Aktuellt

Allemansrätten – rena rama nöjesfältet!

Naturen välkomnar alla, den sätter inte gränser och den kräver ingen prestation. Men ska tillträdet till naturen vara gratis?

Sommaren bjöd på en hel del regn och semesterplanerna fick göras om, från strandhäng till snabba attraktioner i en nöjespark. Med skräckblandad förtjusning och en hel del mod satte jag mig i en attraktion som liknade en rymdfarkost. I 60 sekunder slängdes jag upp och ner, svävade i stolen och skakade som ett asplöv. 

Nästa dag utmanade jag vädret med en långpromenad. Efter en heldag på nöjesfält behövde jag återhämtning, och naturen fanns självklart – som för de flesta – alldeles i närheten. Jag behövde varken fråga om lov, boka min tidsslot eller köpa biljett. Att vistas i naturen i Sverige är en frihet och en rättighet som alla är välkomna att nyttja oavsett vem de är, varifrån de kommer eller vilka ekonomiska förutsättningar de har.

Naturen välkomnar alla, den sätter inte gränser och den kräver ingen prestation. Men ska tillträdet till naturen vara gratis? Den frågan har plötsligt diskuterats en hel del efter att länsturistchefen i Jämtland Härjedalen nyligen ställde frågan – vem ska betala notan? Samtidigt konstaterade hon, går man på en nöjespark får man betala inträde, medan naturen fortfarande är gratis.

Och faktum är att vi har en utmaning med överbelastade vandringsleder, slitage på våra spår och nedskräpning av skog och mark. Men att likställa naturen med ett nöjesfält där entréavgift skulle kunna vara lösningen är inte rätt stig att vandra.

Att ta betalt för att vistas i naturen skulle bidra till ökade klyftor i samhället och göra intrång i vår princip om frihet under ansvar. För människor som redan står långt ifrån friluftslivet skulle distansen bli ännu större. Naturen är, och ska vara ett privilegium för alla, utan krav på prestation, ekonomi eller annat hinder.

Men vi behöver agera för att bevara denna möjlighet. Vi måste öka kunskapen om allemansrätten och sprida besökare till fler besöksmål runtom i Sverige. Allemansrätten ger oss inte bara en massa möjligheter, den medför också skyldigheter. Här har vi ett gemensamt ansvar att öka kunskapen om hur vi ska bete oss, för att naturen även i fortsättningen ska vara en plats för rekreation för alla.

I Norge kraftsamlar Norskt Friluftsliv just nu för att försöka få till en lagstiftning kring allemansrätten för att säkra den viktiga principen för kommande generationer. I Sverige diskuterar vi turistskatt och likställer naturen med ett nöjesfält. Svenskt Friluftsliv anser att karuseller kan kosta, men det är samhällets ansvar att underhålla, upprätthålla och tillhandahålla tillträdet till den svenska naturen – för alla som bor och lever här. Allemansrätten är trots allt det mest fantastiska och unika med vårt vackra land.

Josefine Åhrman, generalsekreterare Svenskt Friluftsliv

Barn och vuxen sitter i skogen på en sten

Ansvarig kommunikation och påverkan Svenskt Friluftsliv

Vill du vara med och forma framtidens friluftsliv i Sverige? Nu finns möjligheten i en nyckelroll inom Svenskt Friluftsliv. Vi söker en naturlig relationsbyggare och en skicklig kommunikatör med förmågan att formulera budskap och skapa innehåll som engagerar.

Vill du vara med och forma framtidens friluftsliv i Sverige? Nu finns möjligheten i en nyckelroll inom Svenskt Friluftsliv. Vi söker en naturlig relationsbyggare och en skicklig kommunikatör med förmågan att formulera budskap och skapa innehåll som engagerar.

Svenskt Friluftsliv verkar för att skapa de bästa förutsättningarna för friluftslivet i Sverige. Som en av Sveriges största folkrörelser är vi friluftslivets talesperson och företräder 27 ideella friluftsorganisationer, som tillsammans har närmare 1,8 miljoner medlemskap.

Friluftslivet är en rörelse som tar ett betydande samhällsansvar. Vi förbättrar folkhälsan, stärker samhällsekonomin med målet att fler människor ska ha möjlighet att utöva ett aktivt friluftsliv.

Om rollen
I rollen som ansvarig för kommunikation och påverkan förväntas du utveckla Svenskt Friluftslivs kommunikations- och påverkansarbete. Du arbetar proaktivt genom att bjuda in till dialog med politiker, myndigheter, medlemmar och andra intressenter. Du tar och leder debatten på ett trovärdigt sätt samt driver kampanjer, skriver pressmedlanden och debattartiklar.  En viktig del i uppdraget är att höja statusen för friluftslivets frågor och sänka trösklarna till friluftslivet, samt att skapa möjligheter för en stark och samlad röst för friluftslivet i Sverige. Du har även ett nära samarbete med generalsekreteraren och övriga inom kansliet som i dagsläget är fyra till antalet.

Rollen innebär resor med god framförhållning i olika sammanhang, exempelvis nätverk, konferenser, besök hos myndigheter/departement, medlemmar etc. Kansliet är placerat i Johannesfred, Bromma och vi tillämpar hybridarbete.

Exempel på ansvarsområden och arbetsuppgifter som du förväntas utveckla i dialog med generalsekreterare och kollegor: 

  • Ansvara för verksamhetens långsiktiga kommunikations- och påverkansarbete
  • Samordna, leda, planera och genomföra kommunikations- och påverkansinsatser utifrån uppsatta mål
  • Ta fram och formulera politiska förslag och budskap, skriva tal, remissvar, debattartiklar, pressmeddelanden, nyhetsbrev, nyhetsvinklar, rapporter och andra underlag
  • I nära samverkan med medlemmar och andra aktörer, samordna kampanjer, pressutspel, budskapshantering och dyl.
  • Representera Svenskt Friluftsliv externt i olika forum och råd
  • Uppvakta politiker och tjänstepersoner inom regering och riksdag

Vi söker dig som är van vid att växla mellan strategiska och operativa uppgifter. Du har även en god förmåga att samarbeta och skapa goda relationer. Vidare är du allmänbildad, samhällsintresserad och har ett stort hjärta för friluftslivet i Sverige. 

För att lyckas i rollen krävs:
  

  • Erfarenhet av att växla mellan strategiskt och operativt kommunikationsarbete
  • God vana att skriva, publicera och följa upp inlägg i digitala kanaler, samt av att hantera webbpubliceringsverktyg
  • Dokumenterad erfarenhet som skribent och stilistisk förmåga
  • God kommunikativ förmåga i tal och skriftpå svenska och engelska
  • Erfarenhet av mediekontakter 
  • Erfarenhet av grafisk design och produktion av rörligt material för webb
  • Förståelse för civilsamhällets villkor och logiker, erfarenhet är meriterande
  • Ett brett samhällsintresse
  • Relevant akademisk utbildning eller annan eftergymnasial utbildning

Det är meriterande om du har: 

  • Erfarenhet av påverkansarbete och därigenom vana vid kontakter med departement, myndigheter och andra organisationer/intressenter
  • Förståelse för friluftsliv, dess värden och förutsättningar
  • Erfarenhet av friluftslivpolitik eller närliggande sakfrågor
  • Etablerat relevant nätverk

Intresserad?

I den här rekryteringen samarbetar Svenskt Friluftsliv med Alumni. Tjänsten är en tillsvidareanställning, sista ansökningsdag 2023-09-24. Tillträde efter överenskommelse.

Inom Svenskt Friluftsliv strävar vi efter att spegla samhället omkring oss, vi välkomnar sökande med olika identiteter, bakgrunder och erfarenheter.

 

Pojke som sitter på en brygga och fiskar

Nationellt hälsoprogram för barn och unga ska ge bättre och mer jämlik hälsa

Regeringen har nyligen beslutat att ta fram ett nationellt hälsoprogram för barn och unga i syfte att främja en bättre och mer jämlik hälsoutveckling i samhället. I förslaget pekas friluftslivet ut som en viktig aktör i arbetet.

Regeringen har nyligen beslutat att ta fram ett nationellt hälsoprogram för barn och unga i syfte att främja en bättre och mer jämlik hälsoutveckling i samhället. I förslaget pekas friluftslivet ut som en viktig aktör i arbetet. Nationellt hälsoprogram för barn och unga ska ge bättre och mer jämlik hälsa – Regeringen.se

  • Vi är glada över att regeringen har identifierat att det organiserade friluftslivet kan bidra till arbetet för en mer jämlik hälsoutveckling hos barn och unga och mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård i Sverige, säger generalsekreterareJosefine Åhrman, för det är verkligen sant! Det organiserade friluftslivet har unika möjligheter att kroka arm med hälso- och sjukvården för att främja rörelse, naturkontakt, inlärning, livsstil och utveckling hos barn och ungdomar genom att vara en erfaren och kompetent utförare av aktiviteter och utbildning med fokus på friluftsliv. På så sätt främjas en jämlik hälsa i den utpekade gruppen. Samverkan mellan hälso- och sjukvården och civilsamhället är nyckeln för att lyckas uppnå en sådan utveckling – det har man tidigare sett i liknande satsningar såsom fysisk aktivitet på recept till vuxna.


Forskning visar också att friluftsbaserade insatser kan främja hälsa och utveckling hos barn och unga, såväl inom skolans som friluftsorganisationers verksamhet.

Läs rapporten om friluftsliv och folkhälsa här.

Tre personer sitter på Falkberget och tittar på utsikten

Sveriges Friluftskommun 2023

Kalix och Värnamo kommuner vinner båda priset Sveriges friluftskommun 2023. Pajala kommun har förbättrat sitt friluftslivsarbete mest de senaste tre åren och får utmärkelsen Årets förbättrare 2023.

Pressmeddelande 23 augusti 2023

Kalix och Värnamo vinnare i Sveriges friluftskommun 2023

Kalix och Värnamo kommuner vinner båda priset Sveriges friluftskommun 2023. Pajala kommun har förbättrat sitt friluftslivsarbete mest de senaste tre åren och får utmärkelsen Årets förbättrare 2023.

Priserna delades ut idag på Sveriges Fritids- och Kulturchefsförenings årskonferens i Helsingborg.

Kalix och Värnamo, Sveriges friluftskommun 2023, har under flera års tid och med stort engagemang arbetat strategiskt med friluftslivsfrågorna såväl inom samhällsplanering som konkret genom aktiviteter och tillgängliggörande av områden för friluftsliv. Båda kommunerna visar på betydelsen av långsiktigt arbete utifrån politiskt antagna planer samt att mycket kan uppnås med samverkan. I arbetet med att sprida kunskap och information om allemansrätten har kommunerna haft förvaltningsövergripande samverkan inom kommunerna. I Kalix kan särskilt samverkan inom skolan, med hälsoinispiratören samt med friluftsorganisationerna lyftas fram. Värnamo kommun har haft tät samverkan över kommungränserna med både länsstyrelsen och andra kommuner i länet.

–Det är positivt att se att kommunerna tar stöd av varandra och utbyter erfarenheter. Ofta behövs samverkan för att utveckla friluftslivet och hantera utmaningar. Det finns mycket kunskap och erfarenhet både i kommuner och i föreningar och det är bra att man delar med sig och samarbetar för att komma framåt, säger Mia Yri, enhetschef, Friluftslivsenheten, Naturvårdsverket.

–Skolan har en viktig roll för att få barn och unga att testa på friluftsliv, där kunskap om allemansrätten är en viktig del av arbetet. Därför är vi speciellt glada för att det pågår ett tydligt arbete i våra kommuner med att sprida kunskap om allemansrätten, säger Josefine Åhrman, generalsekreterare för Svenskt Friluftsliv.

Resultat av årets undersökning

Årets enkätundersökning visar på att fler kommuner än tidigare samverkar och utbyter erfarenheter om friluftslivsfrågor över kommungränsen samt med föreningslivet. Fyra av tio kommuner har under förra året samverkat med friluftsorganisationer i skolan. Undersökningen visar också på att många kommuner arbetar med att sprida kunskap och information om allemansrätten på olika sätt. 

Årets förbättrare – Pajala kommun

Pajala kommun är den kommun som förbättrat sitt enkätresultat mest under de tre senaste åren och utses till Årets förbättrare 2023. De har en god grund för det fortsatta friluftslivsarbetet genom att det finns en tjänsteperson i kommunen med uttalat ansvar, resurser i budgeten och en uppbyggd samverkan i länet.

Om undersökningen Sveriges friluftskommun

Priset Sveriges friluftskommun delas ut av Naturvårdsverket, Svenskt Friluftsliv och Sveriges Fritids- och Kulturchefsförening. Utmärkelserna utgår från en enkätundersökning bland kommunerna. I år deltog 217 av 290 kommuner. Frågorna i enkäten omfattar tre områden: kommunens planer och planering för friluftsliv, information och samarbete samt aktiviteter och insatser. Årets enkät innehöll två extra frågor om kommunernas arbete med allemansrätten.

Läs mer om resultaten och rapporten Sveriges friluftskommun 2023


För ytterligare information, kontakta:

Mia Yri, enhetschef, Friluftslivsenheten, Naturvårdsverket, 010-698 17 72, mia.yri@naturvardsverket.se

Josefine Åhrman, generalsekreterare Svenskt Friluftsliv,
073-667 78 87, josefine.ahrman@svensktfriluftsliv.se

Åsa Blomster handläggare, Friluftslivsenheten, Naturvårdsverket,
076-115 19 15, asa.blomster@naturvardsverket.se

Anneli Nivrén, presschef Naturvårdsverket, 010-698 13 00, 070-206 37 27, anneli.nivren@naturvardsverket.se

Mot ett tillgängligare friluftsliv

Information är en viktig pusselbit i arbetet med tillgänglighet. Det är viktigt att kommuner och andra som informerar om utbudet av friluftsliv anger om platser är tillgängliga för personer med funktionsvariationer och specifikt VAD som är tillgängligt. Det räcker inte att ange ATT något är tillgängligt.

Friluftslivet har fått ett stort uppsving under senare år på grund av pandemin och tack vare den nationella kampanjen för att främja friluftsliv i samhället, Friluftslivets år 2021. En ny kunskapssammanställning från Svenskt Friluftsliv visar att friluftsliv och att ha tillgång till friluftsområden och natur förbättrar människors hälsa, samhällets folkhälsa och gynnar meningsfull fritid och inlärning hos exempelvis barn och ungdomar.

Men alla grupper i samhället har inte samma förutsättningar att komma ut och besöka naturen vilket ökar på redan stora skillnader i hälsa, livskvalitet och risk för förtida död. Vi talar om personer med funktionsvariationer, vilka står för 10-20 % av befolkningen beroende på hur en definierar funktionsvariation. Personer med funktionsvariationer möts av ett stort antal hinder som försvårar besök i friluftsområden och många andra utemiljöer inklusive fysiska hinder, bristande information på spårtavlor, bristfällig digital information och presentation om utbud, service och tillgänglighet av friluftsområden. Personer med funktionsvariationer som grupp har inte haft en lika positiv besöksutveckling under pandemin – att jämföra med exempelvis barnfamiljer och äldre som båda har haft kraftiga ökningar i naturbesök. Detta beror inte på att gruppen på något sätt skulle ha lägre intresse för friluftsliv och natur. Det beror snarare på hinder och höga ”trösklar” som samhället skapat.

Svenskt Friluftsliv har under lång tid följt kommuners och andra aktörers tillgänglighetsarbete inom friluftsliv och natur och samhällets dito för att skapa grundläggande rättigheter åt personer med funktionsvariationer. Det finns stora brister i informationslandskapet då många kommuner och friluftsområden saknar information huruvida områden är tillgängliga för personer med funktionsvariationer eller inte. Även när det står på en hemsida att ett friluftsområde är tillgängligt saknas ofta information om exakt vad. Är det parkeringen, toaletterna, vandringsleden? Är området tillgängligt för personer i rullstol, eller även synskadade? Personer med mental funktionsvariation? Är spåret tillgängligt för personer i rullstol med färdhjälpmedel eller assistans? Hur är lutningen på motionsspårets backar? Är underlaget grus, asfalt, spån, gräs eller stenblock? Och så vidare. Allt detta gör det svårt för egentligen alla besökare att avgöra om området är funktionellt och ett passande besöksmål. Bristen på information och tillgänglighetsanpassning vid entréer är förvånande eftersom friluftsområden hör till en kommuns minst kostnadskrävande poster och antagligen ger flera kronor tillbaka till statskassan på varje satsad krona inklusive via intäkter från turism. Vi har här således en samhällsekonomiskt lönsam ”produkt”, men som en del av befolkningen inte har samma tillgång till att ”köpa” som andra.

Ett annat problem är att samhället har brister i att erbjuda gruppen lämpliga och tillräckliga hjälpmedel som skulle innebära förbättrade förutsättningar att komma ut i naturen och även ta del av samhällets utbud av affärer och service. Samhället erbjuder i regel endast tillgång till ett hjälpmedel. I praktiken innebär detta att gruppen inte får tillgång till hjälpmedel lämpliga för besök i friluftsområden. Många i gruppen har inte råd att själva skaffa extra hjälpmedel vilket ökar risken för att gruppen blir mer stillasittande inomhus. En annan sida av myntet är att dagens system med färdtjänst skapar problem för gruppens tillgänglighet, speciellt när det handlar om att regional och nationell färdtjänst ska samarbeta vid resor. Regional och nationell färdtjänst har ofta olika regler. En vanlig missuppfattning är även att färdtjänst skulle vara gratis för individen. Så är inte fallet. Att många i gruppen har förhöjda kostnader för att kunna besöka friluftsområden är oacceptabelt.

Att stötta personer med funktionsvariationer adekvata hjälpmedel för att komma ut i naturen bör inte bara ses som en mänsklig rättighet, utan även som en given samhällsinvestering för folkhälsa, jämlikhet och god hälsoekonomi.

Samtidigt finns det positiva trender i samhället. Till exempel blir det allt vanligare att Fritidsbankerna har utrustning för personer med funktionsvariationer. Universiell design och utformning av platser innebär nästan alltid att tillgänglighetsaspekter prioriteras. Produkter på den kommersiella marknaden blir allt bättre och funktionella, t ex rullstolar och andra färdmedel för idrott och friluftsliv. Detta underlättar även för friluftsorganisationer att starta upp verksamhet för personer med funktionsvariationer.

Svenskt Friluftsliv verkar för att alla ska kunna ägna sig åt friluftsliv. Om inte ett stort antal aktörer tar tillgänglighetsfrågan på större allvar kommer vi ha svårt att nå upp till detta mål.

Almedalen 2023

Syftet med Svenskt Friluftslivs närvaro i Almedalen var att visa bredden på friluftslivet och hur uterummet bidrar till energi, samtal, reflektion och lösningar. Vi på Svenskt Friluftsliv tror på att samtalet kommer leda fram till nya insikter och gynna samverkan framöver

Då var årets politikervecka i Almedalen över för detta år.  Årets friluftslivmingel gick av stapeln den 28 juni och hade temat – Friluftslivets samhällsnytta och uterummets superkrafter, och fokuserade på det inofficiella samtalet kring friluftslivets samhällsnytta och vinster.

Totalt deltog 119 personer på friluftsminglet och det kom representanter från bland annat kommun, länsstyrelsen, civilsamhället, politik, näringslivet och utbildningscentrum.

Under minglet gästades vi även av socialminister Jakob Forssmed (KD), Emma Ahlström Köster (M) och Elin Söderberg (MP).

Josefine Åhrman, generalsekreterare Svenskt Friluftsliv och Kristina Ljungros, generalsekreterare Friluftsfrämjandet och även styrelseledamot i Svenskt Friluftslivs styrelse utmanade politikerna med diverse frågeställningar. Bland annat regeringens kraftigt nerskurna anslag till naturvård, undantaget av socialavgiftslagen och anslaget till friluftsorganisationerna.

Utöver friluftsmingel bjöd flera medlemsorganisationer inom Svenskt Friluftsliv på en massa prova på aktiviteter, seminarium och en vandring. Där friluftslivet tillsammans lyfte friluftspolitiken och gemensamma utmaningar.

Syftet med Svenskt Friluftslivs närvaro i Almedalen var att visa bredden på friluftslivet och hur uterummet bidrar till energi, samtal, reflektion och lösningar. Vi på Svenskt Friluftsliv tror på att samtalet kommer leda fram till nya insikter och gynna samverkan framöver.

Svenskt Friluftsliv vill tacka alla som bidrog till att friluftslivet fick ta plats i Almedalen i år. Ett särskilt tack till er politiker som deltog och till alla medlemsorganisationer som bidrog till att friluftslivet tog plats i Almedalen 2023.

Nyhetsbrev nr 3 – 2023

Den här våren har varit väldigt händelserik i Svenskt Friluftsliv - och friluftslivet i stort. Vad har hänt då? Läs vårt nyhetsbrev så får du se.

Med buller och bång kom friluftsvåren

Den här våren har varit väldigt händelserik i Svenskt Friluftsliv – och friluftslivet i stort. 

 

Regeringens kommitté för främjandet av fysisk aktivitet har lämnat sitt slutbetänkande till socialminister Jakob Forssmed. Jakob har vi träffat på ett flertal möten i olika sammanhang och vi hade också förmånen att ha honom på besök på kontoret i Johannesfred. Då pratade vi bland annat om vikten av ideella ledare, fritidskortet och friluftsanslaget.

 

Mer om dessa frågor, Josefines krönika om skärmtid, aktuell friluftsforskning samt våra projekt kring Almedalen, Allemansrättens dag och Natt i naturen och mycket mer kan du läsa om i detta nyhetsbrev.

 

Läs nyhetsbrev nr 3 – 2023 här.

 

Trevlig läsning!

Krönika: Skärmtid – är en av framtidens utmaningar

Vi vet hur viktigt det är för välmåendet att vara ute i naturen och att friluftsliv läker både oss fysiskt och psykiskt. Här har vi en utmaning – och viktigast är det för våra barn och unga!

För några veckor sedan hade jag ett samtal med min 15 åriga dotter och min 11 åriga son om deras skärmtid. Som förälder matas man med information om vikten av att begränsa skärmtiden. Samtidigt tenderar man som förälder att hamna i ett evigt tjatande. Något som jag inte är ensam om att känna, för en majoritet av föräldrar i Sverige tycker nämligen att diskussioner om skärmtid är jobbiga.

Men trots att vi tjatar och vädjar så vet vi att tiden som spenderas framför skärm ökar kraftigt hos barn och unga. Skärmtid är starkt förknippat med stillasittande som bidrar till flera negativa hälsofaktorer såsom övervikt, stress och depression. Under socialminister Jakob Forssmeds tal på Järvaveckan noterade han att år 2010 använde 30% av 14 åringarna internet mer än 3 timmar per dag och år 2020 hade siffran stigit till 76%. Det är en oroande utveckling. 

Under samtalet med mina barn försökte de förklara för mig att det inte nyttjar sina skärmar ”bara” för att sträckkolla på Youtube och Tiktok utan att skärmen är deras plattform för att umgås med sina vänner, ta reda på fakta och att följa omvärlden.  Jag som förälder förstår också att den sociala delen är central för mina barn – men inte desto mindre betyder det en ganska stor inaktivitet och passivitet. 

Regeringen har nyligen givit Folkhälsomyndigheten i uppdrag att se över sambandet mellan digitala medier och ohälsa för barn och unga, och de ska även ta fram rekommendationer gällande skärmtid. Det är bra. Det är viktigt. Men det är också viktigt att se vad som ligger i framtiden – att vi bättre kan möta våra kommande generationer och få ett bra förhållningssätt till vår digitala värld. Vi behöver helt enkelt blir bättre på att stimulera till rörelse och aktivitet samtidigt
som vi ökar förståelsen för skärmarnas betydelse.  

Vi vet hur viktigt det är för välmåendet att vara ute i naturen och att friluftsliv läker både oss fysiskt och psykiskt. Här har vi en utmaning – och viktigast är det för våra barn och unga! 

Josefine Åhrman
Generalsekreterare
Svenskt Friluftsliv

Friluftspolitiska mål i fokus när Svenskt Friluftsliv deltog på Friluftsfrämjandets träff med riksdagens kulturutskott

På torsdagen, den första maj, arrangerade Friluftsfrämjandet en träff i Tyresta nationalpark för riksdagens kulturutskott. 

Svenskt Friluftsliv deltog på Friluftsfrämjandets träff med riksdagens kulturutskott som ansvarar för de allra flesta av de friluftspolitiska målen. På en lättare vandring i skogen pratade vi folkhälsa, vikten av vardagsnära natur och friluftsliv i skolan.

På torsdagen, den första juni, arrangerade Friluftsfrämjandet en träff i Tyresta nationalpark för riksdagens kulturutskott. 

De tio friluftspolitiska målen och friluftslivets samhällsnytta diskuterades medan Friluftsfrämjandets proffsiga vandringsledare tog oss med på en lättare vandring i den vackra urskogen. Vi fick också prova på att luppa – alltså titta på naturen ur ett mikroperspektiv genom lupp och laga vår egen lunch på stormkök.

Mål åtta i friluftspolitiken – friluftsliv i skolan, stod i fokus för samtalet. Friluftsfrämjandets generalsekreterare Kristina Ljungros betonade vikten av att skolmyndigheterna får politiska uppdrag och att politiken återinför obligatoriska friluftsdagar. På så sätt får alla barn möjlighet att introduceras till natur och friluftsliv vilket gör att fler hittar ut i friluftslivet, skapar sig goda vanor, rör på sig mer och får bättre naturförståelse.

Vi pratade också om friluftslivets samhällsnytta kring folkhälsa. Genom friluftsliv ökar vi människors välmående på en rad punkter, inte minst den psykiska hälsan och stillasittande, som är två stora folkhälsoproblem idag. Genom forskning vet vi att friluftsliv och naturupplevelser främjar god hälsa och kan bespara sjukvården stora kostnader. Motion på recept finns redan, vilket skapar stora mervärden. Tänk bara vad friluftsliv på recept skulle ge!

Det tredje viktiga frågan som kom upp var de nedskärningar på naturvård och biologisk mångfald som gjorts i statsbudgeten under den här mandatperioden. En tillgänglig och vardagsnära natur är en förutsättning för ett rikt friluftsliv och med mindre pengar till kommuner och länsstyrelser går förvaltning och skötsel av naturen inte att upprätthålla i samma utsträckning som tidigare. Det slår hårt, inte minst på landsbygden, både för att göra naturen tillgänglig för fler, men också på förlorade arbetstillfällen.

Tunga frågor att ta, men på en promenad i skogen på våren, till fåglarnas sång, tallens doft och en stilla vind i trädkronorna, känns allt möjligt.

Svenskt Friluftsliv är glada för att ha fått en sådan stund tillsammans med våra ansvariga politiker, som trots en full agenda, ändå valt att vika en förmiddag åt naturen och friluftslivet.

Socialministern på besök

Socialministern Jakob Forssmed besökte den 9 maj Svenskt Friluftsliv. Vi fick givande och bra samtal.

Socialministern Jakob Forssmed besökte den 9 maj Svenskt Friluftsliv.
Vi samtalade bland annat om;

Vikten av ideella ledare och vilka förutsättningar som krävs för att få fler engagerade ledare in i friluftslivet.

Fritidskortet och dess möjligheter men också vilka utmaningar som kommer med det bland annat avsaknaden av väsentlig infrastruktur.

Sist men absolut inte minst samtalade vi om friluftsanslaget. Trots att de organiserade friluftslivet har ca 1,8 miljoner medlemskap, hälften så stora som idrottsrörelsen med sina ca 3,3 miljoner medlemskap. Så får friluftslivet knappt 5% motsvarande idrottsrörelsens statliga stöd.