Aktuellt

Ren på fjället

Regeringen lägger ned Renmarkskommittéen

Efter en tid av turbulent debatt har regeringen beslutat att lägga ner Renmarkskommittéen istället för att förlänga tiden, med hänvisning till betydande kritik som inkom under remissrundan för delbetänkandet tidigare i år. Svenskt Friluftsliv, som representerar två miljoner medlemskap, välkomnar beslutet och betonar vikten av att säkra fjällens tillgänglighet för alla.

Efter en tid av turbulent debatt har regeringen beslutat att lägga ner Renmarkskommittéen istället för att förlänga tiden, med hänvisning till betydande kritik som inkom under remissrundan för delbetänkandet tidigare i år. Svenskt Friluftsliv, som representerar två miljoner medlemskap, välkomnar beslutet och betonar vikten av att säkra fjällens tillgänglighet för alla.

Den parlamentariska Renmarkskommittén har genomgått en stormig period. Det ursprungliga slutbetänkandet, som skulle levereras i maj nästa år, hängde löst. Så sent som i oktober ansökte utredningen om en förlängning med nio månader för att förankra förslagen politiskt. Regeringens beslut att avbryta utredningen innebär nu att ett omtag krävs. Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) kommenterar beslutet

– ”Kritiken har varit betydande och det är tydligt att ett omtag behövs här. Regeringen avser att så snart som möjligt tillsätta en ny utredning av rennäringslagen med nya direktiv.”

Renmarksutredningen tillsattes som en följd av Girjasdomen i Högsta domstolen, som gav samebyn rätt till jakt- och fiskerättigheter i området. Dock mötte det nyligen framlagda delbetänkandet motstånd från tre av fyra Tidöpartier, med reservationer från KD, M och SD. Svenskt Friluftsliv har varit en av remissinstanserna och uttryckt oro för att utredningen i sin nuvarande form skulle leda till inskränkningar av allemansrätten och försämra fjällens tillgänglighet på sikt.

– ” Fjällen är en unik miljö för friluftsliv, där allemansrätten garanterar att människor från hela landet kan njuta av naturupplevelser och aktiviteter som vandring, fiske, jakt, paddling och cykling. För oss är det centralt att denna tillgång inte inskränks, vilket vi befarar på sikt skulle kunna bli en konsekvens om delbetänkandets förslag skulle blivit verklighet.” säger Mathias Mellgren Helge, ansvarig kommunikation och påverkan på Svenskt Friluftsliv.

Med fler än 1,2 miljoner svenskar som fiskar årligen, 300 000 jägare och 700 000 vandrare i fjällmiljön står det klart att fjällens tillgänglighet är av stor betydelse för rekreation, välbefinnande och turism. Svenskt Friluftsliv ser fram emot en ny utredning som säkerställer att den unika allemansrätten bevaras och att samverkan mellan berörda parter stärks så att alla intressen i fjällen tillvaratas.

Länk till vårt remissvar hittar du här. 

Foto på Riksdagens friluftsnätverk

Allemansrätten i fokus när riksdagens friluftsnätverk träffades

Allemansrätten är en förutsättning för friluftsliv och därför är det viktigt att kunskaper om allemansrätten sprids i samhället speciellt till barn och unga. Detta och mycket mer diskuterades på höstens träff i riksdagen.

Allemansrätten är en förutsättning för friluftsliv och därför är det viktigt att kunskaper om allemansrätten sprids i samhället speciellt till barn och unga. Detta och mycket mer diskuterades på höstens träff i riksdagen.

 

Riksdagens friluftsnätverk träffas fyra gånger per år för att lyfta och diskutera aktuella frågor med friluftsrörelsen. Under veckans träff diskuterades allemansrätten och des utmaningar och möjligheter. Våra medlemmar Sportfiskarna och Svenska kanotförbundet berättade hur de jobbar med allemansrätten både brett men också i skolan. En viktig del som togs upp av flera deltagare är vikten av att kunskaper om allemansrätten sprids i samhället speciellt till barn och unga.

 

Denna vecka firas allemansrättens dag den 20 september med aktiviteter över hela landet som utförs av många olika aktörer.

 

Mer information om allemansrätten finns här: https://svensktfriluftsliv.se/allemansratten/

Välbesökt seminarium i Riksdagen när Friluftsnätverket samlades

Tisdagen den 21 maj träffade våra medlemsorganisationer ledamöter i Riksdagens Friluftsnätverk för att diskutera skogens sociala värden och skogen som arena för friluftslivet.

Tisdagen den 21 maj träffade våra medlemsorganisationer ledamöter i Riksdagens Friluftsnätverk för att diskutera skogens sociala värden och skogen som arena för friluftslivet. Gästtalare var professor Peter Fredman som pratade om den senaste forskningen på området.

För friluftslivet är skogen en av de viktigaste arenorna och eftersom 70% av Sveriges yta är täckt av skog även den största. En arena som är öppen för alla året runt tack vare allemansrätten och som bidrar till många positiva effekter på den fysiska och psykiska hälsan.

Under seminariet belystes att intressena i och för skogen är många och att skogens värde är högt, inte bara för bevarande biologisk mångfald, komponent i den gröna omställningen, virke till möbler, massa till papper eller energikälla utan också en förutsättning för friluftslivet. Just därför behövs skogens sociala värden vara ett mål i skogspolitiken tillsammans med de befintliga målen för produktion och miljö.

Barn som sitter vid ett träd

10 miljoner kronor till Svenskt Friluftsliv för införande av fritidskortet

Regeringen har idag beslutat att ge 10 miljoner kronor till Svenskt Friluftsliv för insatser som möjliggör införandet av Fritidskortet för barn och unga.

Regeringen har idag beslutat att ge 10 miljoner kronor till Svenskt Friluftsliv för insatser som möjliggör införandet av Fritidskortet för barn och unga.

När fritidskortet införs under 2025 kommer omkring en miljon barn och unga få bättre möjlighet till en meningsfull och aktiv fritid genom föreningslivet. Friluftsaktiviteter är några av alla de aktiviteter som kommer att ingå i fritidskortets aktivitetsutbud och målgruppen är de barn och unga som sällan eller inte alls deltar i organiserade fritidsaktiviteter.

Idag engagerar det organiserade friluftslivet omkring 300 000 barn och unga i verksamheter över hela landet. Genom dessa insatser ges friluftslivets organisationer förutsättningar att förbereda sig inför lanseringen av Fritidskortet. Det ger fler barn och unga möjlighet att ta del av organiserade friluftsaktiviteter.

-Jag är glad över att regeringen har lyssnat till civilsamhällets behov av ett ekonomiskt stöd i den här stora och viktiga satsningen. Genom ett omställningsstöd kan vi möjliggöra för fler barn och unga att ta del av ledarledda aktiviteter inom friluftslivet, säger Josefine Åhrman, generalsekreterare på Svenskt Friluftsliv.

Dessa medel kommer att fördelas mellan de friluftsorganisationer som är aktuella för fritidskortet och ska gå till att stärka verksamheten hos organisationerna för att kunna ta emot fler barn och unga. Framförallt de barn som är prioriterade inom fritidskortet – barn i ekonomiskt utsatta hushåll samt barn med funktionsvariationer.

-För att fritidskortet ska nå fler barn och unga behöver vi skapa rätt förutsättningar både för föreningarna och barnen, vilket dessa 10 miljoner kronor kommer att kunna bidra till under 2024, säger Josefine Åhrman.

Vad är Fritidskortet?

Fritidskortet ska ge barn och unga i åldrarna 8–16 år ökad tillgång till idrott, kultur, friluftsliv och annat föreningsliv. Det ska innehålla ett värde som kan användas som betalning för fritidsaktiviteter inom till exempel idrottsrörelsen, friluftsorganisationer och andra organisationer inom civilsamhället och kulturområdet. Beloppets storlek kommer att ha en differentierad utformning för att särskilt stötta barn och unga i socioekonomiskt utsatta hushåll att ta del av fritidsaktiviteter. Barn och unga med funktionsnedsättning eller andra behov av särskilt stöd ska uppmärksammas så att fritidskortet kommer dem till godo i lika stor utsträckning som för andra barn och unga. Fritidskortet väntas införas under 2025.

Foto på Jessika Roswall. Josefin Åhrman och Elisabeth Rytterström

Nordisk friluftsstrategi och samarbete i fokus

Under onsdagen träffade Svenskt Friluftslivs generalsekreterare Josefine Åhrman och Elisabeth Rytterström EU-minister Jessica Roswall för att ge våra synpunkter inför framtagandet av en nordisk friluftsstrategi och diskutera fortsättningen framåt.

Under onsdagen träffade Svenskt Friluftslivs generalsekreterare Josefine Åhrman och Elisabeth Rytterström EU-minister Jessika Roswall för att ge våra synpunkter inför framtagandet av en nordisk friluftsstrategi och diskutera fortsättningen framåt.

Vi ser också att friluftslivet kan ha en viktig roll i krisberedskapen. Ett bra exempel på detta är Friluftsfrämjandets projekt Krisvis som finansierats av MSB som ger människor grundläggande kunskaper i friluftsliv, något som många gånger är samma som god krisberedskap. Krisvis – Friluftsfrämjandet (friluftsframjandet.se)

Svenskt Friluftsliv jobbar sedan många år för att stärka friluftslivet i Norden. Genom det nordiska friluftsnätverket NON (Network of Outdoor Organisations in the Nordic Countries) samarbetar vi med våra systerorganisationer och har sedan tidigare tagit fram en handlingsplan för arbetet.

Inom Nordiska rådet har man länge diskuterat att skapa en nordisk strategi och nu har utskottet för kunskap och kultur rekommenderat ministerrådet att ta fram en sådan.

Ett stort och viktigt steg för friluftslivet i Norden.

Projektet

Det tvååriga projektet finansierades av Nordiska ministerrådet och har genomfört fyra seminarier med det ideella friluftslivets organisationer i fyra nordiska länder. Rapporten föreslår en gemensam nordisk handlingsplan för att stärka friluftslivet i Norden, hela rapporten finns att läsa här.

Projektet har kommit fram till följande rekommendationer:

  • Stärka samarbetet mellan friluftsorganisationer i norden
  • Allemansrätten måste värnas
  • Främja friluftsliv I skolan I syfte att öka hälsa och inlärning
  • Förbättra användandet av nature I intregration
  • Ge gröna ytor högre status I stadsplaneringen

Riksdagens friluftsnätverk återuppstår

Riksdagens friluftsnätverk har återuppstått efter att ha varit vilande sedan förra regeringsskiftet. Svenskt Friluftsliv driver nätverket tillsammans med Emma Ahlström Köster, riksdagsledamot från moderaterna och ledamot i kulturutskottet.

Riksdagens friluftsnätverk har återuppstått efter att ha varit vilande sedan förra regeringsskiftet.

Svenskt Friluftsliv driver nätverket tillsammans med Emma Ahlström Köster, riksdagsledamot från moderaterna och ledamot i kulturutskottet.

Nätverket är ett forum för representanter från friluftslivet och riksdagspolitiker med friluftsfrågor på sitt bord att mötas ett par gånger om året och diskutera aktuella friluftsfrågor.

Nätverket träffades sista dagen i januari för att prata om regeringens utredning kring fritidskortet. Trots att fritidskortet innebär många utmaningar är det en satsning som på sikt kan gynna både civilsamhället och befolkningen där strävan är att fler barn och unga får tillgång till en meningsfull fritid.

Medverkade gjorde flera av Svenskt Friluftslivs medlemsorganisationer, Riksidrottsförbundet och ledamöter från nästan alla partier.

Svenskt Friluftsliv vinner mark kring sociala avgifter

Sedan Svenskt Friluftsliv skickade in en dialogfråga till Skatteverket har myndigheten uppdaterat sina villkor på hemsidan och beviljar nu hela Friluftsfrämjandets verksamhet avgiftsfrihet till ideella ledare. Skatteverket konstaterar att det inte är klarlagt om samtliga medlemsorganisationer inom Svenskt Friluftsliv uppmuntrar till regelbunden fysisk aktivitet och bidrar till ökad hälsa på samma sätt som idrottsrörelsen och Friluftsfrämjandet ansetts göra.

Skatteverkets tillämpning av undantag av socialavgiftslagen för ideella ledare

Frågan om likställighet inför socialavgiftslagen har drivits av Svenskt Friluftsliv sedan 2005. Frågan har prövats rättsligt vid ett par tillfällen med varierande utgång – oftast till friluftsorganisationernas nackdel. Friluftsfrämjandet, Region Göteborg drev frågan till regeringsrätten 1996 och fick igenom ett undantag.

Svenskt Friluftsliv har skickat en dialogfråga till Skatteverket genom BDO Mälardalen. Skatteverket konstaterar att det inte är klarlagt om samtliga medlemsorganisationer inom Svenskt Friluftsliv uppmuntrar till regelbunden fysisk aktivitet och bidrar till ökad hälsa på samma sätt som idrottsrörelsen ansetts göra. Läs hela svaret från Skatteverket

I samband med att Svenskt Friluftsliv fick svaret från Skatteverket har myndigheten uppdaterat sina villkor på hemsidan och beviljar nu hela Friluftsfrämjandets verksamhet avgiftsfrihet till ideella ledare. En vinst för friluftslivet. Svenskt Friluftsliv kommer att fortsätta driva frågan i hopp om att fler medlemsorganisationer ska omfattas av avgiftsfrihet.

Läs mer om detta på Skatteverkets hemsida

Svenskt Friluftsliv är mån om en inkluderande syn på fysisk aktivitet och ökad folkhälsa. Den samlade forskningen visar att friluftsliv som innebär regelbunden fysisk aktivitet och kontakt med naturen, leder till tydliga och kraftfulla effekter på den fysiska- och psykiska hälsan och bör därmed likställas i Skatteverkets bedömning.

Vill du fördjupa dig i lagstiftningen, kostnaderna och hur vi på Svenskt Friluftsliv agerat för att få en ändring till stånd – läs mer här.

Foto på malmön

Nybildad referensgrupp om landsbygdspolitiken

Landsbygdernas utveckling är viktig för Sveriges framgång. Därför har regeringen inlett ett arbete för att göra en samlad översyn av landsbygdspolitiken i Sverige. Översynen är en del av regeringens arbete för att hela Sverige ska fungera.

Landsbygdernas utveckling är viktig för Sveriges framgång. Därför har regeringen inlett ett arbete för att göra en samlad översyn av landsbygdspolitiken i Sverige. Översynen är en del av regeringens arbete för att hela Sverige ska fungera.

För att löpande ta in synpunkter och förankra arbetet har det bildats en referensgrupp som vi på Svenskt Friluftsliv deltar i.

Regeringen har valt att hålla referensgruppen förhållandevis liten och i huvudsak bjuda in organisationer som har andra organisationer som medlemmar, eller som på annat sätt har en central position i sin sektor.

Referensgruppen kommer att mötas cirka tre till fyra gånger per år. Första referensgruppsmötet genomfördes 6 december 2023.

Pojke som sitter på en brygga och fiskar

Nationellt hälsoprogram för barn och unga ska ge bättre och mer jämlik hälsa

Regeringen har nyligen beslutat att ta fram ett nationellt hälsoprogram för barn och unga i syfte att främja en bättre och mer jämlik hälsoutveckling i samhället. I förslaget pekas friluftslivet ut som en viktig aktör i arbetet.

Regeringen har nyligen beslutat att ta fram ett nationellt hälsoprogram för barn och unga i syfte att främja en bättre och mer jämlik hälsoutveckling i samhället. I förslaget pekas friluftslivet ut som en viktig aktör i arbetet. Nationellt hälsoprogram för barn och unga ska ge bättre och mer jämlik hälsa – Regeringen.se

  • Vi är glada över att regeringen har identifierat att det organiserade friluftslivet kan bidra till arbetet för en mer jämlik hälsoutveckling hos barn och unga och mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård i Sverige, säger generalsekreterareJosefine Åhrman, för det är verkligen sant! Det organiserade friluftslivet har unika möjligheter att kroka arm med hälso- och sjukvården för att främja rörelse, naturkontakt, inlärning, livsstil och utveckling hos barn och ungdomar genom att vara en erfaren och kompetent utförare av aktiviteter och utbildning med fokus på friluftsliv. På så sätt främjas en jämlik hälsa i den utpekade gruppen. Samverkan mellan hälso- och sjukvården och civilsamhället är nyckeln för att lyckas uppnå en sådan utveckling – det har man tidigare sett i liknande satsningar såsom fysisk aktivitet på recept till vuxna.


Forskning visar också att friluftsbaserade insatser kan främja hälsa och utveckling hos barn och unga, såväl inom skolans som friluftsorganisationers verksamhet.

Läs rapporten om friluftsliv och folkhälsa här.

Socialministern på besök

Socialministern Jakob Forssmed besökte den 9 maj Svenskt Friluftsliv. Vi fick givande och bra samtal.

Socialministern Jakob Forssmed besökte den 9 maj Svenskt Friluftsliv.
Vi samtalade bland annat om;

Vikten av ideella ledare och vilka förutsättningar som krävs för att få fler engagerade ledare in i friluftslivet.

Fritidskortet och dess möjligheter men också vilka utmaningar som kommer med det bland annat avsaknaden av väsentlig infrastruktur.

Sist men absolut inte minst samtalade vi om friluftsanslaget. Trots att de organiserade friluftslivet har ca 1,8 miljoner medlemskap, hälften så stora som idrottsrörelsen med sina ca 3,3 miljoner medlemskap. Så får friluftslivet knappt 5% motsvarande idrottsrörelsens statliga stöd.