Idag publicerar Sydsvenskan en debattartikel från oss på Svenskt Friluftsliv tillsammans med 21 av våra medlemsorganisationer.
Trots att nästan alla i Sverige vistas i naturen saknas det fortfarande satsningar på friluftslivet och ett samlat ansvar hos en minister. En utveckling av det organiserade friluftslivet skulle ge stora samhällsvinster. Partierna som nu regeringsförhandlar har ett unikt tillfälle att göra verklighet av sina utfästelser om mer resurser och om att öka farten i friluftsarbetet.
Svenskar älskar friluftsliv. Två av tre säger att de ofta är ute i naturen på helgerna. På semestern är siffran ännu högre, då svarar åtta av tio att de är ute i naturen. Under pandemin har helt nya grupper hittat ut. Det finns många skäl att göra allvar av friluftslivspolitiken.
Barn och ungdomar spenderar i dag 70 procent av sin vakna tid stillasittande. Att skapa förutsättningar för fler att komma ut i rörelse i naturen kan bryta mönstret. Det organiserade friluftslivet når alla med sina aktiviteter; barn, ungdomar, vuxna och äldre. Det ger stora vinster, inte bara för individerna själva utan även ekonomiskt genom minskade hälso- och sjukvårdskostnader, ökad produktivitet i arbetslivet och lägre sjukfrånvaro. För varje krona som investeras för att underlätta och öka fysisk aktivitet får samhället nästan fyra kronor tillbaka.
Det finns också starkt vetenskapligt stöd för att utevistelse och naturupplevelser leder till minskad psykisk utmattning och stress. Samtidigt kan det stärka vår självkänsla och kognitiva funktioner. Med växande psykisk ohälsa i samhället måste politiken ta vara på denna kunskap och skapa förutsättningar för att fler ska kunna få trygga och hållbara naturupplevelser i sin vardag.
Vi har inte råd med att inte investera i att få fler människor att röra på sig och känna livsglädje i naturen.
Det svenska friluftslivsintresset ökade stort under pandemin. Många friluftsorganisationer ser nu en ökad efterfrågan på kunskap om allemansrätten och aktiviteter. Det behövs resurser för att hantera den positiva utvecklingen, så att inte negativa konsekvenser som exempelvis nedskräpning och slitage ökar.
Med en orolig omvärld behöver alla planera för hur de ska agera om en allvarlig händelse inträffar. Sveriges friluftsorganisationer har kunskapen och kan – om uppdrag ges – snabbt utbilda många personer som i sin tur kan förmedla kunskap vidare till större grupper. När alla förväntas klara sig själva en vecka i händelse av kris är friluftsorganisationernas gemenskap och kunskap om matlagning, värme och förebyggande säkerhetstänk värdefull.
Före valet utvärderade riksdagen de friluftspolitiska målen. Medan målet om friluftsliv för god hälsa visar på en neutral utveckling har målet om mer friluftsliv i skolan en negativ utveckling. Med långsiktigt goda förutsättningar skulle friluftsorganisationerna kunna bidra ännu mer.
I Sverige saknas ett samlat ansvar för friluftsfrågorna. De övergripande frågorna hamnar vanligtvis hos miljöministern medan många av sakfrågorna i riksdagen hamnar hos kulturutskottet. Genom att samla alla friluftsfrågor hos en minister som en uttalad del av en ministerportfölj och ett utskott kan friluftspolitiken stärkas.
Svenskt Friluftslivs 27 ideella friluftsorganisationer omfattar 1,6 miljoner medlemskap, varav runt 300 000 är barn och ungdomar. Tillsammans består vi av närmare 7 000 lokala och regionala föreningar, som bidrar med integrationsinsatser, kunskap och aktiviteter i landets alla kommuner.
Trots den omfattande verksamheten är det årliga statliga anslaget till friluftsorganisationerna endast knappt 100 miljoner kronor, eller motsvarande fem procent av idrottsanslaget. Alla riksdagspartier har stått enade bakom de satsningar på friluftslivet som gjorts under pandemin. Flera av de partier som nu regeringsförhandlar har utöver det motionerat om ökat statligt anslagtill friluftslivet.
Vi vet att många riksdagsledamöter och flera av de tänkbara ministrarna i en ny regering har en bakgrund i och ett starkt engagemang för friluftslivet. Vår uppmaning till dem är att nu ta tillfället i akt. Skapa långsiktigt hållbara förutsättningar för att många fler människor ska kunna ta del av det organiserade friluftslivet. Tillsätt en friluftslivsminister och stå fast vid utfästelserna om att öka friluftsanslagen.
Susanne Maarup, ordförande Svenskt Friluftsliv
Josefine Åhrman, generalsekreterare Svenskt Friluftsliv
Maria Ros Hjelm, generalsekreterare Svenska Turistföreningen
Kristina Ljungros, generalsekreterare Friluftsfrämjandet
Sten Frohm, generalsekreterare Sportfiskarna
Dag Lidén generalsekreterare Svenska Jägareförbundet
Bodil Åström, generalsekreterare Riksförbundet Sveriges 4H
Martin Lind, ordförande Riksförbundet Pilgrim i Sverige
Christer Eriksson, ordförande Båtunionen
Dag Johansson, generalsekreterare Svenska Kanotförbundet
Kees de Jong, VD Svenska Kennelklubben
Viggo Oterhals, kanslichef Svenska Folksportförbundet
Magnus Erstrand, generalsekreterare Svenska Livräddningssällskapet
Anna Ryberg, generalsekreterare Svenska Islandshästförbundet
Sara Brunskog, generalsekreterare Svenska Frisksportförbundet
Emma Borggrén-Franck, generalsekreterare Svenska Klätterförbundet
Piia Nora, förbundsordförande Svenska Brukshundklubben
Anna Karin Hennig, generalsekreterare Scouterna
Johan Pettersson, generalsekreterare Scouterna
Per Hasselberg, ordförande Cykelfrämjandet
Anne Österberg, generalsekreterare SweSports
Fredrik Norén, generalsekreterare Svenska Kryssarklubben
Eva Bjernudd, generalsekreterare Korpen
Lasse Brynolf, kanslisekreterare Cykelsällskapet
Läs debattartikeln på Sydsvenskan här.
