Hoppa till innehåll
Med kaffekoppen i handen och blicken ut mot världen slås jag av tanken: det enda beständiga just nu är förändringen. Vår omvärld förändras snabbare än någonsin. Orosmolnen tornar upp sig både på den globala och den nationella himlen, och förutsättningarna för att planera långsiktigt känns alltmer oförutsägbara. Det ställer krav på oss som individer, på organisationer och inte minst på ledare.
Att vara ledare i en tid där omvärlden är alltmer osäker, kräver nya perspektiv på ledarskapet: Nyfikenhet, tid för reflektion, samverkan och att våga tänka nytt när gamla lösningar inte längre räcker till, är några av de egenskaper som jag har identifierat. Förändringen kräver både mod och lyhördhet.
Vi går nu mot ett valår 2026. Redan nu ser vi hur frågor om grundläggande samhällsfunktioner och trygghet kommer i centrum. Budgetpropositionen, som presenterades för en tid sedan, visar också hur dessa frågor prioriteras. Friluftslivet syns och det gläder oss, men effekterna i kronor och ören är inte lika tydliga.
Samtidigt ser vi hur samhällssatsningarna präglas av kortsiktighet: psykisk hälsa, barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, insatser för äldre – alla viktiga frågor, men bristen på långsiktighet saknas.
Och i det tomrummet växer en förväntan på civilsamhället. Man kan tolka det på två sätt: dels som en tilltro till kraften i vår rörelse – att vi kan skapa verklig förändring. Men också som ett uttryck för att det finns resurser som snabbt ska ge effekt, utan tillräcklig framförhållning och eftertanke.
Ett konkret exempel på förändringens kraft är regeringens lansering av fritidskortet. Många föreningar har redan ansökt om att bli utförare, och barn och unga börjar nu använda kortet för att skapa en meningsfull fritid. Det är glädjande och helt rätt i tiden.
Men frågan kvarstår: var finns det långsiktiga stödet till civilsamhället? Föreningarna som förväntas erbjuda aktiviteter, ha ledare på plats och tillgång till platser behöver också förutsättningar för att kunna leverera. För ingen vill vara den förälder som tvingas säga till sitt barn att verksamheten är full och att barnet är satt i kö – när kortet lovar möjligheter som verkligheten ännu inte kan uppfylla.
Ingen vet ännu vilken effekt fritidskortet faktiskt kommer att få. Men en sak är säker: satsningen kräver två perspektiv. Det ena är stödet till barn och unga – för att ge fler en rik och meningsfull fritid. Det andra är stödet till de föreningar och ideella krafter som förväntas göra den fritiden möjlig. För utan utförare och ledare, inga aktiviteter. Där vill ingen av oss hamna.
Jag ser med spänning på hur denna satsning kan bidra till att minska stillasittandet, stärka den psykiska hälsan och skapa ett samhälle där rörelse och gemenskap blir självklar del av vår folkhälsa.
Friluftsrörelsen är en rörelse att räkna med. Vi rör oss, utvecklas och anpassar oss efter tidens behov. Idag står vi inför ett vägskäl – där förändring inte längre är något som sker vid sidan av, utan något som genomsyrar allt. Jag är stolt över att få representera en rörelse som möter omvärldens förändringar med stort mod.
För när världen skiftar – då måste också vi förflytta oss. Inte för att överleva, utan för att fortsätta göra skillnad.
//Josefine Åhrman,
generalsekreterare, Svenskt Friluftsliv
Aktuellt
Ledarkrönika: Att verka i förändringens tid
Regeringens budget lyfter friluftslivet – men satsningarna räcker inte
Regeringen lyfter i sitt budgetförslag fram friluftslivet och civilsamhällets betydelse för hälsa, hållbar samhällsutveckling och beredskap – något vi på Svenskt Friluftsliv delar fullt ut. Samtidigt saknas en tydlig ambitionshöjning i de ekonomiska satsningarna som behövs för att möta de utmaningar vi ser i dagens samhälle.
Friluftslivet stärker folkhälsan – men vi skulle kunna göra mer
Vi vet från forskning att regelbundet friluftsliv och naturkontakt minskar risken för en rad stora folksjukdomar, stärker den psykiska hälsan och bidrar till ökad livskvalitet. Ändå ser vi att barn rör sig allt mindre och att andelen unga som vistas i naturen är oroväckande låg. Åtta av tio skolelever når inte Folkhälsomyndighetens rekommendation om en timmes fysisk aktivitet per dag. Att fler kommer ut i naturen är därför inte bara en fritidsfråga – det är en av våra viktigaste folkhälsofrågor.
Regeringens satsning på 5 miljoner kronor årligen från 2026 för friluftsliv i socioekonomiskt utsatta områden är ett steg i rätt riktning. Men det räcker inte. Regeringens kommitté för främjande av ökad fysisk aktivitet föreslog i sitt slutbetänkande en fördubbling av anslaget till friluftsorganisationerna, och Folkhälsomyndigheten vill se ett nationellt rörelselyft för hela samhället.
-”Satsningen på friluftsliv i utsatta områden är ett viktigt steg för att nå fler – nu behöver vi säkerställa att friluftsorganisationerna får förutsättningar att göra skillnad i hela landet,” säger Mathias Mellgren, kommunikations- och påverkansansvarig på Svenskt Friluftsliv.
Behov av satsningar på ledarledd verksamhet
Många av våra medlemsorganisationer vill och kan bidra till att minska stillasittandet, stärka den psykiska hälsan och öka samhällets beredskap. Men för att fler barn och unga ska kunna delta i ledarledd verksamhet krävs ökade resurser i form av en ökning av statsbidraget till friluftsorganisationer. Med fler utbildade ledare kan vi skapa fler aktiviteter, och därmed nå både dem som redan är aktiva och de som idag står längst ifrån friluftslivet.
Friluftslivet stärker beredskapen men resurser behövs
Sverige genomgår just nu en historisk upprustning av sitt totalförsvar. Regeringen har budgeterat 3 miljarder kronor till att stärka det civila försvaret. Men mitt i denna nationella kraftsamling riskerar en av våra viktigaste civila resurser att förbises, friluftsrörelsen. Grundläggande kunskap och erfarenhet inom friluftsliv är till stor del krisberedskap. Friluftrörelsens organisationer kan och vill bidra till att höja krisberedskapen, för detta krävs resurser vilket saknas i regeringens budget.
Skyddad natur och tätortsnära grönområden behöver långsiktiga resurser
Det är positivt att regeringen stärker anslagen till vandringsleder med 50 miljoner och skötsel av nationalparker och naturreservat med lika mycket. Men det är inte alls i nivå med de 750 miljoner som Naturvårdsverket begär och i Miljömålsberedningens förslag från i våras fastslås att det behövs 1,6 miljarder kronor årligen.
Satsningarna är bra och nödvändiga, men de utgör bara en mindre del av behovet för att upprätthålla natur- och upplevelsevärdena i Sveriges mest värdefulla natur, vilket också Riksrevisionen påpekar i sin rapport. Behovet är stort och risken är överhängande att naturvärden försvinner och tillgängligheten för människor minskar speciellt i den tätortsnära naturer – som är särskilt viktiga för barn, äldre och personer med begränsade resurser.
Friluftslivet är samhällsekonomiskt lönsamt
Stillasittande kostar det svenska samhället upp till 90 miljarder kronor årligen. Varje satsad krona på insatser som främjar fysisk aktivitet och friluftsliv ger nästan fyra kronor tillbaka. Att ge friluftsorganisationerna bättre förutsättningar att bedriva verksamhet är därför inte en kostnad – det är en investering i folkhälsa, livskvalitet och hållbar samhällsutveckling.
-”Det är glädjande att regeringen ser friluftslivets roll för folkhälsan och stärker anslagen till leder och skyddad natur. Men det behövs långsiktiga satsningar som matchar de utmaningar vi står inför, ”säger Mathias Mellgren.
Vår uppmaning
Vi uppmanar regeringen och riksdagens partier att höja ambitionsnivån. En fördubbling av anslaget till friluftsorganisationerna, ökade resurser för att bidra till att höja beredskapen och medel för att skydda och sköta värdefull natur och tätortsnära grönområden är avgörande för att friluftslivets fulla potential ska tas till vara – för hälsan, för miljön och för samhällets beredskap.
Vill du stärka Sveriges friluftsrörelse? Bli vår Friluftskonsulent!
Svenskt Friluftsliv söker nu en engagerad och initiativrik Friluftskonsulent för ett vikariat. Här får du möjlighet att stödja våra 28 medlemsorganisationer och bidra till ett aktivt och tillgängligt friluftsliv för alla.
Om rollen
Som Friluftskonsulent blir du en nyckelperson i arbetet med att utveckla, samordna och inspirera friluftsrörelsen.
Du arbetar både uppsökande och stödjande gentemot medlemsorganisationerna och samarbetar med externa aktörer.
En viktig del av tjänsten är den administrativa hanteringen av statsanslaget, där du säkerställer att medel fördelas korrekt, transparent och i enlighet med gällande förordningar.
Exempel på arbetsuppgifter
- Stödja och samverka med medlemsorganisationerna i deras utvecklingsarbete.
- Driva och följa upp riktade regeringsuppdrag, såsom:
- Friluftsliv för äldre
- Friluftsliv för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF)
- Insatser kopplat till psykisk hälsa
- Ansvara för administration, dokumentation och uppföljning av statsanslaget.
Vi söker dig som
- Har eftergymnasial utbildning inom exempelvis statsvetenskap, ekonomi, miljö/friluftsliv eller annan utbildning som vi bedömer likvärdig, alternativt motsvarande dokumenterad arbetslivserfarenhet.
- Har mycket goda kunskaper i svenska, både i tal och skrift.
- Har erfarenhet av administration, hantering av bidrag och samverkan inom ideell sektor eller offentlig verksamhet.
- Har god förståelse för det organiserade friluftslivets betydelse och vill bidra till dess utveckling.
- Är strukturerad, kommunikativ och har förmåga att bygga förtroendefulla relationer.
- Har vana att arbeta med riktlinjer, förordningar och ekonomisk uppföljning.
Vi erbjuder
- Ett meningsfullt arbete där du gör skillnad för både människor och natur.
- Flexibla arbetstider och friskvårdsbidrag.
- Stora möjligheter att påverka och utveckla friluftslivet i Sverige.
- Ett engagerat kansli och nära samarbete med medlemsorganisationerna.
Placering: Vasagatan 10, Stockholm, med möjlighet till visst distansarbete
Tillträde: Snarast eller enligt överenskommelse
Vikariat: Heltid, vikariat t.o.m. 30 september 2026, anställningen omfattas av kollektivavtal via arbetsgivaralliansen
Ansökan: Skicka din ansökan med CV och kort personligt brev till rekrytering@svensktfriluftsliv.se senast 15 oktober 2025. Vi går igenom ansökningar löpande och kan tillsätta tjänsten före sista ansökningsdatum – så hör av dig redan idag!
För frågor om tjänsten: kontakta Josefine Åhrman, Generalsekreterare Svenskt Friluftsliv, josefine.ahrman@svensktfriluftsliv.se, 073-667 78 87
Friluftsrörelsen får del av regeringens satsning i utanförskapsområden
Regeringen presenterade igår en satsning på att stärka barns och ungas villkor i utanförskapsområden. Totalt avsätts 147 miljoner kronor för att minska utanförskapet och främja integration, varav 5 miljoner kronor riktas till friluftsorganisationer för att bedriva verksamhet i dessa områden.
”Friluftsliv är en självklar del av människors vardag och kultur – oavsett om det sker organiserat eller spontant. Genom friluftsorganisationernas verksamhet kan vi ge barn och unga både kunskap och gemenskap, och skapa delaktighet som bygger broar för framtiden,” säger Josefine Åhrman, generalsekreterare för Svenskt Friluftsliv.
Svenskt Friluftsliv välkomnar att regeringen ser friluftslivets potential i arbetet mot utanförskap – men konstaterar att behovet av resurser är betydligt större än vad som i dag kan mötas. Friluftsliv stärker folkhälsan, bidrar till integration och ger barn och unga en meningsfull fritid. Samtidigt har Svenskt Friluftsliv en översökningsgrad på 56 procent på det statsanslag som årligen fördelas till medlemsorganisationerna. Det betyder att mer än hälften av de projekt och verksamhet som efterfrågas inte kan genomföras – och att många barn och unga därför inte kan delta i aktiviteter de vill vara med på.
”Det är positivt att regeringen i sitt arbete mot utanförskap tydligt lyfter friluftslivet som en del av lösningen. Våra organisationer ser varje dag vilken skillnad som naturupplevelser och rörelse i naturen gör för barns hälsa, gemenskap och framtidstro. Men verkligheten är att vi i dag tvingas säga nej till många som vill vara med eftersom medlen inte räcker. För att fler barn och unga i utanförskapsområden ska få ta del av friluftslivets möjligheter krävs att satsningarna förstärks – varje krona behövs,” säger Josefine Åhrman, generalsekreterare för Svenskt Friluftsliv.
Medlemsorganisationerna inom Svenskt Friluftsliv når redan i dag hundratusentals barn, unga och vuxna med aktiviteter i naturen. Med ökade resurser kan ännu fler barn få möjlighet att upptäcka friluftslivets kraft – och därigenom bidra till starkare samhällsgemenskap och minskat utanförskap.
Remissvar: delbetänkade Ökad tydlighet, stärkt samverkan – förutsättningar för framtidens utvecklingspolitik
Vi ser att det inom ramen för den nationella friluftspolitiken finns ett stort behov av en starkare struktur och ansvar för friluftslivsarbetet regionalt. I det behovet finns även behov av tydligare mål för att följa upp politiken på det regionala planet, tydligare ansvarsfördelning, uppföljning, utvärdering och styrning.
Många kommuner efterfrågar stöd, samverkan och resurser att utveckla friluftslivsarbetet såväl inom kommunen som över kommungränserna och med regionen. En annat behov rör bättre samverkan med civilsamhällets organisationer i friluftslivsfrågor regionalt. Den regionala utvecklings- och landsbygdspolitiken spelar en viktig roll för att stärka friluftsliv
Läs hela remissvaret här
Fira Allemansrättens dag 20 september med oss
Allemansrättens dag är en nationell kampanj som anordnas i samverkan mellan flera aktörer inom friluftsliv som på olika sätt arbetar med att sprida kunskap och hjälper fler att komma ut. Genom dagen vill vi öka kunskapen om allemansrätten så fler ger sig ut i naturen för att njuta och att röra på sig.
Allemansrättens dag är en återkommande temadag där många aktörer samverkar för att öka kunskapen om allemansrätten så fler ger sig ut i naturen för att njuta och att röra på sig.
Tack vare allemansrätten kan du röra dig fritt nästan överallt i naturen, så länge du visar respekt mot natur, djur och medmänniskor. Det finns gott om möjligheter till friluftsliv i Sverige och vi vill att alla ska känna sig välkomna utifrån sina egna förutsättningar. I förlängningen bidrar allemansrätten även till stärkt folkhälsa eftersom utevistelse och friluftsliv ger oss ökat välbefinnande och bättre fysisk och psykisk hälsa.
Genom aktiviteter och dialog kring allemansrätten kan din organisation delta! Kanske har ni aktiviteter under veckan eller på helgen? Kanske vill ni göra någon extragrej just på allemansrättens dag? Oavsett aktivitet kan ni vara med och lyfta allemansrätten lite extra.
Passa på att ta en stund utomhus. Antingen själv, med familj eller vänner, eller varför inte genom en av alla de aktiviteter som genomförs? Om du lägger ut en bild på din naturupplevelse i sociala medier, tagga den gärna med #allemansrättensdag och @svensktfriluftsliv så inspirerar du fler till att ge sig ut!
Läs mer om hur ni kan medverka på Allemansrättens dag för arrangörer – Svenskt Friluftsliv
Allemansrätten en del av Sveriges första kulturkanon
Denna vecka presenterades Sveriges första kulturkanon – en samling av 100 verk och företeelser som haft varaktig betydelse för svensk kultur och samhällsutveckling. Bland dem finns en av våra mest unika traditioner och förutsättningar för friluftslivet: allemansrätten.
Allemansrätten är En grund för friluftslivet och en sedvänja som växt fram under århundraden som ger oss frihet att röra oss i naturen, tälta, plocka bär, svamp och blommor – så länge vi visar hänsyn till natur, djur och markägare. Den är en avgörande förutsättning för friluftslivets utveckling i Sverige och något som gör vår rättskultur särskiljande internationellt.
Att allemansrätten nu lyfts fram som en punkt i kulturkanonen visar dess betydelse långt utanför friluftslivets gränser. Den är inte bara en praktisk frihet, utan också en symbol för gemenskap, tillit och ansvarstagande för vår gemensamma natur.
En rättighet med rötter i historien
Allemansrätten har sina rötter i ett glest befolkat land där rätten för ”alle man” att röra sig i skog och mark tidigt sågs som självklar. Spår av denna frihet finns i äldre lagstiftning, och idag är den nämnd i regeringsformen: ”Alla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten.”
Det är en rätt som är unik i världen – men också en frihet som bygger på ansvar. Tack vare denna balans mellan rättigheter och skyldigheter kan vi fortsätta vandra, cykla, paddla och upptäcka naturen, samtidigt som markägare kan vårda och bruka sin skog.
En stolthet att värna
För oss är det glädjande att se allemansrätten uppmärksammas som en central del av Sveriges kulturarv. Den förenar oss, skapar förutsättningar för hälsa och välbefinnande och ger oss alla tillgång till naturupplevelser – oavsett bakgrund och förutsättningar.
Läs mer om kulturkanonen på regeringens webbplats
Sök statsbidrag för friluftsliv – Ansökan öppen
Sök statsbidrag för friluftsliv – Ansökan öppen
Är ni en riksomfattande friluftsorganisation? Nu kan ni ansöka om statsbidrag. Svenskt Friluftsliv fördelar statsbidrag till friluftslivets organisationer. Syftet är att ge förutsättningar för att människor ska kunna organisera sig för vistelse i naturen och utöva friluftsliv – med allemansrätten som grund.
Genom bidraget ges organisationerna förutsättningar att skapa en verksamhet som når stora grupper av människor och ge fler möjligheten att uppleva naturens värden. Det bidrar till minskat stillasittande, ökad social gemenskap, förbättrad fysisk och psykisk hälsa samt ökad krisberedskap.
Prioriterade områden 2025
I årets ansökningsomgång prioriteras:
- Friluftsliv i förening
- Friluftslivets samhällsnytta
- Ett levande friluftsliv
Vem kan ansöka?
Bidrag kan ges till en friluftsorganisation som:
- är riksomfattande och finns i minst tio län, eller bedriver verksamhet av allmänt intresse för hela samhället
- har bedrivit verksamhet i minst tre år
- är självständig, demokratiskt uppbyggd och öppen för alla
Friluftsliv skapar stora värden
Forskning visar att friluftsliv inte bara stärker hälsa och välbefinnande utan även bidrar till samhällsnytta och lokal ekonomi. Varje satsad krona på friluftsliv kan ge nästan fyra kronor tillbaka i sociala och ekonomiska värden.
Genom statsbidragen kan fler människor ta del av naturupplevelser, utveckla kunskap om miljö och hållbarhet, samt delta i meningsfulla aktiviteter som stärker både individ och samhälle.
Sista datum för ansökan är 30 september.
Läs mer om hur ni ansöker här: https://svensktfriluftsliv.se/bidrag/
Jönköping utses till Sveriges friluftskommun 2025 – en förebild för ett tillgängligt friluftsliv
Jönköpings kommun har utsetts till Sveriges friluftskommun 2025. Utmärkelsen delas ut av Svenskt Friluftsliv, Naturvårdsverket och Sveriges Fritids- och Kulturchefsförening och går i år till en kommun som länge arbetat systematiskt föratt utveckla friluftslivet och göra naturen mer tillgänglig.
Ett särskilt uppmärksammat initiativ är samarbetet med Friluftsfrämjandet riktad till äldre personer med utländsk bakgrund. Genom naturupplevelser kombinerade med språkträning, kunskap om allemansrätten och social gemenskap bidrar satsningen till både hälsa, inkludering och förståelse för naturen.
– Friluftsliv är en källa till både hälsa, gemenskap och livskvalitet. När en kommun på ett målmedvetet sätt sänker trösklarna och gör naturen mer tillgänglig för alla – inte minst för grupper som annars riskerar att stå utanför – visar de vägen för hur friluftslivet kan bidra till ett mer inkluderande och hållbart samhälle. Jönköping kommuns arbete är ett inspirerande exempel som jag hoppas fler kommuner tar efter, säger Josefine Åhrman, generalsekreterare, Svenskt Friluftsliv.
Samtidigt tilldelas Säters kommun utmärkelsen Årets förbättrare, efter att på kort tid ha gjort stora framsteg i sitt strategiska friluftslivsarbete.
Om priset Sveriges friluftskommun
Syftet med priset är att uppmärksamma och inspirera kommuner att prioritera friluftsliv som en viktig samhällsfråga. Utmärkelsen grundar sig på en årlig undersökning som omfattar tre områden: kommunens planering, information och samarbete samt aktiviteter och insatser. Årets enkät innehöll även en bonusfråga om hur kommunerna arbetar med att sänka trösklarna för en specifik målgrupp.
Läs mer om Sveriges friluftskommun hos Naturvårdsverket: Sveriges friluftskommun
Solnedgång, fiske och skärgård – och en färgsprakande höstexplosion!
Augusti går mot sitt slut och jag är precis tillbaka efter en fantastisk sommar i den svenska skärgården. Där kastade jag ivrigt med mitt fiskespö och med betet i vattnet kom ett växande hopp om napp – men trots alla tappra försök var fiskelyckan inget att skryta med den här sommaren förutom några ynka bottennapp.
Ändå kändes varje sekund vid vattnet och ute i naturen som en vinst. För det är något speciellt med att få vara ute, ta in alla dofter och höra fåglarnas sång med skärgårdens vågor mot klippan. Att låta solens sista strålar spegla sig i den stilla viken när den sakta försvann bortom horisonten. Dessa stunder väger mer än väl upp för bristen på napp.
Nu väntar en ny årstid, med nya färger – och en ny politisk verklighet. Vi går in i en intensiv höst där valet rycker allt närmare och där friluftsfrågorna glädjande nog tar allt större plats på den politiska agendan. Att Moderaterna nu arbetar fram ett friluftspolitiskt program visar att våra frågor har fått en helt ny tyngd och innebörd och att vårt arbete bär frukt. Friluftsliv är viktigare än någonsin och en del av lösningen på så många samhällsutmaningar.
Regeringen fortsätter dessutom att prioritera friluftslivet i angelägna områden som främjandet av psykisk hälsa, barn och unga med NPF-diagnoser, folkhälsa och inte minst vikten av friluftsliv för äldre. Det är satsningar som vi inom Svenskt Friluftsliv välkomnar. Tillsammans med våra medlemsorganisationer växer känslan sig allt starkare: Vi är en rörelse att räkna med – Vi tillsammans är friluftsrörelsen! Samtidigt så saknar vi ett ökat långsiktigt stöd, grundförutsättningarna som ger oss förutsättningar att arbeta långsiktigt och hållbart. Det är och kommer att vara det viktigaste frågan för oss framöver.
Hösten blir också spännande på fler fronter. Arbetet med fritidskortets utformning går nu in i en avgörande fas – lanseringsfasen. Samtidigt tar vi viktiga steg i vår digitala utveckling något som kommer att stärka både vår samverkan och vår synlighet. Vi kommer också med ett år kvar till valet att lansera ett paket med vilka frågor vi kommer att driva de kommande åren. På YouTube kommer vi att släppa en reality-serie i fem delar där vi visar upp den bredd som finns inom friluftsrörelsen och att det finns något för alla.
Denna vecka gick Svenskt Friluftslivs flyttlass från Johannesfredsvägen till Vasagatan 10. Det är mer än bara en ny adress – det är en plats där vi hoppas på ännu bättre samverkan och att få träffa er ännu oftare. Kom gärna förbi på en kaffe, prata en stund eller bara häng med oss. Våra dörrar står alltid öppna och som en extra bonus kommer våra medlemsorganisationer att under hösten få möjlighet att använda en alldeles egen poddstudio.
Så nu kör vi igång! En lite kyligare vind har börjat svepa in över landet, men den för med sig en minst lika varm känsla av energi och tillförsikt. Hösten bjuder på färgsprakande träd, ny kraft och ett friluftsliv med starkare röst än någonsin tidigare.
Välkomna tillbaka, det här kommer att bli en händelserik och viktig höst.
Josefin Åhrman
Generalsekreterare, Svenskt Friluftsliv
