Regeringens nya översyn av den nationella skogspolitiken fokuserar på skogsbruket, medan de sociala värden som skogen står för förbises helt. Det är ett självmål, eftersom skogen kan bidra till så mycket mer och vara en del av lösningen på flera av våra viktiga samhällsproblem. Friluftslivets och naturens bidrag måste erkännas och lyftas, om regeringen menar allvar, till exempel med sin ambition att minska den psykiska ohälsan.
I februari bjöd landsbygdsminister Peter Kullgren och klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari in till en presskonferens där de presenterade en kommande översyn av den nationella skogspolitiken. Kort därefter höll statsministern och socialministern ett möte med flera aktörer inom civilsamhället, om den kommande nationella strategin för psykisk hälsa och suicidprevention. Två viktiga frågor för den svenska folkhälsan, men kopplingen dem emellan förbisågs helt.
Skogen är en stor och viktig arena för fysisk aktivitet och intresset för friluftsliv i vårt land är utbrett; nio av tio invånare anser att friluftsliv är bra för hälsan och sju av tio upplever återhämtning i naturen. Friluftslivets ekonomiska och sociala värden är stora och ökar över tid genom det växande intresset hos både svenskar och utländska turister. Skogen rymmer närmast obegränsade möjligheter till friluftsliv, men för att människor ska kunna nyttja dessa krävs att allemansrätten värnas, och att skogens betydelse bortom skogsbruket lyfts fram.
Sverige befinner sig i världstoppen när det gäller stillasittande – åtta av tio barn når inte upp i Folkhälsomyndighetens rekommendationer om fysisk rörelse. Stillasittandet beräknas kosta upp till 90 miljarder kronor per år och den psykiska ohälsan ökar. I det läget behöver samhället satsa på göra de tätortsnära skogarna och skogar där många utövar friluftsliv, attraktiva och tillgängliga. Friluftsliv i skogen kan ha en avgörande betydelse – och är en kostnadseffektiv lösning – för bättre folkhälsa och ökad livskvalitet för alla oavsett ålder, kön eller bakgrund.
Skogen är viktig för svensk ekonomi och klimatomställningen, och en översyn av den nationella skogspolitiken är bra, men direktiven för utredningen fokuserar enbart på hur mycket biomassa skogen kan producera; ingenstans nämns de sociala värden den också står för.
Det är inte tillräckligt ambitiöst. Nationella politiska initiativ bör alltid omfatta det aktuella sakområdets betydelse för aktuella samhällsproblem, som fysisk och psykisk hälsa. Översynen bör belysa vad som krävs för att skogens sociala värden ska bevaras och förstärkas. Vi måste bort från en situation där friluftslivet används i retoriken av alla, men aldrig ges samma värde som produktion och miljö.
Sverige behöver en tydligare riktning mot att stärka skogens sociala värden genom konkreta åtgärder:
- Säkerställ tydligare exponering och uppföljning av Skogsstyrelsens miljömål: Levande skogar med övergripande sociala målen i skogspolitiken
- Ändra direktiven i den nya utredningen, så att skogens sociala värden stärks i stället för att urholkas
Att regeringen inte ser skogen för alla träd är ett faktum som gör att vi missar, i stället för att ta tillvara, möjligheten att motverka flera viktiga problem som plågar Sverige. Detta kan inte tolkas som annat än avsiktligt självmål, i en kanske aldrig så avgörande match som vårt samhälle just nu utkämpar.
Susanne Maarup, ordförande Svenskt Friluftsliv
Josefine Åhrman, generalsekreterare Svenskt Friluftsliv
Läs debattartikeln här: Regeringen missar vad som är viktigt med skogen | Debatt | Expressen
