Aktuellt - Sida 6 av 17 - Svenskt Friluftsliv

Bevarat strandskydd i fokus

11 februari 2025

Vi deltog på Naturskyddsföreningens seminarium om strandskydd där vi betonade vikten av att strandskyddet är en del i allemansrätten som säkerställer tillgängligheten till friluftsliv på och nära vatten.

På seminariet lyfte vi fram att stränder är en ändlig resurs och naggandet i kanten medför att tillgängligheten till friluftsliv minskar. Störst blir problemen i större och mellanstora städer där trycket på att bygga nära vatten är som allra störst. En stor majoritet av befolkningen vill bevara strandskyddet och regeringens förslag har fått massiv kritik från många håll ändå väljer man att gå vidare med förslaget.

Samtidigt finns det situationer där strandskyddet inte är optimalt utformat och behöver ses över för att väga in alla de perspektiv och förutsättningar som finns.

Deltagare:

Tomas Lindblad Wieslander, jurist Sportfiskarna
Björn Galant, näringspolitisk expert LRF
Johan Faskunger, sakkunnig Svenskt Friluftsliv
Sofia Wikström, docent Stockholms universitet
Gerda Kinell, ekonom Svensk Försäkring
Andrea Andersson Tay, riksdagsledamot (V)
Daniel Westlén, statssekreterare hos klimat- och miljöministern

Vi ger oss ut på en resa genom Sverige!

6 februari 2025

Känner du någon engagerad ledare, passionerad eldsjäl eller en nyfiken nybörjare inom friluftslivet? Vi söker nu personer, organisationer och projekt inom friluftsliv till en filmserie som fångar allt det fina som friluftsliv står för.

Under våren 2025 kommer vi att tillsammans med kommunikationsbyrån OTW och producenten Jonas Leksell att spela in en filmserie där vi i 8 avsnitt reser landet runt och provar på olika friluftsaktiviteter tillsammans med spännande människor. Vi vill med denna satsning inspirera fler att hänga på ut. Serien kommer att lanseras på Youtube under 2025.

Det här kommer att bli en helt galen resa där vår generalsekreterare Josefine Åhrman och ordförande Cecilia Magnusson kastar av sig kavajerna och drar på sig friluftsbyxorna. De kommer att ge sig ut på ett riktigt stort äventyr – en resa genom Sverige fylld med friluftsaktiviteter. Vill du se dem paddla i forsen, segla längs kusten, vandra genom storslagna landskap, tända eld under stjärnorna eller sova i vindskydd mitt i naturen?

Vi vill träffa spännande människor och höra deras historier. Hur påverkar friluftslivet deras liv? Hur har det förändrat dem? Vi vill inspireras, utmanas och få nya perspektiv på vad friluftsliv kan vara.

Känner du någon vi bara måste möta? Någon som kan visa oss en upplevelse vi sent kommer att glömma?

Tipsa, ansök och läs mer:
Sverigeresan – Svenskt Friluftsliv

Sju miljoner kronor till äldre personers delaktighet i friluftsliv

30 januari 2025

Att öka äldre personers delaktighet i friluftslivet är en viktig åtgärd för att främja fysisk aktivitet, hälsa och gemenskap. Regeringen beviljar Svenskt Friluftsliv sju miljoner kronor per år för att stärka äldre personers delaktighet i friluftsliv under 2025 – 2027.

Äldre är en grupp som ofta är mer stillasittande och drabbas av ensamhet, och friluftsrörelsen erbjuder en möjlighet till både rörelse och sociala sammanhang. Det är därför positivt att regeringen uppmärksammar dessa människor. Genom detta stöd kan friluftsrörelsens medlemsorganisationer skapa nya möjligheter till friluftsliv genom fler aktiviteter för de som står utanför friluftslivet idag.

Sex projekt och organisationer har ansökt och fått beviljat stöd från Svenskt Friluftsliv: Riksförbundet Hälsofrämjandet, Sportfiskarna, Svenska Båtunionen, Svenska Kryssarklubben, Svenska Islandshästförbundet och Svenska Turistföreningen.

– Vi välkomnar riktade satsningar inom viktiga områden. Regeringens beslutade stöd och medel för att öka äldres möjligheter till meningsfulla friluftsaktiviteter är efterlängtad. Det möjliggör för våra medlemsorganisationer att skapa fler aktiviteter som ökar äldre personers välbefinnande och bryter ensamhet, säger Josefine Åhrman, generalsekreterare på Svenskt Friluftsliv.

– Att röra sig och vistas i naturen har positiva effekter för vår hälsa. Vi behöver göra det enklare för människor att hitta ut till naturen. Därför ger vi nu ett riktat bidrag till friluftsorganisationer för att stärka deras möjligheter att skapa aktiviteter som riktar sig till äldre personer, säger socialminister Jakob Forssmed.

– Genom den här satsningen kan fler äldre personer delta i friluftslivet. Det främjar inte enbart välbefinnande utan också fysisk aktivitet, som både förebygger ohälsa och kan ge gemenskap. Ett aktivt friluftsliv motverkar ofrivillig ensamhet och stärker hälsan, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje

1 miljon kronor till statistik om friluftsliv

22 januari 2025

Folkhälsomyndigheten får en miljon kronor till uppdraget att ta fram statistik om friluftslivet för att kunna följa olika gruppers friluftsutövande utifrån faktorer såsom kön, hälsa, ålder och socioekonomi.

I Folkhälsomyndighetens regeringsbrev för 2025 får myndigheten i uppdrag att ta fram statistik om friluftslivet för att kunna följa olika gruppers friluftsutövande utifrån faktorer såsom kön, hälsa, ålder och socioekonomi. För uppdraget får Folkhälsomyndigheten använda en miljon kronor.

Dessutom har Boverket fått i uppdrag att ge kommuner vägledning i deras arbete med planering för att bidra till mer tätortsnära natur. På detta sätt främjas friluftsliv och välbefinnande i vardagen eftersom det sedan länge är känt att vistelse i naturen har positiva effekter på fysisk och psykisk hälsa.

– Det finns stora hälsoutmaningar i Sverige där till exempel stillasittandet och psykisk ohälsa ökar. Vi vet att naturen kan ha positiva effekter för både vår psykiska och fysiska hälsa och vi vill möjliggöra för fler att hittar ut i naturen. Därför får Folkhälsomyndigheten i uppdrag att öka kunskapen om friluftslivet i Sverige så att vi bättre kan främja friluftsliv och fysisk aktivitet, säger socialminister Jakob Forssmed.

-Satsningar på att öka kunskapen om alla positiva effekter som friluftsliv ger är välkomna. Därför är det glädjande att regeringen nu satsar det på detta område. Friluftsrörelsen är en viktig del av lösningen och kan bidra till att stärka folkhälsan.” Säger Josefine Åhrman, generalsekreterare Svenskt Friluftsliv

Läs mer här: https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2025/01/uppdrag-for-att-framja-manniskors-livskvalitet-halsa-och-mojligheter-till-friluftsliv/

Gäller allemansrätten i skidspår?

20 januari 2025

Snön täcker delar av landet och på många håll dras skidspår som fylls med skidåkare. Men ibland uppstår konflikter mellan skidåkare och andra som också vill röra sig i naturen. Hänvisning görs då ofta till allemansrätten, men vad säger den egentligen?

Allemansrätten är en frihet under ansvar som innebär att vi kan röra oss fritt i naturen, plocka bär och svamp och övernatta något enstaka dygn i tält nästan var som helst. Med det kommer både rättigheter och skyldigheter. Du måste ta ansvar för natur och djurliv och visa hänsyn mot markägare och andra besökare. Kort sagt gäller: Inte störa – inte förstöra.

Gäller allemansrätten i skidspår?

Preparerade skidspår är i första hand till för skidåkning och som huvudregel omfattas skidspår av allemansrätten. Det innebär att det är ett brott mot allemansrättens övergripande princip om att inte störa och inte förstöra, även om det inte går att juridiskt hindra någon från att exempelvis promenera i spåren. Allemansrättens principer om hänsyn och försiktighet innebär att både skidåkare och andra som vistas i området måste visa varandra, naturen och djuren respekt.

Det är generellt gratis att åka i skidspår, men om anläggningsägaren eller en förening har haft betydande investeringar och lagt ned arbete på att preparera skidspår och tillverka snö kan skidspåret räknas som en anläggning vilket begränsar tillgången enligt allemansrätten. Anläggningsägare såsom kommuner rekommenderas att tillgodose fotgängares behov av promenader vintertid, exempelvis genom att anlägga separata promenadspår (”Vinterpromenaden”), vilket minskar potentiella konflikter mellan olika användare.

Lokala regler kan påverka

Många kommuner har särskilda lokala ordningsföreskrifter som kan påverka vad som gäller för skidspår och andra områden. Därför är det alltid en bra idé att kontakta din kommun för att få klarhet i vad som gäller på plats.

Läs mer hos Naturvårdsverket

Avskaffande av strandskyddet får stora konsekvenser

6 januari 2025

Strandskyddet är en fråga om framtida generationers möjlighet att uppleva och uppskatta Sveriges unika natur och om vi fortsatt ska kunna ha närhet till naturen och ett enkelt friluftsliv - oavsett vem man är, var man bor och plånbokens storlek.

Regeringens förslag om att avskaffa strandskyddet vid små sjöar och smala vattendrag riskerar att få allvarliga konsekvenser för människor att fritt kunna vistas i naturen och inskränker på allemansrätten. Strandskyddet är en fråga om framtida generationers möjlighet att uppleva och uppskatta Sveriges unika natur och om vi fortsatt ska kunna ha närhet till naturen och ett enkelt friluftsliv – oavsett vem man är, var man bor och plånbokens storlek.

Strandskyddet är ett viktigt verktyg för att säkerställa tillgången till natur och skydda växt- och djurliv. Flera reformer har genomförts för att balansera behovet av exploatering med naturens och allmänhetens intresse. Idag finns redan stora möjligheter till undantag. Vårt besked är därför tydligt: Det behövs inga ytterligare förändringar. Den balans många jobbat hårt för att uppnå skulle gå förlorad och friluftslivet skulle få betala priset.

Strandskyddet är en grundläggande del av allemansrätten. När 4700 kommunpolitiker i hela landet besvarade Friluftsfrämjandets enkätfråga om allemansrätten ansåg att nio av tio att den ska bibehållas och inskränkningar undvikas i mycket hög eller ganska hög grad. Regeringen går i motsatt riktning eftersom förslaget hotar att begränsa tillgången till stränder, rekreation och friluftsliv. Det blir samtidigt svårare att nå folkhälsomålen, friluftslivsmålen och miljökvalitetsmålen, samt våra åtaganden enligt internationella konventionen om biologisk mångfald och EU:s naturrestaureringsförordning. De mindre vattenmiljöerna står för majoriteten av den totala längden på vattendrag och är centrala för biologisk mångfald och friluftsliv. Vi pratar om hundratusentals sjöar och över en miljon kilometer vattendrag som är smalare än två meter.

En förändring av strandskyddet är en dålig idé, och följande tre punkter tydliggör varför:

Naturen är till för oss alla. Den är människors största arena för motion, rörelse och välbefinnande och i en tid när bara 2 av 10 barn når rekommendationen om 60 minuters fysisk aktivitet per dag är det centralt att vi inte försämrar förutsättningarna för fysisk aktivitet. Hälsovinsterna för barn att vistas i gröna miljöer är välbelagda inom en rad områden som påverkar deras fysiska och psykiska hälsa och utveckling .
Närheten till naturen är avgörande. En av de mest avgörande faktorerna för att människor ska vistas i naturen är närheten. Om avståndet ökar på grund av exploatering kommer färre att få möjligheten att bada och komma ut i naturen. Det skapar ökade klyftor och ojämlika villkor. Vår gemensamma rätt att gå, springa, bada, paddla, fiska, åka skridskor eller bara vara i närheten av orörda stränder är viktigare än någonsin.
Den biologiska mångfalden hotas. Naturvårdsverket har i sina konsekvensanalyser visat att ett upphävande skulle få omfattande negativa konsekvenser för växter, djur och friluftsliv i Sverige. Detta måste regeringen ta på största allvar. Sverige har ett internationellt åtagande att skydda biologisk mångfald och säkerställa tillgången till naturen för alla. Regeringens förslag går i motsatt riktning och hotar både våra miljö- och friluftspolitiska mål.

Sverige har en stark tradition av att värna allemansrätten. 9 av 10 vuxna anser att allemansrätten är mycket värdefull och ska bevaras.

Med så stort stöd borde regeringen värna strandskyddet, allemansrätten och en tillgänglig natur för alla.

Cecilia Magnusson
Ordförande Svenskt Friluftsliv

Josefine Åhrman
Generalsekreterare Svenskt Friluftsliv

Årskrönika 2024 – En friluftsrörelse för alla

18 december 2024

När jag summerar året 2024 konstaterar jag stolt att friluftsrörelsens betydelse i samhället fortsätter att växa – både som viktig källa till hälsa och välbefinnande, och som en del av lösningen på samhällets utmaningar i form av beredskap, utanförskap och att visa hänsyn till naturen. Det är i naturen vi finner återhämtning, inspiration och gemenskap.

Kärnan i det svenska friluftslivet är våra friluftsorganisationer som med sitt engagemang, kraft och vilja att göra skillnad bidrar till att fler människor kommer ut i naturen.

Alla ledare och ideellt engagerade är ambassadörer för vår folkrörelse och bidrar till att fler får del av naturens alla positiva effekter. Det spelar en ovärderlig roll i att bryta ensamhet, bygga gemenskap och stärka folkhälsan. Genom att skapa trygga och inkluderande aktiviteter öppnar de dörren till naturen för fler. Våra friluftsorganisationer och deras insatser gör att friluftslivet fortsätter att vara en levande folkrörelse som bidrar till ett friskare och starkare Sverige.

En av årets största milstolpar är vår nya Friluftsstrategi 2035, som friluftsrörelsen tillsammans har arbetat fram. Strategin tar sin utgångspunkt i ambitionen att sänka trösklarna till friluftsliv och ett friluftsliv för alla. Jag är både stolt, tacksam och imponerad över hur rörelsen gemensamt har arbetat fram den gemensamma vägen de kommande 10 åren.

Ett förändrat Sverige – och friluftsrörelsens roll i ökad beredskap

2024 blev ett historiskt år när Sverige gick med i NATO. Denna förändring i Sveriges säkerhetspolitiska roll väckte reaktioner i form av diskussioner och ett ökat engagemang där beredskapsfrågan kom högre upp på agendan.

Friluftslivets grundläggande färdigheter om att klara sig i naturen, hålla värmen och hitta hem är nära sammankopplade med beredskapsförmågan hos svenska befolkningen. Vi har under året lyft fram friluftsrörelsens unika roll när det kommer till att ge grundläggande kunskap om naturberedskap.

Fritidskortet – en satsning för ökad tillgänglighet

En stor satsning av regeringen är fritidskortet. Vi har under året arbetat hårt för att säkerställa att friluftsorganisationer ska få så bra förutsättningar som möjligt att kunna vara en del i satsningen. Detta har bidragit till ökade resurser till friluftsorganisationerna, inspiration och ökad kunskap. Allt för att bidra till föreningarnas omställning för att möta barn och unga som idag står långt ifrån friluftslivet.

Klimat, skog och biologisk mångfald i fokus

Under året har frågor om biologisk mångfald, skog och klimatanpassning stått högt upp på agendan. Vi har under året deltagit i den nationella översynen av skogspolitiken, bidragit i debatten med friluftslivets värde och kunskap. Utöver detta har flera inspirationsföreläsningar och workshops genomförts tillsammans med så väl medlemmar som andra viktiga samarbetspartners.

Samtidigt har vi fortsatt att lyfta vikten av att naturen ska vara tillgänglig för alla. Allemansrätten är en unik skatt som vi har ett gemensamt ansvar för. Därför har vi stärkt vår kommunikation kring ett hållbart friluftsliv och de rättigheter och skyldigheter som allemansrättenen innebär.

Framåt mot 2025

Jag går snart in i 2025 med en stark övertygelse om att friluftsrörelsens roll och betydelse i samhället kommer att fortsätta att växa. Friluftsstrategi 2035 blir vår vägledning, med fokus på inkludering, hållbarhet och tillgänglighet. För jag vet att naturen har kraften att förena oss, oavsett vem man är, vart man kommer ifrån eller vilken bakgrund man har skapar den hopp och möjligheter inför framtiden.

Slutligen vill jag rikta ett stort tack till alla er som bidragit till att göra 2024 till ett fantastiskt år för Svenskt Friluftsliv och hela friluftsrörelsen – våra medlemsorganisationer, ideella krafter, politiska beslutsfattare och förstås till er alla som väljer att gå ut i det fria. Tillsammans gör vi skillnad på riktigt.

Med dessa ord vill jag önska er alla en riktigt god jul och ett gott nytt år!

Josefine Åhrman

Generalsekreterare, Svenskt Friluftsliv

3 miljoner ytterligare till friluftsrörelsen men långsiktigheten saknas

18 december 2024

Regeringen har beslutat att ge ytterligare 3 miljoner i medel till Svenskt Friluftsliv för att förbereda och införa Fritidskortet för barn och unga under 2025 men mer medel kommer att behövas.

Regeringen har beslutat att ge ytterligare 3 miljoner i medel till Svenskt Friluftsliv för att förbereda och införa Fritidskortet för barn och unga under 2025 men mer medel kommer att behövas.

Satsningen på Fritidskortet fortsätter och arbetet hos alla inblandade pågår förfullt. Vi har jobbat intensivt med att tillsammans med berörda myndigheter bidragit med de förutsättningar och behov som friluftsrörelsens har. Regeringens ambition är att allt ska finnas på plats så att barn och unga ska kunna ta del av Fritidskortet under hösten 2025.

Friluftsrörelsen kommer behöva fortsatt utökat och långsiktigt stöd för att kunna uppfylla de krav och förväntningar som fritidskortet medför. Det är en fin intention och en bra början att vi nu har fått besked om ytterligare 3 miljoner för införandet, säger Josefine Åhrman, generalsekreterare Svenskt Friluftsliv.

Dessa extra medel är angelägna eftersom det finns flera delar som måste vara på plats innan Fritidskortet kan införas. I det remissvar vi lämnade under hösten påpekade vi bl.a. att det behövs medel för framtagning och löpande drift och underhåll av ett digitalt rapporteringssystem för att på ett säkert sätt kunna hantera rapporteringen. Just nu väntar vi på besked kring hur man tagit till sig våra synpunkter och hur satsningen kommer att utformas.

Friluftsrörelsens organisationer som kommer att ingå i Fritidskortet behöver ges rätta förutsättningar, annars riskerar den historiska satsningen att inte få den önskade effekt som vi alla hoppas på. För friluftsrörelsen handlar det om ett fortsatt stöd för kontroll och uppföljning, utveckling och förvaltning av IT-stöd samt fortsatt stöd för ledarutbildning och utveckling av verksamhet, säger Josefine Åhrman.

Uppluckrat strandskydd – negativa konsekvenser för friluftsrörelsen

11 december 2024

Svenskt Friluftsliv har lämnat sitt remissyttrande till regeringens förslag om ett generellt upphävande av strandskyddet vid små sjöar och smala vattendrag. Vi uttrycker oro för de negativa konsekvenser detta kan få för friluftsliv, miljön och samhället.

Trots den stora tillgången till stränder och vatten i Sveriges krympande andelen oexploaterade stränder. Forskning visar att exploateringen av strandområden ökar, särskilt i tätbefolkade regioner där över 80% av alla människor bor. Det föreslagna undantaget i remissen riskerar att minska allmänhetens möjlighet att njuta av naturen vid små sjöar och smala vattendrag, som utgör en stor majoritet av Sveriges vattenmiljöer vilket kan få stora negativa effekter på friluftsrörelsens verksamheter.

Små sjöar och vattendrag är avgörande för det enkla och tillgängliga friluftslivet, särskilt för friluftsovana, barnfamiljer, skolor och äldre. Dessutom spelar de en viktig roll för den biologiska mångfalden. En slopning av strandskyddet skulle kunna påverka flera miljömål negativt, såsom Levande skogar, Ett rikt växt- och djurliv, Tillgänglig natur för alla och Attraktiv tätortsnära natur.

Svenskt Friluftsliv belyser avsaknaden av data och analyser kring hur viktiga små sjöar och vattendrag är för friluftslivet. Det finns gott om friluftsorganisationer, skolor, förskolor och många andra aktörer som dagligen använder små sjöar och smalare vattendrag för sina respektive verksamheter. Vid mindre sjöar och vattendrag i och omkring bebyggda miljöer finns också ofta viktiga anordningar för friluftsliv såsom vandringsleder och promenadslingor vilka riskerar att försvinna vid ett slopat strandskydd och få stora negativa effekter för allmänheten och folkhälsan.

” Strandskyddet är inte bara en juridisk fråga, det är en fråga om framtida generationers möjlighet att uppleva och uppskatta Sveriges unika natur och tillgången till ett nära och enkelt friluftsliv.”, säger Josefine Åhrman, generalsekreterare Svenskt Friluftsliv.

I Sverige finns en stor majoritet bland såväl allmänhet som hos politiker oavsett partifärg för att bevara allemansrätten och att avstå från inskränkningar som försämrar allmänhetens tillgång till naturen på allemansrättslig grund. Svenskt Friluftsliv har i upprepade nationella undersökningar sett att omkring 9 av 10 vuxna anser att allemansrätten är viktig eller väldigt viktig för dem och för samhället och bör bevaras (Friluftsbarometern, 2020 – 2023). När Friluftsfrämjandet nyligen frågade 4 700 politiker i hela landet om hur man ser på allemansrätten blev svaret detsamma: 9 av 10 svarade att allemansrätten bör bibehållas och inskränkningar undvikas i mycket hög eller ganska hög grad (Friluftsfrämjandet, 2024).

Svenskt Friluftsliv uppmanar regeringen att värna allemansrätten och strandskyddet för alla sjöar och vattendrag. Istället för att luckra upp skyddet, bör fokus ligga på att bevara dessa områden som en nationell tillgång för rekreation, folkhälsa och biologisk mångfald.

Läs remissvaret här

Rekordhögt tryck på statsanslaget till friluftsrörelsen inför 2025

5 december 2024

När statsanslaget på 94 miljoner till friluftsrörelsen för 2025 ska fördelas är det rekordhögt tryck på både antal ansökningar och ansökt sökt belopp

När statsanslaget på 94 miljoner till friluftsrörelsen för 2025 ska fördelas är det rekordhögt tryck på både antal ansökningar och ansökt sökt belopp. Det visar på en enorm vilja att skapa verksamhet hos friluftsorganisationerna och en potential att göra skillnad i samhället. Det visar samtidigt vilket stort behov av resurser som råder.

Syftet med anslaget är att stödja organisationer inom friluftsrörelsen och ge förutsättningar för att människor organiserar sig för vistelse i naturen och utövandet av friluftsliv med allemansrätten som grund. Det ska bidra till att ge alla människor möjlighet att genom friluftsliv få naturupplevelser, välbefinnande, social gemenskap och ökad kunskap om natur och miljö. Detta bidar i sin tur till minskat stillasittande, ökad gemenskap och stärkt fysisk och psykisk hälsa.

– I år har intresset för statsanslaget slagit alla tidigare rekord vilket visar på det stora behov som finns av ett ökat anslag framöver. Det är glädjande att se att intresset är så stort, det visar på kraften inom rörelsen. Men det innebär också att vi måste säga nej till många bra projekt och verksamheter som hade gjort stor skillnad för många och bidragit till att få ut fler barn och unga i naturen. Friluftsrörelsen bidrar till så mycket i form av ökad hälsa och minskat stillasittande men då krävs resurser. säger Josefine Åhrman, generalsekreterare Svenskt Friluftsliv

Verksamhets och organisationsbidrag

Anslaget är uppdelat i två delar; ett generellt organisationsbidrag som går till friluftsorganisationerna för att möjliggöra en bred verksamhet med många deltagare. Naturen är en fantastisk tillgång i Sverige och skapar stort värde för såväl individ som samhälle. Genom anslaget nås stora grupper av människor som på så sätt ges en möjlighet att komma i kontakt med friluftsliv och komma ut i naturen och ta del av dess värden.

Den andra delen är ett verksamhetsbidrag går till projekt och insatser som på olika sätt bidrar till att sänka trösklarna så att fler kan komma ut naturen. Fokus för nästa verksamhetsår är friluftsliv i förening, friluftslivets samhällsnytta och ett levande friluftsliv.

– Det har varit ett omfattande och gediget arbete i år eftersom vi i fördelningskommittén fått tagit ställning och prioriterat bland så många bra ansökningar. Samtidigt är det roligt att behovet är så stort.Säger Bo Sköld, ordförande fördelningskommittén.

7 miljoner i riktat satsning på friluftsaktiviteter för äldre

Under 2025 – 2027 införs riktade medel på 7 miljoner per år till friluftsrörelsen som ska gå till friluftsaktiviteter för äldre. Detta för att möjliggöra friluftsaktiviteter för dem som deltar i en lägre utsträckning i dag.

– Beskedet att friluftsrörelsen får en satsning för att locka fler äldre till friluftsaktiviteter är mycket glädjande, detta möjliggör att våra friluftsorganisationer kan sätta fler äldre i meningsfulla aktiviteter. Säger Josefine Åhrman.

Årets ansökningar