik, där allemansrätten får en särskilt stark ställning.
Den 20 september är det Allemansrättens dag. I Sverige är allemansrätten skyddad i grundlagen, där det står att alla ska ha tillgång till naturen.
– En förutsättning för att människor ska kunna ta del av vår fina natur är att de har god kännedom om allemansrätten. Därför är kunskapsöverföringen om allemansrättens principer särskilt viktig i skolan där vi når alla barn, säger Susanne Maarup, ordförande för Svenskt Friluftsliv.
Sverige har tio friluftspolitiska mål som riksdagen beslutade om 2010, men vid en utvärdering förra året konstaterades att det åttonde målet – ett rikt friluftsliv i skolan – inte efterlevs. Undervisning om allemansrätten finns med i kursplanernas så kallade centrala innehåll. I lågstadiet ska eleverna lära sig allemansrättens grunder, medan årskurs 4–9 ska ge kunskap om rättigheter och skyldigheter i naturen, och hur dessa ska tillämpas. Men i praktiken har friluftslivsundervisningen en svag ställning.
– Många klasser är stora och lärarna kämpar med tidsbrist och indragna resurser, samtidigt som de sällan har stöd från rektorn för schemabrytande aktiviteter över ämnesgränserna eller utomhusundervisning. Friluftsdagar är heller inte obligatoriska, vilket är illavarslande eftersom kunskaperna om allemansrätten riskerar att urholkas, säger Josefine Åhrman, generalsekreterare för Svenskt Friluftsliv.
Dessutom är det svårt att bedöma om alla barn får med sig en god kännedom om allemansrätten. I fjolårets rapport Sveriges friluftskommun har nästan fyra av tio kommuner svarat nej eller vet inte på frågan om skolorna följer upp elevernas kunskaper inom friluftsdelen i ämnet Idrott och hälsa. I årets rapport uppger nästan sex av tio kommuner att de har genomfört ett begränsat antal eller inga aktiviteter alls för att stimulera friluftsliv riktat till skolan, samtidigt som bara 26 procent av landets kommuner har fortbildat sina idrottslärare inom friluftsfrågor, jämfört med 38 procent förra året. Dessutom saknar två tredjedelar av kommunerna en friluftsplan.
Forskning visar att det finns stora fördelar med utomhusundervisning, men också att bristen på kunskap är ett hinder för att utöva friluftsaktiviteter. Undervisning med inslag av fysisk aktivitet och vistelse i naturen ökar miljömedvetenheten men främjar också inlärning, utveckling och prestationer även i teoretiska ämnen; detta är alltså inte bara en fråga för idrottsläraren, eller för ämnet naturkunskap.
– Därför är det extra olyckligt att friluftsundervisningen inte prioriteras; vi vet ju att en stillasittande livsstil ökar risken för psykisk ohälsa medan kontakt med naturen klassas som en skyddsfaktor. Skolhuvudmännen bör arbeta aktivt med denna del av läroplanen med hjälp av våra medlemsorganisationer, som är en viktig resurs för att nå målen, säger Josefine Åhrman.
I styrdokumenten för förskola och skola finns starkt stöd för friluftsfrågorna, men trots det säkerställer ingen att målet om ett rikt friluftsliv i skolan uppfylls. Svenskt Friluftsliv föreslår nu att regeringen ger skolmyndigheterna i uppdrag att genomföra en särskild insats för att undervisningen i flera skolämnen ska få fler inslag av utomhuspedagogik, där allemansrätten får en särskilt stark ställning. Uppdraget bör omfatta både proaktiva insatser och löpande uppföljningar.
– Att stärka friluftspolitiken i skolan är en viktig pusselbit för att den svenska traditionen med ett rikt friluftsliv ska leva vidare. Det är också avgörande för en hållbar samhällsutveckling, både för folkhälsan och klimatomställningen, vilka i sin tur är avgörande för att också framtidens generationer ska kunna njuta av vår natur, säger Susanne Maarup.
Svenskt Friluftslivs generalsekreterare Josefine Åhrman tillsammans med övriga undertecknare av Kebnekaiseprotokollet Fotograf/Källa: Foto: Mikael Drackner
Svenskt Friluftsliv deltog den 11-14 september på Svenska Turistföreningens klimattoppmöte vid Kebnekaise fjällstation. Under konferensen undertecknades Kebnekaiseprotokollet av Svenskt Friluftsliv tillsammans med sju andra friluftsorganisationer.
Under konferensen deltog organisationer från friluftslivet och transportbranschen. Forskningen visar att de största klimatutsläppen från friluftslivet oftast kommer från resorna och därför fokuserar protokollet på hur vi transporterar oss ut i naturen.
Under toppmötet på STF Kebnekaise Fjällstation deltog ledarna från många av Sveriges största friluftsorganisationer samt nyckelpersoner från transportbranschen såsom tågbolag, Trafikverket, länstrafiken, Naturvårdsverket och riksdagens trafikutskott. Forskare från bland annat Tarfala forskningsstation och Mistra Sports and Outdoor har visat på hur klimatförändringarna påverkar friluftslivet och hur ett mer klimatsmart resande kan underlättas. Detta tar åtta av Sveriges största friluftsorganisationer nu fasta på genom att gemensamt signera Kebnekaiseprotokollet.
– Genom att underteckna Kebnekaiseprotokollet visar våra organisationer att vi menar allvar med hållbarhetsarbetet och att friluftslivet kan bidra till en mer hållbar värld. Naturen är vår arena – utan den har vi inget friluftsliv, säger Josefine Åhrman, generalsekreterare på Svenskt Friluftsliv.
Kebnekaiseprotokollet innehåller bland annat kravet på att alla undertecknare ska göra en klimatkartläggning av föreningens resor samt att ta fram en åtgärdsplan för att minska dessa klimatutsläpp. Undertecknandet av protokollet blir även startskottet för ett helt nytt nätverk som ska underlätta för friluftslivets organisationer att snabbt minska dessa utsläpp.
Mer information om toppmötet och deltagare finns här.
Följande organisationer undertecknar Kebnekaiseprotokollet:
Svenska Turistföreningen
Svenskt Friluftsliv
Orienteringsförbundet
Scouterna
Naturskyddsföreningen
Svenska Kanotförbundet
Cykelfrämjandet
Svenska Fjällklubben
Viruset smittar inte till människan men i och med att den nu hittats i Sverige kan det få konsekvenser för organiserat friluftsliv och allmänhet.
Afrikansk svinpest (ASF) är en smittsam och dödlig virussjukdom som drabbar vildsvin och grisar, däremot drabbar den inte människor eller andra djur. Sjukdomen har nu för första gången upptäckts hos vildsvin i Sverige.
Afrikansk svinpest påvisades den 6 september hos ett vildsvin som hittats dött i närheten av Fagersta. Det testade djuret var ett av totalt sju vildsvin som hittades döda inom ett begränsat område i månadsskiftet augusti-september. Det är inte känt hur smittan har kommit till Sverige.
https://www.mynewsdesk.com/se/jordbruksverket/pressreleases/afrikansk-svinpest-paa-vildsvin-utanfoer-fagersta-3271472
Berörda myndigheter arbetar nu med att lokalisera, begränsa och bekämpa smittan. Jordbruksverket och länsstyrelsen ansvarar för att hantera åtgärder och inleda arbetet med bekämpning.
Att tänka på att förhindra spridning
Naturvårdsverket uppmanar allmänheten och jägare inom hela Sverige, men speciellt i det aktuella området och i Västmanland att rapportera in fynd av sjuka eller självdöda vildsvin till Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) på deras webbplats. https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/jakt-och-vilt/afrikansk-svinpest/
Fakta
Mer information
https://jordbruksverket.se/djur/djurskydd-smittskydd-djurhalsa-och-folkhalsa/aktuellt-lage-for-smittsamma-djursjukdomar/afrikansk-svinpest
Viktigt att medlemsorganisationer och allmänhet håller sig uppdaterade vilka restriktioner som gäller.
Läs Svenskt Friluftsliv FAQ om svinpesten här.
Vill du vara med och forma framtidens friluftsliv i Sverige? Nu finns möjligheten i en nyckelroll inom Svenskt Friluftsliv. Vi söker en naturlig relationsbyggare och en skicklig kommunikatör med förmågan att formulera budskap och skapa innehåll som engagerar.
Svenskt Friluftsliv verkar för att skapa de bästa förutsättningarna för friluftslivet i Sverige. Som en av Sveriges största folkrörelser är vi friluftslivets talesperson och företräder 27 ideella friluftsorganisationer, som tillsammans har närmare 1,8 miljoner medlemskap.
Friluftslivet är en rörelse som tar ett betydande samhällsansvar. Vi förbättrar folkhälsan, stärker samhällsekonomin med målet att fler människor ska ha möjlighet att utöva ett aktivt friluftsliv.
Om rollen
I rollen som ansvarig för kommunikation och påverkan förväntas du utveckla Svenskt Friluftslivs kommunikations- och påverkansarbete. Du arbetar proaktivt genom att bjuda in till dialog med politiker, myndigheter, medlemmar och andra intressenter. Du tar och leder debatten på ett trovärdigt sätt samt driver kampanjer, skriver pressmedlanden och debattartiklar. En viktig del i uppdraget är att höja statusen för friluftslivets frågor och sänka trösklarna till friluftslivet, samt att skapa möjligheter för en stark och samlad röst för friluftslivet i Sverige. Du har även ett nära samarbete med generalsekreteraren och övriga inom kansliet som i dagsläget är fyra till antalet.
Rollen innebär resor med god framförhållning i olika sammanhang, exempelvis nätverk, konferenser, besök hos myndigheter/departement, medlemmar etc. Kansliet är placerat i Johannesfred, Bromma och vi tillämpar hybridarbete.
Exempel på ansvarsområden och arbetsuppgifter som du förväntas utveckla i dialog med generalsekreterare och kollegor:
Vi söker dig som är van vid att växla mellan strategiska och operativa uppgifter. Du har även en god förmåga att samarbeta och skapa goda relationer. Vidare är du allmänbildad, samhällsintresserad och har ett stort hjärta för friluftslivet i Sverige.
För att lyckas i rollen krävs:
Det är meriterande om du har:
Intresserad?
I den här rekryteringen samarbetar Svenskt Friluftsliv med Alumni. Tjänsten är en tillsvidareanställning, sista ansökningsdag 2023-09-24. Tillträde efter överenskommelse.
Inom Svenskt Friluftsliv strävar vi efter att spegla samhället omkring oss, vi välkomnar sökande med olika identiteter, bakgrunder och erfarenheter.
Regeringen har nyligen beslutat att ta fram ett nationellt hälsoprogram för barn och unga i syfte att främja en bättre och mer jämlik hälsoutveckling i samhället. I förslaget pekas friluftslivet ut som en viktig aktör i arbetet. Nationellt hälsoprogram för barn och unga ska ge bättre och mer jämlik hälsa – Regeringen.se
Forskning visar också att friluftsbaserade insatser kan främja hälsa och utveckling hos barn och unga, såväl inom skolans som friluftsorganisationers verksamhet.
Friluftslivet har fått ett stort uppsving under senare år på grund av pandemin och tack vare den nationella kampanjen för att främja friluftsliv i samhället, Friluftslivets år 2021. En ny kunskapssammanställning från Svenskt Friluftsliv visar att friluftsliv och att ha tillgång till friluftsområden och natur förbättrar människors hälsa, samhällets folkhälsa och gynnar meningsfull fritid och inlärning hos exempelvis barn och ungdomar.
Men alla grupper i samhället har inte samma förutsättningar att komma ut och besöka naturen vilket ökar på redan stora skillnader i hälsa, livskvalitet och risk för förtida död. Vi talar om personer med funktionsvariationer, vilka står för 10-20 % av befolkningen beroende på hur en definierar funktionsvariation. Personer med funktionsvariationer möts av ett stort antal hinder som försvårar besök i friluftsområden och många andra utemiljöer inklusive fysiska hinder, bristande information på spårtavlor, bristfällig digital information och presentation om utbud, service och tillgänglighet av friluftsområden. Personer med funktionsvariationer som grupp har inte haft en lika positiv besöksutveckling under pandemin – att jämföra med exempelvis barnfamiljer och äldre som båda har haft kraftiga ökningar i naturbesök. Detta beror inte på att gruppen på något sätt skulle ha lägre intresse för friluftsliv och natur. Det beror snarare på hinder och höga ”trösklar” som samhället skapat.
Svenskt Friluftsliv har under lång tid följt kommuners och andra aktörers tillgänglighetsarbete inom friluftsliv och natur och samhällets dito för att skapa grundläggande rättigheter åt personer med funktionsvariationer. Det finns stora brister i informationslandskapet då många kommuner och friluftsområden saknar information huruvida områden är tillgängliga för personer med funktionsvariationer eller inte. Även när det står på en hemsida att ett friluftsområde är tillgängligt saknas ofta information om exakt vad. Är det parkeringen, toaletterna, vandringsleden? Är området tillgängligt för personer i rullstol, eller även synskadade? Personer med mental funktionsvariation? Är spåret tillgängligt för personer i rullstol med färdhjälpmedel eller assistans? Hur är lutningen på motionsspårets backar? Är underlaget grus, asfalt, spån, gräs eller stenblock? Och så vidare. Allt detta gör det svårt för egentligen alla besökare att avgöra om området är funktionellt och ett passande besöksmål. Bristen på information och tillgänglighetsanpassning vid entréer är förvånande eftersom friluftsområden hör till en kommuns minst kostnadskrävande poster och antagligen ger flera kronor tillbaka till statskassan på varje satsad krona inklusive via intäkter från turism. Vi har här således en samhällsekonomiskt lönsam ”produkt”, men som en del av befolkningen inte har samma tillgång till att ”köpa” som andra.
Ett annat problem är att samhället har brister i att erbjuda gruppen lämpliga och tillräckliga hjälpmedel som skulle innebära förbättrade förutsättningar att komma ut i naturen och även ta del av samhällets utbud av affärer och service. Samhället erbjuder i regel endast tillgång till ett hjälpmedel. I praktiken innebär detta att gruppen inte får tillgång till hjälpmedel lämpliga för besök i friluftsområden. Många i gruppen har inte råd att själva skaffa extra hjälpmedel vilket ökar risken för att gruppen blir mer stillasittande inomhus. En annan sida av myntet är att dagens system med färdtjänst skapar problem för gruppens tillgänglighet, speciellt när det handlar om att regional och nationell färdtjänst ska samarbeta vid resor. Regional och nationell färdtjänst har ofta olika regler. En vanlig missuppfattning är även att färdtjänst skulle vara gratis för individen. Så är inte fallet. Att många i gruppen har förhöjda kostnader för att kunna besöka friluftsområden är oacceptabelt.
Att stötta personer med funktionsvariationer adekvata hjälpmedel för att komma ut i naturen bör inte bara ses som en mänsklig rättighet, utan även som en given samhällsinvestering för folkhälsa, jämlikhet och god hälsoekonomi.
Samtidigt finns det positiva trender i samhället. Till exempel blir det allt vanligare att Fritidsbankerna har utrustning för personer med funktionsvariationer. Universiell design och utformning av platser innebär nästan alltid att tillgänglighetsaspekter prioriteras. Produkter på den kommersiella marknaden blir allt bättre och funktionella, t ex rullstolar och andra färdmedel för idrott och friluftsliv. Detta underlättar även för friluftsorganisationer att starta upp verksamhet för personer med funktionsvariationer.
Svenskt Friluftsliv verkar för att alla ska kunna ägna sig åt friluftsliv. Om inte ett stort antal aktörer tar tillgänglighetsfrågan på större allvar kommer vi ha svårt att nå upp till detta mål.
Svenskt Friluftsliv
Johannesfredsvägen 7
168 69 Bromma
info@svensktfriluftsliv.se
Org. nummer: 802409-1731
Bankgiro: 5447-5801