Aktuellt - Sida 2 av 17 - Svenskt Friluftsliv

Debattartikel: Friluftsrörelsen är redo att stärka Sveriges beredskap – men får inte rätt förutsättningar

21 januari 2026

När Folk och Försvar samlar beslutsfattare i Sälen står Sveriges beredskap högt på agendan. Det är nödvändigt. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har visat att ett lands motståndskraft inte bara avgörs av militär styrka – utan av hela samhällets förmåga att stå emot kris och krig. Civilsamhället, och inte minst friluftsorganisationerna, har visat sig vara en avgörande resurs.

Foto: Henrik Montgomery/TT

I Ukraina har scoutrörelsen organiserat insamling och distribution av mat, kläder och mediciner, fungerat som lokala krisnav och gett stöd till flyktingar och internflyktingar. Jaktorganisationer och jägare mobiliserades tidigt tack vare sin lokalkännedom, naturkompetens och vana vid utrustning och ledarskap. Civila båtorganisationer har evakuerat människor, levererat förnödenheter och upprätthållit livsviktiga transporter när vägar och broar slagits ut.

Lärdomen är tydlig: ett starkt civilsamhälle är inte ett komplement i kris – det är en operativ resurs. Men denna resurs måste byggas i fredstid, inte improviseras när det redan är för sent.

I Sverige finns samma potential. Svenskt Friluftsliv samlar 28 ideella friluftsorganisationer med cirka två miljoner medlemskap och 7 000 lokala föreningar över hela landet. Det är en av Sveriges största folkrörelser – med stark lokal förankring, praktisk kompetens och vana att leda människor i utmanande miljöer.

En färsk kartläggning bland våra medlemsorganisationer visar att viljan att bidra till beredskapen är mycket stor. 94 procent anser att beredskap är en viktig fråga och nästan lika många erbjuder redan utbildningar som stärker samhällets motståndskraft – inom första hjälpen, HLR, navigation, radiosamband och ledarskap. Nära hälften uppger att de kan mobilisera sina medlemmar vid en samhällskris, och ännu fler om rätt resurser fanns.

Samtidigt är glappet till det offentliga stort. Tre av fyra organisationer saknar i dag samarbete med myndigheter eller andra aktörer inom beredskap. Friluftsrörelsen är redo att bidra – men står vid sidan av systemen.

Det är ett slöseri med samhällskraft.

I en tid när Sverige stärker totalförsvaret behöver också civilsamhället integreras på riktigt. Friluftsorganisationerna har lokaler, utrustning, utbildade frivilliga och en kultur av ansvarstagande och samarbete. Det som saknas är inte engagemang – utan strukturer, resurser och tydliga uppdrag.

Vi vill vara en del av lösningen. Men då krävs politisk vilja att ge friluftsrörelsen en formell roll i beredskapen, långsiktiga förutsättningar och fungerande samverkansformer med myndigheter.

Ukraina har visat vad som händer när civilsamhället mobiliseras. Låt oss dra lärdom – innan krisen är här.

Sveriges friluftsorganisationer är redo att stärka vår civila beredskap. Därför uppmanar vi ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin att inleda ett samtal med oss för att tillsammans skapa långsiktiga förutsättningar för att kunna bidra.

Cecilia Magnusson

Ordförande Svenskt Friluftsliv

Josefine Åhrman

Generalsekreterare Svenskt Friluftsliv

Läs debattaren på Altinget:

Ge friluftsrörelsen en chans att stärka krisberedskapen, Bohlin – Altinget

Ny rapport: Friluftsrörelsen kan bli en nyckel i Sveriges krisberedskap

20 januari 2026

Sveriges motståndskraft i kris och krig avgörs inte enbart av militär styrka. Det visar erfarenheterna från Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina – där civilsamhället, frivilligorganisationer och lokalt förankrade rörelser haft en avgörande roll för att samhället ska fungera när det prövas som mest.

I dag lanserar vi rapporten ”Vägen till ett mer robust samhälle – Den svenska friluftsrörelsens roll och potential att höja Sveriges krisberedskap”, som visar att även Sverige har en stark men till stora delar outnyttjad resurs i friluftsrörelsen.

– Ett starkt civilsamhälle är inte ett komplement i kris, det är en operativ del av beredskapen. Erfarenheterna från Ukraina visar vad som är möjligt när ideella krafter ges rätt förutsättningar. Nu måste vi ta de lärdomarna på allvar även i Sverige, säger Josefine Åhrman, generalsekreterare Svenskt Friluftsliv.

En folkrörelse med nationell räckvidd

Svenskt Friluftsliv samlar 28 ideella friluftsorganisationer med omkring två miljoner medlemskap och tusentals lokala föreningar i hela landet. Tillsammans utgör de en av Sveriges största folkrörelser – med stark lokal närvaro, praktisk kompetens och lång erfarenhet av att leda människor i krävande miljöer.

Rapporten kartlägger friluftsrörelsens förutsättningar, potential och behov av resurser för att tydliggöra vilken roll organisationerna kan spela i Sveriges civila beredskap.

– Friluftsorganisationerna är redo att ta ansvar för ett starkare och mer motståndskraftigt samhälle. Men för att vi ska kunna bidra fullt ut krävs tydligare strukturer, långsiktig finansiering och fungerande samverkan med myndigheter, säger Josefine Åhrman.

Starkt engagemang – men svaga strukturer

Undersökningen som ligger till grund för rapporten visar att viljan och kompetensen redan finns i friluftsrörelsen:

94 procent anser att beredskap är en viktig fråga och tre av fyra har diskuterat beredskap det senaste året.
94 procent erbjuder redan utbildningar som stärker Sveriges civila beredskap, till exempel inom HLR och första hjälpen.
69 procent av organisationerna ser sig som en del av Sveriges totalförsvar.
100 procent är öppna för att utveckla sitt arbete med beredskap – 53 procent definitivt, övriga beroende på förutsättningar.
Samtidigt saknar 75 procent i dag samarbete med myndigheter eller andra aktörer inom beredskap.
44 procent kan mobilisera sina medlemmar vid en samhällskris – en andel som skulle kunna öka kraftigt med rätt resursförstärkningar.

Rapporten pekar särskilt på behovet av öronmärkt finansiering, tydligare samverkanskanaler och utbildningsinsatser för att friluftsorganisationerna ska kunna bli en integrerad del av Sveriges civila beredskap.

Bygga motståndskraft i fredstid

I Ukraina har scoutrörelsen organiserat humanitära insatser, jaktorganisationer mobiliserats tack vare sin lokalkännedom och civila båtorganisationer hållit livsviktiga transporter igång när infrastrukturen slagits ut. Gemensamt för dessa exempel är att förmågan inte byggdes i krisens stund – utan under lång tid i fred.

– Sveriges beredskap formas i vardagen. Genom friluftsrörelsen finns redan en unik infrastruktur för att nå människor, bygga praktiska färdigheter och stärka samhällets resiliens. Frågan är inte om friluftsrörelsen kan bidra – utan om vi har råd att låta bli, säger säger Josefine Åhrman.

Läs rapporten här

Friluftsrörelsens roll i Sveriges beredskap – lärdomar från Ukraina

13 januari 2026

I ett öppet brev till Carl-Oskar Bohlin, minister för civilt försvar och Jakob Forssmed, socialminister efterfrågar vi ett rundabordssamtal mellan er ministrar och friluftslivets organisationer där vi får möjlighet att presentera vår samlade kapacitet och diskutera hur denna resurs kan integreras och bidra till att stärka Sveriges beredskap ytterligare.

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 har visat att ett lands motståndskraft i krig inte enbart avgörs av militära resurser. Ukrainas erfarenheter visar att ideella föreningar, frivilliggrupper, ungdoms- och friluftsorganisationer har haft en avgörande betydelse för landets förmåga att hantera kris, upprätthålla samhällsfunktioner och stödja både civilbefolkning och försvar.

Ett tydligt exempel på detta är Scouterna insatser i Ukraina. Under kriget i Ukraina har Scouternas roll utvidgats till att bli en viktig del av civilsamhällets lokala krisrespons och humanitära stöd.

Scoutgrupper har organiserat insamling och distribution av mat, kläder, vatten och annan utrustning till drabbade lokalsamhällen.
Scoutkårer har använts som insamlings- och distributionspunkter och ibland som skydd för människor i behov av hjälp.
Tusentals scouter har engagerat sig i stöd för flyktingar och internflyktingar, både i Ukraina och i grannländer.
Internationella samarbeten har förstärkt hjälparbetet med leveranser av mat, mediciner och psykologiskt stöd.

En annan viktig lärdom från Ukraina är hur jaktorganisationer och jägare mobiliserades som en del av det civila försvaret. Deras lokalkännedom, naturkompetens och vana vid vapenhantering gjorde dem till en strategisk resurs i krigets första skede. Jägare deltog i territorialförsvaret, organiserade skydd av lokalsamhällen och bidrog med logistik och överlevnadskunskap. Detta visar att organisationer med stark förankring i natur och friluftsliv kan spela en avgörande roll för nationell motståndskraft, även utan formell militär struktur.

Kriget i Ukraina har också visat att civila sjö- och båtorganisationer kan spela en avgörande roll i kris. När broar och vägar förstördes blev floder och kustlinjer kritiska transportleder. Civila båtar och frivilliga sjöräddningsresurser användes för evakuering av människor, leverans av förnödenheter och patrullering av vattenvägar. I flera fall har båtorganisationer samarbetat med myndigheter för att skapa improviserade transportlösningar och räddningsinsatser. Detta understryker att kompetens inom sjö- och båtliv, liksom tillgång till utrustning, är en strategisk resurs som bör inkluderas i beredskapsplaneringen.

Vad betyder detta för Sverige?

Ukrainas erfarenheter visar att ett starkt civilsamhälle:

Är en operativ resurs, inte bara ett komplement
Måste ses som en integrerad del av totalförsvaret
Kräver förberedelse i fredstid, inte improvisation i kris

Vi menar därför att friluftsrörelsen har en unik kapacitet att bidra till Sveriges beredskap. Svenskt Friluftsliv är en paraplyorganisation för 28 ideella friluftsorganisationer med cirka 2 miljoner medlemskap och 7 000 lokala föreningar. Vi är Sveriges tredje största folkrörelse – en samhällskraft med djup förankring i hela landet.

Enligt en färsk kartläggning bland Svenskt Friluftslivs medlemsorganisationer framgår det bland annat att:

94% av de svarande anser att beredskap är en viktig fråga och 3 av 4 anger att de diskuterat beredskap under det senaste året;
69% anser sig vara en del av Sveriges totalförsvar
88% har diskuterat beredskap det senaste året
75% saknar idag samarbete med myndigheter eller andra organisationer inom beredskap;
53% skulle definitivt vilja utveckla sitt arbete med beredskap ytterligare, och resterande 47 procent anger att de ‘kanske’ skulle vilja det lite beroende på vad det skulle innebära;
94% erbjuder redan utbildningar som kan stärka Sveriges civila beredskap och resiliens inom exempelvis HLR, första hjälpen, navigation, radiosamband och ledarskap.
44% skulle kunna mobilisera sina medlemmar vid en samhällskris. Med resursförstärkningar skulle andelen organisationer öka som kan mobilisera vid kriser.

Friluftsrörelsen har redan idag resurser som är direkt användbara i en kris: utbildade frivilliga, lokaler, utrustning som tält och stormkök samt kompetens inom överlevnad, förstahjälpen och logistik. Hälften av organisationerna uppger att de kan mobilisera sina medlemmar inom några dagar vid en samhällskris. Samtidigt uppger 73% av medlemsorganisationerna att de idag saknar samarbete med myndigheter eller andra organisationer.

Därför efterfrågar vi ett rundabordssamtal mellan er ministrar och friluftslivets organisationer där vi får möjlighet att presentera vår samlade kapacitet och diskutera hur denna resurs kan integreras och bidra till att stärka Sveriges beredskap ytterligare.

Friluftslivet är idag en del av samhällets beredskap men utan resurser eller en formell koppling till totalförsvaret.

Vi är redo. Nu behövs en politisk vilja och konkreta förutsättningar för oss att kunna bidra.

Med vänliga hälsningar

Cecilia Magnusson
Ordförande
Svenskt Friluftsliv

Josefine Åhrman
Generalsekreterare
Svenskt Friluftsliv

Läs brevet och ladda ner här

Nu kan fler barn och unga ta del av Fritidskortet

9 januari 2026

I höstas lanserade regeringen sin satsning på ett Fritidskort för barn och unga. Vi har sedan starten varit med i införandet av Fritidskortet och aktivt jobbat med att skapa de bästa förutsättningarna för friluftsorganisationer att ta del av Fritidskortets möjligheter.

Nu utökas Fritidskortet med att gälla från och med det året barnet fyller 7 år till och med året barnet fyller 16 år. Beloppen höjs till 550 kr för det allmänna Fritidskortet och ytterligare 1950 kronor för särskilt, det vill säga totalt 2 500 kronor.

Våra 28 organisationer samlar idag runt 300 000 barn och unga i verksamheten över hela landet genom sina 5 500 föreningar. Med Fritidskortet finns stora chanser att utöka det antalet till ännu fler – främst de som organiserat friluftsliv inte når idag. Det finns ett stort intresse från medlemsorganisationerna att locka fler barn till friluftslivet, här kan Fritidskortet vara en del och bidra på ett positivt sätt.

Om Fritidskortet

Med Fritidskortet kan du betala för många av barnens regelbundna fritidsaktiviteter inom idrott, kultur och friluftsliv. Barn mellan 7 och 16 år får 550 kronor per år. Barn i hushåll som fick bostadsbidrag förra året kan få 2 500 kronor. Syftet med Fritidskortet är att fler barn och unga ska få möjlighet till en aktiv och meningsfull fritid – oavsett familjens ekonomi.

Läs mer på Fritidskortet

Remissvar: Uppföljning av Friluftspolitiska målen – Viktiga förbättringsområden kvarstår

23 december 2025

Vi har lämnat vårt remissvar till Naturvårdsverkets uppföljning av de friluftspolitiska målen 2025. Trots positiva exempel på samverkan och ökat engagemang, sätter vi fingret på flera allvarliga utmaningar – inte minst nedskärningarna inom naturvården, hoten mot allemansrätten och bristen på långsiktiga satsningar på skola och folkhälsa. Utan riktade åtgärder och ökade resurser riskerar vi att tappa fart i arbetet med att göra friluftslivet tillgängligt för alla.

Kraftiga nedskärningar hotar friluftslivet i skyddad natur

En av våra starkaste varningar gäller de omfattande neddragningarna i anslagen till naturvård. Minskade medel under flera år till statliga naturreservat och nationalparker får redan konsekvenser: kortare öppettider vid naturum, försämrad tillgänglighet och ökat slitage på friluftsinfrastruktur. Samtidigt ökar behovet av välskötta områden för rekreation, inte minst i takt med att fler söker sig ut i naturen. Att skyddade områden blir mindre tillgängliga är ett tydligt bakslag – friluftslivet behöver rustas, inte urholkas.

Skolan och folkhälsan: Friluftslivet som outnyttjad resurs

Vi ser ett stort – och ännu inte fullt utnyttjat – värde i att integrera friluftsliv i skolan, från förskola till gymnasium. Undervisning utomhus förbättrar inlärning, stärker hälsan och skapar mer jämlika förutsättningar. Samtidigt visar våra undersökningar att majoriteten av befolkningen ser friluftsliv som meningsfullt och hälsofrämjande. Trots detta är satsningarna på området ofta kortsiktiga och projektbaserade. Ett höjt, långsiktigt friluftsanslag till organisationerna skulle ge mycket tillbaka – inte minst i folkhälsovinster.

Allemansrätten – starkt stöd, men växande hot

Allemansrätten fortsätter att ha ett brett folkligt stöd och goda kunskapsnivåer, men utmaningarna växer. Vi ser ökande lokala konflikter, otillåten skyltning och stängsling, samt att strandskyddsreformer riskerar att försvaga tillgången till natur i praktiken. Medlen för att informera om allemansrätten har också minskat – något vi menar bör återinföras. Allemansrätten är en grundbult för friluftslivet och kräver både skydd och aktivt främjande.

Tillgång till natur – en fråga om framtidens livsmiljöer

Exploatering av tätortsnära grönområden fortsätter i hög takt, samtidigt som naturens tillgänglighet blir en allt viktigare fråga för människors livskvalitet. Nedskärningar i naturvårdsbudgeten slår dubbelt: dels genom minskad skötsel av friluftsområden, dels genom färre möjligheter att skydda nya områden. Forskning visar dessutom att just tätortsnära natur är mest använd av befolkningen – men också mest hotad. Det krävs politisk vilja att vända denna utveckling.

Remissvar om kulturkanon: Allemansrätten rättmätig – men strandskyddet saknas

23 december 2025

Vi har lämnat vårt remissvar på betänkandet En svensk kulturkanon (Ku2025/00871) och välkomnar att allemansrätten har fått en självklar plats i förslaget. Samtidigt uttrycker vi en tydlig oro över att strandskyddet – en avgörande del av allemansrätten och det svenska friluftsarvet – inte inkluderats.

Vi har lämnat vårt remissvar på betänkandet En svensk kulturkanon (Ku2025/00871) och välkomnar att allemansrätten har fått en självklar plats i förslaget. Samtidigt uttrycker vi en tydlig oro över att strandskyddet – en avgörande del av allemansrätten och det svenska friluftsarvet – inte inkluderats.

Allemansrätten – en grundpelare i svensk kultur

Vi ser mycket positivt på att allemansrätten föreslås bli en del av kulturkanonen. Det är ett beslut som speglar dess starka förankring i det svenska samhället och dess roll för såväl friluftsliv, folkhälsa som turism. Enligt vår senaste undersökning (Friluftsbarometern, 2025) är 96 procent av befolkningen positiva till allemansrätten och 80 procent anser att den är viktig eller mycket viktig för det egna friluftslivet.

Men strandskyddet saknas – och det försvagar helheten

Trots detta riskerar utnämningen att bli halvhjärtad när strandskyddet – som möjliggör tillgänglighet till våra stränder och vattennära miljöer – utelämnas. Strandskyddet är inte bara en förutsättning för allemansrättens tillämpning, utan även en grund för tillgängligt friluftsliv, biologisk mångfald och klimatanpassning.

Det parlamentariska arbetet för att luckra upp eller helt avskaffa strandskyddet har redan lett till att det tagits bort kring små sjöar och smala vattendrag – en förändring som påverkar hundratusentals vattenmiljöer i landet. Risken för exploatering ökar, samtidigt som tillgången till naturen minskar – något som slår direkt mot friluftslivets möjligheter och mot framtidens naturturism.

Strandskyddet – en folkets nominering

Vi vill också lyfta att strandskyddet återkom många gånger i allmänhetens nomineringar till kulturkanonen. Det visar på dess folkliga förankring och betydelse. Nationella undersökningar bekräftar detta: en stor majoritet av svenskarna vill ha kvar ett starkt strandskydd.

Vårt förslag: inkludera strandskyddet – nu eller vid nästa revidering

Vi föreslår därför att strandskyddet inkluderas i kulturkanonen redan i detta förslag – som en del av eller i nära anslutning till allemansrätten. Om det inte låter sig göras nu, bör det ske vid den planerade revideringen om tio år.

Att ta vara på och förstärka de unika naturvärden som allemansrätten och strandskyddet tillsammans representerar, är att ta ansvar för vår kultur, vår natur och våra gemensamma framtidsmöjligheter.

Svenskt Friluftsliv bjuds in till MUCF:s nya civilsamhällesråd

11 december 2025

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) inrättar i februari 2026 ett nytt civilsamhällesråd för att stärka dialogen och samverkan mellan staten och civilsamhället.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) inrättar i februari 2026 ett nytt civilsamhällesråd för att stärka dialogen och samverkan mellan staten och civilsamhället. Svenskt Friluftsliv är en av tolv organisationer som bjuds in att delta i rådet.

– Att MUCF bjuder in till rådet är av stor betydelse. Genom dialog och samverkan skapas en gemensam plattform där vi som civilsamhällesorganisationer kan lyfta de frågor som är viktigt för oss, säger Josefine Åhrman generalsekreterare Svenskt Friluftsliv.

Rådet samlar representanter från några av Sveriges största civilsamhällesaktörer och ska mötas tre till fyra gånger per år. Syftet är att skapa en strukturerad och långsiktig dialog om frågor som rör civilsamhällets förutsättningar, finansiering och roll i demokratin.

– Svenskt Friluftsliv representerar 28 nationella friluftsorganisationer som varje dag skapar aktiviteter, gemenskap och erbjuder naturupplevelser i hela landet. Att vi finns med i rådet innebär att friluftslivets perspektiv får en självklar plats i de samtal som formar civilsamhällets framtid, säger Josefine Åhrman.

Fakta:

De bjuds in att delta i det nya civilsamhällesrådet:
Svenskt Friluftsliv
Svenska kyrkan
Riksidrottsförbundet
LSU
Fremia
Concord
Giva Sverige
Bygdegårdarnas riksförbund
RFSL
Famna
Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (Rio)
Svenska muslimer för fred och rättvisa

Årskrönika 2025

11 december 2025

Det har varit ett intensivt år. Ett år av frågor, förändring och fördjupning. Men framför allt ett år av potential. För varje möte, varje analys och varje process har pekat i samma riktning: friluftsorganisationernas kraft är större än vad många inser – och viktigare än någonsin för Sveriges framtid.

av Generalsekreteraren Josefine Åhrman

När jag blickar tillbaka på 2025 gör jag det med både stolthet och ödmjukhet. Det har varit ett år som rört sig mellan ytterkanterna: från globala spänningar till lokala möten, från samhällsoro till människors oväntade styrka. Det har också varit ett år då jag personligen fått växa, lära och förstå mer än tidigare om hur friluftsrörelsen faktiskt står mitt i en historisk tid.

Vi lever i en orolig omvärld. Det märks i nyhetsflödet, i varje säkerhetspolitisk analys och i varje samtal om framtiden. När vår statsminister på konferensen Folk och Försvars i januari 2025 säger ”vi är inte i krig, men det råder inte heller fred” så är budskapet tydligt. Nationellt har Sveriges totalförsvar lyfts fram som en av våra mest avgörande samhällsfrågor – inte bara som en militär angelägenhet utan som ett brett samhällsbygge där vi alla har en roll.

Det har blivit extra tydligt för mig under året, då jag genom Försvarshögskolan fått förmånen att på djupet studera beredskap, totalförsvar och det säkerhetspolitiska läget i Sverige och världen. Det har varit betydelsefullt. Inte bara som kunskap, utan som en insikt som förändrat hur jag ser på friluftsrörelsens roll i frågan.

När jag lyfter blicken norrut till våra nordiska vänner, så landar mina ögon på Finland. Det blir tydligt för mig hur det kan se ut. Finland är på många sätt ett föredöme i hur man naturligt väver in sina friluftsorganisationer i det beredskapsarbetet. Det finns en självklarhet i hur de tar vara på civilsamhällets kompetens, struktur och samhällsengagemang. Där finns något att inspireras av – och något för Sverige att lära av.

För sanningen är att friluftsrörelsen redan är en beredskapsresurs. Det har 2025 visat oss med all önskvärd tydlighet. När vi har kartlagt medlemmarnas arbete står det klart att 94 procent av våra medlemsorganisationer tycker beredskapsfrågan är viktig. Det är en imponerande siffra, men också ett starkt budskap:

Friluftsrörelsen vill bidra. Friluftsrörelsen är redo. Friluftsrörelsen är en del av lösningen.

Men våra medlemmar är också tydliga: resurserna saknas, liksom strukturerna och samarbetsytorna. Här finns en lucka att täppa till och en möjlighet att ta tillvara. Det gläder mig att rörelsen själv ser sin naturliga roll i totalförsvaret. Men det väcker också en viktig fråga:

När ska regeringen inse vilken enorm kraft som finns i Sveriges tredje största folkrörelse?

Under året har jag tillsammans med vår ordförande rest runt i landet, träffat organisationer, lyssnat på engagerade ledare, deltagare och unga företrädare. De mötena har berört mig mer än jag väntat mig. De har fyllt mig med värme, eftertanke och en genuin förståelse för hur mycket friluftsrörelsen betyder, inte bara för människors välmående, utan för hela samhällets robusthet.

Samtidigt har 2025 varit ett år då vi också stärkt våra egna strukturer. Vi har omfamnat de nya demokrativillkoren i förordningen med respekt och omsorg. Vi har startat en översyn av instruktionerna till fördelningskommittén för att stärka transparens och rättvisa i statsbidragsfördelningen. Vi har påbörjat implementeringen av Friluftsstrategi 2035, tagit fram och lanserat ett politiskt program – Kompass inför valet 2026 och rört oss från klarhet till klarhet i vad vi vill och vart vi ska.

Nu går vi in i en välförtjänt julledighet. Med lärdomar som format oss, med stolthet över vad som åstadkommits och med en stark tro på det som väntar. 2026 måste bli ett valår där friluftsfrågorna får ta den plats de förtjänar.

Och när vi är tillbaka kavlar vi upp ärmarna, tar vår kompass i handen och fortsätter verka för en rörelse som är lika mycket en folkrörelse som en samhällskraft.

God jul och gott nytt år! Varmt tack till alla er friluftsorganisationer som bär friluftslivet vidare in i framtiden.

Ny digital plattform stärker friluftsrörelsen

27 november 2025

Intresset för friluftsliv i Sverige har ökat de senaste åren. För att bättre kunna synliggöra friluftslivets effekter och samhällsvärde utvecklar Svenskt Friluftsliv nu en ny digital plattform tillsammans med mjukvaruföretaget Thinking Hat.

Plattformen ger Svenskt Friluftsliv och de 28 medlemsorganisationerna möjlighet att på ett enhetligt och kvalitetssäkrat sätt registrera medlemmar och verksamhetsdata. Det skapar ett starkare, mer faktabaserat underlag för rörelsens fortsatta utveckling, synlighet och legitimitet.

– Genom att stärka vår digitala infrastruktur ökar vi möjligheterna att visa friluftslivets samhällsnytta, till exempel inom folkhälsa, inkludering samt barn och ungas fritid, säger Josefine Åhrman, generalsekreterare, Svenskt Friluftsliv.

Plattformen byggs i Memlist – en lösning anpassad för ideella organisationer som samlar funktioner för medlems- och aktivitetshantering, betalningar, kommunikation och statistik.

– Det här ger både Svenskt Friluftsliv och våra medlemsorganisationer nya möjligheter att arbeta mer samlat och effektivt. Plattformen kommer dessutom att underlätta administration kring Fritidskortet, säger Sanna Ameln, projektledare för den digitala plattformen på Svenskt Friluftsliv.

Lansering planeras till början av 2026.

Vill du veta mer om den nya digitala plattformen?
Kontakta Sanna Ameln:

Sanna Ameln
Projektledare, Svenskt Friluftsliv
sanna.ameln@svensktfriluftsliv.se
070-646 26 56

Svenskt Friluftsliv visar vägen – lanserar kompass inför valet 2026

24 november 2025

Med mindre än ett år kvar till riksdagsvalet lanserar Svenskt Friluftsliv "Kompass inför valet" – ett politiskt program som visar hur friluftsrörelsen med 28 medlemsorganisationer, nära två miljoner medlemskap och 7 000 lokala föreningar kan vara en del i att bidra till att lösa några av vår tids största samhällsutmaningar. Friluftslivet stärker vår fysiska och psykiska hälsa, höjer den civila beredskapen och skapar sammanhållning.

Med mindre än ett år kvar till riksdagsvalet lanserar Svenskt Friluftsliv ”Kompass inför valet” – ett politiskt program som visar hur friluftsrörelsen med 28 medlemsorganisationer, nära två miljoner medlemskap och 7 000 lokala föreningar kan vara en del i att bidra till att lösa några av vår tids största samhällsutmaningar. Friluftslivet stärker vår fysiska och psykiska hälsa, höjer den civila beredskapen och skapar sammanhållning.

Sverige är ett friluftsland. Våra skogar, fjäll, sjöar och kuster är mer än bara vackra landskap – de är en del av vår identitet. Vår kompass är en uppmaning till politiken att ge oss bättre förutsättningar så att vi kan nu ut till ännu fler.

-Vår kompass inför valet visar politikerna vad som måste göras för att friluftsrörelsen ska kunna bidra fullt ut till ett starkt och sammanhållet Sverige, Säger Josefine Åhrman, generalsekreterare på Svenskt Friluftsliv.

Den enskilt viktigaste frågan är finansieringen. Vi fördelar idag ett statsanslag på 97,8 miljoner kronor och en höjning till 200 miljoner skulle ge en direkt effekt på många områden eftersom forskning visar att varje satsad krona på friluftsliv ger fyra kronor tillbaka i ökad samhällsnytta.

Svenskt Friluftslivs prioriterade frågor och rekommendationer inför valet 2026 är:

Stärkta resurser för friluftsorganisationer
Höj statsanslaget till 200 miljoner kronor per år och utöka undantaget i socialavgiftslagen att omfatta även ledare i friluftsorganisationer.
Friluftsliv i skolan
Återinför obligatoriska friluftsdagar i grundskolan och säkerställ lärarnas kompetens inom utomhuspedagogik.
Civil beredskap
Inkludera friluftsorganisationerna i det civila beredskapsarbetet och ge långsiktiga förutsättningar för det organiserade friluftslivet.
Tillgång till natur och friluftsmiljöer
Säkra skötsel och utveckling av naturreservat, nationalparker och tätortsnära natur.
Folkhälsa
Stärk främst barns och ungas naturkontakt och främja fysisk aktivitet inom vård och omsorg i samverkan med friluftsorganisationerna.
Strandskyddet
Säkerställ tillgängligheten för friluftsliv vid våra stränder och vatten.

Läs mer här