Friluftspolitik-arkiv - Svenskt Friluftsliv

Moderaterna lyfter friluftslivet – Nu hoppas vi att fler partier följer efter

27 januari 2026

Moderaternas presenterade idag ett friluftspolitiskt program. Det är ett positivt tecken på att friluftslivet nu ses som en viktig del av arbetet med folkhälsa, skola, naturvård och civil beredskap. Att ett riksdagsparti samlar sina tankar och förslag i ett samlat program är i sig ett steg framåt och visar att området tas på allt större allvar.

Fotograf är Björn Jansson / Moderaterna

Moderaternas presenterade idag ett friluftspolitiskt program. Det är ett positivt tecken på att friluftslivet nu ses som en viktig del av arbetet med folkhälsa, skola, naturvård och civil beredskap. Att ett riksdagsparti samlar sina tankar och förslag i ett samlat program är i sig ett steg framåt och visar att området tas på allt större allvar.

Samtidigt blir nästa fas avgörande. För att de goda ambitionerna ska få verklig betydelse behövs tydliga prioriteringar, långsiktiga beslut och en finansiering som motsvarar målen.

Att Moderaterna nu presenterar ett friluftspolitiskt program är ett betydelsefullt steg framåt. Nu hoppas vi att fler partier följer efter och tydliggör sina ambitioner för friluftslivet inför valet i höst. Med gemensamma krafter kan vi skapa de förutsättningar som krävs för att friluftslivet ska bidra fullt ut till ett hållbart, hälsosamt och motståndskraftigt samhälle. Säger Josefine Åhrman, generalsekreterare Svenskt Friluftsliv

Moderaterna lyfter bland annat möjligheten att stärka naturens roll inom vård och omsorg, exempelvis genom att inkludera friluftsliv i Fysisk aktivitet på recept. Det är en lovande inriktning. Forskningen visar tydligt att friluftsliv främjar både fysisk och psykisk hälsa. För att förslaget ska bli mer än en intention krävs dock tydliga uppdrag till ansvariga myndigheter samt modeller som gör det enkelt för vården att använda sig av friluftsorganisationernas kompetens.

Även när det gäller skötseln av värdefull natur är utmaningen tydlig. Samtidigt som allt fler vistas i naturen har resurserna för att ta hand om våra naturreservat och nationalparker minskat. Konsekvenserna av den bristande finansiering pekar Riksrevisionen på i sin granskning och förslaget från Miljömålsberedningen om att årligen tillföra 1,6 miljarder till förvaltningen, är en bra början. I dag är budgeten betydligt lägre, vilket riskerar både naturvärden och människors tillgång till väl fungerande naturområden. För att komma vidare behövs långsiktiga och stabila förutsättningar.

Moderaternas vilja att se över friluftsorganisationernas villkor i relation till idrotten är också ett välkommet initiativ. Friluftsorganisationerna når mängder av människor och bidrar till både folkhälsa, integration, utbildning och beredskap, men ofta med sämre ekonomiska förutsättningar än idrottsrörelsen. Likvärdiga villkor och förutsägbara anslag skulle skapa bättre möjligheter att möta det växande intresset för friluftsliv.

Moderaternas ambition att se över förutsättningarna för friluftslivets organisationer i relation till idrotten är ett viktigt erkännande. Friluftsorganisationerna når hundratusentals människor varje år och bidrar till folkhälsa, integration och beredskap. Säger Josefine Åhrman

Förslagen om obligatoriska friluftsdagar och stärkt undervisning om allemansrätten är tydliga och viktiga. För att nå hela vägen krävs dock att lärare får de resurser och den kompetens som behövs för att omsätta intentionerna i praktiken.

Det är särskilt positivt att Moderaterna lyfter friluftsrörelsens roll i civil beredskap och totalförsvar. Organisationernas lokala närvaro och praktiska kunskap är en stark resurs vid kriser. För att den potentialen ska tas tillvara behövs dock även här konkretisering: långsiktiga uppdrag, finansiering och nära samverkan med berörda myndigheter.

Sammanfattningsvis markerar programmet att friluftslivets betydelse nu får större politisk tyngd, vilket är glädjande. Inför valet i höst blir nästa fråga hur ambitionerna omsätts i tydliga beslut och resurser. Det är först då som friluftslivet fullt ut kan få den roll i samhällsutvecklingen som många efterfrågar.

Läs mer om våra frågor: Våra frågor – Svenskt Friluftsliv

Svenskt Friluftsliv visar vägen – lanserar kompass inför valet 2026

24 november 2025

Med mindre än ett år kvar till riksdagsvalet lanserar Svenskt Friluftsliv "Kompass inför valet" – ett politiskt program som visar hur friluftsrörelsen med 28 medlemsorganisationer, nära två miljoner medlemskap och 7 000 lokala föreningar kan vara en del i att bidra till att lösa några av vår tids största samhällsutmaningar. Friluftslivet stärker vår fysiska och psykiska hälsa, höjer den civila beredskapen och skapar sammanhållning.

Med mindre än ett år kvar till riksdagsvalet lanserar Svenskt Friluftsliv ”Kompass inför valet” – ett politiskt program som visar hur friluftsrörelsen med 28 medlemsorganisationer, nära två miljoner medlemskap och 7 000 lokala föreningar kan vara en del i att bidra till att lösa några av vår tids största samhällsutmaningar. Friluftslivet stärker vår fysiska och psykiska hälsa, höjer den civila beredskapen och skapar sammanhållning.

Sverige är ett friluftsland. Våra skogar, fjäll, sjöar och kuster är mer än bara vackra landskap – de är en del av vår identitet. Vår kompass är en uppmaning till politiken att ge oss bättre förutsättningar så att vi kan nu ut till ännu fler.

-Vår kompass inför valet visar politikerna vad som måste göras för att friluftsrörelsen ska kunna bidra fullt ut till ett starkt och sammanhållet Sverige, Säger Josefine Åhrman, generalsekreterare på Svenskt Friluftsliv.

Den enskilt viktigaste frågan är finansieringen. Vi fördelar idag ett statsanslag på 97,8 miljoner kronor och en höjning till 200 miljoner skulle ge en direkt effekt på många områden eftersom forskning visar att varje satsad krona på friluftsliv ger fyra kronor tillbaka i ökad samhällsnytta.

Svenskt Friluftslivs prioriterade frågor och rekommendationer inför valet 2026 är:

Stärkta resurser för friluftsorganisationer
Höj statsanslaget till 200 miljoner kronor per år och utöka undantaget i socialavgiftslagen att omfatta även ledare i friluftsorganisationer.
Friluftsliv i skolan
Återinför obligatoriska friluftsdagar i grundskolan och säkerställ lärarnas kompetens inom utomhuspedagogik.
Civil beredskap
Inkludera friluftsorganisationerna i det civila beredskapsarbetet och ge långsiktiga förutsättningar för det organiserade friluftslivet.
Tillgång till natur och friluftsmiljöer
Säkra skötsel och utveckling av naturreservat, nationalparker och tätortsnära natur.
Folkhälsa
Stärk främst barns och ungas naturkontakt och främja fysisk aktivitet inom vård och omsorg i samverkan med friluftsorganisationerna.
Strandskyddet
Säkerställ tillgängligheten för friluftsliv vid våra stränder och vatten.

Läs mer här

Både ljusglimtar och orosmoln i riksdagens motioner

22 oktober 2025

”En ökning av anslaget till friluftsrörelsen organisationer skulle möjliggöra att fler kommer ut i naturen och får del av alla de positiva samhällseffekter det ger i form av att stärkt folkhälsa, höjd krisberedskap och ökat intresse för naturen.” säger Mathias Mellgren, kommunikation och påverkansansvarig på Svenskt Friluftsliv.

Riksdagens allmänna motionstid är avslutad och det finns både ljusglimtar och orosmoln i de 63 av 3 734 motioner som nämner friluftsliv.

Den viktigaste frågan för friluftsrörelsen är att det årliga anslaget till friluftsorganisationerna höjs. Alla partier utom S vill höja anslaget i sina budgetmotioner och mest frikostiga är MP som går på statliga Kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitets linje om en fördubbling från dagens 98 till 200 miljoner. Regeringen föreslår en höjning av anslaget med 5 miljoner.

En annan viktig fråga är att friluftsdagarna återinförs i grundskolan. Samtliga oppositionspartier och KD skriver enskilda motioner om ökade satsningar på friluftsdagar. SD har tidigare år motionerat om detsamma men lägger inga kommittémotioner i år. Att barn och unga tidigt får kunskap och erfarenhet inom friluftsliv och mer tid i naturen har positiva effekter på inlärning och bryter stillasittande som är en stor och växande samhällsutmaning.

Alla oppositionspartier höjer i sina budgetmotioner ambitionsnivån och vill satsa mer resurser än regeringen på friluftsinfrastruktur och skötseln av skyddad natur. Regeringen föreslår en höjning med 50 miljoner för skötsel. Efter år av neddragningar är behovet stort och tillgängligheten har minskat när grillplatser försvinner, broar är trasiga och leder växer igen.

Nästa år är det valår och alla partier slipar just nu på sina valmanifest och kandidaterna letar efter profilfrågor för att locka till sig röster. Det blir spännande att följa valrörelsen och att fortsätta jobba för att ännu fler kommer ut i skogen, fjället eller vattnet och ta del av allt det positiva det ger.

10 miljoner till Svenskt Friluftsliv – fler barn och unga ska upptäcka friluftslivet

17 oktober 2025

Svenskt Friluftsliv tilldelas 10 miljoner kronor i statliga medel för att ge ännu fler barn och unga möjligheten att ha en aktiv och meningsfull fritid i gemenskap med andra.

Svenskt Friluftsliv tilldelas 10 miljoner kronor i statliga medel för att ge ännu fler barn och unga möjligheten att ha en aktiv och meningsfull fritid i gemenskap med andra.

– Att vi får ökade resurser för att fortsätta förstärka det arbete som görs inom det organiserade friluftslivet är glädjande. Den här satsningen möjliggör att vi kan bygga vidare på redan påbörjade insatser inom ramen för fritidskortssatsningen, säger Josefine Åhrman för generalsekreterare Svenskt Friluftsliv.

Regeringens nya satsning omfattar totalt 87 miljoner kronor och ska, inom ramen för fritidskortet, stärka kapaciteten hos utförare av fritidsaktiviteter inom idrott, kultur, friluftsliv och barn- och ungdomsorganisationer.

Flera av Svenskt Friluftslivs medlemsorganisationer har redan genomfört insatser för att möjliggöra att fler barn och unga ska kunna delta i en friluftsverksamhet. Medlen kommer fortsatt att användas till bland annat rekrytering och utbildning av ledare, samt för att göra det lättare för fler barn och unga att delta i friluftsaktiviteter och förstärka befintliga satsningar.

– Alla barn och unga, oavsett bakgrund eller bostadsort, ska ha möjlighet att uppleva naturen och upptäcka glädjen i organiserat och ledarlett friluftsliv, säger Josefine Åhrman.

Regeringens budget lyfter friluftslivet – men satsningarna räcker inte

25 september 2025

Regeringen lyfter i sitt budgetförslag fram friluftslivet och civilsamhällets betydelse för hälsa, hållbar samhällsutveckling och beredskap – något vi på Svenskt Friluftsliv delar fullt ut. Samtidigt saknas en tydlig ambitionshöjning i de ekonomiska satsningarna som behövs för att möta de utmaningar vi ser i dagens samhälle.

Friluftslivet stärker folkhälsan – men vi skulle kunna göra mer

Vi vet från forskning att regelbundet friluftsliv och naturkontakt minskar risken för en rad stora folksjukdomar, stärker den psykiska hälsan och bidrar till ökad livskvalitet. Ändå ser vi att barn rör sig allt mindre och att andelen unga som vistas i naturen är oroväckande låg. Åtta av tio skolelever når inte Folkhälsomyndighetens rekommendation om en timmes fysisk aktivitet per dag. Att fler kommer ut i naturen är därför inte bara en fritidsfråga – det är en av våra viktigaste folkhälsofrågor.

Regeringens satsning på 5 miljoner kronor årligen från 2026 för friluftsliv i socioekonomiskt utsatta områden är ett steg i rätt riktning. Men det räcker inte. Regeringens kommitté för främjande av ökad fysisk aktivitet föreslog i sitt slutbetänkande en fördubbling av anslaget till friluftsorganisationerna, och Folkhälsomyndigheten vill se ett nationellt rörelselyft för hela samhället.

-”Satsningen på friluftsliv i utsatta områden är ett viktigt steg för att nå fler – nu behöver vi säkerställa att friluftsorganisationerna får förutsättningar att göra skillnad i hela landet,” säger Mathias Mellgren, kommunikations- och påverkansansvarig på Svenskt Friluftsliv.

Behov av satsningar på ledarledd verksamhet

Många av våra medlemsorganisationer vill och kan bidra till att minska stillasittandet, stärka den psykiska hälsan och öka samhällets beredskap. Men för att fler barn och unga ska kunna delta i ledarledd verksamhet krävs ökade resurser i form av en ökning av statsbidraget till friluftsorganisationer. Med fler utbildade ledare kan vi skapa fler aktiviteter, och därmed nå både dem som redan är aktiva och de som idag står längst ifrån friluftslivet.

Friluftslivet stärker beredskapen men resurser behövs

Sverige genomgår just nu en historisk upprustning av sitt totalförsvar. Regeringen har budgeterat 3 miljarder kronor till att stärka det civila försvaret. Men mitt i denna nationella kraftsamling riskerar en av våra viktigaste civila resurser att förbises, friluftsrörelsen. Grundläggande kunskap och erfarenhet inom friluftsliv är till stor del krisberedskap. Friluftrörelsens organisationer kan och vill bidra till att höja krisberedskapen, för detta krävs resurser vilket saknas i regeringens budget.

Skyddad natur och tätortsnära grönområden behöver långsiktiga resurser

Det är positivt att regeringen stärker anslagen till vandringsleder med 50 miljoner och skötsel av nationalparker och naturreservat med lika mycket. Men det är inte alls i nivå med de 750 miljoner som Naturvårdsverket begär och i Miljömålsberedningens förslag från i våras fastslås att det behövs 1,6 miljarder kronor årligen.

Satsningarna är bra och nödvändiga, men de utgör bara en mindre del av behovet för att upprätthålla natur- och upplevelsevärdena i Sveriges mest värdefulla natur, vilket också Riksrevisionen påpekar i sin rapport. Behovet är stort och risken är överhängande att naturvärden försvinner och tillgängligheten för människor minskar speciellt i den tätortsnära naturer – som är särskilt viktiga för barn, äldre och personer med begränsade resurser.

Friluftslivet är samhällsekonomiskt lönsamt

Stillasittande kostar det svenska samhället upp till 90 miljarder kronor årligen. Varje satsad krona på insatser som främjar fysisk aktivitet och friluftsliv ger nästan fyra kronor tillbaka. Att ge friluftsorganisationerna bättre förutsättningar att bedriva verksamhet är därför inte en kostnad – det är en investering i folkhälsa, livskvalitet och hållbar samhällsutveckling.

-”Det är glädjande att regeringen ser friluftslivets roll för folkhälsan och stärker anslagen till leder och skyddad natur. Men det behövs långsiktiga satsningar som matchar de utmaningar vi står inför, ”säger Mathias Mellgren.

Vår uppmaning

Vi uppmanar regeringen och riksdagens partier att höja ambitionsnivån. En fördubbling av anslaget till friluftsorganisationerna, ökade resurser för att bidra till att höja beredskapen och medel för att skydda och sköta värdefull natur och tätortsnära grönområden är avgörande för att friluftslivets fulla potential ska tas till vara – för hälsan, för miljön och för samhällets beredskap.

Moderaterna tar initiativ till ett friluftspolitiskt program

5 mars 2025

Moderaterna har inlett arbetet med att ta fram ett friluftspolitiskt program för att stärka och utveckla friluftslivet i Sverige. Svenskt Friluftsliv välkomnar initiativet och är tacksamma för att Moderaterna lyssnat på våra inspel och bjudit in oss och friluftsrörelsen i samtal.

Moderaterna har inlett arbetet med att ta fram ett friluftspolitiskt program för att stärka och utveckla friluftslivet i Sverige.

Programmet ska adressera viktiga frågor som folkhälsa, naturturism, allemansrätt, beredskap och hur fler ska få möjlighet att uppleva naturen. Även friluftslivets roll i skolan, tillgänglighet till tätortsnära naturområden och hållbar utveckling står i fokus. Detta är frågor som vi driver och gett våra inspel till och det är glädjande att friluftsrörelsens organisationer ses som en viktig del av lösningen.

Svenskt Friluftsliv välkomnar initiativet och är tacksamma för att Moderaterna lyssnat på våra inspel och bjudit in oss och friluftsrörelsen i samtal. Friluftslivet spelar en central roll för både människors välmående och samhällets utveckling, och vi ser fram emot att bidra med vår kunskap och erfarenhet för att säkerställa att friluftslivets värde får en stark plats i politiken.

Vi kommer att följa processen noga och ser fram emot konkreta förslag som stärker friluftslivet och skapar bättre förutsättningar för både dagens och framtida generationer att ta del av den svenska naturen.

M: Sverige behöver en stark och hållbar friluftspolitik – Altinget.se

1 miljon kronor till statistik om friluftsliv

22 januari 2025

Folkhälsomyndigheten får en miljon kronor till uppdraget att ta fram statistik om friluftslivet för att kunna följa olika gruppers friluftsutövande utifrån faktorer såsom kön, hälsa, ålder och socioekonomi.

I Folkhälsomyndighetens regeringsbrev för 2025 får myndigheten i uppdrag att ta fram statistik om friluftslivet för att kunna följa olika gruppers friluftsutövande utifrån faktorer såsom kön, hälsa, ålder och socioekonomi. För uppdraget får Folkhälsomyndigheten använda en miljon kronor.

Dessutom har Boverket fått i uppdrag att ge kommuner vägledning i deras arbete med planering för att bidra till mer tätortsnära natur. På detta sätt främjas friluftsliv och välbefinnande i vardagen eftersom det sedan länge är känt att vistelse i naturen har positiva effekter på fysisk och psykisk hälsa.

– Det finns stora hälsoutmaningar i Sverige där till exempel stillasittandet och psykisk ohälsa ökar. Vi vet att naturen kan ha positiva effekter för både vår psykiska och fysiska hälsa och vi vill möjliggöra för fler att hittar ut i naturen. Därför får Folkhälsomyndigheten i uppdrag att öka kunskapen om friluftslivet i Sverige så att vi bättre kan främja friluftsliv och fysisk aktivitet, säger socialminister Jakob Forssmed.

-Satsningar på att öka kunskapen om alla positiva effekter som friluftsliv ger är välkomna. Därför är det glädjande att regeringen nu satsar det på detta område. Friluftsrörelsen är en viktig del av lösningen och kan bidra till att stärka folkhälsan.” Säger Josefine Åhrman, generalsekreterare Svenskt Friluftsliv

Läs mer här: https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2025/01/uppdrag-for-att-framja-manniskors-livskvalitet-halsa-och-mojligheter-till-friluftsliv/

Regeringen lägger ned Renmarkskommittéen

8 november 2024

Efter en tid av turbulent debatt har regeringen beslutat att lägga ner Renmarkskommittéen istället för att förlänga tiden, med hänvisning till betydande kritik som inkom under remissrundan för delbetänkandet tidigare i år. Svenskt Friluftsliv, som representerar två miljoner medlemskap, välkomnar beslutet och betonar vikten av att säkra fjällens tillgänglighet för alla.

Den parlamentariska Renmarkskommittén har genomgått en stormig period. Det ursprungliga slutbetänkandet, som skulle levereras i maj nästa år, hängde löst. Så sent som i oktober ansökte utredningen om en förlängning med nio månader för att förankra förslagen politiskt. Regeringens beslut att avbryta utredningen innebär nu att ett omtag krävs. Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) kommenterar beslutet

– ”Kritiken har varit betydande och det är tydligt att ett omtag behövs här. Regeringen avser att så snart som möjligt tillsätta en ny utredning av rennäringslagen med nya direktiv.”

Renmarksutredningen tillsattes som en följd av Girjasdomen i Högsta domstolen, som gav samebyn rätt till jakt- och fiskerättigheter i området. Dock mötte det nyligen framlagda delbetänkandet motstånd från tre av fyra Tidöpartier, med reservationer från KD, M och SD. Svenskt Friluftsliv har varit en av remissinstanserna och uttryckt oro för att utredningen i sin nuvarande form skulle leda till inskränkningar av allemansrätten och försämra fjällens tillgänglighet på sikt.

– ” Fjällen är en unik miljö för friluftsliv, där allemansrätten garanterar att människor från hela landet kan njuta av naturupplevelser och aktiviteter som vandring, fiske, jakt, paddling och cykling. För oss är det centralt att denna tillgång inte inskränks, vilket vi befarar på sikt skulle kunna bli en konsekvens om delbetänkandets förslag skulle blivit verklighet.” säger Mathias Mellgren Helge, ansvarig kommunikation och påverkan på Svenskt Friluftsliv.

Med fler än 1,2 miljoner svenskar som fiskar årligen, 300 000 jägare och 700 000 vandrare i fjällmiljön står det klart att fjällens tillgänglighet är av stor betydelse för rekreation, välbefinnande och turism. Svenskt Friluftsliv ser fram emot en ny utredning som säkerställer att den unika allemansrätten bevaras och att samverkan mellan berörda parter stärks så att alla intressen i fjällen tillvaratas.

Länk till vårt remissvar hittar du här.

Allemansrätten i fokus när riksdagens friluftsnätverk träffades

18 september 2024

Allemansrätten är en förutsättning för friluftsliv och därför är det viktigt att kunskaper om allemansrätten sprids i samhället speciellt till barn och unga. Detta och mycket mer diskuterades på höstens träff i riksdagen.

Riksdagens friluftsnätverk träffas fyra gånger per år för att lyfta och diskutera aktuella frågor med friluftsrörelsen. Under veckans träff diskuterades allemansrätten och des utmaningar och möjligheter. Våra medlemmar Sportfiskarna och Svenska kanotförbundet berättade hur de jobbar med allemansrätten både brett men också i skolan. En viktig del som togs upp av flera deltagare är vikten av att kunskaper om allemansrätten sprids i samhället speciellt till barn och unga.

Denna vecka firas allemansrättens dag den 20 september med aktiviteter över hela landet som utförs av många olika aktörer.

Mer information om allemansrätten finns här: https://svensktfriluftsliv.se/allemansratten/

Välbesökt seminarium i Riksdagen när Friluftsnätverket samlades

23 maj 2024

Tisdagen den 21 maj träffade våra medlemsorganisationer ledamöter i Riksdagens Friluftsnätverk för att diskutera skogens sociala värden och skogen som arena för friluftslivet.

Tisdagen den 21 maj träffade våra medlemsorganisationer ledamöter i Riksdagens Friluftsnätverk för att diskutera skogens sociala värden och skogen som arena för friluftslivet. Gästtalare var professor Peter Fredman som pratade om den senaste forskningen på området.

För friluftslivet är skogen en av de viktigaste arenorna och eftersom 70% av Sveriges yta är täckt av skog även den största. En arena som är öppen för alla året runt tack vare allemansrätten och som bidrar till många positiva effekter på den fysiska och psykiska hälsan.

Under seminariet belystes att intressena i och för skogen är många och att skogens värde är högt, inte bara för bevarande biologisk mångfald, komponent i den gröna omställningen, virke till möbler, massa till papper eller energikälla utan också en förutsättning för friluftslivet. Just därför behövs skogens sociala värden vara ett mål i skogspolitiken tillsammans med de befintliga målen för produktion och miljö.

Aktuellt