Aktuellt

Webbinarium om Fritidskortet

Svenskt Friluftsliv bjuder in friluftsorganisationer och föreningar till webbinarium om Fritidskortet.

Torsdag 11 december klockan 17 bjuder Svenskt Friluftsliv in friluftsorganisationer och föreningar till webbinarium om Fritidskortet.

 

Det riktar sig särskilt till dig som representerar en friluftsförening. Tiden är vald så även ideella föreningspersoner har möjlighet att delta.

 

Representanter från Fritidskortet kommer guida er under passet så ni får en översikt över vad Fritidskortet innebär, hur din förening kan ansluta sig och hur ni kan bidra till att fler unga får relevant information för att kunna använda kortet.

Innehåll

Exempel som kommer tas upp är den digitala tjänsten, Fritidskortets register men också betalningsflöden med eller utan ett föreningssystem. Ni får även ta del av kommunikationsmaterial och exempel på hur Fritidskortet kan spridas.

 

Sista 20 minuterna har ni möjlighet att ställa frågor om Fritidskortet. Deltagande är kostnadsfritt och sprid gärna inbjudan vidare.

Barn som padlar kanot

Ny rapport om ungas syn på friluftsliv och allemansrätten

Hur ser ungdomar egentligen på naturen, friluftsliv och allemansrätten? I en rapport från Svenskt Friluftsliv i samarbete med Ungdomsbarometern får vi för första gången en bred bild av ungas friluftsvanor, intressen och kunskap om allemansrätten.

Hur ser ungdomar egentligen på naturen, friluftsliv och allemansrätten? I en rapport från Svenskt Friluftsliv i samarbete med Ungdomsbarometern får vi för första gången en bred bild av ungas friluftsvanor, intressen och kunskap om allemansrätten.

 

Några insikter:

  • Drygt 4 av 10 unga har ett stort eller ganska stort intresse för friluftsliv.
  • Intresset ökar med åldern – från 31 % bland 15–16-åringar till 54 % bland 23–24-åringar.
  • 14 % identifierar sig som en ”friluftsmänniska”.
  • De som är mest friluftsintresserade har också bäst kunskaper om allemansrätten.
  • Två tredjedelar känner till allemansrätten, men en tredjedel är osäkra på vad den faktiskt innebär.

 

Allemansrätten är en unik rättighet i Sverige som ger alla möjlighet att vistas i naturen. Det handlar om att njuta av naturen – samtidigt som man tar ansvar för att bevara den.” säger en 17-årig deltagare.

 

Rapporten visar både möjligheter och utmaningar för framtidens friluftsliv.

 

Läs hela rapporten här: Klicka här!

Svenskt Friluftsliv fyller 25 år!

År 2025 markerar en milstolpe för oss – Svenskt Friluftsliv fyller 25 år. Under ett kvarts sekel har vi arbetat för att stärka friluftslivets roll i samhället, fördela statsanslag till våra medlemsorganisationer och lyfta friluftslivets betydelse i den politiska debatten.

År 2025 markerar en milstolpe för oss – Svenskt Friluftsliv fyller 25 år. Under ett kvarts sekel har vi arbetat för att stärka friluftslivets roll i samhället, fördela statsanslag till våra medlemsorganisationer och lyfta friluftslivets betydelse i den politiska debatten.

Vår historia tog sin början år 2000 då ”Friluftsorganisationer i samverkan” bildades. Sedan dess har vi vuxit från ett informellt nätverk till en central aktör för en av landets största folkrörelser. 2006 bytte vi namn till Svenskt Friluftsliv och idag är vi stolta över att samla 28 medlemsorganisationer med tillsammans nära 2 miljoner medlemmar runt om i Sverige.

 

Svenskt Friluftsliv har:

 

  • skapat förutsättningar för friluftsorganisationerna och verkat för att statsanslagen ökat från 13 till 98 miljoner kronor.
  • initierat och genomfört stora satsningar som till exempel Friluftslivets år 2021 för att få fler människor att uppleva friluftsliv genom att öka medvetenheten om dess värde.
  • påverkat forskningsagendor genom program som Friluftsliv i förändring och MISTRA Sport & Outdoor.
  • under flera år medverkat på Almedalsveckan och inspirerat politiken.
  • samlat friluftsrörelsen genom Friluftsforum, en årlig medlemskonferens med möjlighet att få ny inspiration, träffa andra friluftsorganisationer och stärka samarbetet.
  • tillsammans med medlemsorganisationerna tagit fram Svenskt Friluftslivs Friluftsstrategi 2035 med visionen ”mer friluftsliv för alla”.

Både ljusglimtar och orosmoln i riksdagens motioner

”En ökning av anslaget till friluftsrörelsen organisationer skulle möjliggöra att fler kommer ut i naturen och får del av alla de positiva samhällseffekter det ger i form av att stärkt folkhälsa, höjd krisberedskap och ökat intresse för naturen.” säger Mathias Mellgren, kommunikation och påverkansansvarig på Svenskt Friluftsliv.

Riksdagens allmänna motionstid är avslutad och det finns både ljusglimtar och orosmoln i de 63 av 3 734 motioner som nämner friluftsliv.

Den viktigaste frågan för friluftsrörelsen är att det årliga anslaget till friluftsorganisationerna höjs. Alla partier utom S vill höja anslaget i sina budgetmotioner och mest frikostiga är MP som går på statliga Kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitets linje om en fördubbling från dagens 98 till 200 miljoner. Regeringen föreslår en höjning av anslaget med 5 miljoner.

En annan viktig fråga är att friluftsdagarna återinförs i grundskolan. Samtliga oppositionspartier och KD skriver enskilda motioner om ökade satsningar på friluftsdagar. SD har tidigare år motionerat om detsamma men lägger inga kommittémotioner i år. Att barn och unga tidigt får kunskap och erfarenhet inom friluftsliv och mer tid i naturen har positiva effekter på inlärning och bryter stillasittande som är en stor och växande samhällsutmaning.

Alla oppositionspartier höjer i sina budgetmotioner  ambitionsnivån och vill satsa mer resurser än regeringen på friluftsinfrastruktur och skötseln av skyddad natur. Regeringen föreslår en höjning med 50 miljoner för skötsel. Efter år av neddragningar är behovet stort och tillgängligheten har minskat när grillplatser försvinner, broar är trasiga och leder växer igen. 

Nästa år är det valår och alla partier slipar just nu på sina valmanifest och kandidaterna letar efter profilfrågor för att locka till sig röster. Det blir spännande att följa valrörelsen och att fortsätta jobba för att ännu fler kommer ut i skogen, fjället eller vattnet och ta del av allt det positiva det ger.

10 miljoner till Svenskt Friluftsliv – fler barn och unga ska upptäcka friluftslivet

Svenskt Friluftsliv tilldelas 10 miljoner kronor i statliga medel för att ge ännu fler barn och unga möjligheten att ha en aktiv och meningsfull fritid i gemenskap med andra.

Svenskt Friluftsliv tilldelas 10 miljoner kronor i statliga medel för att ge ännu fler barn och unga möjligheten att ha en aktiv och meningsfull fritid i gemenskap med andra.

 

– Att vi får ökade resurser för att fortsätta förstärka det arbete som görs inom det organiserade friluftslivet är glädjande. Den här satsningen möjliggör att vi kan bygga vidare på redan påbörjade insatser inom ramen för fritidskortssatsningen, säger Josefine Åhrman för generalsekreterare Svenskt Friluftsliv.

 

Regeringens nya satsning omfattar totalt 87 miljoner kronor och ska, inom ramen för fritidskortet, stärka kapaciteten hos utförare av fritidsaktiviteter inom idrott, kultur, friluftsliv och barn- och ungdomsorganisationer.

 

Flera av Svenskt Friluftslivs medlemsorganisationer har redan genomfört insatser för att möjliggöra att fler barn och unga ska kunna delta i en friluftsverksamhet. Medlen kommer fortsatt att användas till bland annat rekrytering och utbildning av ledare, samt för att göra det lättare för fler barn och unga att delta i friluftsaktiviteter och förstärka befintliga satsningar.

 

– Alla barn och unga, oavsett bakgrund eller bostadsort, ska ha möjlighet att uppleva naturen och upptäcka glädjen i organiserat och ledarlett friluftsliv, säger Josefine Åhrman.

 

 

Josefine Åhrman sitter och skriver

Ledarkrönika: Att verka i förändringens tid

Vår omvärld förändras snabbare än någonsin. Orosmolnen tornar upp sig både på den globala och den nationella himlen, och förutsättningarna för att planera långsiktigt känns alltmer oförutsägbara. Det ställer krav på oss som individer, på organisationer och inte minst på ledare.

Med kaffekoppen i handen och blicken ut mot världen slås jag av tanken: det enda beständiga just nu är förändringen. Vår omvärld förändras snabbare än någonsin. Orosmolnen tornar upp sig både på den globala och den nationella himlen, och förutsättningarna för att planera långsiktigt känns alltmer oförutsägbara. Det ställer krav på oss som individer, på organisationer och inte minst på ledare.

Att vara ledare i en tid där omvärlden är alltmer osäker, kräver nya perspektiv på ledarskapet: Nyfikenhet, tid för reflektion, samverkan och att våga tänka nytt när gamla lösningar inte längre räcker till, är några av de egenskaper som jag har identifierat.  Förändringen kräver både mod och lyhördhet.

Vi går nu mot ett valår 2026. Redan nu ser vi hur frågor om  grundläggande samhällsfunktioner och trygghet kommer i centrum. Budgetpropositionen, som presenterades för en tid sedan, visar också hur dessa frågor prioriteras. Friluftslivet syns och det gläder oss, men effekterna i kronor och ören är inte lika tydliga.

Samtidigt ser vi hur samhällssatsningarna präglas av kortsiktighet: psykisk hälsa, barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, insatser för äldre – alla viktiga frågor, men bristen på långsiktighet saknas.  

Och i det tomrummet växer en förväntan på civilsamhället. Man kan tolka det på två sätt: dels som en tilltro till kraften i vår rörelse – att vi kan skapa verklig förändring. Men också som ett uttryck för att det finns resurser som snabbt ska ge effekt, utan tillräcklig framförhållning och eftertanke.

Ett konkret exempel på förändringens kraft är regeringens lansering av fritidskortet. Många föreningar har redan ansökt om att bli utförare, och barn och unga börjar nu använda kortet för att skapa en meningsfull fritid. Det är glädjande och helt rätt i tiden.

Men frågan kvarstår: var finns det långsiktiga stödet till civilsamhället? Föreningarna som förväntas erbjuda aktiviteter, ha ledare på plats och tillgång till platser behöver också förutsättningar för att kunna leverera. För ingen vill vara den förälder som tvingas säga till sitt barn att verksamheten är full och att barnet är satt i kö – när kortet lovar möjligheter som verkligheten ännu inte kan uppfylla.

Ingen vet ännu vilken effekt fritidskortet faktiskt kommer att få. Men en sak är säker: satsningen kräver två perspektiv. Det ena är stödet till barn och unga – för att ge fler en rik och meningsfull fritid. Det andra är stödet till de föreningar och ideella krafter som förväntas göra den fritiden möjlig. För utan utförare och ledare, inga aktiviteter. Där vill ingen av oss hamna.

Jag ser med spänning på hur denna satsning kan bidra till att minska stillasittandet, stärka den psykiska hälsan och skapa ett samhälle där rörelse och gemenskap blir självklar del av vår folkhälsa.

Friluftsrörelsen är en rörelse att räkna med. Vi rör oss, utvecklas och anpassar oss efter tidens behov. Idag står vi inför ett vägskäl – där förändring inte längre är något som sker vid sidan av, utan något som genomsyrar allt. Jag är stolt över att få representera en rörelse som möter omvärldens förändringar med stort mod.

För när världen skiftar – då måste också vi förflytta oss. Inte för att överleva, utan för att fortsätta göra skillnad.

//Josefine Åhrman,
generalsekreterare, Svenskt Friluftsliv

Mathias Mellgren

Regeringens budget lyfter friluftslivet – men satsningarna räcker inte

Regeringen lyfter i sitt budgetförslag fram friluftslivet och civilsamhällets betydelse för hälsa, hållbar samhällsutveckling och beredskap – något vi på Svenskt Friluftsliv delar fullt ut. Samtidigt saknas en tydlig ambitionshöjning i de ekonomiska satsningarna som behövs för att möta de utmaningar vi ser i dagens samhälle.

Regeringen lyfter i sitt budgetförslag fram friluftslivet och civilsamhällets betydelse för hälsa, hållbar samhällsutveckling och beredskap – något vi på Svenskt Friluftsliv delar fullt ut. Samtidigt saknas en tydlig ambitionshöjning i de ekonomiska satsningarna som behövs för att möta de utmaningar vi ser i dagens samhälle.

 

Friluftslivet stärker folkhälsan – men vi skulle kunna göra mer

Vi vet från forskning att regelbundet friluftsliv och naturkontakt minskar risken för en rad stora folksjukdomar, stärker den psykiska hälsan och bidrar till ökad livskvalitet. Ändå ser vi att barn rör sig allt mindre och att andelen unga som vistas i naturen är oroväckande låg. Åtta av tio skolelever når inte Folkhälsomyndighetens rekommendation om en timmes fysisk aktivitet per dag. Att fler kommer ut i naturen är därför inte bara en fritidsfråga – det är en av våra viktigaste folkhälsofrågor.

 

Regeringens satsning på 5 miljoner kronor årligen från 2026 för friluftsliv i socioekonomiskt utsatta områden är ett steg i rätt riktning. Men det räcker inte. Regeringens kommitté för främjande av ökad fysisk aktivitet föreslog i sitt slutbetänkande en fördubbling av anslaget till friluftsorganisationerna, och Folkhälsomyndigheten vill se ett nationellt rörelselyft för hela samhället

 

-”Satsningen på friluftsliv i utsatta områden är ett viktigt steg för att nå fler – nu behöver vi säkerställa att friluftsorganisationerna får förutsättningar att göra skillnad i hela landet,” säger Mathias Mellgren, kommunikations- och påverkansansvarig på Svenskt Friluftsliv.

 

Behov av satsningar på ledarledd verksamhet

Många av våra medlemsorganisationer vill och kan bidra till att minska stillasittandet, stärka den psykiska hälsan och öka samhällets beredskap. Men för att fler barn och unga ska kunna delta i ledarledd verksamhet krävs ökade resurser i form av en ökning av statsbidraget till friluftsorganisationer. Med fler utbildade ledare kan vi skapa fler aktiviteter, och därmed nå både dem som redan är aktiva och de som idag står längst ifrån friluftslivet.

 

Friluftslivet stärker beredskapen men resurser behövs

Sverige genomgår just nu en historisk upprustning av sitt totalförsvar. Regeringen har budgeterat 3 miljarder kronor till att stärka det civila försvaret. Men mitt i denna nationella kraftsamling riskerar en av våra viktigaste civila resurser att förbises, friluftsrörelsen. Grundläggande kunskap och erfarenhet inom friluftsliv är till stor del krisberedskap. Friluftrörelsens organisationer kan och vill bidra till att höja krisberedskapen, för detta krävs resurser vilket saknas i regeringens budget.

 

Skyddad natur och tätortsnära grönområden behöver långsiktiga resurser

Det är positivt att regeringen stärker anslagen till vandringsleder med 50 miljoner och skötsel av nationalparker och naturreservat med lika mycket. Men det är inte alls i nivå med de 750 miljoner som Naturvårdsverket begär och i Miljömålsberedningens förslag från i våras fastslås att det behövs 1,6 miljarder kronor årligen.

 

Satsningarna är bra och nödvändiga, men de utgör bara en mindre del av behovet för att upprätthålla natur- och upplevelsevärdena i Sveriges mest värdefulla natur, vilket också Riksrevisionen påpekar i sin rapport. Behovet är stort och risken är överhängande att naturvärden försvinner och tillgängligheten för människor minskar speciellt i den tätortsnära naturer – som är särskilt viktiga för barn, äldre och personer med begränsade resurser.

 

Friluftslivet är samhällsekonomiskt lönsamt

Stillasittande kostar det svenska samhället upp till 90 miljarder kronor årligen. Varje satsad krona på insatser som främjar fysisk aktivitet och friluftsliv ger nästan fyra kronor tillbaka. Att ge friluftsorganisationerna bättre förutsättningar att bedriva verksamhet är därför inte en kostnad – det är en investering i folkhälsa, livskvalitet och hållbar samhällsutveckling.

-”Det är glädjande att regeringen ser friluftslivets roll för folkhälsan och stärker anslagen till leder och skyddad natur. Men det behövs långsiktiga satsningar som matchar de utmaningar vi står inför, ”säger Mathias Mellgren.


Vår uppmaning

Vi uppmanar regeringen och riksdagens partier att höja ambitionsnivån. En fördubbling av anslaget till friluftsorganisationerna, ökade resurser för att bidra till att höja beredskapen och medel för att skydda och sköta värdefull natur och tätortsnära grönområden är avgörande för att friluftslivets fulla potential ska tas till vara – för hälsan, för miljön och för samhällets beredskap.

Vill du stärka Sveriges friluftsrörelse? Bli vår Friluftskonsulent!

Svenskt Friluftsliv söker nu en engagerad och initiativrik Friluftskonsulent för ett vikariat. Här får du möjlighet att stödja våra 28 medlemsorganisationer och bidra till ett aktivt och tillgängligt friluftsliv för alla.

Svenskt Friluftsliv söker nu en engagerad och initiativrik Friluftskonsulent för ett vikariat. Här får du möjlighet att stödja våra 28 medlemsorganisationer och bidra till ett aktivt och tillgängligt friluftsliv för alla.

Om rollen

Som Friluftskonsulent blir du en nyckelperson i arbetet med att utveckla, samordna och inspirera friluftsrörelsen.

Du arbetar både uppsökande och stödjande gentemot medlemsorganisationerna och samarbetar med externa aktörer.

En viktig del av tjänsten är den administrativa hanteringen av statsanslaget, där du säkerställer att medel fördelas korrekt, transparent och i enlighet med gällande förordningar.

Exempel på arbetsuppgifter

  • Stödja och samverka med medlemsorganisationerna i deras utvecklingsarbete.
  • Driva och följa upp riktade regeringsuppdrag, såsom:
    • Friluftsliv för äldre
    • Friluftsliv för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF)
    • Insatser kopplat till psykisk hälsa
  • Ansvara för administration, dokumentation och uppföljning av statsanslaget.


Vi söker dig som

  • Har eftergymnasial utbildning inom exempelvis statsvetenskap, ekonomi, miljö/friluftsliv eller annan utbildning som vi bedömer likvärdig, alternativt motsvarande dokumenterad arbetslivserfarenhet.
  • Har mycket goda kunskaper i svenska, både i tal och skrift.
  • Har erfarenhet av administration, hantering av bidrag och samverkan inom ideell sektor eller offentlig verksamhet.
  • Har god förståelse för det organiserade friluftslivets betydelse och vill bidra till dess utveckling.
  • Är strukturerad, kommunikativ och har förmåga att bygga förtroendefulla relationer.
  • Har vana att arbeta med riktlinjer, förordningar och ekonomisk uppföljning.


Vi erbjuder

  • Ett meningsfullt arbete där du gör skillnad för både människor och natur.
  • Flexibla arbetstider och friskvårdsbidrag.
  • Stora möjligheter att påverka och utveckla friluftslivet i Sverige.
  • Ett engagerat kansli och nära samarbete med medlemsorganisationerna.


Placering:
Vasagatan 10, Stockholm, med möjlighet till visst distansarbete
Tillträde: Snarast eller enligt överenskommelse
Vikariat: Heltid, vikariat t.o.m. 30 september 2026, anställningen omfattas av kollektivavtal via arbetsgivaralliansen
Ansökan: Skicka din ansökan med CV och kort personligt brev till rekrytering@svensktfriluftsliv.se senast 15 oktober 2025. Vi går igenom ansökningar löpande och kan tillsätta tjänsten före sista ansökningsdatum – så hör av dig redan idag!

För frågor om tjänsten:
kontakta Josefine Åhrman, Generalsekreterare Svenskt Friluftsliv, josefine.ahrman@svensktfriluftsliv.se, 073-667 78 87

Josefine Åhrman

Friluftsrörelsen får del av regeringens satsning i utanförskapsområden

Regeringen presenterade igår en satsning på att stärka barns och ungas villkor i utanförskapsområden. Totalt avsätts 147 miljoner kronor för att minska utanförskapet och främja integration, varav 5 miljoner kronor riktas till friluftsorganisationer för att bedriva verksamhet i dessa områden.

Regeringen presenterade igår en satsning på att stärka barns och ungas villkor i utanförskapsområden. Totalt avsätts 147 miljoner kronor för att minska utanförskapet och främja integration, varav 5 miljoner kronor riktas till friluftsorganisationer för att bedriva verksamhet i dessa områden.

”Friluftsliv är en självklar del av människors vardag och kultur – oavsett om det sker organiserat eller spontant. Genom friluftsorganisationernas verksamhet kan vi ge barn och unga både kunskap och gemenskap, och skapa delaktighet som bygger broar för framtiden,” säger Josefine Åhrman, generalsekreterare för Svenskt Friluftsliv.

Svenskt Friluftsliv välkomnar att regeringen ser friluftslivets potential i arbetet mot utanförskap – men konstaterar att behovet av resurser är betydligt större än vad som i dag kan mötas. Friluftsliv stärker folkhälsan, bidrar till integration och ger barn och unga en meningsfull fritid. Samtidigt har Svenskt Friluftsliv en översökningsgrad på 56 procent på det statsanslag som årligen fördelas till medlemsorganisationerna. Det betyder att mer än hälften av de projekt och verksamhet som efterfrågas inte kan genomföras – och att många barn och unga därför inte kan delta i aktiviteter de vill vara med på.

”Det är positivt att regeringen i sitt arbete mot utanförskap tydligt lyfter friluftslivet som en del av lösningen. Våra organisationer ser varje dag vilken skillnad som naturupplevelser och rörelse i naturen gör för barns hälsa, gemenskap och framtidstro. Men verkligheten är att vi i dag tvingas säga nej till många som vill vara med eftersom medlen inte räcker. För att fler barn och unga i utanförskapsområden ska få ta del av friluftslivets möjligheter krävs att satsningarna förstärks – varje krona behövs,” säger Josefine Åhrman, generalsekreterare för Svenskt Friluftsliv.

Medlemsorganisationerna inom Svenskt Friluftsliv når redan i dag hundratusentals barn, unga och vuxna med aktiviteter i naturen. Med ökade resurser kan ännu fler barn få möjlighet att upptäcka friluftslivets kraft – och därigenom bidra till starkare samhällsgemenskap och minskat utanförskap.

Remissvar: delbetänkade Ökad tydlighet, stärkt samverkan – förutsättningar för framtidens utvecklingspolitik

Vi ser att det inom ramen för den nationella friluftspolitiken finns ett stort behov av en starkare struktur och ansvar för friluftslivsarbetet regionalt. I det behovet finns även behov av tydligare mål för att följa upp politiken på det regionala planet, tydligare ansvarsfördelning, uppföljning, utvärdering och styrning.

Vi ser att det inom ramen för den nationella friluftspolitiken finns ett stort behov av en starkare struktur och ansvar för friluftslivsarbetet regionalt. I det behovet finns även behov av tydligare mål för att följa upp politiken på det regionala planet, tydligare ansvarsfördelning, uppföljning, utvärdering och styrning.

 

Många kommuner efterfrågar stöd, samverkan och resurser att utveckla friluftslivsarbetet såväl inom kommunen som över kommungränserna och med regionen. En annat behov rör bättre samverkan med civilsamhällets organisationer i friluftslivsfrågor regionalt. Den regionala utvecklings- och landsbygdspolitiken spelar en viktig roll för att stärka friluftsliv

Läs hela remissvaret här