Vi är glada att välkomna Paola Wallner som vår nya administrativa assistent!
Paola är utbildad inom hälsopromotion, hälsopsykologi, arbetsmiljö och stresshantering, och har ett stort intresse för friluftsliv, folkhälsa och hållbarhet.
Paola Wallner är 36 år och har tidigare haft olika samordnande roller i sitt arbete med marknadsföring och sociala medier, och ska stödja kansliet med administrativa arbetsuppgifter såsom kontakt med medlemsorganisationer, ansökan för statsanslaget, projektstöd, bokningar och researchinsamling.
– Jag älskar att strukturera och samordna projekt, så det här jobbet känns roligt för mig. Jag ser detta som en chans att arbeta i en verksamhet som bidrar med nytta till människor och samhälle, säger Paola Wallner.
På fritiden går hon gärna på skogspromenad med hunden, men gillar också löpning, skidåkning, yoga och läsning. Hon är ideellt engagerad i en trans- och tjejjour som stöttar unga, och är sugen på att testa vandring som ny friluftssysselsättning.
– Paola är en öppen och social person med hög administrativ förmåga samt en stark känsla för service. Dessutom är hon van att koordinera olika projekt i dialog med många olika människor, vilket kommer vara till stor nytta för oss på kansliet, säger Josefine Åhrman, generalsekreterare.
Paola Wallner börjar på Svenskt Friluftsliv den 1 december.
Aktuellt
Paola Wallner är ny medarbetare på Svenskt Friluftsliv
Ny ansvarig för kommunikation och påverkan
Glada nyheter!
Mathias Mellgren Helge blir ny ansvarig för kommunikation och påverkan hos oss på Svenskt Friluftsliv. I denna nyckelroll kommer han att ha övergripande ansvar för kommunikation och för att driva dialog med politiker, myndigheter och medlemmar, med syftet att höja friluftslivets status i samhället liksom att sänka trösklarna för fler att engagera sig inom det organiserade friluftslivet i framtiden.
Mathias Mellgren Helge är 46 år och uppvuxen i Värmland. Han bor i Stockholm med sin fru och två barn. På fritiden älskar han att vara ut på havet, i skogen och på fjället. Han har åkt Vasaloppet fler än tio gånger, och gillar att fiska.
– Friluftslivet har för mig alltid haft en stark dragningskraft, så den här rollen är som gjord för mig! Jag är mycket glad och tacksam för möjligheten att få vara med och påverka förutsättningarna för friluftsliv och för människor att vara ute i naturen, säger Mathias Mellgren Helge.
Mathias har lång erfarenhet av kommunikation och påverkansarbete. Han kommer närmast från organisationen Företagarna där han arbetat i flera olika roller, bland annat med att bygga upp ett nationellt nätverk för unga företagare, som näringspolitisk expert inom landsbygdsfrågor och ansvarig för arbetet inom branschförbundskansliet med samverkan, kommunikation och politisk påverkan.
– Jag är mycket glad över att välkomna Mathias till oss på Svenskt Friluftsliv! Han arbetar idag i en liknande roll och har stor förståelse för att verka i en paraplyorganisation, vilket är mycket relevant erfarenhet för det här uppdraget. Dessutom är han en driven person och en naturlig relationsbyggare, säger generalsekreterare Josefine Åhrman.
Mathias Mellgren Helge börjar på Svenskt Friluftsliv den 1 februari 2024.
Tankesmedjan 2023
Kunskap om friluftsliv var temat på årets tankesmedja som Naturvårdsverket arrangerar årligen. Tankesmedjan är en mötesplats för alla som jobbar med friluftsliv; forskare, företag, kommuner, regioner, myndigheter och ideella organisationer. En plats för möten, inspiration, erfarenhetsutbyte och ny kunskap. Och nog finns det kunskap inom friluftslivet! Två rykande nya forskningsrapporter presenterades; Naturvårdsverkets ”Naturen som kraftkälla” och Svenskt Friluftslivs ”Friluftslivets ekonomiska värde” som vi tagit fram genom Mittuniversitetet.
Under dessa två dagar fick vi också se hur kunskapen faktiskt används i praktiken. Region Skåne berättade om hur de jobbar för att tillgängliggöra vandringsleder, genom skyltning och information. De berättade om sin satsning på ”Bättringsvägen” som är en kort vandringsled i sjukhusområden för att patienter och personal enkelt ska ta sig ut. De berättade också hur de lyckats få in mer friluftsliv i skolan genom ett samarbete med Friluftsfrämjandets Skoghjältar, som utbildat 230 fritidspedagoger. Svenska Turistföreningen berättade också om sitt nya projekt ”Nybörjartur” som finansieras av Svenskt Friluftsliv. Nybörjartur tar ut naturovana, eller naturnyfikna, på kortare vandringar med kunskapsstopp längst vägen i grundläggande friluftskunskap kring planering, orientering, allemansrätt och utrustning.
Svenskt Friluftsliv både inledde och avslutade Tankesmedjans program med tre föreläsningar. Dag ett inledde Josefine Åhrman med en dragning om Fritidskortet och en om vårt hållbarhetsarbete. Den senare hade titeln Från policy till verkstad, vilket är talande för hur Svenskt Friluftsliv omvandlar kunskap och teori till praktik.
Som en av de sista talarna föredrog Johan Faskunger den nya rapporten Friluftslivets ekonomiska värde. Det var med stort intresse konferensens deltagare lyssnade och dragningen följdes av nyfikna frågor. Av kommentarerna efteråt framgick det att rapporten ger ytterligare en dimension till friluftslivets samhällsnytta.
Nyhetsbrev nr 5 – 2023
Vilken friluftshöst!
Hösten är en tid då friluftslivet frodas. Naturen bjuder på hela sin prakt och det organiserade friluftslivet går på högvarv. Det ser man inte minst på de temadagar som ligger i september; vandringens dag, 4H-dagen, allemansrättens dag, natt i naturen och många fler. Det syns även på alla de möten och spännande aktiviteter som vi på Svenskt Friluftsliv tagit del av. Om några av dessa kan du läsa mer om här i vårt nyhetsbrev.
Hösten är också den tid då ansökningar till nästa års anslag kommer in. Varje år är det lika roligt att se alla fina friluftsinitiativ som kommer in via ansökningarna och vilken växtkraft det finns bland de ansökande organisationerna.
Trevlig läsning!
Läs nyhetsbrev nr 5 – 2023 här.
Friluftslivet skapar allt större ekonomiskt värde för Sverige
Pressmeddelande 8 november 2023
Friluftslivets ekonomiska värde har stigit markant de senaste åren. Sedan 2009 har de sammanlagda utgifterna för människors friluftsliv ökat med 60 procent – från 97 till 154 miljarder kronor* – och skapat hundratusentals jobb varje år.
– Undersökningen sätter fingret på hur enormt stor betydelse friluftslivet har, inte bara för oss som individer, vårt välbefinnande och vår gemenskap, utan också för det svenska samhället rent ekonomiskt, säger Josefine Åhrman, generalsekreterare på Svenskt Friluftsliv.
Friluftslivet skapar många värden för människor och vårt land. Några av dessa uppstår genom den konsumtion som deltagande i olika slags friluftsaktiviteter genererar. Den nya studien som Mittuniversitetet gjort på uppdrag av Svenskt Friluftsliv, slår fast att sex av tio vuxna svenskar hade utgifter för friluftsliv, för egen och/eller för andras räkning, som sammanlagt uppgick till 154 miljarder kronor. Jämfört med 2009 har utgifterna ökat med 60 procent, efter att siffrorna justerats för förändringen i prisnivå. Merparten av pengarna, 82 %, spenderades här i Sverige.
Vistelser i naturen ger positiva effekter för samhället. Besökare vid olika naturattraktioner spenderar pengar vilket genererar intäkter för lokala företag, boende, restauranger och transporttjänster, vilket i sin tur stimulerar ekonomisk tillväxt. Studien visar att friluftsrelaterade utgifter förra året bidrog med fler än 167 000 arbetstillfällen, vilket också är en markant ökning från siffran 75 000 för 13 år sedan. Dessutom ger friluftslivet nu ett förädlingsvärde i den svenska ekonomin motsvarande nästan 75 miljarder kronor.
– Studien visar att friluftslivets allt större bidrag till svensk ekonomi är viktigt och måste tas med vid prioriteringen av politiska beslut, men också när det gäller kommunernas och länens planering av till exempel investeringar i och upprustning av befintliga spår, leder och rekreationsområden, säger Josefine Åhrman.
Andra värden än rent ekonomiska
Friluftslivet representerar också flera upplevda värden, som inte är lika enkla att mäta som de ekonomiska. Att vistas i naturen har flera positiva effekter för individer och samhälle, då naturmiljön erbjuder en mängd möjligheter till fysisk aktivitet och avkoppling. Att delta i aktiviteter som vandring, cykling och skidåkning bidrar till en hälsosam livsstil, och för många har vistelser i naturen en lugnande effekt som förbättrar det mentala välbefinnandet. Dessutom visar forskning att friluftslivet erbjuder möjligheter för människor att utmana sig själva och bemästra nya färdigheter, vilket kan öka självförtroendet och ge möjligheter till reflektion, faktorer som i sin tur bidrar till en känsla av mening och identitet.
– En viktig poäng är att friluftslivet kan skapa samhällsnytta långt bortom rapportens resultat. Friluftsinslag i hälso- och sjukvårdens förebyggande arbete minskar de skenande kostnaderna för vård och omsorg när en större andel av vår befolkning lever längre. Genom att sänka trösklarna för hela åldersspannet, från barn till äldre, och genom att finnas i såväl städer som glesbygd i hela landet, spelar friluftsorganisationernas arbete en viktig roll för inlärningen, folkhälsan och vår livskvalitet i stort, säger Josefine Åhrman.
*Siffran anger värdet för 2022–23 efter att det justerats till 2009 års prisnivå, för att jämförelsen ska bli korrekt. Den faktiska summan 2022–23 var 191 miljarder kronor, och utöver det ytterligare 75 miljarder kronor i förädlingsvärde.
FAKTA OM STUDIERNA
Föregående studie gjordes 2009 genom att utgå från 43 olika friluftsaktiviteter som valts baserat på vetenskaplig forskning. Ett representativt urval av deltagare fick bland annat svara på frågor om sina ekonomiska utgifter för friluftsliv.
Under 2022 har studien upprepats, för att mäta skillnaden på direkta ekonomiska effekter, indirekta effekter och svenskarnas värdering av friluftslivet. Datainsamlingen gjordes via Norstats, och 6118 deltagare svarade på en enkät. Urvalet var viktat på kön, ålder och geografi för att spegla den nationella demografiska fördelningen.
Studien är genomförd av Mittuniversitetet (Högberg et al, 2023).
Siffror i jämförelse (omräknade till 2009 års pengavärde, cirkasiffror)
Friluftsrelaterade utgifter
Varav i Sverige
Förädlingsvärde
Arbetstillfällen i Sverige
2009
97 miljarder kronor
75%
34 miljarder kronor
75 600
2022
154 miljarder kronor (+60%)
82%
75 miljarder kronor
167 300
Ekonomiska utgifter för friluftsaktiviteter
- Under perioden maj 2022 till april 2023 var de aktiviteter som svenskarna haft utgifter för mestadels vardagsnära aktiviteter, precis som undersökningen 2009 visade. Nöjes- och motionspromenad, ströva i skog och mark, picknick och grilla samt bad/dyk är de aktiviteter som det är vanligast med utgifter för.
- Utgiftsmönstren är påfallande lika 2022–23 jämfört med år 2009. Utgifter för promenad, löpning, naturstudier, orientering, paintball/geocaching, ridning, klättring och rullskridskor är relativt jämnt fördelade över året, andra aktiviteter följer väntade årstidsvariationer.
- Svenskarna spenderade 2022–23 i genomsnitt ca 22 300 kr på friluftsaktiviteter. Detta var nästan dubbelt så mycket som 2009 i nominella termer, men omräknat till reala termer är det ca 5 000 kr högre utgifter än 2009.
- Ca 18 200 kr av utgifterna för friluftsliv 2022–23 spenderades i Sverige (11 200 kr inom den egna regionen och ca 7 000 kr i övriga Sverige) och ca 4 100 krutomlands. Jämfört med 2009 har andelen som spenderades utomlands minskat något, vilket skulle kunna vara en pandemieffekt.
- Boende står för störst andel av utgifterna, 24 %, följt av livsmedel och drivmedel om 15 % vardera. Tjänster kopplade till friluftsliv såsom guidning och entré står för 4 % och reparationer står för 6 %.
- Svenskarna spenderade i genomsnitt mest under sommaren, precis som 2009 minst under vårvintern (januari-april), vilket skiljer sig från 2009 då hösten var perioden med lägst utgifter.
- Det är liten årstidsvariation i utgifter för transport och entré/guidning, medan drivmedel och livsmedel har högst utgifter under sommaren, och utgifterna för boende var högst under januari-april.
- Män har i genomsnitt högre utgifter än kvinnor relaterat till friluftsliv.
- Äldre personer har lägst utgifter för friluftsaktiviteter och högst utgifter har, något överraskande, de två yngsta ålderskategorierna.
- Det finns inget tydligt mönster kring utgifter för friluftsliv och utbildning.
- Personer med högre inkomster har i genomsnitt högre utgifter för friluftsliv, men mönstret är blandat.
- Personer som lever i hushåll med barn har i genomsnitt högre utgifter.
Effekter av friluftsutgifterna på svensk ekonomi/sysselsättning
- Boende, livsmedel och utrustning (plus reparation) är de kategorier som
respondenterna haft utgifter för som bidrar mest till svensk ekonomi. Friluftsrelaterade utgifter bidrar totalt med ett förädlingsvärde om närmare 75 miljarder kronor.
- Vad gäller sysselsättning bidrar friluftslivet med ca 167 300 arbetstillfällen direkt och
indirekt. Samma kategorier som ovan – boende, livsmedel och utrustning plus
reparationer – har störst effekt på sysselsättningen.
#NordicTalks 2023 – Friluftsliv – The Great Impact of Outdoor Life, 28 oktober.
Fotograf: Hanne Hansen
Den 28 oktober deltog Svenskt Friluftsliv genom Johan Faskunger på NordicTalks.
Det var en lärorik dag där det nordiska friluftslivet presenterades och diskuterades ur olika synvinklar och hur man skulle kunna utveckla och främja friluftsliv i Nederländerna – som i stort saknar en friluftskultur, inte har allemansrätt och har bristfällig tillgång till skog.
Föreläsning bidrog till en ökad förståelse av att friluftsliv och tillgången till friluftsområden har många mervärden och samhällsnyttor bortom individens hälsa.
Konferensen hölls i anslutning till en nordisk frilufts- och outdoormässa, och det var ingen som helst tvekan om att Nordens natur och unika förutsättningar till friluftsliv är ett viktigt dragplåster för att locka holländarna till att besöka Norden.
Du kan läsa mer om eventet här.
Direkt drabbade i den smittade zonen kan söka ersättning
Jordbruksverket kan nu ersätta företag och verksamheter för ekonomiska förluster som uppstått på grund av restriktionerna i den svinpestsmittade zonen runt Fagersta.
Möjligheten till ersättning omfattar inte bara djurägare och växtodlare utan kan även gälla andra – under förutsättning att de är direkt drabbade av restriktionerna.
Mer information hittar du här.
Svenskt Friluftslivs återkoppling på uppföljning av friluftslivsmålen 2023
Svenskt Friluftsliv och flera medlemsorganisationer hos Svenskt Friluftsliv har bidragit med synpunkter och förslag till föreliggande remissvar, däribland Friluftsfrämjandet och STF.
Läs hela remissvaret här.
Administrativ assistent Svenskt Friluftsliv
Är du en person som tycker om att vara spindeln i nätet och söker en roll där service, samverkan och en positiv inställning är viktigt? Då kanske det är dig vi letar efter! Vi söker nämligen en driven, noggrann och kreativ administrativ assistent som vill vara med och utveckla friluftslivet i Sverige.
Svenskt Friluftsliv verkar för att skapa de bästa förutsättningarna för friluftslivet i Sverige. Som en av Sveriges största folkrörelser är vi friluftslivets talesperson och företräder 27 ideella friluftsorganisationer, som tillsammans har närmare 1,8 miljoner medlemskap.
Friluftslivet är en rörelse som tar ett betydande samhällsansvar. Vi förbättrar folkhälsan, stärker samhällsekonomin med målet att fler människor ska ha möjlighet att utöva ett aktivt friluftsliv.
Om rollen
Rollen som administrativ assistent innebär att du ska stödja kansliet i diverse administrativa arbetsuppgifter såsom kontakt med medlemsorganisationer, vara behjälplig i hanteringen av ansökningar, hantera bokningar, stödja pågående projekt och insamling av underlag. Du kommer ha en mycket varierande roll där du får möjlighet att utvecklas och driva organisationen framåt.
Kvalifikationer
Vi söker dig som har erfarenhet av att jobba som administrativ assistent, meriterat om du har tidigare erfarenhet inom civilsamhället. Du trivs med att arbeta i ett högt tempo och i nära samarbete med kollegor. Du har gärna ett eller några års erfarenhet av serviceyrken och är snabblärd när det gäller system. Du har goda kunskaper i svenska, både i tal och skrift. Vi värdesätter också att du har ett starkt driv, är lösningsorienterad, noggrann och har ett öga för detaljer.
För att lyckas i rollen krävs:
- Erfarenhet av administrativa arbetsuppgifter
- God kommunikativ förmåga i tal och skrift på svenska
- Erfarenhet av bred samverkan
- Förståelse för civilsamhällets villkor och logiker, erfarenhet är meriterande
- Ett brett samhällsintresse
- Relevant utbildning
Om arbetsplatsen
Svenskt Friluftsliv är en ideell organisation och vi bedriver verksamheten från vårt kansli som ligger i Johannesfred, Bromma. Vi tillämpar hybridarbete. Vi är ett tight team på fyra personer, med stöttning från externa konsulter inom några specifika områden. Våra huvudsakliga arbetsområden är i nätverk med andra friluftsaktörer, i egna och andras projekt, vår verksamhetsplanering och interna styrning, kommunikation och påverkan samt inhämtning av fakta från forskning. Vi har också ett myndighetsuppdrag som innebär att fördela statliga medel till friluftsorganisationer.
Uppdraget startas snarast och intervjuer sker löpande.
Sista ansökningsdag: 5 november
Skicka din ansökan till: rekrytering@svensktfriluftsliv.se
Märk din ansökan med: administrativ assistent 2310
För mer information om tjänsten:
Josefine Åhrman, generalsekreterare
073-667 78 87
Fritidskortet är en lysande idé – om det kan användas av de som behöver det mest.
I våras gick startskottet för regeringens satsning på ett fritidskort för barn och unga, en satsning för hundratals miljoner kronor. Socialminister Jakob Forssmed (KD) presenterade stolt att fritidskortet kommer att ge ökad tillgång till friluftsliv, idrott, kultur och annat föreningsliv.
Men resultatet riskerar att urholkas och bli verkningslöst, bland annat på grund av bristen på ledare och infrastruktur. Det vore synd på en viktig satsning, som med rätt förutsättningar kan bidra till ökad folkhälsa hos barn och unga.
I budgetförslaget för nästa år har regeringen avsatt 731 miljoner kronor till fritidskortet för barn och unga i åldrarna 8–16 år. På kortet ska ett belopp laddas, som de kan använda för att betala för organiserade aktiviteter på fritiden. Tanken är att detta ska sänka trösklarna – inte minst i socioekonomiskt utsatta hushåll – för ungas tillgång till friluftsliv, idrott och kultur, och därmed främja trygghet och gemenskap i vardagen. Det är en rejäl satsning med ett viktigt syfte, som Svenskt Friluftsliv naturligtvis står helt bakom. Det som saknas är investeringen i förutsättningarna att genomföra detta i praktiken.
Ett av villkoren för att få tillgång till kortet är att det ska användas inom långsiktiga, ledarledda aktiviteter, vilket är välkommet. Men om satsningen ska ge den effekt som socialministern tänker sig, behöver regeringen rikta om en del av pengarna till ideella organisationer så att de kan förbereda sig på ta emot alla barn och unga som vill använda sitt fritidskort med start 2024.
Redan idag brottas föreningslivet med brist på ideellt arbetande ledare, långa köer till aktiviteter och bristande infrastruktur. Trots att åtta av tio personer i Sverige ägnar sig åt friluftsliv på kvällar och helger, många av dem i organiserad form, lyser friluftslivet med sin frånvaro i regeringens ekonomiska prioriteringar. Satsningen på fritidskortet ska minska hälsoklyftorna och leda till god och jämlik hälsa.
I beslutet framgår också att barn och unga med funktionsnedsättning ska nås i lika stor utsträckning som andra. Friluftslivsorganisationerna har tillsammans 1,8 miljoner medlemskap – mer än hälften så många som idrottsrörelsen – ändå motsvarar det statliga anslaget till friluftslivet bara 5 procent av det belopp som idrotten får. Utan ökad kapacitet blir det svårt för ett redan underfinansierat friluftsliv att nå personer med funktionsnedsättning och unga i socioekonomiskt utsatta hushåll.
Alla organisationer måste nu kraftsamla om regeringens mål ska nås. Det krävs uppsökande verksamhet i socioekonomiskt svaga områden som har få och okända föreningar, liksom god uthållighet för att aktiviteterna ska synliggöras för fler som bor där. På andra platser råder i stället brist på verksamheter i förhållande till efterfrågan, och i hela landet är det en utmaning att kontinuerligt fylla på med utbildade, engagerade ledare. Allt detta kostar pengar att förbättra – men i höstbudgeten syns inga spår av att regeringen förstår det.
Svenskt Friluftsliv ser nu en stor risk att framgången med fritidskortet bromsas av andra faktorer än dess utformning och tekniska lösning, och föreslår därför att regeringen riktar om en del medel från budgetposten för 2024 till ett omställningsstöd till det organiserade friluftslivet för att:
1 Bedriva bredare uppsökande verksamhet för att nå unga som står långt ifrån friluftslivet.
2 Rekrytera och utbilda ledare med fokus på att ta emot just fritidskortets målgrupper.
3 Investera i material, utrustning och infrastruktur.
Satsningen på fritidskortet är en lysande idé för såväl folkhälsan som gemenskapen, och kommer sannolikt också att bidra till att öka integrationen. Men resultatet blir bara det förväntade om kortet faktiskt kan användas av de unga människor som behöver det allra mest.
SKRIBENTER
Josefine Åhrman, generalsekreterare Svenskt Friluftsliv
Susanne Maarup, ordförande Svenskt Friluftsliv
- Allemansrätten (1)
- Allemansrättsveckan (1)
- Årets friluftskommun (2)
- Bidrag till friluftsorganisationer (1)
- Debatt (4)
- Folkhälsa (1)
- Forskning/Rapporter (3)
- Friluftspolitik (8)
- Kalendarium (2)
- Krönika (8)
- Nordiska friluftsnätverket (2)
- Nyheter (60)
- Nyhetsbrev (9)
- Pressmeddelande (9)
- Remisser/Skrivelser (8)
- Tankesmedjan för friluftsliv (1)