Aktuellt

Debatt: Naturen är till för alla – men otillgänglig för många barn

Allemansrätten är en unik rättighet i Sverige. Samtidigt är möjligheten till utevistelse inte självklar för alla barn. Därför behöver vi tillsammans se till att alla barn ges samma möjlighet att vistas i naturen.

Allemansrätten är en unik rättighet i Sverige. Samtidigt är möjligheten till utevistelse inte självklar för alla barn. Därför behöver vi tillsammans se till att alla barn ges samma möjlighet att vistas i naturen.

 

Den 20 september är det Allemansrättens dag. Syftet är att sprida kunskap om allemansrätten och främja utevistelse. Dagen är också ett tillfälle att påminna oss om den unika frihet vi har i Sverige: rätten att röra oss fritt i naturen, så länge vi visar hänsyn till natur, djur och medmänniskor. Men är naturen tillgänglig för alla barn i praktiken?

 

Enligt Friluftsbarometern anser 96 procent att allemansrätten är viktig. Det är något vi ska värna om och vara stolta över. För vissa barn är friluftsliv en självklar del av vardagen. Andra barn vistas sällan eller aldrig ute i naturen. Det kan bero på familjens vanor, var man bor eller möjligheterna i närområdet.

 

Framtidsrapporten, framtagen av Generation Pep, visar att fyra av fem barn i åldern 11–15 inte når Folkhälsomyndighetens rekommendation om i genomsnitt 60 minuter pulshöjande fysisk aktivitet dagligen. Samtidigt rör vi oss mer när vi är utomhus. Vi har därför ett gemensamt ansvar att skapa bättre förutsättningar för utevistelse och göra naturen tillgänglig för alla.

 

Skolan spelar en viktig roll. I läroplanen beskrivs det som skolans uppdrag att undervisa om allemansrättens grunder och vilket ansvar som följer med den. Men kunskap räcker inte. Det avgörande är att alla får möjlighet att uppleva naturen i praktiken. Därför måste skolan värna om dess möjligheter att arrangera friluftsdagar och genomföra undervisning utomhus.

 

Men skolan bär inte ensam ansvaret. För att fler barn ska ges möjlighet att vistas i naturen behöver den också finnas nära i deras vardag. Barn ska inte vara beroende av att bo nära en skog, vatten eller ett naturområde. Det behövs fler grönytor, parker och lättillgängliga promenadstråk i våra städer och förorter där barn kan vistas, leka och röra på sig.

 

Vi behöver också ta vara på enkelheten som finns i naturen. Det ska varken vara krångligt eller dyrt att vistas i naturen. Barn ska inte vara beroende av bil, flera tunnelbanebyten eller dyr utrustning för att ta sig till grönområden. Utevistelse ger en enkel och gratis möjlighet till rörelse, men bara om rätt förutsättningar finns.

 

Naturen är tillgänglig för alla, men vi måste se till att den också är enkel för alla barn att nå. Barns tillgång till naturen är något som vi tillsammans kan påverka.

 

Därför anser vi:

  • Inför obligatoriska friluftsdagar i skolan. Genom obligatoriska friluftsdagar säkerställer vi att alla barn får samma möjligheter att uppleva naturen.
  • Värna om stora och gröna skolgårdar. Skolgården är många barns närmaste plats för lek och utevistelse, och en investering i deras långsiktiga hälsa.
  • Säkerställ att alla barn har nära till grönområden. Var man bor ska inte avgöra möjligheten att vistas i naturen. I samhällsbyggandet behöver vi eftersträva att det finns gröna miljöer på nära avstånd från hemmet.

 

Carolina Klüft, Generalsekreterare, Generation Pep

Josefine Åhrman, Generalsekreterare Svenskt Friluftsliv

 

Detta är en debattartikel som publicerades på Aftonbladet Debatt under Allemansrättens dag 20 september 2026.

 

Mer läsning:

Friluftsbarometern – Svenskt Friluftsliv

Framtidsrapporten – Barns hälsa vår framtid – Generation Pep                  

Över 1 000 friluftsföreningar erbjuder Fritidskortet

Ett år efter att Fritidskortet infördes har över 500 000 fritidskort laddats ner och tusentals föreningar anslutit sig. Friluftsrörelsen står för en betydande del av utvecklingen – omkring 1 100 av utförarna i Fritidskortets register är föreningar inom friluftslivet. Nu fortsätter arbetet för att få ännu fler att ansluta sig.

Ett år efter att Fritidskortet infördes har över 500 000 fritidskort laddats ner och tusentals föreningar anslutit sig. Friluftsrörelsen står för en betydande del av utvecklingen – omkring 1 100 av utförarna i Fritidskortets register är föreningar inom friluftslivet. Nu fortsätter arbetet för att få ännu fler att ansluta sig.

 

Fritidskortet infördes hösten 2025 för att ge fler barn och unga möjlighet att delta i regelbundna fritidsaktiviteter. Sedan starten har Svenskt Friluftsliv och friluftsrörelsens organisationer arbetat med att informera, stötta och hjälpa föreningar att ansluta sig.

 

– Fritidskortet är en stor framgång. Att fritidskortet nu har laddats ner över 500 000 gånger betyder att mängder med barn får tillgång till idrott, kultur, friluftsliv och föreningsliv. Varje barn eller ungdom som får möjlighet att vara med i en aktivitet får också möjlighet till gemenskap, rörelse, utveckling och framtidstro, säger socialminister Jakob Forssmed.

 

Med stöd av statliga bidrag fortsätter Svenskt Friluftsliv och friluftsrörelsens organisationer att utveckla arbetet med Fritidskortet och stötta fler lokala föreningar.

 

– Fritidskortet sänker tröskeln för barn att hitta en aktivitet där de får röra på sig, utveckla ett intresse och upptäcka naturen. Naturen tillhör oss alla, och det är viktigt att alla barn får möjlighet att upptäcka den och uppleva friheten som allemansrätten ger, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.

 

Ideella föreningars förutsättningar viktiga

Friluftsrörelsen består till stor del av lokala och ideellt drivna föreningar. Svenskt Friluftsliv har därför sedan starten varit rådgivande i arbetet med Fritidskortets utformning, med fokus på att systemet både ska vara tryggt och möjligt för mindre föreningar att hantera.

 

– Att omkring 1 100 av friluftslivets utförare redan finns med i Fritidskortet är ett väldigt positivt resultat. Det visar både bredden i friluftsrörelsen och vilken viktig roll våra föreningar kan spela för att fler barn och unga ska hitta en aktivitet, gemenskap och en meningsfull fritid. Samtidigt är potentialen betydligt större och vi arbetar vidare för att få ännu fler föreningar att ansluta sig, säger Sanna Ameln, projektledare på Svenskt Friluftsliv.

 

I augusti 2026 gav regeringen berörda myndigheter i uppdrag att föreslå hur Fritidskortet kan utvecklas för att nå fler barn och unga, bredda utbudet av aktiviteter och göra det enklare för föreningar och andra utförare att delta. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 mars 2027.

 

Fakta: Fritidskortet
Fritidskortet är ett statligt ekonomiskt stöd som ska ge fler barn och unga möjlighet att delta i regelbundna fritidsaktiviteter. Kortet kan användas till aktiviteter inom bland annat idrott, kultur, friluftsliv och annat föreningsliv.

 

Mer läsning:

Fritidskortet 
Fritidskortet – Svenskt Friluftsliv 

Över 200 deltagare från hela Europa samlas för Euro’Meet i Sundsvall

Nu är Euro’Meet 2026 i gång. Över 200 deltagare från ett 20-tal länder har samlats på Södra Berget i Sundsvall för tre dagar av kunskapsutbyte, diskussioner och aktiviteter med friluftslivets samhällsnytta i fokus.

Nu är Euro’Meet 2026 i gång. Över 200 deltagare från ett 20-tal länder har samlats på Södra Berget i Sundsvall för tre dagar av kunskapsutbyte, diskussioner och aktiviteter med friluftslivets samhällsnytta i fokus.

 

Det är första gången som den europeiska konferensen arrangeras i Sverige. Svenskt Friluftsliv står värd tillsammans med Sundsvalls kommun, Länsstyrelsen Västernorrland, Mittuniversitetet och European Network of Outdoor Sports (ENOS).

 

Under konferensen möts forskare, praktiker, organisationer och andra aktörer från olika delar av Europa för att diskutera hur friluftsliv och utomhusidrott kan bidra till mer hållbara, inkluderande och hälsosamma samhällen.

 

– Få områden i samhället knyter samman fysisk aktivitet, gemenskap, kulturell förändring, ansvar för våra livsmiljöer och omsorg om den levande världen så direkt som friluftslivet. Ändå ses friluftsliv fortfarande ibland som perifert i förhållande till de stora samhällsfrågorna. Jag menar att det snarare befinner sig nära deras centrum, säger Benjamin Billet, ordförande för European Network of Outdoor Sports (ENOS).

 

Alltid mer att lära

Euro’Meet 2026 kretsar kring tre teman: en stark friluftsrörelse och samverkan, tillgång till natur och tillgänglighet samt inkludering och mångfald.

 

– Oavsett hur duktig en organisation eller ett land är i arbetet med att främja friluftsliv så går det alltid att hitta innovativa insatser, program och initiativ som man kan fånga upp, inspireras av och lära sig av, säger Johan Faskunger, sakkunnig på Svenskt Friluftsliv och projektledare för konferensen.

 

Programmet innehåller föreläsningar, workshops, forskningspresentationer och samtal, men också ett stort utbud av praktiska aktiviteter i naturen kring Södra Berget. På så sätt kombinerar Euro’Meet kunskapsutbyte och erfarenheter med möjligheten att faktiskt uppleva det som konferensen handlar om – friluftsliv. Omkring 50 volontärer från bland annat Svenskt Friluftslivs medlemsorganisationer bidrar också till att genomföra konferensen.

 

– Det är väldigt roligt att se så många människor från olika länder samlade här i Sundsvall. Vi har mycket att lära av varandra, men också mycket att bidra med. Friluftslivets roll i samhället är en gemensam europeisk fråga, och Euro’Meet ger oss möjlighet att både dela erfarenheter och diskutera hur vi kan utveckla friluftslivet framåt, säger Josefine Åhrman, Generalsekreterare Svenskt Friluftsliv.

 

Följ Euro’Meet på LinkedIn

Euro’Meet 2026 pågår på Södra Berget i Sundsvall den 8–10 september och du kan följa konferensen på Svenskt Friluftslivs LinkedIn.

Allemansrättens dag 2026 – aktiviteter runt om i landet

Den 20 september uppmärksammas Allemansrättens dag. På flera håll runt om i Sverige genomför friluftsorganisationer och andra aktörer aktiviteter för att öka kunskapen om allemansrätten och inspirera fler till friluftsliv.

Den 20 september uppmärksammas Allemansrättens dag. På flera håll runt om i Sverige genomför friluftsorganisationer och andra aktörer aktiviteter för att öka kunskapen om allemansrätten och inspirera fler till friluftsliv. 

 

Allemansrättens dag är en årligen återkommande temadag som instiftades av Svenskt Friluftsliv och Generation PEP år 2022 tillsammans med Svenska Turistföreningen, Sportfiskarna, Kanotförbundet, Orienteringsförbundet och Friluftsfrämjandet. Dagen har utvecklats till en nationell samling kring allemansrätten, där ett hundratal aktörer från friluftsliv, civilsamhälle och andra delar av samhället bidrar.

 

I år kan för första gången friluftsorganisationer lägga in aktiviteter – som genomförs i anslutning till dagen – i Svenskt Friluftslivs aktivitetskalender. Kalendern ger en samlad bild av det engagemang som finns runt om i landet och gör det möjligt att lyfta bredden av aktiviteter inom friluftsrörelsen. 

 

– Vår förhoppning är att kalendern ska inspirera fler organisationer och aktörer att arrangera aktiviteter i samband med Allemansrättens dag. När kalendern blivit etablerad hoppas vi också att den kommer att visa på det stora engagemang och den enorma bredd av aktiviteter som finns för att sprida kunskap om allemansrätten, säger Sanna Ameln, projektledare för Allemansrättens dag på Svenskt Friluftsliv. 

 

Läs mer om aktivitetskalendern och hur organisationer kan bidra på Svenskt Friluftslivs sida om Allemansrättens dag.

 

Under Allemansrättens dag kommer Svenskt Friluftsliv – tillsammans med flera medlemsorganisationer – att finnas på plats i Hagaparken i Solna där Generation Pep arrangerar Pep Dagen. Under dagen kommer allmänheten att kunna testa olika friluftsaktiviteter och prata allemansrätt med friluftsorganisationerna. 

Sundsvalls är Sveriges friluftskommun 2026 – har visat att ett starkt friluftsliv byggs tillsammans

Svenskt Friluftsliv har, tillsammans med Naturvårdsverket och Sveriges Fritids- och Kulturchefsförening, utsett Sundsvalls kommun till Sveriges friluftskommun 2026. De får priset för sitt målmedvetna och långsiktiga arbete med att skapa en stark och levande struktur för samverkan inom friluftslivet.

Svenskt Friluftsliv har, tillsammans med Naturvårdsverket och Sveriges Fritids- och Kulturchefsförening, utsett Sundsvalls kommun till Sveriges friluftskommun 2026. De får priset för sitt målmedvetna och långsiktiga arbete med att skapa en stark och levande struktur för samverkan inom friluftslivet.

 

I år svarade 219 kommuner på den enkätundersökning som ligger till grund för utmärkelsen Sveriges Friluftskommun 2026. Hela sju kommuner nådde maxpoäng, ett glädjande resultat där allt fler kommuner visar att de har såväl ett strategiskt som konkret arbete för att främja friluftsliv. Det var alltså i hård konkurrens som Sundsvalls kommun utsågs till vinnare.

 

– Sundsvalls kommun har visat att ett starkt friluftsliv byggs tillsammans. När kommuner och ideella friluftsorganisationer arbetar långsiktigt och i nära samverkan skapas bättre möjligheter för människor i alla åldrar att komma ut i naturen. Ett levande föreningsliv uppstår inte av sig självt, utan kräver stöd, dialog och gemensamt ansvar. Det är ett arbete som skapar värde långt utanför friluftslivet, säger Josefine Åhrman, generalsekreterare för Svenskt Friluftsliv.

 

Väcker ungas intresse för friluftsliv

Sundsvalls vinst motiveras bland annat med det etablerade Natur- och friluftsrådet, vilket utgör en central kraft som förenar kommunen och föreningslivet och bidrar till fler aktiviteter, effektivare resursanvändning och stärkt föreningskapacitet.

 

Kommunen har dessutom ett generöst bidragssystem, tillgängliga anläggningar och aktiv kommunikation som synliggör friluftsrörelsen. Särskilt utmärker sig satsningen där ungdomar erbjuds feriearbete i friluftsstugor – en insats som ökar tillgängligheten, stärker föreningarna och väcker ungas intresse för friluftsliv.

 

Årets förbättrare 2026: Säters kommun

Utöver huvudpriset delas även utmärkelsen Årets förbättrare ut till den kommun som förbättrat sitt friluftslivsarbete mest under den senaste treårsperioden. Precis som förra året heter vinnaren Säters kommun. De tilldelas utmärkelsen för sitt uthålliga och strategiska angreppssätt, i nära samverkan med friluftsorganisationerna, som leder till konkreta resultat och fortsatt stor samhällsnytta.

 

Läs mer om Sveriges friluftskommun hos Naturvårdsverket och ta del av hela resultatet här.

Ny poddserie inför valet: Här möts politiken och friluftslivet

Inför riksdagsvalet i september lanserar Svenskt Friluftsliv poddserien Valet & Friluftslivet. I åtta personliga och sakliga samtal möter vi företrädare för samtliga riksdagspartier för att få svar på vad de vill göra för naturen, friluftslivet och människors möjlighet att komma ut.

Inför riksdagsvalet i september lanserar Svenskt Friluftsliv poddserien Valet & Friluftslivet. I åtta personliga och sakliga samtal möter vi företrädare för samtliga riksdagspartier för att få svar på vad de vill göra för naturen, friluftslivet och människors möjlighet att komma ut.

 

Vilka förutsättningar ska barn och unga få att uppleva naturen? Hur ska friluftsrörelsen få en starkare och mer långsiktig finansiering? Och vilken roll kan friluftslivet spela för ett friskare, tryggare och mer robust Sverige?

 

Det är några av frågorna som står i centrum i Svenskt Friluftslivs nya poddsatsning Valet & Friluftslivet.

 

Med utgångspunkt i Svenskt Friluftslivs politiska inriktningsdokument Kompass inför valet och partiernas svar i vår partienkät samtalar vi om de politiska beslut som påverkar människors möjligheter att utöva friluftsliv.

 

– Friluftslivet berör många av vår tids stora samhällsfrågor, från barns rörelse och folkhälsa till beredskap, allemansrätt och tillgången till natur. Med poddserien vill vi ge väljarna möjlighet att höra hur partierna ser på friluftslivets framtid och vilka politiska prioriteringar de vill göra efter valet, säger Josefine Åhrman, generalsekreterare, Svenskt Friluftsliv.

 

Friluftspolitiken inför valet

I samtalen får partiernas företrädare utveckla sin politik inom bland annat barns och ungas rätt till friluftsliv, föreningslivets villkor, tillgången till natur, folkhälsa, allemansrätten och friluftsrörelsens roll i Sveriges beredskap.

 

Poddserien ger också möjlighet att följa upp partiernas svar i Svenskt Friluftslivs partienkät och att diskutera var partierna är överens, var skiljelinjerna går och vilka konkreta förändringar väljarna kan förvänta sig under nästa mandatperiod.

 

Gäster i Valet & Friluftslivet

 

I poddserien medverkar:

Elisabeth Thand Ringqvist, partiledare för Centerpartiet
Amanda Lind, språkrör för Miljöpartiet
Maria Forsberg, partisekreterare för Vänsterpartiet
Nina Larsson, jämställdhetsminister, Liberalerna
Jakob Forssmed, socialminister, Kristdemokraterna
Karin Enström, partisekreterare för Moderaterna
Tobias Baudin, partisekreterare för Socialdemokraterna
Anna-Lena Hedberg, idrotts- och friluftspolitisk talesperson för Sverigedemokraterna

 

Valet & Friluftslivet är en poddserie där politiken möter naturen. Avsnitten publiceras löpande och finns att lyssna på via Svenskt Friluftslivs webbplats och på Spotify.

Nu öppnar ansökan om statsbidrag för friluftsorganisationer 2027

Svenskt Friluftsliv tar nu emot ansökningar om statsbidrag för verksamhetsåret 2027. Friluftsorganisationer kan söka stöd för att bedriva och utveckla sin verksamhet och bidra till ett friluftsliv som stärker folkhälsan, skapar gemenskap och är tillgängligt för fler.

Svenskt Friluftsliv tar nu emot ansökningar om statsbidrag för verksamhetsåret 2027. Friluftsorganisationer kan söka stöd för att bedriva och utveckla sin verksamhet och bidra till ett friluftsliv som stärker folkhälsan, skapar gemenskap och är tillgängligt för fler.

 

Inför årets ansökan har Svenskt Friluftsliv infört ett nytt ramverk för fördelningen av statsbidraget. Syftet är att förtydliga tolkningen av den statliga förordningen, stärka Svenskt Friluftslivs myndighetsuppdrag och skapa långsiktiga och tydliga förutsättningar för fördelningen av statsbidraget.

 

En viktig förändring är att organisationer som söker statsbidrag även behöver ansöka om att kvalificeras som bidragsberättigade friluftsorganisationer enligt det nya regelverket.

 

Läs mer och delta på informationsträff

På sidan Sök bidrag finns mer information om årets ansökan, det nya ramverket, regelverket för kvalificering samt svar på vanliga frågor. Där finns också information om två digitala informationsträffar där Svenskt Friluftsliv går igenom förändringarna och svarar på frågor.

 

Ansökan är öppen till och med den 30 september 2026.

Debatt i GP: Spring inte från väljarna i ivern att demontera strandskyddet

Svenskt Friluftsliv och 14 medlemsorganisationer uppmanar regeringen att behålla ett generellt nationellt strandskydd. I en gemensam debattartikel i Göteborgs-Posten varnar organisationerna för att regeringens förslag kan få stora och oåterkalleliga konsekvenser för allmänhetens tillgång till Sveriges stränder.

Svenskt Friluftsliv och 14 medlemsorganisationer uppmanar regeringen att behålla ett generellt nationellt strandskydd. I en gemensam debattartikel i Göteborgs-Posten varnar organisationerna för att regeringens förslag kan få stora och oåterkalleliga konsekvenser för allmänhetens tillgång till Sveriges stränder.

 

Regeringen vill avskaffa dagens generella strandskydd och göra det lättare att bygga nära vatten. I debattartikeln konstaterar Svenskt Friluftsliv och medlemsorganisationerna att det är fel väg att gå. Den föreslagna inriktningen innebär en förskjutning från ett generellt skydd som säkrar allmänhetens tillgång till stränder till större möjligheter för enskilda intressen.

 

Tack vare strandskyddet kan människor promenera längs stränder, bada, paddla, åka skridskor, nå fiskeplatser och lägga till med kajak eller båt. Stränderna är en viktig förutsättning för friluftslivet och en ändlig resurs. När strandnära områden väl har bebyggts och upplevs som privata är utvecklingen svår att göra ogjord.

 

Väljarna vill behålla strandskyddet

Debattartikeln tar avstamp i en ny Novus-undersökning som genomförts på uppdrag av Svenskt Friluftsliv. Undersökningen visar att 55 procent av väljarna vill behålla dagens generella strandskydd, medan andra efterfrågar en större lokal anpassning.

 

Resultaten visar också tydliga skillnader mellan partiernas politik och de egna väljarnas uppfattningar. Bland Moderaternas väljare vill endast 9 procent minska strandskyddets omfattning generellt. En majoritet, 61 procent, vill i stället behålla ett generellt strandskydd, men med olika regler i olika delar av landet. Bland Socialdemokraternas väljare vill 64 procent behålla ett oförändrat generellt strandskydd.

 

– Resultaten visar att det inte finns något folkligt stöd för att avskaffa det generella strandskyddet. Regeringen bör lyssna på väljarna och inte hasta fram förändringar som på sikt riskerar att begränsa allmänhetens tillgång till stränderna, säger Josefine Åhrman, generalsekreterare för Svenskt Friluftsliv.

 

Fem uppmaningar till regeringen

I debattartikeln uppmanar organisationerna regeringen att:

  • behålla ett generellt nationellt strandskydd som grund,
  • värna allemansrätten och den fria passagen i praktiken,
  • säkra rättssäkerheten och det lokala inflytandet,
  • använda möjligheterna i dagens regelverk fullt ut,
  • ta hänsyn till de samlade effekterna av många mindre beslut.

 

Nuvarande lagstiftning innebär inte ett totalförbud mot strandnära byggande. Det finns redan möjligheter att bevilja dispens när det finns särskilda skäl. Reglerna kan utvecklas och tillämpas mer förutsägbart utan att det generella skyddet avskaffas.

”Friheten att bygga nära vatten får inte väga tyngre än allas frihet att nå vattnet”, skriver organisationerna i debattartikeln.

 

Debattartikeln är undertecknad av Svenskt Friluftsliv tillsammans med Svenska Turistföreningen, Friluftsfrämjandet, Sportfiskarna, Svenska Livräddningssällskapet, BirdLife Sverige, Svenska Seglarförbundet, Svenska Kryssarklubben, Svenska Båtunionen, Svenska Kanotförbundet, Svenska Klätterförbundet, Korpen Svenska Motionsidrottsförbundet, Cykelfrämjandet, Svenska Frisksportförbundet och Intresseföreningen Geocaching i Sverige.

 

Läs hela debattartikeln på GP Debatt: ”Spring inte från väljarna i ivern att demontera strandskyddet”. Regeringens strandskyddsförslag hotar allemansrätten | Göteborgs-Posten

Partiernas politik går på tvärs med de egna väljarna i flera friluftsfrågor

En ny Novus-undersökning visar ett brett stöd för flera av friluftslivets viktigaste politiska frågor. Men när resultaten jämförs med riksdagspartiernas egna besked framträder tydliga skillnader. I frågor om strandskydd och obligatoriska friluftsdagar driver flera partier en annan linje än den som har starkast stöd bland de egna väljarna.

En ny Novus-undersökning visar ett brett stöd för flera av friluftslivets viktigaste politiska frågor. Men när resultaten jämförs med riksdagspartiernas egna besked framträder tydliga skillnader. I frågor om strandskydd och obligatoriska friluftsdagar driver flera partier en annan linje än den som har starkast stöd bland de egna väljarna.

 

Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av Svenskt Friluftsliv och kartlägger svenska folkets inställning till några av de mest avgörande friluftspolitiska frågorna. Resultaten har också brutits ned efter partisympati och jämförts med svaren i Svenskt Friluftslivs tidigare partienkät inför valet 2026.

 

På ett övergripande plan är stödet för friluftslivet starkt. Nära två av tre vill återinföra obligatoriska friluftsdagar i grundskolan och lika många vill öka statens finansiering till naturreservat, nationalparker och friluftsinfrastruktur. Drygt sex av tio vill att friluftsorganisationernas kompetens ska tas till vara i beredskapsarbetet, medan 57 procent anser att friluftslivets ideella ledare bör få samma ekonomiska villkor som idrottens ledare.

 

Undersökningen visar att det finns ett starkt folkligt stöd för konkreta friluftspolitiska reformer. Samtidigt ser vi att flera partier inte fullt ut driver den politik som deras egna väljare efterfrågar. Inför valet behöver partierna lyssna på sina väljare och tydliggöra hur de vill omsätta stödet för friluftslivet i praktisk politik.

 

Strandskyddet visar den tydligaste skillnaden

 

Den största skillnaden mellan ett partis politiska linje och de egna väljarnas uppfattning finns hos Moderaterna i strandskyddsfrågan. Moderaterna svarar i partienkäten att strandskyddets omfattning bör minska och att kommunerna ska få större möjligheter att anpassa skyddet.

 

Bland Moderaternas väljare är det däremot endast 9 procent som vill minska strandskyddets omfattning generellt. Den största gruppen, 36 procent, vill behålla ett generellt strandskydd som garanterar fri passage och skydd av värdefull natur. Ytterligare 25 procent vill behålla strandskyddet men differentiera reglerna mellan olika områden.

 

Även inom Centerpartiet finns en tydlig skillnad. Partiet vill ge kommunerna betydligt större makt att avgöra vilka stränder som ska skyddas. Bland Centerpartiets väljare är det däremot 26 procent som föredrar ökat lokalt eller kommunalt inflytande, medan 36 procent vill behålla ett generellt strandskydd och 31 procent vill ha ett fortsatt skydd med tydligare regionala skillnader.

 

Totalt vill 55 procent av svenska folket behålla ett generellt strandskydd som garanterar fri passage och skydd av värdefull natur. Endast 5 procent vill minska strandskyddets omfattning generellt.

 

Väljarna vill ha obligatoriska friluftsdagar

 

Även frågan om friluftsdagar visar stora skillnader mellan partiernas politik och deras väljare. Sammanlagt vill 64 procent av svenska folket återinföra friluftsdagar som en obligatorisk del av grundskolan. Bara 9 procent vill att frågan helt ska lämnas till respektive skola eller skolhuvudman.

 

Stödet för obligatoriska friluftsdagar är dessutom större än 50 procent bland samtliga riksdagspartiers väljare. Tre av fyra väljare hos Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill återinföra dem. Bland Socialdemokraternas väljare är stödet 69 procent och bland Moderaternas och Centerpartiets väljare 62 procent. Även bland Sverigedemokraternas, Liberalernas och Kristdemokraternas väljare finns ett tydligt majoritetsstöd.

 

Trots detta är det bara Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna som tydligt svarar att friluftsdagarna ska återinföras som obligatoriska. Liberalerna, Centerpartiet och Miljöpartiet vill i stället rekommendera skolorna att genomföra friluftsdagar, men utan ett nationellt krav. Vänsterpartiet saknar en färdig partilinje.

 

Skolan är den enda plats där samhället kan nå alla barn, oavsett föräldrarnas ekonomi, bostadsort eller tidigare friluftsvana. När en tydlig majoritet av samtliga partiers väljare vill ha obligatoriska friluftsdagar bör det väga tungt när partierna utformar sin politik.

 

Partier mer positiva än sina väljare i barnfrågan

 

I vissa frågor är förhållandet det omvända. Samtliga partier utom Sverigedemokraterna svarar att staten i hög eller mycket hög grad bör ta ett tydligare ansvar för att alla barn får tillgång till natur och friluftsliv.

 

Bland Kristdemokraternas väljare delar däremot endast 33 procent den uppfattningen i hög grad, trots att partiet svarar ”i mycket hög grad”. Motsvarande stöd är 45 procent bland Moderaternas väljare och 49 procent bland Liberalernas. Bland Vänsterpartiets väljare är stödet däremot 88 procent, följt av Miljöpartiets väljare med 83 procent och Socialdemokraternas med 77 procent.

 

Bred samsyn om beredskap och ideella ledare

 

Undersökningen visar samtidigt flera områden där partier och väljare i huvudsak är överens. Bland samtliga partiers väljare finns ett majoritetsstöd för att friluftslivets ideella ledare ska få samma ekonomiska villkor som idrottens ideella ledare. Stödet varierar mellan 57 och 73 procent.

 

Det finns också bred samsyn om friluftsrörelsens roll i beredskapen. Samtliga riksdagspartier svarar att friluftsrörelsen i hög eller mycket hög grad har en roll i beredskapsarbetet. Bland partiernas väljare är stödet högst hos Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Centerpartiet, men en majoritet är positiv inom samtliga väljargrupper.

 

 

Om undersökningen

 

Undersökningen genomfördes av Novus på uppdrag av Svenskt Friluftsliv. Totalt genomfördes 1 078 intervjuer med personer mellan 18 och 84 år. För att kunna redovisa resultat efter partisympati genomfördes ytterligare 2 111 intervjuer. Undersökningen genomfördes genom webbintervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade Sverigepanel och resultaten har viktats mot kända befolkningstal.

 

 

Läs hela Novus-undersökningen

 

 

Sammanfattning

 

Socialdemokraterna (S)

Socialdemokraternas väljare är genomgående positiva till samtliga frågor. Nästan 7 av 10 (69 %) anser att ideella ledare inom friluftslivet bör ha samma ekonomiska villkor som inom idrotten. Drygt 7 av 10 (71 %) tycker att friluftsorganisationer bör prioriteras i folkhälsoarbetet och lika många (72 %) vill att deras kompetens tas till vara i beredskapsarbetet. Nästan 8 av 10 (77 %) anser att staten bör ta ett tydligare ansvar för barns tillgång till natur och friluftsliv. Nästan 7 av 10 (69 %) vill återinföra obligatoriska friluftsdagar i skolan och 8 av 10 (75 %) vill öka statens finansiering.

 

Vänsterpartiet (V)

Vänsterpartiets väljare är mycket positiva i flera frågor. 6 av 10 (60 %) anser att ideella ledare inom friluftslivet bör få samma ekonomiska villkor som inom idrotten. Drygt 7 av 10 (73 %) tycker att friluftsorganisationer bör prioriteras i folkhälsoarbetet och lika många (74 %) vill att deras kompetens tas till vara i beredskapsarbetet. Nästan 9 av 10 (88 %) anser att staten bör ta ett tydligare ansvar för barns tillgång till natur och friluftsliv, vilket är högst bland samtliga partier. Tre av fyra (75 %) vill återinföra obligatoriska friluftsdagar och drygt 8 av 10 (82 %) vill öka finansieringen.

 

Miljöpartiet (MP)

Miljöpartiets väljare är de mest positiva i flera av frågorna. Nästan 7 av 10 (68 %) anser att ideella ledare inom friluftslivet bör ha samma ekonomiska villkor som inom idrotten. Hela 8 av 10 (80 %) tycker att friluftsorganisationernas verksamhet bör prioriteras i folkhälsoarbetet och nästan 8 av 10 (76 %) vill att deras kompetens tas till vara i beredskapsarbetet. Drygt 8 av 10 (83 %) anser att staten bör ta ett tydligare ansvar för barns tillgång till natur och friluftsliv. Tre av fyra (75 %) vill återinföra obligatoriska friluftsdagar och nästan 9 av 10 (88 %) vill öka den statliga finansieringen.

 

Sverigedemokraterna (SD)

Sverigedemokraternas väljare är generellt mer återhållsamma än övriga partiers väljare. Knappt 6 av 10 (57 %) anser att ideella ledare inom friluftslivet bör få samma ekonomiska villkor som inom idrotten. Färre än hälften (48 %) tycker att friluftsorganisationer bör prioriteras i folkhälsoarbetet, medan drygt hälften (56 %) vill att deras kompetens tas till vara i beredskapsarbetet. Endast 4 av 10 (36 %) anser att staten bör ta ett tydligare ansvar för barns tillgång till natur och friluftsliv. Däremot vill 6 av 10 (61 %) återinföra obligatoriska friluftsdagar i skolan. Knappt hälften (48 %) vill öka den statliga finansieringen.

 

Moderaterna (M)

Bland moderatväljare anser 6 av 10 (63 %) att friluftslivets ideella ledare bör ha samma ekonomiska villkor som idrottens ideella ledare. Nästan 6 av 10 (59 %) tycker att friluftsorganisationernas verksamhet bör prioriteras i folkhälsoarbetet, och lika många (63 %) anser att deras kompetens bör tas till vara i beredskapsarbetet. Knappt hälften (45 %) anser att staten bör ta ett tydligare ansvar för barns tillgång till natur och friluftsliv. Drygt 6 av 10 (62 %) vill återinföra obligatoriska friluftsdagar i skolan och ungefär hälften (51 %) vill öka den statliga finansieringen av naturreservat, nationalparker och friluftsinfrastruktur.

 

Liberalerna (L)

Bland liberalväljare anser 7 av 10 (70 %) att ideella ledare inom friluftslivet bör få samma ekonomiska villkor som inom idrotten. Nästan 7 av 10 (68 %) tycker att friluftsorganisationer bör prioriteras i folkhälsoarbetet, och lika många (68 %) vill att deras kompetens tas till vara i beredskapsarbetet. Knappt hälften (49 %) anser att staten bör ta ett tydligare ansvar för barns tillgång till natur och friluftsliv. Nästan 6 av 10 (59 %) vill återinföra obligatoriska friluftsdagar och lika många (58 %) vill öka statens finansiering.

 

Centerpartiet (C)

Centerpartiets väljare hör till de mest positiva i undersökningen. Drygt 7 av 10 (73 %) anser att friluftslivets ideella ledare bör ha samma ekonomiska villkor som idrottens ledare. Lika många (73 %) tycker att friluftsorganisationerna bör prioriteras i folkhälsoarbetet och 7 av 10 (72 %) anser att deras kompetens bör tas till vara i beredskapsarbetet. Nästan 6 av 10 (59 %) tycker att staten bör ta ett tydligare ansvar för barns tillgång till natur och friluftsliv. Drygt 6 av 10 (62 %) vill återinföra obligatoriska friluftsdagar och nästan 7 av 10 (74 %) vill öka den statliga finansieringen.

 

Kristdemokraterna (KD)

Bland kristdemokratiska väljare anser 6 av 10 (62 %) att ideella ledare inom friluftslivet bör få samma ekonomiska villkor som inom idrotten. Drygt hälften (53 %) tycker att friluftsorganisationernas verksamhet bör prioriteras i folkhälsoarbetet, medan 6 av 10 (63 %) vill att deras kompetens tas till vara i beredskapsarbetet. Endast 3 av 10 (33 %) anser att staten bör ta ett tydligare ansvar för barns tillgång till natur och friluftsliv, vilket är en av de lägsta nivåerna bland partierna. Nästan 6 av 10 (57 %) vill återinföra obligatoriska friluftsdagar och knappt hälften (47 %) vill öka finansieringen.

 

Väljarna tycker:

  • Nära sex av tio (57%) instämmer i att friluftslivets ideella ledare bör ha samma ekonomiska villkor som idrottens ideella ledare när det gäller ersättning utan sociala avgifter upp till ett halvt prisbasbelopp.
  • Nära sex av tio (58%) anser att friluftsorganisationernas verksamhet i hög grad bör prioriteras som en del av det förebyggande folkhälsoarbetet.
  • Nära två av tre (65%) anser att staten i hög grad bör ta ett tydligare ansvar för att alla barn har tillgång till natur och friluftsliv i vardagen.
  • Drygt hälften (55%) vill behålla ett generellt strandskydd som garanterar fri passage och skydd av värdefull natur.
  • Nära två av tre (64%) vill att friluftsdagar återinförs som obligatorisk del i grundskolan.
  • Drygt sex av tio (62%) anser att friluftsorganisationers bidrag i beredskapsarbetet i hög grad bör tas till vara.
  • Nära två av tre (64%) anser att statens finansiering för naturreservat, nationalparker och friluftsinfrastruktur bör öka.
  • Nära åtta av tio (79%) ägnar sig ofta eller ibland åt friluftsliv.

Upprop för friluftslivet har samlat över 50 000 underskrifter

Uppropet har drivits av Svenskt Friluftsliv tillsammans med organisationens medlemsorganisationer. Under våren har 50 509 personer ställt sig bakom ambitionen att stärka friluftslivets förutsättningar och ge naturen en större plats i människors vardag.

Uppropet har drivits av Svenskt Friluftsliv tillsammans med organisationens medlemsorganisationer. Under våren har 50 509 personer ställt sig bakom ambitionen att stärka friluftslivets förutsättningar och ge naturen en större plats i människors vardag.

Under Almedalsveckan överlämnades uppropet till Tobias Baudin, partisekreterare för Socialdemokraterna, Amanda Lind, språkrör för Miljöpartiet, Hannes Hervieu, partisekreterare för Centerpartiet, Vasiliki Tsouplaki, Vänsterpartiet, Alexander Christiansson, kulturpolitisk talesperson för Sverigedemokraterna, Karin Enström, partisekreterare för Moderaterna, och Nina Larsson, jämställdhetsminister för Liberalerna.

– Över 50 000 människor har valt att engagera sig för friluftslivets framtid. Det visar att det finns en stark vilja att se fler möjligheter för människor att komma ut i naturen, röra på sig och må bra. Nu hoppas vi att partierna tar med sig detta engagemang in i arbetet med att utveckla politiken inför nästa mandatperiod, säger Cecilia Magnusson, ordförande för Svenskt Friluftsliv.

Uppropet uppmanar nästa regering att återinföra obligatoriska friluftsdagar i skolan och stärka det organiserade friluftslivet. Uteundervisning, naturkontakt och friluftsaktiviteter bidrar till barns rörelse, lärande, koncentration och välmående. Samtidigt får hälften av landets elever enligt Svenskt Friluftslivs politiska inriktningsdokument inte den friluftsundervisning de har rätt till.

Det andra kravet är att stoppa förfallet i friluftsområden och värdefull natur genom ökade investeringar i bland annat tätortsnära natur, leder, grillplatser, broar, naturreservat och nationalparker. Anslaget till skötsel och långsiktig förvaltning av värdefulla naturområden har enligt Svenskt Friluftsliv minskat med sammanlagt 59 procent under mandatperioden.

Det tredje kravet är att bevara allemansrätten och strandskyddet, så att människor även i framtiden kan röra sig fritt i naturen och få tillgång till stränder oavsett plånbok och bostadsort. Uppropet betonar att allemansrätten och tillgängliga stränder är grundläggande för både friluftslivet och folkhälsan.

– Friluftslivet kan bidra till många av de frågor som samhället står inför. När fler människor får möjlighet att vistas i naturen stärks folkhälsan, barns rörelse och lärande, gemenskapen och engagemanget för vår gemensamma miljö. Vi ser stora möjligheter att tillsammans skapa ännu bättre förutsättningar för friluftslivet i hela landet, säger Josefine Åhrman.

I Svenskt Friluftslivs politiska inriktningsdokument inför valet 2026 lyfter organisationen även behovet av att fördubbla statsanslaget till friluftsorganisationerna från 97,8 till 200 miljoner kronor per år, inkludera friluftsrörelsen i det civila beredskapsarbetet och stärka naturens roll i folkhälsoarbetet.

– Överlämningen markerar början på nästa fas i vårt arbete inför valet. Vi ser fram emot fortsatta samtal med partierna om hur friluftslivet kan få en tydligare plats i framtidens politik. Det stora engagemanget bakom uppropet visar att många människor vill se ett Sverige där naturen är tillgänglig för alla och där fler får möjlighet att uppleva friluftslivets värden, säger Josefine Åhrman.