Aktuellt - Sida 4 av 17 - Svenskt Friluftsliv

Ge oss förutsättningarna så stärker vi Sverige

26 juli 2025

Sverige genomgår just nu en historisk upprustning av sitt totalförsvar. Regeringen har budgeterat 300 miljarder kronor till militärt och civilt försvar. Men mitt i denna nationella kraftsamling riskerar en av våra viktigaste civila resurser att förbises, friluftsrörelsen.

Friluftsrörelsen utgör det som både Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) efterfrågar i sina analyser av framtidens civila försvar. ett fungerande civilt beredskapssystem, robust, decentraliserat och tränat i ledarskap och ansvarstagande.

MSB:s beredskapsmål slår fast vikten av lokal förmåga, frivilliga insatser och utbildade civila resurser. Men hittills har friluftsrörelsens roll som beredskapsaktör varit närmast osynlig i den nationella planeringen.

Det vore ett misstag att inte ta vara på den beredskapspotential som finns i Sveriges tredje största folkrörelse. Friluftsrörelsen består av 2 miljoner medlemskap och 7 000 lokala och regionala föreningar som finns runt om i landet. Vi är och måste vara en del i mobiliseringen, både i kris och i händelse av krig.

Därför uppmanar vi civilminister CarlOskar Bohlin, att ta initiativ till att inkludera friluftsrörelsen som en del av Sveriges civila beredskapssystem. Att i detta läge bortse från ett nätverk av hundratusentals erfarna organiserade medborgare vore inte bara ett missat tillfälle det vore ett strategiskt misstag. Vi utbildar redan idag bland annat kustskeppare, hundförare, livräddare, jägare, fjällvandrare och orienterare och står redo att skala upp. Att kunna rena vatten, göra upp eld, laga mat utan el eller ta hand om sig själv och andra vid en olycka är inte bara en fridisaktivitet. Det är grundläggande krisberedskap. Dessa färdigheter kan avgöra om en individ klarar sig när samhällets resurser är pressade, ner elen är borta eller vattnet slutar rinna i kranen. Detta är kompetenser som i en kris- eller krigssituation kan utgöra ovärderliga tillgångar för vårt land. Kompetens inom friluftsliv är därför krisberedskap i praktiken.

Under pandemin, vid skogsbränder och vid utbrottet av afrikansk svinpest, har friluftsrörelsen redan ställt om och mobiliserat. Vi har samlat frivilliga, skött logistik, bistått med resurser, och bidragit till informationsinsatser. Vi kan organisera, samarbeta och agera snabbt. Det är den typ av förmåga totalförsvaret nu söker hos civilsamhället.

Men utan ett tydligt uppdrag och långsiktig finansiering riskerar denna kapacitet att gå förlorad eller inte tas till vara. Det vore inte bara ett slöseri det vore ett svek mot den beredskap Sverige så akut behöver bygga.

Det är dags att ändra på det. Vi föreslår därför följande:

1. Att regeringen ger ett riktat uppdrag till Svenskt Friluftsliv att tillsammans med våra medlemsorganisationer bidra till att bygga upp Sveriges civila krisberedskap. Det skulle göra det möjligt att snabbt utbilda fler över hela Sverige. Det minskarbelastningen på samhällets resurser vid en kris, och stärker varje individs förmåga att ta ansvar för sig själv och sin omgivning.

2. Regeringen avsätter medel så att rätt förutsättningar ges för att kunna utföra uppdraget i stor skala.

Det är hög tid att staten ser det uppenbara: Sveriges friluftsrörelse är en redan existerande, landsomfattande beredskapsresurs. En resurs som dagligen utbildar medborgare i överlevnad, orientering, livräddning och försörjning och som nu bör ges ett tydligt, statligt uppdrag inom svensk krisberedskap.

Cecilia Magnusson

Ordförande Svenskt Friluftsliv

Josefine Åhrman

Generalsekreterare Svenskt Friluftsliv

Vi tar ett första steg för ökad inkludering och mångfald – Nu är vi hbtqi-certifierade!

2 juli 2025

Svenskt Friluftsliv är nu hbtqi-certifierade av RFSL Utbildning. Certifieringen är ett första steg i organisationens arbete för ökad mångfald och inkludering inom friliftsrörelsen. – Vi vill att fler ska känna sig välkomna – både i våra medlemsorganisationer och ute i naturen, säger Cecilia Magnusson, ordförande på Svenskt Friluftsliv.

Svenskt Friluftsliv är nu hbtqi-certifierade av RFSL Utbildning. Certifieringen är ett första steg i organisationens arbete för ökad mångfald och inkludering inom friliftsrörelsen.
– Vi vill att fler ska känna sig välkomna – både i våra medlemsorganisationer och ute i naturen, säger Cecilia Magnusson, ordförande på Svenskt Friluftsliv.

Under 2024 och 2025 har styrelse och kansli deltagit i en hbtqi-certifieringsprocess genom RFSL Utbildning. Arbetet har omfattat seminarier, utbildningar och utveckling av en handlingsplan som ska vägleda det fortsatta inkluderingsarbetet.

– Svenskt Friluftslivs uppdrag är att sänka trösklarna så att fler kan ta del av friluftslivet och känna sig välkomna i friluftsrörelsen. Vår vision är Mer friluftsliv för alla, och för att nå det behöver vi arbeta långsiktigt. Hbtqi-certifieringen är ett första mycket viktigt steg på den resan, säger Cecilia Magnusson, ordförande på Svenskt Friluftsliv.

Strategiskt arbete för ett inkluderande friluftsliv

Syftet med hbtqi-certifieringen är att säkerställa att organisationen i sin helhet arbetar strategiskt för att synliggöra och utmana de föreställningar och normer som kan leda till att människor behandlas ojämlikt. Certifieringen innebär att organisationer stärker sin förmåga att erbjuda ett respektfullt bemötande och en trygg arbetsmiljö ur ett hbtqi-perspektiv.

– Genom att hbtqi-certifiera Svenskt friluftsliv vill vi visa att alla, oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck, har en självklar plats i friluftslivet. Vi vet att flera minoritetsgrupper är underrepresenterade i det organiserade friluftslivet, och det vill vi göra något åt. Vi vill att fler ska känna sig välkomna – både i våra medlemsorganisationer och ute i naturen, säger Cecilia Magnusson.

– Att fler ska kunna känna gemenskap i friluftslivet handlar både om jämlikhet och folkhälsa. Alla ska kunna få njuta av naturen tillsammans, utan att vara rädd för att bli ifrågasatt. Därför är det verkligen värt att fira att Svenskt Friluftsliv nu är hbtqi-certifierade, säger Karl Yves Vallin, VD RFSL Utbildning.

Mer om RFSL:s hbtqi-certifiering

Hbtqi är ett samlingsbegrepp som avser homosexuella, bisexuella, transpersoner, queera och intersexpersoner. Hbtqi-certifiering är ett strategiskt arbete med syfte att skapa en trygg arbetsmiljö och hbtqi-kompetent bemötande, en utbildning och en process som påbörjas med stöd av RFSL Utbildning. RFSL Utbildning är Sveriges största aktör inom kompetensutveckling och processledning i hbtqi och inkludering. De erbjuder hbtqi-certifieringar, utbildningar, föreläsningar och konsulttjänster till arbetsplatser.

Läs mer: https://rfslutbildning.se/

7 miljoner till friluftsrörelsen – en kraftsamling för psykisk hälsa

26 juni 2025

Regeringen beviljar 7 miljoner kronor i en ny, viktig satsning för att främja psykisk hälsa genom friluftsliv. Syftet är att öka kunskapen om friluftslivets positiva effekter och göra det lättare för fler att ta del av aktiviteter. Stödet gör det möjligt för friluftsrörelsen att förstärka och utöka det redan pågående arbetet med att främja psykiskt välmående genom naturupplevelser, rörelse och gemenskap.

Friluftslivet spelar en viktig roll för människors återhämtning och mentala hälsa. Forskning visar att regelbunden vistelse i naturen kan minska stress, stärka välbefinnandet och bidra till ökad livskvalitet – särskilt för barn och unga. Enligt Novus undersökning Friluftsbarometern som nyligen genomförts på uppdrag av Svenskt Friluftsliv ser vi att 3 av 4 anser att friluftsliv är viktigt för den egna hälsan och välbefinnandet samt att 7 av 10 tycker att friluftsliv gör livet mer meningsfullt.

– Genom det här stödet kommer vi kunna fortsätta det fantastiska arbete som rörelsen redan bedriver runt om i landet och förstärka det ytterligare. Vi kommer att nå ut till fler, förebygga och skapa förutsättningar för fler människor att hantera psykisk ohälsa, säger Josefine Åhrman, generalsekreterare på Svenskt Friluftsliv.

Med satsningen skapas möjligheter för fler att hitta ut i naturen oavsett bakgrund eller livssituation. Det handlar om att bygga gemenskap, främja fysisk aktivitet och skapa trygga, inkluderande miljöer där människor kan hitta återhämtning och mening inom friluftslivet och våra organisationer.

– Friluftslivet har en särskild kraft för att främja psykisk hälsa och välbefinnande. Genom den här satsningen vill vi göra det lättare för fler att ta del av hälsofrämjande möjligheter som kommer genom friluftsliv och naturupplevelser, säger socialminister Jakob Forssmed.

Vi ser detta som ett viktigt steg mot ett mer hållbart samhälle där naturen och friluftsliv är

verktygen och del av lösningen på en av vår tids största folkhälsoutmaningar.

Ny rapport: 3 av 4 anser att friluftsliv är viktigt för deras hälsa och välbefinnande

18 juni 2025

Friluftsliv är en viktig del av människors liv. Det visar Friluftsbarometern 2025 – en ny undersökning från Svenskt Friluftsliv som idag presenterades i riksdagen. I rapporten framgår att 9 av 10 svenskar ägnar sig åt friluftsliv, och att 3 av 4 anser att friluftsliv är viktigt för deras hälsa och välbefinnande. Dessutom uppger 7 av 10 att friluftsliv gör livet mer meningsfullt.

Friluftsliv är en viktig del av människors liv. Det visar Friluftsbarometern 2025 – en ny undersökning från Svenskt Friluftsliv som idag presenterades i riksdagen.

I rapporten framgår att 9 av 10 svenskar ägnar sig åt friluftsliv, och att 3 av 4 anser att friluftsliv är viktigt för deras hälsa och välbefinnande. Dessutom uppger 7 av 10 att friluftsliv gör livet mer meningsfullt.

Undersökningen är genomförd av Novus på uppdrag av Svenskt Friluftsliv och bygger på svar från nära 3 500 personer i hela landet. Frågorna rör friluftsvanor, inställning till friluftsliv, kunskap om allemansrätten, upplevd tillgång till natur, sambandet mellan friluftsliv och hälsa och upplevd meningsfullhet, med mera.

– Den här rapporten visar tydligt att friluftslivet inte är en nisch – det är en central del av människors liv. För oss är det ett viktigt kvitto på att vårt arbete gör skillnad, och att vi behöver fortsätta kämpa för att göra friluftslivet ännu mer tillgängligt för fler, säger Josefine Åhrman, generalsekreterare Svenskt Friluftsliv.

Några av resultaten i korthet:

9 av 10 ägnar sig åt friluftsliv i någon form
7 av 10 av de som ägnar sig åt friluftsliv föredrar att göra det tillsammans med andra
3 av 4 tror sig klara av en oplanerad natt i naturen
9 av 10 bedömer att de kan göra upp eld i naturen
4 av 5 upplever att de har bra tillgång till naturområden att utöva friluftsliv, men det är dubbelt så vanligt med dålig tillgång i städer
4 av 5 anser sig ha bra kännedom om allemansrätten
96 % anser att allemansrätten är viktig
8 av 10 anser att allemansrätten är viktigt för det egna utövandet av friluftsliv
3 av 4 anser att friluftsliv är viktigt för den egna hälsan och välbefinnandet
7 av 10 tycker att friluftsliv gör livet mer meningsfullt
4 av 10 uppger att möjligheterna till friluftsliv påverkar valet av bostadsort
12% är idag medlem i en friluftsorganisation

Friluftsbarometern presenterades under ett lunchseminarium i riksdagen, arrangerat tillsammans med Riksdagens friluftsnätverk. Flera riksdagsledamöter och representanter från medlemsorganisationer deltog i samtalet om friluftslivets roll i samhället.

Ladda ner rapporten här.

Rapport: Frilufsvanor, naturberedsksp och kunskap om allemansrätten hos vuxna i Sverige

Friluftsliv på Järvaveckan

18 juni 2025

Under två soliga dagar fanns vi tillsammans med några medlemsorganisationer på plats under Järvaveckan i Stockholm. Dagarna på Spånga Idrottsplats gav fina möjligheter att sprida information om friluftsrörelsens organisationer och de aktiviteter de erbjuder, ge barn och unga en chans att prova på, samt nätverka och inspireras av andra.

En strid ström av besökare kom till vårt tält för att prova på Riksförbundet 4H:s VR-upplevelse i fårhagen, prova geocaching med Intresseföreningen Geocaching i Sverige, prata scouting och friluftsliv med Scouterna samt prata livräddning och simkunskap med Svenska Livräddningssällskapet.

-”I år var första gången Svenskt Friluftsliv deltog under Järvaveckan. Det blev två mycket lyckade dagar, med stort engagemang från medlemsorganisationerna som fanns på plats och stort intresse från besökarna”, säger Sofia Sandgren, Friluftskonsulent på Svenskt Friluftsliv.

Nominera en hjälte som räddat liv

12 juni 2025

Det finns många sätt att rädda någons liv. Du kan vara den som dyker i. Den som kallar på hjälp. Eller som kastar en livboj. Vår medlemsorganisation Svenska Livräddningssällskapet har skapat märket Livräddaren Guld som är ett unikt märke eftersom det bara delas ut i ett fåtal exemplar per år – till personer som har räddat liv, eller bidragit till det.

En jury väljer varje år ut vilka som ska tilldelas märket där vi ingår. VI har valt att engagera oss i detta viktiga arbete eftersom simkunnighet och kunskap om vatten för oss handlarom att tillgängliggöra friluftsliv för fler att på ett säkert sätt kunna utöva det.

”Det är en stor ära att få vara en del av juryn. Simkunskap är en livsviktig kunskap som räddar liv. Därför känns det extra viktigt att lyfta personer som har gjort en hjälteinsats och på så sätt sprida kunskapen” säger Josefine Åhrman, generalsekreterare Svenskt Friluftsliv.

Svenska Livräddningssällskapets märken har funnits i över hundra år. Varje märke leder till kunskap och erfarenheter som kan vara avgörande i en olyckssituation. Att veta hur man kan förebygga att olyckor sker, veta hur ni kastar en livboj eller utför andra livräddande insatser på ett säkert sätt är viktigt för ett säkert friluftsliv för alla.

Om Livräddaren Guld

Livräddaren Guld är ett märke som skiljer sig från Svenska Livräddningssällskapets traditionella märken, då det inte erhålls genom simprov eller andra tester. I stället är det allmänhetens nomineringar av verkliga hjältar som ligger till grund för vem som ska tilldelas utmärkelsen. Nomineringar har kunnat göras på Svenska Livräddningssällskapets hemsida senast 17 augusti.

Läs mer och nominera en hjälte på Nominera en hjälte – Svenska Livräddningssällskapet

Remissvar: Ett tydligt regelverk för aktivt skogsbruk

23 maj 2025

Skogen är friluftslivets viktigast arena och tillgången är en grundförutsättning för vår verksamhet – både nu och i framtiden. Därför har Svenskt Friluftsliv deltagit i expertgruppen för en robust skogspolitik, och nu lämnat sitt remissvar på utredningens förslag.

Skogen är en oumbärlig resurs för friluftslivet och en förutsättning för god folkhälsa, rekreation och livskvalitet. I vårt remissvar till utredningen om en robust skogspolitik lyfter vi därför vikten av att skogens värden för friluftsliv och naturupplevelser bevaras och stärks.

Svenskt Friluftsliv har deltagit i den expertgrupp som medverkat i utredningens arbete. Vår generalsekreterare Josefine Åhrman har där representerat friluftslivets perspektiv. Genom vårt remissvar vill vi säkerställa att friluftslivets intressen beaktas i den framtida skogspolitiken.

Oro för försvagade möjligheter till samråd och tillsyn

Vi ser flera risker i utredningens förslag – framför allt att de kan leda till en ökad obalans mellan produktion och miljöhänsyn. Förslaget om att korta ned handläggningstiden för underrättelser om skogliga åtgärder riskerar att försvåra både insyn och samråd med civilsamhället och friluftsrörelsen.

Den svenska modellen bygger på dialog och tillit – inte minst mellan myndigheter, markägare och allmänheten. Tillsyn och samråd är avgörande för att skydda skog med höga natur- och rekreationsvärden, och för att bibehålla förtroendet för skogspolitiken.

Fjällnära skog och ädellövskog – viktiga miljöer för friluftsliv

Vi ställer oss positiva till att utredningen inte föreslår några förändringar i tillståndsplikten för avverkning i fjällnära skog. Denna skog representerar några av Sveriges mest värdefulla miljöer för friluftsliv, och ett starkt skydd är avgörande.

Vi välkomnar också förslaget om ekonomiskt stöd till markägare för att öka andelen ädellövskog. En bladad skog är mycket uppskattad av både friluftsutövare, naturturism och skolverksamheter – och bidrar till en mer varierad natur.

Viktigt att hålla fast vid arealgränser och ersättningsmodeller
Svenskt Friluftsliv stöder utredningens förslag om att behålla nuvarande arealgräns för underrättelser om avverkning. Det är viktigt att större avverkningsområden fortsatt omfattas av krav på underrättelse, för att ge utrymme för miljöhänsyn och civilsamhällets insyn.

Vi ser även positivt på att ersättningsfrågan lyfts. En tydlig och rättvis ersättningsmodell skapar förutsättningar för att skydda naturvärden och samtidigt ge markägare incitament till hållbart skogsbruk.

Friluftslivets plats i skogspolitiken måste stärkas

Skogen är inte bara en råvaruresurs – den är en plats för återhämtning, rörelse, friluftsaktiviteter, skolverksamhet och gemenskap. För att skogspolitiken ska vara hållbar behöver den väga in skogens fulla samhällsvärde – inklusive dess betydelse för friluftsliv, folkhälsa och biologisk mångfald.

Vi uppmanar beslutsfattare att säkerställa att framtidens skogspolitik vilar på en balans mellan produktion, miljö och skogens värde för rekreation – där friluftslivets perspektiv ges ett tydligt utrymme.

Läs hela vårt remissvar här

Ett tillgängligare friluftsliv genom att välkomna fler utövare i kollektivtrafiken

15 maj 2025

Genom att göra det enklare för miljontals aktiva inom frilufts- och idrottsrörelsen att ta bussen eller tåget till träningen, lägret och vandringen kan kollektivtrafiken skapa en ny marknad. Det skulle kompensera för den minskade arbetspendlingen, öka intäkterna och hjälpa oss att nå klimatmålen. Här är våra tio förslag som underlättar för fler att delta i föreningsaktiviteter!

Idag när kollektivtrafikbranschen samlas för sin årliga Kollektivtrafikdag skriver vi och flera andra aktörer på Altinget debatt om 10 konkreta förslag för att tillgängliggöra friluftsliv för fler genom smartare kollektivtrafik.

Ekonomin står högt upp på agendan på årets kollektivtrafikdag. Efter coronapandemin har många vant sig vid att jobba på distans några dagar i veckan och kollektivtrafikens marknadsandel i landet har minskat. I fjol var bara 27 procent av alla resor kollektiva, fyra procentenheter lägre än föregående år enligt Svensk Kollektivtrafik.

Minskat resande i kollektivtrafiken betyder lägre biljettintäkter och måste kompenseras med högre priser, sämre turtäthet eller borttagna linjer för buss och pendeltåg. Dessutom drabbas folkhälsan, eftersom det är hälsofrämjande vardagsmotion att gå till bussen eller cykla till tåget. Men inte nog med det, även klimatutsläppen ökar eftersom hela 95 procent av bussarna i kollektivtrafik går på förnybara bränslen och nästan alla tåg drivs med fossilfri el medan de flesta bilar fortsatt är fossildrivna.

En potential till vändning finns i fritidsresorna som idag till absolut övervägande del sker med egen bil. Det har vissa kollektivtrafikaktörer redan insett och adresserat, med Skånetrafiken som ett positivt exempel. De har utrett kollektivtrafiken till populärafritidsområden och snabbt kunnat ta marknadsandelar från bilen, vilket förutom ökade intäkter och minskade utsläpp också ger en trevligare upplevelse för besökarna som inte behöver bekymra sig om att hitta parkeringsplats eller skjutsa ungarna till aktiviteter.

Genom att anpassa kollektivtrafiken så att den välkomnar alla som vill ta bussen eller tåget till träningen, lägret och skidåkningen kan biljettintäkterna öka. Andelen fritidsresor inom kollektivtrafiken i Sverige har ökat rejält de senaste åren men det finns mycket kvar att göra!

– I dag saknas ofta kollektivtrafik som möjliggör friluftsliv och idrott efter skol- och arbetstid. Vi vet att tillgängligheten och närheten är avgörande faktorer för att människor ska kunna ta sig ut. Genom att anpassa trafiken bättre kan vi både minska utsläppen och sänka trösklarna för att fler ska kunna delta i föreningslivet. För oss är det en fråga om folkhälsa, säger Josefine Åhrman, generalsekreterare för Svenskt Friluftsliv.

Svenska frilufts- och idrottsorganisationer har tillsammans över fem miljoner medlemmar, som vill resa hållbart till och från idrottsplatsen, scoutstugan, naturreservatet eller något annat mål som inte täcks av vardagens kollektivtrafikmönster.Men i dag planeras svensk kollektivtrafik främst utifrån de platser och tider som gäller för arbetsplatser, skolor och serviceinrättningar. Det gör att det ofta saknas en buss som passar till fotbollsträningen och att det är svårt att åka kollektivt hem från kanotklubben. En mer tillgänglig kollektivtrafik skulle också öka möjligheten för fler att vara med.

Vi i idrotts- och friluftsrörelsen har därför tagit fram tio konkreta förslag till kollektivtrafiken:

Planera kollektivtrafiken utifrån fritidsaktiviteter. Ta tillsammans med frilufts- och idrottsrörelsen fram kunskapsunderlag om hur fritidsresandet i er region ser ut, inklusive variationerna mellan veckans dagar och årets månader. Säkerställ att även parasportens resmönster synliggörs med behov av tillgänglighet, färdtjänstsamverkan och assistans.
Sätt mål för hur marknadsandelen för fritidsresande ska öka. Prioritera fritidsresandet och anta tydliga mål i regionens trafikförsörjningsprogram för hur andelen fritidsresande ska öka. Sätt mål för 2030 och 2040 inklusive mätbara mål för tillgängligt fritidsresande för personer med funktionsnedsättning
Skippa app-kravet och välkomna ovana resenärer. För att locka den ovana resenären behöver det vara enkelt att förstå och betala biljetten ombord – utan att behöva ladda ner ännu en app. Detta är särskilt viktigt för personer med kognitiva funktionsnedsättningar, äldre eller dem med språkbarriärer.
Namnge hållplatser efter idrottsplatser/friluftsplatser. Den som inte är van att ta bussen kan tycka att det är svårt att hitta rätt busshållplats. Om den heter likadant som idrottsplatsen eller friluftsområdet blir det enklare.
Välkomna idrotts- och friluftsmaterial. Duplantis stavhoppsstavar kanske får svårt att rymmas, men mycket annan utrustning för frilufts- och idrottsaktiviteter bör kunna tas med i kollektivtrafiken. Tänk även på de specifika behov som paraidrottare har med exempelvis rullstol, sit-ski eller andra hjälpmedel.
Samordna med cykel. Många friluftsområden ligger en bit ifrån en rimlig hållplats – till exempel svampskogen, badsjön eller föreningsstugan. Då behöver cykeln kunna tas med ombord på bussen och pendeltåget eller att det finns tillgång till cyklar och högkvalitativa cykelparkeringar vid hållplatsen.
Anpassa närtrafiken för idrotten och friluftslivet. Dit bussen eller tåget inte går finns det ofta anropsstyrd trafik eller närtrafik som behöver förbeställas. Öppna upp den även för fritidsresandet och gör den enklare att boka. Utöka närtrafiken med tillgängliga fordon och ledsagarservice så att alla kan använda den.
Släpp tidtabellerna tidigare så vi kan planera cuper och läger. När vi planerar evenemang görs det med lång framförhållning och då behöver busstidtabellen finnas på plats tidigare än någon månad i förväg som är standard i dag.
Utnyttja de stora evenemangen. Vid större idrottsevenemang är det särskilt olyckligt att behöva vara hänvisad till bilen – parkeringsplatserna blir fulla, trängseln stor och helhetsupplevelsen dålig. Här kan ett ökat kollektivtrafikresande vara med och skapa goda vanor.
Slutligen: Ta samtalet. Frilufts- och idrottsrörelsen är välorganiserad, lätt att hitta och vi är experter på var det finns outnyttjad potential till ökat kollektivt resande. Hör av er!

Genom dessa råd kan den svenska regionala kollektivtrafiken locka nya resenärer som ökar intäkterna, förbättrar folkhälsan och minskar transportsektorns klimatutsläpp. Det handlar också om jämlikhet. Ett samhälle där alla kan delta i idrott och friluftsliv – oavsett förutsättningar – är ett starkare samhälle.

Josefine Åhrman, generalsekreterare Svenskt Friluftsliv
Anna Iwarsson, ordförande Riksidrottsförbundet
Maria Ros-Hjelm, generalsekreterare Svenska Turistföreningen
Kristina Ljungros, generalsekreterare Friluftsfrämjandet
Åsa Llinares Norlin, ordförande Parasport Sverige
Mattias Goldmann, grundare, 2030-sekretariatet

Se även debattartikeln i Altinget

Konferensen EuroMeet i Sverige 2026

9 maj 2025

Svenskt Friluftsliv har utsetts till värd för den europeiska konferensen EuroMeet 2026 den 8–10 september i Sundsvall. Det är första gången konferensen arrangeras i Sverige – en milstolpe för friluftsrörelsen och ett tydligt erkännande av Sveriges starka tradition av friluftsliv, allemansrätten och civilsamhällets engagemang.

Konferensupplägget kommer förutom mer formella deltar även att innehålla friluftslivsaktiviteter där deltagarna får känna pirret på höghöjdsbanan eller rulla mountainbike utför stigar med härlig flow. Deltagarna representerar en stor bred av föreningar och friluftstraditioner, ett perfekt tillfälle att öka sina kunskaper, skapa nya kontakter och få ett bredare europeiskt perspektiv.

Tema för dagarna är ”Let’s work together for sustainable and accessible outdoor sports and outdoor recreation for all!” när hundratals deltagare från hela Europa samlas för att utforska hur friluftsliv och utomhusvistelse kan bidra till ett mer hållbart, inkluderande och hälsosamt samhälle. Konferensen kommer att fokusera på tre huvudteman: Gemenskap, Tillgänglighet och Inkludering.

– Vi är oerhört stolta över att få vara värd för EuroMeet 2026. Det här är en unik möjlighet att visa upp friluftsrörelsens styrka, allemansrätten och vår förmåga att arbeta tillsammans över sektorsgränser för ett mer hållbart och inkludernade samhälle, säger Josefine Åhrman, generalsekreterare för Svenskt Friluftsliv.

Konferensen arrangeras i samarbete med Sundsvalls kommun, Länsstyrelsen i Västernorrland och det nordiska nätverket för friluftsliv (NON). Även Mittuniversitetet medverkar med forskning inom hållbart friluftsliv, naturturism och tillgänglighet – och bidrar till ett program som blandar teori, praktik och inspiration.

“We are incredibly proud to support EuroMeet 2026 in Sweden, a country where outdoor culture and nature rights are deeply rooted in society. Bringing EuroMeet 2026 to Sweden feels like a natural choice. Few countries in Europe have managed to anchor outdoorsports, recreation and friluftsliv so deeply in everyday life, public policy, and cultural values. It’s not just about being outside — it’s about how nature, wellbeing, and community are connected in a way that speaks to the challenges of tomorrow’s society.By bringing this event to Sundsvall and Höga Kusten, we have the opportunity to reflect on the role of the outdoors in a world that needs to move beyond siloed thinking, look beyond borders, and explore what we share across cultures and nations. This is achance to shape a future that embraces common goals while respecting our diversity.” Benjamin Billet, Chairman of ENOS.

Platsen för konferensen – Sundsvall och Höga Kusten – är en av Sveriges mest spektakulära naturområden och ett UNESCO-världsarv. Regionens unika landskap, med världens högsta kustlinje, blir en naturlig kuliss för diskussioner om friluftslivets framtid.

EuroMeet 2026 arrangeras inom ramen för det europeiska nätverket ENOS (European Network of Outdoor Sports), där Svenskt Friluftsliv är medlem. Programmet kommer att innehålla föreläsningar, workshops, interaktiva pass och utomhusaktiviteter som visar på friluftslivets breda samhällsnytta – från folkhälsa till klimatinsatser.

ENOS (European Network of Outdoor Sports)

European network of outdoor sports | WORKING TOGETHER TO PROMOTE OUTDOOR SPORTS ACROSS EUROPE

Almedalsveckan 2025

8 maj 2025

Årets politikervecka i Visby närmar sig och 23 - 27 juni är vi på plats för att stärka friluftslivets röst i samhällsdebatten genom seminarier, möten och spännande samtal.

Årets politikervecka i Visby närmar sig och 23 – 27 juni är vi på plats för att stärka friluftslivets röst i samhällsdebatten genom seminarier, möten och spännande samtal.

Friluftslivet bidrar till stora samhällsvinster inom folkhälsa, beredskap, ekonomi och miljö. Friluftsrörelsen och våra medlemsorganisationer sänker trösklar, besitter stor kunskap, och når stora delar befolkningen via sina aktiviteter. Genom vår närvaro på Almedalsveckan vill vi sprida kunskap och medvetenhet hos beslutsfattare och politiker om alla de vinster som friluftsrörelsen bidrar till. Vi bygger relationer, skapar samverkan och dialog samt synliggör friluftslivets samhällsvinster för att skapa bättreförutsättningar för friluftsliv för alla.

Tisdagen den 24 juni arrangerar vi en rad öppna seminarium på aktuella teman och avslutar med ett mingel. Allt sker i vår trädgård på Hästgatan 13. Boka in dagen i kalendern, så ses vi där!

Läs mer och se hela vårt program på www.svensktfriluftsliv.se/almedalen