Aktuellt

Josefin Åhrman

Mer pengar till friluftslivet

Tidöpartierna satsar i höstbudgeten som presenteras senare denna vecka att 100 miljoner per år under 2025 – 2027 kommer att avsättas till skötsel av svenska naturreservat.

Tidöpartierna satsar i höstbudgeten som presenteras senare denna vecka att 100 miljoner per år under 2025 – 2027 kommer att avsättas till skötsel av svenska naturreservat.

Tidigare i år meddelande regeringen minskade statsanslag till naturvård med 100 miljoner vilket innebar en halvering på 7 år trots att intresset för friluftsliv ökat. Nu aviserar Tidöpartierna att 100 miljoner per år under 2025 – 2027 kommer att avsättas till skötsel av svenska naturreservat som årligen lockar miljontals besökare. Dessa områden är viktiga platser för att främja hälsa och för friluftsorganisationernas verksamhet. Pengarna ska bland annat gå till bättre information, säkerhetsanordningar och underhåll av vandringsleder i fjällen och övriga landet.

 

  • Det är mycket glädjande att regeringen har beslutat att satsa på friluftsliv i höstbudgeten, satsningen på naturvård kommer bidra till att Sveriges runt 5000 statliga nationalparker och naturreservat kan säkerställa underhåll av vandringsleder, eldplatser och utedass. För friluftsrörelsen är det viktigt att det finns platser att utöva sin verksamhet på och då är dessa platser viktiga. Säger Josefine Åhrman, generalsekreterare Svenskt Friluftsliv

 

Dessutom får friluftsrörelsen riktade medel på 7 miljoner per år under 2025 – 2027 för att möjliggöra friluftsaktiviteter för dem som deltar i en lägre utsträckning i dag. Därför kommer en del av pengarna gå till friluftsaktiviteter för äldre.

 

  • Beskedet att friluftsrörelsen får en satsning för att locka fler äldre till friluftsaktiviteter är mycket glädjande, detta möjliggör att våra friluftsorganisationer kan sätta fler äldre i meningsfulla aktiviteter. Säger Josefine Åhrman.
Foto på hav

Remissvar: Våra synpunkter till Förslag till ändrade havsplaner

För friluftsrörelsen är vattenmiljöerna i Sverige viktiga för att kunna bedriva friluftsliv, locka folk ut i naturen och bidra till en god folkhälsoutveckling och en meningsfull fritid. Vi har getts möjligheten att inkomma med synpunkter på Havs och vattenmyndighetens förslag till ändrade havsplaner.

För friluftsrörelsen är vattenmiljöerna i Sverige viktiga för att kunna bedriva friluftsliv, locka folk ut i naturen och bidra till en god folkhälsoutveckling och en meningsfull fritid. Vi har getts möjligheten att inkomma med synpunkter på Havs och vattenmyndighetens förslag till ändrade havsplaner.

Havsplaneringen i Sverige påverkar inte enbart miljö och ekosystem, utan även förutsättningarna till friluftsliv och naturturism. Den huvudsakliga frågan i förslaget rör etableringen av vindkraftparker till havs och att en av konsekvenserna vid etableringen är att den storskaliga trålningen av fisk inte längre går att genomföra i de utpekade områdena.

Svenskt Friluftsliv är generellt sett positiva till etableringen av vindkraftparker så länge den visuella störningen från land begränsas och metoder för att minska störningen på fågellivet och fiskpopulationer införs. Vi anser också att skydd från trålning i marina skyddade områden och i svenska vatten är av stor vikt för att fiskbeståndet ska återhämta sig längs Sveriges kuster. Trålningen påverkar förvisso inte människors förutsättningar att vara i naturen direkt, men har desto större påverkan indirekt genom att det utarmar fiskbestånden i haven och i kustområden. Detta försämrar den biologiska mångfalden i naturen generellt och kan påverka fritids- och sportfisket negativt.

 

Utan en välmående och hållbar utveckling av naturen, miljön och samhället finns inte förutsättningarna för ett välmående och hållbart friluftsliv i Sverige. Satsningen på vindkraft i Sverige som en del i den gröna omställningen är därmed en viktig fråga även för friluftslivet.

Läs hela remissvaret här

Bild på scen från eventet Utefest

Viktiga samtal och inspiration på Utefest

I helgen deltog vi på festivalen Utefest för att prata om ökad beredskap och kunskap vid kriser, sänka trösklarna så att fler kan komma ut i naturen och alla positiva effekter som utevistelse innebär.

I helgen deltog vi på festivalen Utefest för att prata om ökad beredskap och kunskap vid kriser, sänka trösklarna så att fler kan komma ut i naturen och alla positiva effekter som utevistelse innebär.

Utefest har arrangerats under flera år men det är första gången platsen var Järvsö i Hälsingland. På festivalen samlas friluftsintresserade från hela landet för att prova på aktiviteter, inspireras och lära sig nya saker. Programmet var minst sagt fullspäckat med saker att göra och att vädret bjöd på strålande solsken från en klarblå himmel gjorde festivalen till en succé.

Vi fanns på plats för att fånga upp aktuella frågor och diskutera friluftsliv för att lyfta in friluftsrörelsen och våra medlemmars utmaningar och möjligheter i samtalen. Vi deltog i livesändningen #Utelive och hade många samtal med deltagare kring hur friluftsorganisationer kan bidra till att få ut människor som saknar vana att vara ute i naturen men också hur civilsamhället kan bidra till en ökad beredskap både om man skulle gå vilse i skogen men också vid kriser som översvämning, strömavbrott eller skogsbränder. Med en ökad kunskap och erfarenhet ökar också beredskapen – Vi benämner det naturberedskap vilket innefattar kunskap om allemansrätten, hur man håller sig varm, att kunna klara sig ute i skogen genom att hitta hem, att kunna göra upp eld och elda säkert.

 

Självklart testades också en mängd aktiviteter så utematlagning över öppen eld, mountainbike, vandring, uteyoga och kajakpaddling varvat med workshops och föreläsningar. När kvällen kom samlades deltagarna på områdets samlingsplats och njöt av god mat och livemusik.

Svenskt Friluftsliv i juryn för Livräddaren Guld

Livräddaren Guld är ett märke som skiljer sig från Svenska Livräddningssällskapets traditionella märken, då det inte erhålls genom simprov eller andra tester. I stället är det allmänhetens nomineringar av verkliga hjältar som ligger till grund för vem som ska tilldelas utmärkelsen.

Simkunnighet är viktigt i nästan allt friluftsliv och därför vill vi på Svenskt Friluftsliv engagera oss i denna viktiga fråga. Tyvärr visar rapporter från bland annat Skolverket att simkunnigheten bland unga minskar, delvis på grund av pandemin. Genom initiativ som Livräddaren Guld och vårt engagemang i juryn för utmärkelsen hoppas vi kunna bidra till att vända denna trend.

 

En medlemsorganisation som sedan 1898 arbetat för att förebygga drunkningsolyckor och utbilda allmänheten i livräddning är vår medlemsorganisation Svenska Livräddningssällskapet. Livräddaren Guld är en utmärkelse som tilldelas ett fåtal varje år och där allmänhetens nomineringar av ligger till grund för vem som ska tilldelas utmärkelsen.

 

I juryn sitter:

  • Peter Jöback, artist, skådespelare och låtskrivare
  • Therese Alshammar, olympisk medaljör, simmerska och entreprenör
  • Sara Widegren, vd för Folkpool
  • Petter Lindkvist, marknads och varumärkeschef på Trygg-Hansa
  • Josefine Åhrman, generalsekreterare för Svenskt Friluftsliv
  • Bodil Berggren, generalsekreterare för Svenska HLR-rådet
  • Mikael Olausson, generalsekreterare för Svenska Livräddningssällskapet
Barn som har dragkamp

3 miljoner ytterligare för kommunikation kring Fritidskortet

Svenskt Friluftsliv har under sommaren tilldelats ytterligare tre miljoner kronor som ska användas till kommunikation kring Fritidskortet.

Svenskt Friluftsliv har under sommaren tilldelats ytterligare tre miljoner kronor som ska användas till kommunikation kring Fritidskortet.

Medlen avser användas för att ge fortsatt stöd till föreningar och organisationer, genomföra kommunikationsinsatser i enlighet med Folkhälsomyndighetens rekommendationer samt bidra till utformningen av den digitala tjänst som E-hälsomyndigheten utvecklar. Av dessa 3 miljoner kommer 2 miljoner att fördelas till friluftsorganisationer som tilldelats omställningsstöd för införande av Fritidskortet och 1 miljon till övergripande kommunikationsinsaster.

Fritidskortet är regeringens stora satsning på barn och ungas fysiska och psykiska hälsa. Denna reform ska ge barn och unga ökad möjlighet till en meningsfull fritid genom idrott, kultur, friluftsliv och annat föreningsliv. 

Alla barn och unga mellan 8–16 år ska genom fritidskortet få utökade möjligheter att delta i fritidsaktiviteter. Extra fokus kommer vara på barn och unga i socioekonomiskt utsatta hushåll samt barn med funktionsnedsättning. I april 2023 startade det förberedande arbetet med ambitionen är att lansera fritidskortet i början av 2025.

Barn och unga i friluftslivet

Svenskt Friluftsliv har sedan starten ingått i regeringens utredning kring införandet av fritidskortet. Svenskt Friluftsliv har också tagit en aktiv del i att skapa bästa möjliga förutsättningar för friluftsorganisationer att erbjuda aktiviteter inom ramen för fritidskortet.  

-Att vi har fått ytterligare 3 miljoner kronor för bland annat kommunikationsförstärkande åtgärder är viktigt, friluftsrörelsen kraftsamlar just nu för att sänka trösklarna så att fler barn och unga ska kunna få ta del av friluftsaktiviteter. Satsningen möjliggör att vi ytterligare kan förstärka friluftsorganisationernas arbete i införandet av fritidskortet, säger Josefine Åhrman, generalsekreterare på Svenskt Friluftsliv.

Bakgrund kring regeringens uppdrag för fritidskortet 

I april 2023 gav regeringen E-hälsomyndigheten huvudansvaret att leda arbetet med ambitionen att utreda samt förbereda ett införande av fritidskortet. I uppdraget har även Folkhälsomyndigheten, Försäkringskassan, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) och Statens kulturråd fått i uppgift att säkerställa att de förutsättningar som krävs för att införa fritidskortet under 2025 finns på plats. För de inom civilsamhället som regeringen sett som representanter för utförarorganisationerna, alltså de som ska bistå med aktiviteter inom ramen för fritidskortet, har Svenskt Friluftsliv, Riksidrottsförbundet och Sveriges Kommuner och Regioner varit delaktiga utredningen.  

Vid framtagandet av förutsättningar för ett fritidskort ska utgångspunkten vara Sveriges folkhälsopolitiska mål om att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen. Andra folkhälso-, ungdoms-, kultur-, frilufts- och funktionshinderspolitiska mål ska också beaktas, liksom barnets rättigheter.

Om Fritidskortet 

Fritidskortet ska innehålla ett värde som kan användas som betalning för barn och unga i åldrarna 8–16 år för fritidsaktiviteter inom till exempel idrottsrörelsen, friluftsorganisationer och andra organisationer inom civilsamhället och kulturområdet. 

Beloppets storlek kommer att ha en differentierad utformning för att särskilt stötta barn och unga i socioekonomiskt utsatta hushåll att ta del av fritidsaktiviteter. Barn och unga med funktionsnedsättning eller andra behov av särskilt stöd ska uppmärksammas så att fritidskortet kommer dem till godo i lika stor utsträckning som för andra barn och unga. 

Foto på Sofia Sandgren

Sofia Sandgren nationell projektledare för fritidskortet

Sofia kommer att arbeta med att projektleda implementeringen av fritidskortet så att barn och unga kan del av friluftsrörelsens breda aktivitetsutbud.

Sofia Sandgren börjar 1 juli som nationell projektledare för implementeringen av fritidskortet. Sofia är nyutexaminerad folkhälsovetare och har tidigare jobbat som projektsamordnare i Sala kommun med att bygga upp en seniorskola för äldre. På sin fritid tycker hon om att vara ute i skogen, åka motorcykel och är även tränare i friidrott. Hon kommer att arbeta med att projektleda implementeringen av fritidskortet så att barn och unga kan del av friluftsrörelsens breda aktivitetsutbud.

 

-”Jag ser fram emot att komma igång med arbetet och ska börja med att identifiera de utmaningar som finns och kika på hur medlemsorganisationerna ska implementera fritidskortet i sina organisationer.” säger Sofia Sandgren.

 

-”Vi har jobbat länge med att få fritidskortet att bli verklighet och det dags för oss att gå in i nästa fas. Vi är glada att Sofia stärker upp vårt kansli och att hon nu kan komma igång med det viktiga arbetet med att förbereda friluftsrörelsen för att kunna ta emot barn och unga som vill använda fritidskortet.” Säger Josefine Åhrman, generalsekreterare Svenskt Friluftsliv

Succé för Friluftsdagen under Almedalsveckan!

I år fanns vi på plats under Almedalsveckan tillsammans med flera av våra medlemsorganisationer för att stärka friluftslivets position i samhällsdebatten.

I år fanns vi på plats under Almedalsveckan tillsammans med flera av våra medlemsorganisationer för att stärka friluftslivets position i samhällsdebatten. Friluftslivet bidrar till många viktiga samhällsvinster i form av ökad folkhälsa, ekonomi och miljöarbete. Det organiserade friluftslivet sänker trösklarna för människor att komma ut i naturen, bidrar till naturvård och får människor i rörelse genom sina aktiviteter.

Under dagen arrangerades hela sex seminarier som belyste olika delar av friluftsrörelsens utmaningar och möjligheter.

På dagens första seminarium var temat Är fjällen för alla? Här diskuterades hur vi tillsammans kan skapa hållbara och tillgängliga miljöer i fjällen och hur vi undviker slitage, störningar och nedskräpning. Medverkande gjorde Josefine Åhrman/generalsekreterare, Svenskt Friluftsliv, Lotta Finstorp/Landshövding Norrbottens län och riksdagsledamöterna Elisabeth Thand Ringqvist (C) och Emma Ahlström Köster (M)

Dagens andra seminarium handlade om Friluftslivets värde för folkhälsan i Sverige. Medverkade var socialminister Jakob Forssmed, Carolina Klüft/verksamhetschef Generation Pep, Josefine Åhrman/generalsekreterare, Svenskt Friluftsliv, Sören Petersson/Affärsområdeschef, Holmen och Stefan Sjöstrand/vd Skistar.

Diskussionerna handlade om att trots att barnkonventionen slår fast att alla barn har rätt till ett aktivt och hälsosamt liv, når endast två av tio barn i Sverige upp till WHOs rekommendation om 1 timmes fysisk aktivitet varje dag. Genom allemansrätten och Sveriges rika skog finns oändliga möjligheter till ett brett och aktivt friluftsliv. Samtliga deltagare lyfte vikten av samverkan för att komma framåt och skapa förändring. Vi vet vad som behöver göras och varför det är viktigt, nu gäller det att göra.

Cykelfrämjandet, Hälsofrämjandet, Friluftsfrämjandet och Svenska Turistföreningen hade också egna seminarier under Friluftsdagen på samma plats.

Teman som berördes var;
Hur gör vi resan till friluftslivet klimatsmart?
Mer cykelburet friluftsliv där du bor!
Friluftsliv för psykisk hälsa – Häng med oss ut!
Har kunskap om allemansrätten blivit en klassfråga?

Dagen avslutades med ett uppskattat mingel.

Om du missade våra seminarier eller inte fanns på plats kan du se våra egna seminarier på vår Youtube-kanal: (137) Svenskt Friluftsliv – YouTube

Friluftsdagen i Almedalen 27 juni

Almedalsveckan närmar sig och vi finns på plats tillsammans med flera av våra medlemsorganisationer för att stärka friluftslivets position i samhällsdebatten.

Almedalsveckan närmar sig och vi finns på plats tillsammans med flera av våra medlemsorganisationer för att stärka friluftslivets position i samhällsdebatten.

Friluftslivet bidrar till många viktiga samhällsvinster i form av ökad folkhälsa, ekonomi och miljöarbete. Det organiserade friluftslivet sänker trösklarna för människor att komma ut i naturen, bidrar till naturvård och får människor i rörelse genom sina aktiviteter.

Träffa oss på Hästgatan 13 i Visby för att diskutera mer.

För dig som inte kan vara på plats så kan du ta del av våra seminarier live på vår Youtube-kanal: (137) Svenskt Friluftsliv – YouTube

Vi arrangerar två egna seminarier under torsdagen den 27 juni:

Är fjällen för alla? Kl.09.00 – 09.45

Under pandemin ökade intresset för friluftsliv och fjällen stort. Trycket på vissa områden blev stort i form av slitage, störningar och nedskräpning. Hur skapar vi tillgängliga och hållbara miljöer i fjällen?

Josefine Åhrman, generalsekreterare, Svenskt Friluftsliv

Lotta Finstorp, Landshövding Norrbottens län

Maria Ros Hjelm, generalsekreterare, STF

Elisabeth Thand Ringqvist (C)

Emma Ahlström Köster (M)

Moderator: Mathias Mellgren Helge

Friluftslivets värde för folkhälsan i Sverige kl.10.00-10.45

Trots att barnkonventionen slår fast att alla barn har rätt till ett aktivt och hälsosamt liv, når endast två av tio barn i Sverige upp till rekommendationen om fysisk aktivitet. Genom allemansrätten och Sveriges rika skog finns oändliga möjligheter till ett brett och aktivt friluftsliv.

Josefin Åhrman, generalsekreterare, Svenskt Friluftsliv

Jakob Forssmed, Sveriges socialminister (KD)

Carolina Klüft, Verksamhetschef, Generation Pep

Sören Petersson, Affärsområdeschef, Holmen

Stefan Sjöstrand, vd, Skistar

Moderator: Mathias Mellgren Helge

Se hela vårt program på: Almedalsveckan 2024 – Svenskt Friluftsliv

The Friendly Forest – Skogens rekreationsvärde

Den internationella skogskongressen (IUFRO) arrangeras i Stockholm 23 - 29 juni. Svenskt Friluftsliv håller tillsammans med Mistra Sport & Outdoors ett lunchseminarium om skogens sociala värden; "The Friendly Forest 2050 - Towards a new emphasis on social values and recreational needs in forests for the common good".

Den internationella skogskongressen (IUFRO) arrangeras i Stockholm 23 – 29 juni.

Skogen har ett stort värde för rekreation och folkhälsa. Hur ser den perfekta skogen ut? Hur når vi dit? Vilka krav kommer det att ställas på skogsbruk och politik? Detta är frågor som vi kommer att diskutera på ett lunchseminarium under den internationella skogskonferensen IURFO.

Svenskt Friluftsliv håller tillsammans med Mistra Sport & Outdoors ett lunchseminarium om skogens sociala värden; ”The Friendly Forest 2050 – Towards a new emphasis on social values and recreational needs in forests for the common good”.

Ta del av seminariet som kommer att sändas live 24 juni kl.13.00 – 14.00. Se seminariet här.

Vandrar på fjället möter renar

Tillgängligheten i fjällen får inte äventyras

Vi har nyligen lämnat vårt remissvar på renmarksutredningens delbetänkande. Svenskt Friluftsliv representerar cirka 2 miljoner medlemskap och fjällen är en viktig plats för friluftsliv.

Vi har nyligen lämnat vårt remissvar på renmarksutredningens delbetänkande. Svenskt Friluftsliv representerar cirka 2 miljoner medlemskap och fjällen är en viktig plats för friluftsliv. Vi anser att utredningens delbetänkande riskerar att minska tillgängligheten i fjällen och på sikt inskränka på allemansrätten. Mer fokus bör ligga på att skapa en plattform för samarbete och dialog mellan berörda intressenter och långsiktigt säkerställa tillgängligheten. 

Läs hela vårt remissvar här

Läs vårt pressmeddelande här: Tillgängligheten i fjällen får inte äventyras – Svenskt Friluftsliv