Barn, kungligheter och friluftsliv i stadsnära natur

21 september 2023

För andra året i rad arrangerades Kronprinsessparets vandring i samband med allemansrättens dag 20 september. Temat för vandringen var stadsnära friluftsliv och arenan var stadsparken i Uppsala.

För andra året i rad arrangerades Kronprinsessparets vandring i samband med allemansrättens dag 20 september. Temat för vandringen var stadsnära friluftsliv och arenan var stadsparken i Uppsala. Svenskt Friluftsliv, Generation PEP med stöd från Revolution race stod för arrangemanget och Uppsala kommun stod som värd.

Årets vandring startade vid Svandammen i parkens nordligaste entré. Ett 50-tal personer hade samlats – representanter från bland annat Uppsala kommun, Riksdagen, Länsstyrelsen, friluftsorganisationer, media och arrangörer. Ett friskt tillskott till gästlistan var också en skolklass från Börje skola. Vandringen inleddes med välkomstanförande från Erik Pelling, kommunstyrelsens ordförande, Kronprinsessan och Josefine Åhrman, Svenskt Friluftsliv.

Fartfyllda och lärorika aktiviteter längst vägen

Strax bredvid mötte Svenska livräddningssällskapet och Svenska Kanotförbundet upp för att berätta om vikten av simkunnighet och allemansrätten i och vid vatten. Yuri Svyaschenko från Uppsala Paddlarklubb förevisade en mäktig forspaddling i Fyrisån och kronprinsessan fick prova på att kasta livboj. Med detta fartfyllda arrangemang startade vandringen in i parken.

Vid nästa stopp på vandringen stod Joacim från Svenska Orienteringsförbundet och Helena Grennberg, ordförande i OK Linné. Här fick vi lära oss att allemansrätten är helt avgörande för möjligheten att orientera i naturen. Gästerna fick varsin karta och ombedes leta upp en hitta ut-kontroll lite längre bort längst vägen. Eleverna från Börje skola hade definitivt orienterat tidigare för de var snabbast fram till kontrollen.

Vandringen tog sällskapet vidare till en öppen gräsyta där 4H Gränby och Brukshundklubben väntade. Kronprinsessan och barnen fick klappa får och lamm genom VR samtidigt som vi fick höra om 4H:s viktiga arbete med barn och unga i stadsnära natur. Hundekipage från Östhammars och Uppsalas brukshundklubb visade specialsök – en aktiveringsform där hunden använder sin nos för att hitta små föremål på marken. ”Även kronprinsessparets hund skulle kunna lära sig det här”, meddelade Maria Gabrielsson från Svenska Brukshundklubben.

Summer Zone – barnens egen arena

Varje sommar öppnar Uppsala kommun upp Summer zone på bandyplanerna i stadsparken. En aktivitetsyta som barn och unga kan besöka gratis hela sommaren, låna utrustning från Fritidsbanken och ha roligt. Summer Zone var nästa stopp på vandringen och där möttes deltagarna av närmare 200 barn som kommit dit för att ha friluftsdag och fira allemansrätten. Testa orientering, gå skogsmulles tipspromenad och snacka allemansrätt med Turistföreningen och träffa naturvägledarna från Biotopia var några av aktiviteterna som barnen fick prova på här. En hel del rörelse, frisk luft och nya kunskaper fick de med sig hem. Som en extra bonus fick de träffa prins Daniel! Kronprinsessan hade tyvärr varit tvungen att avvika för andra åtaganden.

Lunch i det gröna

Efter närmare en timme vid Summer zone gick vandringen vidare längst Gula leden mot Sten Sture-monumentet och efterlängtad lunch. Axfood bjöd på maten. Efter diverse avtackningar och avslappnade samtal avslutades vandringen. De tillsynes nöjda deltagarna släntrade ner från lunchen, fulla av nya insikter, härliga upplevelser och en stor portion frisk luft och motion. Inget hade varit möjligt om inte allemansrätten fanns.

Tack allemansrätten för en härlig dag!

Kronprinsessan möter får och lamm via VR

Gästerna får en förevisning av Brukshundklubben i specialsök

Svenskt Friluftslivs generalsekreterare Josefine Åhrman och riksdagsledamot Ardalan Shekarabi

Lunch i det gröna vid Sten Sture-monumentet längst Gula leden i Uppsala

Kunskap om allemansrätten i skolan är hotad

18 september 2023

Svenskt Friluftsliv föreslår att regeringen ger skolmyndigheterna i uppdrag att genomföra en särskild insats för undervisning med fler inslag av utomhuspedagogik, där allemansrätten får en särskilt stark ställning.

Sju av tio svenskar tycker att skolan ska undervisa om allemansrätten – men friluftsliv har en svag ställning i skolan. Lärarna möter många hinder och få kommuner fortbildar sina lärare i friluftsfrågor. Svenskt Friluftsliv föreslår nu att regeringen ger skolmyndigheterna i uppdrag att genomföra en särskild insats för undervisning med fler inslag av utomhuspedagogik, där allemansrätten får en särskilt stark ställning.

Den 20 september är det Allemansrättens dag. I Sverige är allemansrätten skyddad i grundlagen, där det står att alla ska ha tillgång till naturen.

– En förutsättning för att människor ska kunna ta del av vår fina natur är att de har god kännedom om allemansrätten. Därför är kunskapsöverföringen om allemansrättens principer särskilt viktig i skolan där vi når alla barn, säger Susanne Maarup, ordförande för Svenskt Friluftsliv.

Sverige har tio friluftspolitiska mål som riksdagen beslutade om 2010, men vid en utvärdering förra året konstaterades att det åttonde målet – ett rikt friluftsliv i skolan – inte efterlevs. Undervisning om allemansrätten finns med i kursplanernas så kallade centrala innehåll. I lågstadiet ska eleverna lära sig allemansrättens grunder, medan årskurs 4–9 ska ge kunskap om rättigheter och skyldigheter i naturen, och hur dessa ska tillämpas. Men i praktiken har friluftslivsundervisningen en svag ställning.

– Många klasser är stora och lärarna kämpar med tidsbrist och indragna resurser, samtidigt som de sällan har stöd från rektorn för schemabrytande aktiviteter över ämnesgränserna eller utomhusundervisning. Friluftsdagar är heller inte obligatoriska, vilket är illavarslande eftersom kunskaperna om allemansrätten riskerar att urholkas, säger Josefine Åhrman, generalsekreterare för Svenskt Friluftsliv.

Kommunernas uppföljning är bristfällig

Dessutom är det svårt att bedöma om alla barn får med sig en god kännedom om allemansrätten. I fjolårets rapport Sveriges friluftskommun har nästan fyra av tio kommuner svarat nej eller vet inte på frågan om skolorna följer upp elevernas kunskaper inom friluftsdelen i ämnet Idrott och hälsa. I årets rapport uppger nästan sex av tio kommuner att de har genomfört ett begränsat antal eller inga aktiviteter alls för att stimulera friluftsliv riktat till skolan, samtidigt som bara 26 procent av landets kommuner har fortbildat sina idrottslärare inom friluftsfrågor, jämfört med 38 procent förra året. Dessutom saknar två tredjedelar av kommunerna en friluftsplan.

Ingen nationell kontroll på friluftsundervisningen

Forskning visar att det finns stora fördelar med utomhusundervisning, men också att bristen på kunskap är ett hinder för att utöva friluftsaktiviteter. Undervisning med inslag av fysisk aktivitet och vistelse i naturen ökar miljömedvetenheten men främjar också inlärning, utveckling och prestationer även i teoretiska ämnen; detta är alltså inte bara en fråga för idrottsläraren, eller för ämnet naturkunskap.

– Därför är det extra olyckligt att friluftsundervisningen inte prioriteras; vi vet ju att en stillasittande livsstil ökar risken för psykisk ohälsa medan kontakt med naturen klassas som en skyddsfaktor. Skolhuvudmännen bör arbeta aktivt med denna del av läroplanen med hjälp av våra medlemsorganisationer, som är en viktig resurs för att nå målen, säger Josefine Åhrman.

I styrdokumenten för förskola och skola finns starkt stöd för friluftsfrågorna, men trots det säkerställer ingen att målet om ett rikt friluftsliv i skolan uppfylls. Svenskt Friluftsliv föreslår nu att regeringen ger skolmyndigheterna i uppdrag att genomföra en särskild insats för att undervisningen i flera skolämnen ska få fler inslag av utomhuspedagogik, där allemansrätten får en särskilt stark ställning. Uppdraget bör omfatta både proaktiva insatser och löpande uppföljningar.

– Att stärka friluftspolitiken i skolan är en viktig pusselbit för att den svenska traditionen med ett rikt friluftsliv ska leva vidare. Det är också avgörande för en hållbar samhällsutveckling, både för folkhälsan och klimatomställningen, vilka i sin tur är avgörande för att också framtidens generationer ska kunna njuta av vår natur, säger Susanne Maarup.

Klimattoppmöte vid Kebnekaise

18 september 2023

På plats vid STF Kebnekaise fjällstation undertecknades Kebnekaiseprotokollet av Svenskt Friluftsliv tillsammans med sju andra friluftsorganisationer.

Svenskt Friluftslivs generalsekreterare Josefine Åhrman tillsammans med övriga undertecknare av Kebnekaiseprotokollet Fotograf/Källa: Foto: Mikael Drackner

Svenskt Friluftsliv deltog den 11-14 september på Svenska Turistföreningens klimattoppmöte vid Kebnekaise fjällstation. Under konferensen undertecknades Kebnekaiseprotokollet av Svenskt Friluftsliv tillsammans med sju andra friluftsorganisationer.

Under konferensen deltog organisationer från friluftslivet och transportbranschen. Forskningen visar att de största klimatutsläppen från friluftslivet oftast kommer från resorna och därför fokuserar protokollet på hur vi transporterar oss ut i naturen.

Under toppmötet på STF Kebnekaise Fjällstation deltog ledarna från många av Sveriges största friluftsorganisationer samt nyckelpersoner från transportbranschen såsom tågbolag, Trafikverket, länstrafiken, Naturvårdsverket och riksdagens trafikutskott. Forskare från bland annat Tarfala forskningsstation och Mistra Sports and Outdoor har visat på hur klimatförändringarna påverkar friluftslivet och hur ett mer klimatsmart resande kan underlättas. Detta tar åtta av Sveriges största friluftsorganisationer nu fasta på genom att gemensamt signera Kebnekaiseprotokollet.

– Genom att underteckna Kebnekaiseprotokollet visar våra organisationer att vi menar allvar med hållbarhetsarbetet och att friluftslivet kan bidra till en mer hållbar värld. Naturen är vår arena – utan den har vi inget friluftsliv, säger Josefine Åhrman, generalsekreterare på Svenskt Friluftsliv.

Kebnekaiseprotokollet innehåller bland annat kravet på att alla undertecknare ska göra en klimatkartläggning av föreningens resor samt att ta fram en åtgärdsplan för att minska dessa klimatutsläpp. Undertecknandet av protokollet blir även startskottet för ett helt nytt nätverk som ska underlätta för friluftslivets organisationer att snabbt minska dessa utsläpp.

Mer information om toppmötet och deltagare finns här.

Fakta

Följande organisationer undertecknar Kebnekaiseprotokollet:

Svenska Turistföreningen

Svenskt Friluftsliv

Orienteringsförbundet

Scouterna

Naturskyddsföreningen

Svenska Kanotförbundet

Cykelfrämjandet

Svenska Fjällklubben

Protokollet i dess helhet kan läsas här

Nyhetsbrev nr 4 – 2023

15 september 2023

Detta nyhetsbrev handlar bland annat om vinnare av Sveriges friluftskommun 2023, Allemansrättens dag och en krönika som omfattar allemansrätten.

Hösten på intåg

Vi har gått in i september månad och lämnat sommaren bakom oss. Men än finns det gott om fina dagar kvar att utöva friluftsliv på.

Detta nyhetsbrev handlar bland annat om vinnare av Sveriges friluftskommun 2023, Allemansrättens dag och en krönika som omfattar allemansrätten.

Om din organisation ska söka medel hos Svenskt Friluftsliv, är den 30 september den sista dagen.

Trevlig läsning!

Läs hela nyhetsbrevet här.

Om afrikansk svinpest

8 september 2023

Afrikansk svinpest (ASF) är en smittsam och dödlig virussjukdom som drabbar vildsvin och grisar, däremot drabbar den inte människor eller andra djur. Sjukdomen har nu för första gången upptäckts hos vildsvin i Sverige.

Viruset smittar inte till människan men i och med att den nu hittats i Sverige kan det få konsekvenser för organiserat friluftsliv och allmänhet.

Afrikansk svinpest (ASF) är en smittsam och dödlig virussjukdom som drabbar vildsvin och grisar, däremot drabbar den inte människor eller andra djur. Sjukdomen har nu för första gången upptäckts hos vildsvin i Sverige.

Afrikansk svinpest påvisades den 6 september hos ett vildsvin som hittats dött i närheten av Fagersta. Det testade djuret var ett av totalt sju vildsvin som hittades döda inom ett begränsat område i månadsskiftet augusti-september. Det är inte känt hur smittan har kommit till Sverige.

https://www.mynewsdesk.com/se/jordbruksverket/pressreleases/afrikansk-svinpest-paa-vildsvin-utanfoer-fagersta-3271472

Berörda myndigheter arbetar nu med att lokalisera, begränsa och bekämpa smittan. Jordbruksverket och länsstyrelsen ansvarar för att hantera åtgärder och inleda arbetet med bekämpning.

Att tänka på att förhindra spridning

Naturvårdsverket uppmanar allmänheten och jägare inom hela Sverige, men speciellt i det aktuella området och i Västmanland att rapportera in fynd av sjuka eller självdöda vildsvin till Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) på deras webbplats. https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/jakt-och-vilt/afrikansk-svinpest/

Fakta

Afrikansk svinpest är en smittsam virussjukdom som drabbar europeiska vildsvin och grisar med allvarliga klinisk sjukdom (feber, blödningar, vinglighet, dålig matlust) och död oftast in om en vecka.
Sjukdomen drabbar inte människor.
Sjukdomen finns inom Europa sedan 2007 och EU sedan 2014.

Mer information

https://jordbruksverket.se/djur/djurskydd-smittskydd-djurhalsa-och-folkhalsa/aktuellt-lage-for-smittsamma-djursjukdomar/afrikansk-svinpest

Viktigt att medlemsorganisationer och allmänhet håller sig uppdaterade vilka restriktioner som gäller.

Läs Svenskt Friluftsliv FAQ om svinpesten här.

Allemansrätten – rena rama nöjesfältet!

4 september 2023

Naturen välkomnar alla, den sätter inte gränser och den kräver ingen prestation. Men ska tillträdet till naturen vara gratis?

Sommaren bjöd på en hel del regn och semesterplanerna fick göras om, från strandhäng till snabba attraktioner i en nöjespark. Med skräckblandad förtjusning och en hel del mod satte jag mig i en attraktion som liknade en rymdfarkost. I 60 sekunder slängdes jag upp och ner, svävade i stolen och skakade som ett asplöv.

Nästa dag utmanade jag vädret med en långpromenad. Efter en heldag på nöjesfält behövde jag återhämtning, och naturen fanns självklart – som för de flesta – alldeles i närheten. Jag behövde varken fråga om lov, boka min tidsslot eller köpa biljett. Att vistas i naturen i Sverige är en frihet och en rättighet som alla är välkomna att nyttja oavsett vem de är, varifrån de kommer eller vilka ekonomiska förutsättningar de har.

Naturen välkomnar alla, den sätter inte gränser och den kräver ingen prestation. Men ska tillträdet till naturen vara gratis? Den frågan har plötsligt diskuterats en hel del efter att länsturistchefen i Jämtland Härjedalen nyligen ställde frågan – vem ska betala notan? Samtidigt konstaterade hon, går man på en nöjespark får man betala inträde, medan naturen fortfarande är gratis.

Och faktum är att vi har en utmaning med överbelastade vandringsleder, slitage på våra spår och nedskräpning av skog och mark. Men att likställa naturen med ett nöjesfält där entréavgift skulle kunna vara lösningen är inte rätt stig att vandra.

Att ta betalt för att vistas i naturen skulle bidra till ökade klyftor i samhället och göra intrång i vår princip om frihet under ansvar. För människor som redan står långt ifrån friluftslivet skulle distansen bli ännu större. Naturen är, och ska vara ett privilegium för alla, utan krav på prestation, ekonomi eller annat hinder.

Men vi behöver agera för att bevara denna möjlighet. Vi måste öka kunskapen om allemansrätten och sprida besökare till fler besöksmål runtom i Sverige. Allemansrätten ger oss inte bara en massa möjligheter, den medför också skyldigheter. Här har vi ett gemensamt ansvar att öka kunskapen om hur vi ska bete oss, för att naturen även i fortsättningen ska vara en plats för rekreation för alla.

I Norge kraftsamlar Norskt Friluftsliv just nu för att försöka få till en lagstiftning kring allemansrätten för att säkra den viktiga principen för kommande generationer. I Sverige diskuterar vi turistskatt och likställer naturen med ett nöjesfält. Svenskt Friluftsliv anser att karuseller kan kosta, men det är samhällets ansvar att underhålla, upprätthålla och tillhandahålla tillträdet till den svenska naturen – för alla som bor och lever här. Allemansrätten är trots allt det mest fantastiska och unika med vårt vackra land.

Josefine Åhrman, generalsekreterare Svenskt Friluftsliv

Ansvarig kommunikation och påverkan Svenskt Friluftsliv

29 augusti 2023

Vill du vara med och forma framtidens friluftsliv i Sverige? Nu finns möjligheten i en nyckelroll inom Svenskt Friluftsliv. Vi söker en naturlig relationsbyggare och en skicklig kommunikatör med förmågan att formulera budskap och skapa innehåll som engagerar.

Svenskt Friluftsliv verkar för att skapa de bästa förutsättningarna för friluftslivet i Sverige. Som en av Sveriges största folkrörelser är vi friluftslivets talesperson och företräder 27 ideella friluftsorganisationer, som tillsammans har närmare 1,8 miljoner medlemskap.

Friluftslivet är en rörelse som tar ett betydande samhällsansvar. Vi förbättrar folkhälsan, stärker samhällsekonomin med målet att fler människor ska ha möjlighet att utöva ett aktivt friluftsliv.

Om rollen
I rollen som ansvarig för kommunikation och påverkan förväntas du utveckla Svenskt Friluftslivs kommunikations- och påverkansarbete. Du arbetar proaktivt genom att bjuda in till dialog med politiker, myndigheter, medlemmar och andra intressenter. Du tar och leder debatten på ett trovärdigt sätt samt driver kampanjer, skriver pressmedlanden och debattartiklar. En viktig del i uppdraget är att höja statusen för friluftslivets frågor och sänka trösklarna till friluftslivet, samt att skapa möjligheter för en stark och samlad röst för friluftslivet i Sverige. Du har även ett nära samarbete med generalsekreteraren och övriga inom kansliet som i dagsläget är fyra till antalet.

Rollen innebär resor med god framförhållning i olika sammanhang, exempelvis nätverk, konferenser, besök hos myndigheter/departement, medlemmar etc. Kansliet är placerat i Johannesfred, Bromma och vi tillämpar hybridarbete.

Exempel på ansvarsområden och arbetsuppgifter som du förväntas utveckla i dialog med generalsekreterare och kollegor:

Ansvara för verksamhetens långsiktiga kommunikations- och påverkansarbete
Samordna, leda, planera och genomföra kommunikations- och påverkansinsatser utifrån uppsatta mål
Ta fram och formulera politiska förslag och budskap, skriva tal, remissvar, debattartiklar, pressmeddelanden, nyhetsbrev, nyhetsvinklar, rapporter och andra underlag
I nära samverkan med medlemmar och andra aktörer, samordna kampanjer, pressutspel, budskapshantering och dyl.
Representera Svenskt Friluftsliv externt i olika forum och råd
Uppvakta politiker och tjänstepersoner inom regering och riksdag

Vi söker dig som är van vid att växla mellan strategiska och operativa uppgifter. Du har även en god förmåga att samarbeta och skapa goda relationer. Vidare är du allmänbildad, samhällsintresserad och har ett stort hjärta för friluftslivet i Sverige.

För att lyckas i rollen krävs:

Erfarenhet av att växla mellan strategiskt och operativt kommunikationsarbete
God vana att skriva, publicera och följa upp inlägg i digitala kanaler, samt av att hantera webbpubliceringsverktyg
Dokumenterad erfarenhet som skribent och stilistisk förmåga
God kommunikativ förmåga i tal och skriftpå svenska och engelska
Erfarenhet av mediekontakter
Erfarenhet av grafisk design och produktion av rörligt material för webb
Förståelse för civilsamhällets villkor och logiker, erfarenhet är meriterande
Ett brett samhällsintresse
Relevant akademisk utbildning eller annan eftergymnasial utbildning

Det är meriterande om du har:

Erfarenhet av påverkansarbete och därigenom vana vid kontakter med departement, myndigheter och andra organisationer/intressenter
Förståelse för friluftsliv, dess värden och förutsättningar
Erfarenhet av friluftslivpolitik eller närliggande sakfrågor
Etablerat relevant nätverk

Intresserad?

I den här rekryteringen samarbetar Svenskt Friluftsliv med Alumni. Tjänsten är en tillsvidareanställning, sista ansökningsdag 2023-09-24. Tillträde efter överenskommelse.

Inom Svenskt Friluftsliv strävar vi efter att spegla samhället omkring oss, vi välkomnar sökande med olika identiteter, bakgrunder och erfarenheter.

Nationellt hälsoprogram för barn och unga ska ge bättre och mer jämlik hälsa

25 augusti 2023

Regeringen har nyligen beslutat att ta fram ett nationellt hälsoprogram för barn och unga i syfte att främja en bättre och mer jämlik hälsoutveckling i samhället. I förslaget pekas friluftslivet ut som en viktig aktör i arbetet.

Vi är glada över att regeringen har identifierat att det organiserade friluftslivet kan bidra till arbetet för en mer jämlik hälsoutveckling hos barn och unga och mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård i Sverige, säger generalsekreterareJosefine Åhrman, för det är verkligen sant! Det organiserade friluftslivet har unika möjligheter att kroka arm med hälso- och sjukvården för att främja rörelse, naturkontakt, inlärning, livsstil och utveckling hos barn och ungdomar genom att vara en erfaren och kompetent utförare av aktiviteter och utbildning med fokus på friluftsliv. På så sätt främjas en jämlik hälsa i den utpekade gruppen. Samverkan mellan hälso- och sjukvården och civilsamhället är nyckeln för att lyckas uppnå en sådan utveckling – det har man tidigare sett i liknande satsningar såsom fysisk aktivitet på recept till vuxna.

Forskning visar också att friluftsbaserade insatser kan främja hälsa och utveckling hos barn och unga, såväl inom skolans som friluftsorganisationers verksamhet.

Läs rapporten om friluftsliv och folkhälsa här.

Sveriges Friluftskommun 2023

23 augusti 2023

Pressmeddelande 23 augusti 2023

Kalix och Värnamo vinnare i Sveriges friluftskommun 2023

Kalix och Värnamo kommuner vinner båda priset Sveriges friluftskommun 2023. Pajala kommun har förbättrat sitt friluftslivsarbete mest de senaste tre åren och får utmärkelsen Årets förbättrare 2023.

Priserna delades ut idag på Sveriges Fritids- och Kulturchefsförenings årskonferens i Helsingborg.

Kalix och Värnamo, Sveriges friluftskommun 2023, har under flera års tid och med stort engagemang arbetat strategiskt med friluftslivsfrågorna såväl inom samhällsplanering som konkret genom aktiviteter och tillgängliggörande av områden för friluftsliv. Båda kommunerna visar på betydelsen av långsiktigt arbete utifrån politiskt antagna planer samt att mycket kan uppnås med samverkan. I arbetet med att sprida kunskap och information om allemansrätten har kommunerna haft förvaltningsövergripande samverkan inom kommunerna. I Kalix kan särskilt samverkan inom skolan, med hälsoinispiratören samt med friluftsorganisationerna lyftas fram. Värnamo kommun har haft tät samverkan över kommungränserna med både länsstyrelsen och andra kommuner i länet.

–Det är positivt att se att kommunerna tar stöd av varandra och utbyter erfarenheter. Ofta behövs samverkan för att utveckla friluftslivet och hantera utmaningar. Det finns mycket kunskap och erfarenhet både i kommuner och i föreningar och det är bra att man delar med sig och samarbetar för att komma framåt, säger Mia Yri, enhetschef, Friluftslivsenheten, Naturvårdsverket.

–Skolan har en viktig roll för att få barn och unga att testa på friluftsliv, där kunskap om allemansrätten är en viktig del av arbetet. Därför är vi speciellt glada för att det pågår ett tydligt arbete i våra kommuner med att sprida kunskap om allemansrätten, säger Josefine Åhrman, generalsekreterare för Svenskt Friluftsliv.

Resultat av årets undersökning

Årets enkätundersökning visar på att fler kommuner än tidigare samverkar och utbyter erfarenheter om friluftslivsfrågor över kommungränsen samt med föreningslivet. Fyra av tio kommuner har under förra året samverkat med friluftsorganisationer i skolan. Undersökningen visar också på att många kommuner arbetar med att sprida kunskap och information om allemansrätten på olika sätt.

Årets förbättrare – Pajala kommun

Pajala kommun är den kommun som förbättrat sitt enkätresultat mest under de tre senaste åren och utses till Årets förbättrare 2023. De har en god grund för det fortsatta friluftslivsarbetet genom att det finns en tjänsteperson i kommunen med uttalat ansvar, resurser i budgeten och en uppbyggd samverkan i länet.

Om undersökningen Sveriges friluftskommun

Priset Sveriges friluftskommun delas ut av Naturvårdsverket, Svenskt Friluftsliv och Sveriges Fritids- och Kulturchefsförening. Utmärkelserna utgår från en enkätundersökning bland kommunerna. I år deltog 217 av 290 kommuner. Frågorna i enkäten omfattar tre områden: kommunens planer och planering för friluftsliv, information och samarbete samt aktiviteter och insatser. Årets enkät innehöll två extra frågor om kommunernas arbete med allemansrätten.

Läs mer om resultaten och rapporten Sveriges friluftskommun 2023

För ytterligare information, kontakta:

Mia Yri, enhetschef, Friluftslivsenheten, Naturvårdsverket, 010-698 17 72, mia.yri@naturvardsverket.se

Josefine Åhrman, generalsekreterare Svenskt Friluftsliv,
073-667 78 87, josefine.ahrman@svensktfriluftsliv.se

Åsa Blomster handläggare, Friluftslivsenheten, Naturvårdsverket,
076-115 19 15, asa.blomster@naturvardsverket.se

Anneli Nivrén, presschef Naturvårdsverket, 010-698 13 00, 070-206 37 27, anneli.nivren@naturvardsverket.se

Mot ett tillgängligare friluftsliv

11 juli 2023

Information är en viktig pusselbit i arbetet med tillgänglighet. Det är viktigt att kommuner och andra som informerar om utbudet av friluftsliv anger om platser är tillgängliga för personer med funktionsvariationer och specifikt VAD som är tillgängligt. Det räcker inte att ange ATT något är tillgängligt.

Friluftslivet har fått ett stort uppsving under senare år på grund av pandemin och tack vare den nationella kampanjen för att främja friluftsliv i samhället, Friluftslivets år 2021. En ny kunskapssammanställning från Svenskt Friluftsliv visar att friluftsliv och att ha tillgång till friluftsområden och natur förbättrar människors hälsa, samhällets folkhälsa och gynnar meningsfull fritid och inlärning hos exempelvis barn och ungdomar.

Men alla grupper i samhället har inte samma förutsättningar att komma ut och besöka naturen vilket ökar på redan stora skillnader i hälsa, livskvalitet och risk för förtida död. Vi talar om personer med funktionsvariationer, vilka står för 10-20 % av befolkningen beroende på hur en definierar funktionsvariation. Personer med funktionsvariationer möts av ett stort antal hinder som försvårar besök i friluftsområden och många andra utemiljöer inklusive fysiska hinder, bristande information på spårtavlor, bristfällig digital information och presentation om utbud, service och tillgänglighet av friluftsområden. Personer med funktionsvariationer som grupp har inte haft en lika positiv besöksutveckling under pandemin – att jämföra med exempelvis barnfamiljer och äldre som båda har haft kraftiga ökningar i naturbesök. Detta beror inte på att gruppen på något sätt skulle ha lägre intresse för friluftsliv och natur. Det beror snarare på hinder och höga ”trösklar” som samhället skapat.

Svenskt Friluftsliv har under lång tid följt kommuners och andra aktörers tillgänglighetsarbete inom friluftsliv och natur och samhällets dito för att skapa grundläggande rättigheter åt personer med funktionsvariationer. Det finns stora brister i informationslandskapet då många kommuner och friluftsområden saknar information huruvida områden är tillgängliga för personer med funktionsvariationer eller inte. Även när det står på en hemsida att ett friluftsområde är tillgängligt saknas ofta information om exakt vad. Är det parkeringen, toaletterna, vandringsleden? Är området tillgängligt för personer i rullstol, eller även synskadade? Personer med mental funktionsvariation? Är spåret tillgängligt för personer i rullstol med färdhjälpmedel eller assistans? Hur är lutningen på motionsspårets backar? Är underlaget grus, asfalt, spån, gräs eller stenblock? Och så vidare. Allt detta gör det svårt för egentligen alla besökare att avgöra om området är funktionellt och ett passande besöksmål. Bristen på information och tillgänglighetsanpassning vid entréer är förvånande eftersom friluftsområden hör till en kommuns minst kostnadskrävande poster och antagligen ger flera kronor tillbaka till statskassan på varje satsad krona inklusive via intäkter från turism. Vi har här således en samhällsekonomiskt lönsam ”produkt”, men som en del av befolkningen inte har samma tillgång till att ”köpa” som andra.

Ett annat problem är att samhället har brister i att erbjuda gruppen lämpliga och tillräckliga hjälpmedel som skulle innebära förbättrade förutsättningar att komma ut i naturen och även ta del av samhällets utbud av affärer och service. Samhället erbjuder i regel endast tillgång till ett hjälpmedel. I praktiken innebär detta att gruppen inte får tillgång till hjälpmedel lämpliga för besök i friluftsområden. Många i gruppen har inte råd att själva skaffa extra hjälpmedel vilket ökar risken för att gruppen blir mer stillasittande inomhus. En annan sida av myntet är att dagens system med färdtjänst skapar problem för gruppens tillgänglighet, speciellt när det handlar om att regional och nationell färdtjänst ska samarbeta vid resor. Regional och nationell färdtjänst har ofta olika regler. En vanlig missuppfattning är även att färdtjänst skulle vara gratis för individen. Så är inte fallet. Att många i gruppen har förhöjda kostnader för att kunna besöka friluftsområden är oacceptabelt.

Att stötta personer med funktionsvariationer adekvata hjälpmedel för att komma ut i naturen bör inte bara ses som en mänsklig rättighet, utan även som en given samhällsinvestering för folkhälsa, jämlikhet och god hälsoekonomi.

Samtidigt finns det positiva trender i samhället. Till exempel blir det allt vanligare att Fritidsbankerna har utrustning för personer med funktionsvariationer. Universiell design och utformning av platser innebär nästan alltid att tillgänglighetsaspekter prioriteras. Produkter på den kommersiella marknaden blir allt bättre och funktionella, t ex rullstolar och andra färdmedel för idrott och friluftsliv. Detta underlättar även för friluftsorganisationer att starta upp verksamhet för personer med funktionsvariationer.

Svenskt Friluftsliv verkar för att alla ska kunna ägna sig åt friluftsliv. Om inte ett stort antal aktörer tar tillgänglighetsfrågan på större allvar kommer vi ha svårt att nå upp till detta mål.

Aktuellt