Aktuellt

Foto på deltagare från Upplandsbro kommun

Svenskt Friluftsliv besökte Upplands-Bro kommun

Sveriges kommuner har en avgörande roll för friluftslivet, som ett led i att utveckla friluftsrörelsen i Sverige besökte Svenskt Friluftslivs generalsekreterare Upplands-Bro kommun

Sveriges kommuner har en avgörande roll för friluftslivet, som ett led i att utveckla friluftsrörelsen i Sverige besökte Svenskt Friluftslivs generalsekreterare Upplands-Bro kommun.

Genom en stadsnära vandring besökte vi attraktiva friluftsområden i kommunen, vi pratade bland annat om hur vi kan utveckla samverkan mellan kommun och friluftsorganisationer för att stärka friluftsorganisationernas lokala närvaro.

Besöket i Upplands-Bro har varit mycket givande, jag är imponerad över hur kommunen har inkluderat den vardagsnära naturen i stadsplaneringen och genom Fritidsbanken kunna erbjuda alla människor i kommunen ett rikt friluftsliv. Som representant för Sveriges friluftsorganisationer ser jag fram emot att följa utvecklingen i kommunen, säger Josefine Åhrman generalsekreterare.

Hon fortsätter, vi behöver stärka friluftsrörelsens position på en lokal- och regional nivå därför gjorde jag mitt första kommunbesök i veckan. Jag vill framåt besöka fler kommuner för att samtala om hur vi kan stärka samverkan mellan friliuftsföreningar och kommun samt stärka den lokala närvaron.

Det är viktigt att vi fortsätter att stärka samarbetet mellan friluftslivets aktörer och Upplands-Bro kommun. Genom att arbeta tillsammans kan vi skapa fler möjligheter för våra invånare att njuta av naturen, kunskapshöja och främja en hälsosam livsstil. Besöket gav en härlig injektion och goda idéer till fortsatt arbete.
Säger Hannah Rydstedt Nencioni, Kultur- och fritidschef på Upplands-Bro kommun.

Rundabordsamtal Jakob Forssmed

Rundabordsamtal med Jakob Forssmed om personer med NPF

Tidigare under veckan deltog vi tillsammans med bland andra Scouterna, Cykelfrämjandet och idrottsrörelsen i ett rundabordssamtal med socialminister Jakob Forssmed om personer med NPFs delaktighet i idrott och friluftsliv

Tidigare under veckan deltog vi tillsammans med bland andra Scouterna, Cykelfrämjandet och idrottsrörelsen i ett rundabordssamtal med socialminister Jakob Forssmed om personer med NPFs delaktighet i idrott och friluftsliv

Under mötet lyftes flera goda exempel på det värdefulla arbete som görs inom friluftsrörelsen för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Samtalet mynnade ut hur vi tillsammans kan sänka trösklarna och stärka friluftslivet så att vi blir ännu bättre på att skapa aktiviteter där alla kan delta.

 

Vår vision om mer friluftsliv för alla tydliggör vikten av att sänka trösklarna så att fler barn och unga får möjlighet att delta i en friluftsaktivitet. Genom rörelsens bredd, utan krav på tävling och prestation har många av våra medlemsorganisationer under åren skapat fina projekt för personer med NPF diagnoser. Detta ska vi bygga vidare på och vårt arbete slutar inte där, vi behöver skapa ännu bättre förutsättningar för att fler ska kunna delta i en friluftsorganisations aktiviteter. Det gör vi inte genom en lösning utan vi måste arbeta på flera sätt för att bli mer inkluderande. Dels genom långsiktighet men också genom att höja kunskapen om barn och unga med NPF och vad det innebär.

 

Om du som organisation veta mer om hur ni kan arbeta för att på ett bättre sätt möta barn och unga med NPF så rekommenderar vi att ni tar kontakt med riksorganisationen Attention:

 

https://attention.se/npf/adhd/

https://attention.se/2021/03/25/hittat-hem-i-scouternas-varld/

Foto på representanter för rundabordsamtal med Jakob forssmed
Muharrem Demirok

Lunchsamtal med Centerpartiets partiledare Muharrem Demirok

Friluftsrörelsens möjligheter och förutsättningar i fokus på Stora skuggans 4H-gård när generalsekreterare Josefine Åhrman träffade centerpartiets partiledare.

Friluftsrörelsens möjligheter och förutsättningar i fokus på Stora skuggans 4H-gård när generalsekreterare Josefine Åhrman träffade centerpartiets partiledare.

 

I strålande solsken fick vi ett långt samtal om friluftsrörelsens möjligheter och förutsättningar. Några av de saker vi lyfte upp var hur friluftsliv och friluftsrörelsen bidrar till stärkt folkhälsa genom en ökad gemenskap och en aktivare vardag. Hur ökade kunskaper och erfarenheter i och om naturen bidrar till att vi bättre tar hand om den. Att kunskaper i friluftsliv och hur man klarar sig i naturen även ger en ökad beredskap eftersom det finns många likheter mellan att klara sig i naturen och att klara sig vid strömavbrott eller avbrott i värme eller vattenförsörjning.

 

Vi tog också upp att hela friluftsrörelsen skulle gynnas av att omfattas av det undantag från sociala avgifter för ledare med ett halvt prisbasbelopp som idag idrotten och Friluftsfrämjandet omfattas av. Det skulle på sikt kunna bidra till fler ledare och minska den brist som idag råder hos många friluftsorganisationer.

Johan Faskunger på Euromeet

EuroMeet i Italien

Digitala lösningar, hållbarhet, tillgänglighet och hur friluftslivet kan bli mera jämlikt i fokus på årets konferens där vi höll en workshop om friluftslivets samhällsnytta.

Digitala lösningar, hållbarhet, tillgänglighet och hur friluftslivet kan bli mera jämlikt i fokus på årets konferens där vi höll en workshop om friluftslivets samhällsnytta.

 

I veckan som gick var Josefine Åhrman och Johan Faskunger på den europeiska konferensen EuroMeet på orten Lecco i Norra Italien. Konferensen arrangeras vartannat år och drivs av det europeiska nätverket ENOS – European Network of Outdoor Sports som Svenskt Friluftsliv är medlem i. Årets teman var digitala lösningar, hållbarhet, tillgänglighet och hur friluftslivet kan bli mera jämlikt. Svenskt Friluftsliv arrangerade en workshop på med rubriken “The growing economic value of outdoor recreation – how can we use the evidence to promote physical activity?”

Fokus för workshopen var om fakta om friluftslivets samhällsnytta kan användas för att påverka beslutsfattare och politiker på olika nivåer i samhället i syfte att flytta fram positionerna och stärka friluftslivsarbetet.

 

Mer information om konferensen finns här:

 

EuroMeet Lecco | Outdoor Sports Events

Josefin Åhrman

Mer pengar till friluftslivet

Tidöpartierna satsar i höstbudgeten som presenteras senare denna vecka att 100 miljoner per år under 2025 – 2027 kommer att avsättas till skötsel av svenska naturreservat.

Tidöpartierna satsar i höstbudgeten som presenteras senare denna vecka att 100 miljoner per år under 2025 – 2027 kommer att avsättas till skötsel av svenska naturreservat.

Tidigare i år meddelande regeringen minskade statsanslag till naturvård med 100 miljoner vilket innebar en halvering på 7 år trots att intresset för friluftsliv ökat. Nu aviserar Tidöpartierna att 100 miljoner per år under 2025 – 2027 kommer att avsättas till skötsel av svenska naturreservat som årligen lockar miljontals besökare. Dessa områden är viktiga platser för att främja hälsa och för friluftsorganisationernas verksamhet. Pengarna ska bland annat gå till bättre information, säkerhetsanordningar och underhåll av vandringsleder i fjällen och övriga landet.

 

  • Det är mycket glädjande att regeringen har beslutat att satsa på friluftsliv i höstbudgeten, satsningen på naturvård kommer bidra till att Sveriges runt 5000 statliga nationalparker och naturreservat kan säkerställa underhåll av vandringsleder, eldplatser och utedass. För friluftsrörelsen är det viktigt att det finns platser att utöva sin verksamhet på och då är dessa platser viktiga. Säger Josefine Åhrman, generalsekreterare Svenskt Friluftsliv

 

Dessutom får friluftsrörelsen riktade medel på 7 miljoner per år under 2025 – 2027 för att möjliggöra friluftsaktiviteter för dem som deltar i en lägre utsträckning i dag. Därför kommer en del av pengarna gå till friluftsaktiviteter för äldre.

 

  • Beskedet att friluftsrörelsen får en satsning för att locka fler äldre till friluftsaktiviteter är mycket glädjande, detta möjliggör att våra friluftsorganisationer kan sätta fler äldre i meningsfulla aktiviteter. Säger Josefine Åhrman.
Foto på hav

Remissvar: Våra synpunkter till Förslag till ändrade havsplaner

För friluftsrörelsen är vattenmiljöerna i Sverige viktiga för att kunna bedriva friluftsliv, locka folk ut i naturen och bidra till en god folkhälsoutveckling och en meningsfull fritid. Vi har getts möjligheten att inkomma med synpunkter på Havs och vattenmyndighetens förslag till ändrade havsplaner.

För friluftsrörelsen är vattenmiljöerna i Sverige viktiga för att kunna bedriva friluftsliv, locka folk ut i naturen och bidra till en god folkhälsoutveckling och en meningsfull fritid. Vi har getts möjligheten att inkomma med synpunkter på Havs och vattenmyndighetens förslag till ändrade havsplaner.

Havsplaneringen i Sverige påverkar inte enbart miljö och ekosystem, utan även förutsättningarna till friluftsliv och naturturism. Den huvudsakliga frågan i förslaget rör etableringen av vindkraftparker till havs och att en av konsekvenserna vid etableringen är att den storskaliga trålningen av fisk inte längre går att genomföra i de utpekade områdena.

Svenskt Friluftsliv är generellt sett positiva till etableringen av vindkraftparker så länge den visuella störningen från land begränsas och metoder för att minska störningen på fågellivet och fiskpopulationer införs. Vi anser också att skydd från trålning i marina skyddade områden och i svenska vatten är av stor vikt för att fiskbeståndet ska återhämta sig längs Sveriges kuster. Trålningen påverkar förvisso inte människors förutsättningar att vara i naturen direkt, men har desto större påverkan indirekt genom att det utarmar fiskbestånden i haven och i kustområden. Detta försämrar den biologiska mångfalden i naturen generellt och kan påverka fritids- och sportfisket negativt.

 

Utan en välmående och hållbar utveckling av naturen, miljön och samhället finns inte förutsättningarna för ett välmående och hållbart friluftsliv i Sverige. Satsningen på vindkraft i Sverige som en del i den gröna omställningen är därmed en viktig fråga även för friluftslivet.

Läs hela remissvaret här

Bild på scen från eventet Utefest

Viktiga samtal och inspiration på Utefest

I helgen deltog vi på festivalen Utefest för att prata om ökad beredskap och kunskap vid kriser, sänka trösklarna så att fler kan komma ut i naturen och alla positiva effekter som utevistelse innebär.

I helgen deltog vi på festivalen Utefest för att prata om ökad beredskap och kunskap vid kriser, sänka trösklarna så att fler kan komma ut i naturen och alla positiva effekter som utevistelse innebär.

Utefest har arrangerats under flera år men det är första gången platsen var Järvsö i Hälsingland. På festivalen samlas friluftsintresserade från hela landet för att prova på aktiviteter, inspireras och lära sig nya saker. Programmet var minst sagt fullspäckat med saker att göra och att vädret bjöd på strålande solsken från en klarblå himmel gjorde festivalen till en succé.

Vi fanns på plats för att fånga upp aktuella frågor och diskutera friluftsliv för att lyfta in friluftsrörelsen och våra medlemmars utmaningar och möjligheter i samtalen. Vi deltog i livesändningen #Utelive och hade många samtal med deltagare kring hur friluftsorganisationer kan bidra till att få ut människor som saknar vana att vara ute i naturen men också hur civilsamhället kan bidra till en ökad beredskap både om man skulle gå vilse i skogen men också vid kriser som översvämning, strömavbrott eller skogsbränder. Med en ökad kunskap och erfarenhet ökar också beredskapen – Vi benämner det naturberedskap vilket innefattar kunskap om allemansrätten, hur man håller sig varm, att kunna klara sig ute i skogen genom att hitta hem, att kunna göra upp eld och elda säkert.

 

Självklart testades också en mängd aktiviteter så utematlagning över öppen eld, mountainbike, vandring, uteyoga och kajakpaddling varvat med workshops och föreläsningar. När kvällen kom samlades deltagarna på områdets samlingsplats och njöt av god mat och livemusik.

Svenskt Friluftsliv i juryn för Livräddaren Guld

Livräddaren Guld är ett märke som skiljer sig från Svenska Livräddningssällskapets traditionella märken, då det inte erhålls genom simprov eller andra tester. I stället är det allmänhetens nomineringar av verkliga hjältar som ligger till grund för vem som ska tilldelas utmärkelsen.

Simkunnighet är viktigt i nästan allt friluftsliv och därför vill vi på Svenskt Friluftsliv engagera oss i denna viktiga fråga. Tyvärr visar rapporter från bland annat Skolverket att simkunnigheten bland unga minskar, delvis på grund av pandemin. Genom initiativ som Livräddaren Guld och vårt engagemang i juryn för utmärkelsen hoppas vi kunna bidra till att vända denna trend.

 

En medlemsorganisation som sedan 1898 arbetat för att förebygga drunkningsolyckor och utbilda allmänheten i livräddning är vår medlemsorganisation Svenska Livräddningssällskapet. Livräddaren Guld är en utmärkelse som tilldelas ett fåtal varje år och där allmänhetens nomineringar av ligger till grund för vem som ska tilldelas utmärkelsen.

 

I juryn sitter:

  • Peter Jöback, artist, skådespelare och låtskrivare
  • Therese Alshammar, olympisk medaljör, simmerska och entreprenör
  • Sara Widegren, vd för Folkpool
  • Petter Lindkvist, marknads och varumärkeschef på Trygg-Hansa
  • Josefine Åhrman, generalsekreterare för Svenskt Friluftsliv
  • Bodil Berggren, generalsekreterare för Svenska HLR-rådet
  • Mikael Olausson, generalsekreterare för Svenska Livräddningssällskapet
Barn som har dragkamp

3 miljoner ytterligare för kommunikation kring Fritidskortet

Svenskt Friluftsliv har under sommaren tilldelats ytterligare tre miljoner kronor som ska användas till kommunikation kring Fritidskortet.

Svenskt Friluftsliv har under sommaren tilldelats ytterligare tre miljoner kronor som ska användas till kommunikation kring Fritidskortet.

Medlen avser användas för att ge fortsatt stöd till föreningar och organisationer, genomföra kommunikationsinsatser i enlighet med Folkhälsomyndighetens rekommendationer samt bidra till utformningen av den digitala tjänst som E-hälsomyndigheten utvecklar. Av dessa 3 miljoner kommer 2 miljoner att fördelas till friluftsorganisationer som tilldelats omställningsstöd för införande av Fritidskortet och 1 miljon till övergripande kommunikationsinsaster.

Fritidskortet är regeringens stora satsning på barn och ungas fysiska och psykiska hälsa. Denna reform ska ge barn och unga ökad möjlighet till en meningsfull fritid genom idrott, kultur, friluftsliv och annat föreningsliv. 

Alla barn och unga mellan 8–16 år ska genom fritidskortet få utökade möjligheter att delta i fritidsaktiviteter. Extra fokus kommer vara på barn och unga i socioekonomiskt utsatta hushåll samt barn med funktionsnedsättning. I april 2023 startade det förberedande arbetet med ambitionen är att lansera fritidskortet i början av 2025.

Barn och unga i friluftslivet

Svenskt Friluftsliv har sedan starten ingått i regeringens utredning kring införandet av fritidskortet. Svenskt Friluftsliv har också tagit en aktiv del i att skapa bästa möjliga förutsättningar för friluftsorganisationer att erbjuda aktiviteter inom ramen för fritidskortet.  

-Att vi har fått ytterligare 3 miljoner kronor för bland annat kommunikationsförstärkande åtgärder är viktigt, friluftsrörelsen kraftsamlar just nu för att sänka trösklarna så att fler barn och unga ska kunna få ta del av friluftsaktiviteter. Satsningen möjliggör att vi ytterligare kan förstärka friluftsorganisationernas arbete i införandet av fritidskortet, säger Josefine Åhrman, generalsekreterare på Svenskt Friluftsliv.

Bakgrund kring regeringens uppdrag för fritidskortet 

I april 2023 gav regeringen E-hälsomyndigheten huvudansvaret att leda arbetet med ambitionen att utreda samt förbereda ett införande av fritidskortet. I uppdraget har även Folkhälsomyndigheten, Försäkringskassan, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) och Statens kulturråd fått i uppgift att säkerställa att de förutsättningar som krävs för att införa fritidskortet under 2025 finns på plats. För de inom civilsamhället som regeringen sett som representanter för utförarorganisationerna, alltså de som ska bistå med aktiviteter inom ramen för fritidskortet, har Svenskt Friluftsliv, Riksidrottsförbundet och Sveriges Kommuner och Regioner varit delaktiga utredningen.  

Vid framtagandet av förutsättningar för ett fritidskort ska utgångspunkten vara Sveriges folkhälsopolitiska mål om att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen. Andra folkhälso-, ungdoms-, kultur-, frilufts- och funktionshinderspolitiska mål ska också beaktas, liksom barnets rättigheter.

Om Fritidskortet 

Fritidskortet ska innehålla ett värde som kan användas som betalning för barn och unga i åldrarna 8–16 år för fritidsaktiviteter inom till exempel idrottsrörelsen, friluftsorganisationer och andra organisationer inom civilsamhället och kulturområdet. 

Beloppets storlek kommer att ha en differentierad utformning för att särskilt stötta barn och unga i socioekonomiskt utsatta hushåll att ta del av fritidsaktiviteter. Barn och unga med funktionsnedsättning eller andra behov av särskilt stöd ska uppmärksammas så att fritidskortet kommer dem till godo i lika stor utsträckning som för andra barn och unga. 

Foto på Sofia Sandgren

Sofia Sandgren nationell projektledare för fritidskortet

Sofia kommer att arbeta med att projektleda implementeringen av fritidskortet så att barn och unga kan del av friluftsrörelsens breda aktivitetsutbud.

Sofia Sandgren börjar 1 juli som nationell projektledare för implementeringen av fritidskortet. Sofia är nyutexaminerad folkhälsovetare och har tidigare jobbat som projektsamordnare i Sala kommun med att bygga upp en seniorskola för äldre. På sin fritid tycker hon om att vara ute i skogen, åka motorcykel och är även tränare i friidrott. Hon kommer att arbeta med att projektleda implementeringen av fritidskortet så att barn och unga kan del av friluftsrörelsens breda aktivitetsutbud.

 

-”Jag ser fram emot att komma igång med arbetet och ska börja med att identifiera de utmaningar som finns och kika på hur medlemsorganisationerna ska implementera fritidskortet i sina organisationer.” säger Sofia Sandgren.

 

-”Vi har jobbat länge med att få fritidskortet att bli verklighet och det dags för oss att gå in i nästa fas. Vi är glada att Sofia stärker upp vårt kansli och att hon nu kan komma igång med det viktiga arbetet med att förbereda friluftsrörelsen för att kunna ta emot barn och unga som vill använda fritidskortet.” Säger Josefine Åhrman, generalsekreterare Svenskt Friluftsliv