Aktuellt - Sida 8 av 17 - Svenskt Friluftsliv

Regeringens beredskapssatsning missar friluftsrörelsen

24 september 2024

Elen går, betalkortet fungerar inte och vattnet sinar i kranen – hur agerar du? Beredskapsveckan i september är en viktig påminnelse om att förbereda oss på kriser och krig. Den civila beredskapen är alldeles för dålig; många har inte ens vatten för några dagar hemma.

Foto: Cecilia Magnussson, ordförande Svenskt Friluftsliv och Josefin Åhrman, generalsekreterare Svenskt Friluftsliv

Historisk satsning på civilförsvaret

Hälften av svenskarna är inte säkra på att de skulle klara att göra upp eld i naturen. Regeringen gör en historisk satsning på civilförsvaret i höstbudgeten men missar att inkludera friluftsrörelsen, som genom naturberedskap skulle kunna höja lägstanivån.

Beredskap handlar om att hålla ihop. Civilsamhällets kraft och avgörande roll visar sig direkt vid kriser; exempelvis hade utbrottet av afrikansk svinpest inte hanterats så snabbt och effektivt om inte Svenska jägareförbundet agerat för att hjälpa till. Vi har sett samma sak vid skogsbränder och översvämningar. Det hade inte varit möjligt utan de kunskaper människor får genom att regelbundet vistas i naturen eller via friluftsorganisationernas aktiviteter.

Friluftsrörelsen spelar inte bara en viktig roll för folkhälsan, utan arbetar också med kunskapsspridning som ökar människors omsorg om natur, miljö och allemansrätten. Våra 28 medlemsorganisationer runtom i landet lär ut konkreta färdigheter som simkunnighet, att hålla värmen i händelse av strömavbrott, att hitta hem om man går vilse och hur man klär sig i sträng kyla. Genom att öka allmänhetens möjlighet att klara sig i naturen stärker vi hela samhällets beredskapsförmåga.

Läget är allvarligt. Ett år efter pandemins utbrott sa bara en tredjedel av svenskarna att de är mer praktiskt förberedda på kris än tidigare. Mat, medicin och andra ljuskällor än eldrivna finns i många hushåll: samtidigt har färre än hälften vatten så de klarar några dygn om kranarna sinar. Alldeles för få har alternativa strömkällor, radio eller ett icke eldrivet matlagningskök. I genomsnitt tror allmänheten att de bara skulle klara tre dygn utan samhällets stöd vid en kris.

Många har dåliga baskunskaper

Kunskapsnivån sjunker dessutom, visar Friluftsbarometern. I fjol var nära sex av tio osäkra på om de skulle klara en natt i naturen, och mer än hälften var inte säkra på att de klarar att göra upp eld. Många har alltså förvånansvärt dåliga baskunskaper, och troligen är det ännu sämre ställt vid hårt väder och med undermålig utrustning, eller ifall våra liv samtidigt hotades av terror eller krig. Klimatförändringarna och risken för nya pandemier är också starka skäl till att vi måste bli bättre rustade.

Redan i dag stärker friluftsrörelsen samhällets beredskap. Ett exempel är Friluftsfrämjandets projekt Krisvis som lär ut friluftsvana som tangerar grundläggande krisberedskap. Det finns många likheter mellan att klara sig på en veckotur i skogen och att överleva hemma utan el och vatten. Vi arbetar varje dag för att inkludera de grupper som inte har någon naturvana alls – om fler får rutin på att vistas i naturen ökar vårt lands förmåga vid kris eller krig. 

Sänk trösklarna

Socialdemokraterna vill satsa på ett friluftspolitiskt program, så att alla elever garanteras friluftsdagar i skolan, och regeringen ser behovet och lägger nu miljardbelopp på civilt försvar 2025. Allt detta är bra men vi föreslår att en del av dessa pengar riktas särskilt till friluftsrörelsen för att höja människors naturberedskap.

Våra medlemsorganisationer bidrar gärna till en bred och långsiktig fortbildningsinsats. Tillsammans måste vi sänka trösklarna för att stå bättre rustade för pandemier, klimatförändringar och kriser – men också för att klara oss om kriget kommer.

Pressmeddelande – Friluftslivet lyfts i höstens budget

20 september 2024

Regeringens budgetproposition innehåller positiva satsningar för friluftsrörelsen, så som återföring av medel till naturvård, satsning på vandringsleder och på äldres friluftsliv. Men friluftsrörelsens potential att kunna bidra till ökad fysisk aktivitet i befolkningen och minska den psykiska ohälsan utnyttjas inte fullt ut, det kräver större resurser än det regeringen avsätter i budgeten.

Friluftsrörelsen har en stor förmåga att bidra till att öka fysisk aktivitet, minska psykisk ohälsa, återknyta människors relation till naturen och bryta ensamhet. Därtill stärks den gemensamma krisberedskapen med kunskap om hur man klarar sig i naturen. Men för att utnyttja den potentialen fullt ut krävs en mer långsiktig finansiering och en förstärkning av satsningarna på både ledarlett friluftsliv och naturvård. Det krävs också att regeringen håller kursen och inte drar ner på satsningar som de sedan lägger tillbaka.

– Friluftsrörelsen är en del av lösningen och kan sänka trösklarna så att fler kommer ut i naturen med alla de positiva effekter det innebär. Vi behöver en ökad och långsiktig finansiering så att vi kan få ut fler för att minska stillasittande och inaktivitet. Den nedskärning som gjordes tidigare i år var inte bra och därför välkomnar vi regeringens, om än något blygsamma besked om att 100 miljoner satsas där. Att vandringsleder får resurser i budgeten är också glädjande, säger Mathias Mellgren Helge på Svenskt friluftsliv.

– Fler äldre måste komma ut i skog och mark och regeringens satsning på 7 miljoner till äldres friluftsliv är ett viktigt steg på vägen för att stärka folkhälsan. Regeringen tar små steg i rätt riktning, men kliven måste bli större framåt.

– Det är viktigt att poängtera att friluftsliv inte bara bidrar till hälsa, välbefinnande och stärkt folkhälsa – det genererar också avsevärda ekonomiska värden. Det ekonomiska värdet av friluftsliv uppgår varje år till 231 miljarder kronor enligt nationella kartläggningar, så en satsad krona på friluftsrörelsen ger pengar tillbaka, säger Mathias Mellgren Helge.

Satsningar på friluftslivet för äldre

Regeringen avsätter 7 miljoner kronor per år under perioden 2025–2027 för att öka äldres delaktighet i friluftslivet, vilket är ett steg i rätt riktning. Äldre är en grupp som ofta är mer stillasittande och drabbas av ensamhet, och friluftsrörelsen erbjuder en möjlighet till både rörelse och sociala sammanhang. Det är därför positivt att regeringen uppmärksammar dessa människor. Dock behövs mer resurser för att verkligen nå ut brett och göra en skillnad i mångas vardag. 

Ledarlett friluftsliv kräver en långsiktig finansiering

Den statliga kommittén för ökad fysisk aktivitet föreslog 2023 en dubblering av stödet till friluftsrörelsens organisationer. I regeringens budgetproposition har dessvärre anslaget i realiteten minskat, sett till att inflationen varit så hög under lång tid. Friluftsrörelsen spelar en nyckelroll för att sänka trösklarna till friluftsliv för människor i alla åldrar och främja rörelse i olika samhällsgrupper, men för att lyckas med den ambitionen krävs långsiktig och stabil finansiering. Därför är en kraftfull och långsiktig satsning på ledarledda aktiviteter, liknande stödet till idrottsrörelsen, för att främja rörelseglädje, hälsa och social inkludering något som måste till.

Friluftsrörelsen kan bidra till att höja beredskapen

Regeringen gör en historisk satsning på 8,5 miljarder till civilförsvaret i höstbudgeten viket är viktigt och högst angeläget, men där inkluderas inte friluftsrörelsen. Genom en satsning på naturberedskap hade friluftsrörelsen kunnat bidra till att kunna höja den lägsta kunskapsnivån hos befolkningen. Det finns många likheter mellan att klara sig på en veckotur i skogen och att överleva hemma utan el och vatten. Även grupper som inte har någon vana av naturen alls måste inkluderas och utbildas. Om fler får rutin på att vistas i naturen ökar vårt lands förmåga vid kris eller krig.

Nationellt kunskapscentrum för fysisk aktivitet

Samhällskostnaderna för stillasittande övervikt och fetma uppgår årligen till över 200 miljarder. Därför är det positivt att regeringen i budgeten ger Folkhälsomyndigheten i uppdrag att inrätta ett nationellt kompetenscentrum för fysisk aktivitet. Detta är ett välbehövligt steg för att samordna och sprida kunskap samt kraftsamla kring utmaningen om hur vi kan öka den fysiska aktiviteten i samhället.

Återställning av anslag till naturvård

I budgeten återställer regeringen 100 miljoner kronor till Länsstyrelsernas arbete med att sköta om Sveriges naturreservat och nationalparker, efter tidigare nedskärningar. Detta är ett positivt steg, men långt ifrån tillräckligt. Naturvårdsverket har bedömt att det behövs drygt 1,1 miljarder kronor för åtgärder för värdefull natur och att möta behovet av skötsel av skyddade områden. En välmående natur med hög biologisk mångfald i Sverige är avgörande för friluftslivet.

Satsning på vandringsleder

Det är positivt att regeringen avsätter 30 miljoner kronor årligen för skötsel av vandringsleder i fjällområden samt för klimatanpassning. Med ett ökande slitage på grund av fler besökare och klimatförändringarnas effekter är detta en nödvändig satsning för att bevara tillgängligheten i fjällen.

EuroMeet i Italien

19 september 2024

Digitala lösningar, hållbarhet, tillgänglighet och hur friluftslivet kan bli mera jämlikt i fokus på årets konferens där vi höll en workshop om friluftslivets samhällsnytta.

Digitala lösningar, hållbarhet, tillgänglighet och hur friluftslivet kan bli mera jämlikt i fokus på årets konferens där vi höll en workshop om friluftslivets samhällsnytta.

I veckan som gick var Josefine Åhrman och Johan Faskunger på den europeiska konferensen EuroMeet på orten Lecco i Norra Italien. Konferensen arrangeras vartannat år och drivs av det europeiska nätverket ENOS – European Network of Outdoor Sports som Svenskt Friluftsliv är medlem i. Årets teman var digitala lösningar, hållbarhet, tillgänglighet och hur friluftslivet kan bli mera jämlikt. Svenskt Friluftsliv arrangerade en workshop på med rubriken “The growing economic value of outdoor recreation – how can we use the evidence to promote physical activity?”

Fokus för workshopen var om fakta om friluftslivets samhällsnytta kan användas för att påverka beslutsfattare och politiker på olika nivåer i samhället i syfte att flytta fram positionerna och stärka friluftslivsarbetet.

Mer information om konferensen finns här:

EuroMeet Lecco | Outdoor Sports Events

Allemansrätten i fokus när riksdagens friluftsnätverk träffades

18 september 2024

Allemansrätten är en förutsättning för friluftsliv och därför är det viktigt att kunskaper om allemansrätten sprids i samhället speciellt till barn och unga. Detta och mycket mer diskuterades på höstens träff i riksdagen.

Riksdagens friluftsnätverk träffas fyra gånger per år för att lyfta och diskutera aktuella frågor med friluftsrörelsen. Under veckans träff diskuterades allemansrätten och des utmaningar och möjligheter. Våra medlemmar Sportfiskarna och Svenska kanotförbundet berättade hur de jobbar med allemansrätten både brett men också i skolan. En viktig del som togs upp av flera deltagare är vikten av att kunskaper om allemansrätten sprids i samhället speciellt till barn och unga.

Denna vecka firas allemansrättens dag den 20 september med aktiviteter över hela landet som utförs av många olika aktörer.

Mer information om allemansrätten finns här: https://svensktfriluftsliv.se/allemansratten/

Mer pengar till friluftslivet

16 september 2024

Tidöpartierna satsar i höstbudgeten som presenteras senare denna vecka att 100 miljoner per år under 2025 – 2027 kommer att avsättas till skötsel av svenska naturreservat.

Tidöpartierna satsar i höstbudgeten som presenteras senare denna vecka att 100 miljoner per år under 2025 – 2027 kommer att avsättas till skötsel av svenska naturreservat.

Tidigare i år meddelande regeringen minskade statsanslag till naturvård med 100 miljoner vilket innebar en halvering på 7 år trots att intresset för friluftsliv ökat. Nu aviserar Tidöpartierna att 100 miljoner per år under 2025 – 2027 kommer att avsättas till skötsel av svenska naturreservat som årligen lockar miljontals besökare. Dessa områden är viktiga platser för att främja hälsa och för friluftsorganisationernas verksamhet. Pengarna ska bland annat gå till bättre information, säkerhetsanordningar och underhåll av vandringsleder i fjällen och övriga landet.

Det är mycket glädjande att regeringen har beslutat att satsa på friluftsliv i höstbudgeten, satsningen på naturvård kommer bidra till att Sveriges runt 5000 statliga nationalparker och naturreservat kan säkerställa underhåll av vandringsleder, eldplatser och utedass. För friluftsrörelsen är det viktigt att det finns platser att utöva sin verksamhet på och då är dessa platser viktiga. Säger Josefine Åhrman, generalsekreterare Svenskt Friluftsliv

Dessutom får friluftsrörelsen riktade medel på 7 miljoner per år under 2025 – 2027 för att möjliggöra friluftsaktiviteter för dem som deltar i en lägre utsträckning i dag. Därför kommer en del av pengarna gå till friluftsaktiviteter för äldre.

Beskedet att friluftsrörelsen får en satsning för att locka fler äldre till friluftsaktiviteter är mycket glädjande, detta möjliggör att våra friluftsorganisationer kan sätta fler äldre i meningsfulla aktiviteter. Säger Josefine Åhrman.

Nordiskt samarbete i fokus

13 september 2024

De nordiska samarbetsministrarna bör inte enbart bevara dialogen med civilsamhället, utan även stärka och utöka dialogen med oss, skriver vi och medlemmarna i Nordic Civ på Altinget Debatt.

De nordiska samarbetsministrarna bör inte enbart bevara dialogen med civilsamhället, utan även stärka och utöka dialogen med oss, skriver vi och medlemmarna i Nordic Civ på Altinget Debatt

Civilsamhället har varit avgörande för att bygga samhörighet och tillit mellan invånarna i Norden. Svenskt Friluftsliv är medlemmar i det Nordiska nätverket Nordic Civ och under veckan deltog vi på Framtidskonferensen för civilsamhället i Norden där fokus låg på hur stärker vi förändringskraften genom samarbete över gränser. I samband med konferensen skrev vi en debattartikel i Altinget där vi belyser att i takt med att det nordiska samarbetet formaliseras alltmer genom institutioner som Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet, är det viktigt att säkerställa att klyftan mellan invånare och beslutsfattare inte blir för stor. Vi anser att eftersom det är civilsamhällets organisationer har örat mot marken kan de fungera som en länk mellan invånare och beslutsfattare i större utsträckning än idag. Nordens kollektiva innovationskraft är stor och det finns potential om vi arbetar framåtlutat, nyfiket och gemensamt.

Därför är vår förhoppning att en sådan ambition fortsatt finns från de nordiska samarbetsministrarna även i det framtida arbetet med att nå vision 2030.

Läs hela artikeln på Altinget:

Civilsamhället måste fortsatt ha en stark röst i det nordiska samarbetet – Altinget – Allt om politik: altinget.se

Remissvar: Våra synpunkter till Förslag till ändrade havsplaner

11 september 2024

För friluftsrörelsen är vattenmiljöerna i Sverige viktiga för att kunna bedriva friluftsliv, locka folk ut i naturen och bidra till en god folkhälsoutveckling och en meningsfull fritid. Vi har getts möjligheten att inkomma med synpunkter på Havs och vattenmyndighetens förslag till ändrade havsplaner.

Havsplaneringen i Sverige påverkar inte enbart miljö och ekosystem, utan även förutsättningarna till friluftsliv och naturturism. Den huvudsakliga frågan i förslaget rör etableringen av vindkraftparker till havs och att en av konsekvenserna vid etableringen är att den storskaliga trålningen av fisk inte längre går att genomföra i de utpekade områdena.

Svenskt Friluftsliv är generellt sett positiva till etableringen av vindkraftparker så länge den visuella störningen från land begränsas och metoder för att minska störningen på fågellivet och fiskpopulationer införs. Vi anser också att skydd från trålning i marina skyddade områden och i svenska vatten är av stor vikt för att fiskbeståndet ska återhämta sig längs Sveriges kuster. Trålningen påverkar förvisso inte människors förutsättningar att vara i naturen direkt, men har desto större påverkan indirekt genom att det utarmar fiskbestånden i haven och i kustområden. Detta försämrar den biologiska mångfalden i naturen generellt och kan påverka fritids- och sportfisket negativt.

Utan en välmående och hållbar utveckling av naturen, miljön och samhället finns inte förutsättningarna för ett välmående och hållbart friluftsliv i Sverige. Satsningen på vindkraft i Sverige som en del i den gröna omställningen är därmed en viktig fråga även för friluftslivet.

Läs hela remissvaret här

Viktiga samtal och inspiration på Utefest

9 september 2024

I helgen deltog vi på festivalen Utefest för att prata om ökad beredskap och kunskap vid kriser, sänka trösklarna så att fler kan komma ut i naturen och alla positiva effekter som utevistelse innebär.

Utefest har arrangerats under flera år men det är första gången platsen var Järvsö i Hälsingland. På festivalen samlas friluftsintresserade från hela landet för att prova på aktiviteter, inspireras och lära sig nya saker. Programmet var minst sagt fullspäckat med saker att göra och att vädret bjöd på strålande solsken från en klarblå himmel gjorde festivalen till en succé.

Vi fanns på plats för att fånga upp aktuella frågor och diskutera friluftsliv för att lyfta in friluftsrörelsen och våra medlemmars utmaningar och möjligheter i samtalen. Vi deltog i livesändningen #Utelive och hade många samtal med deltagare kring hur friluftsorganisationer kan bidra till att få ut människor som saknar vana att vara ute i naturen men också hur civilsamhället kan bidra till en ökad beredskap både om man skulle gå vilse i skogen men också vid kriser som översvämning, strömavbrott eller skogsbränder. Med en ökad kunskap och erfarenhet ökar också beredskapen – Vi benämner det naturberedskap vilket innefattar kunskap om allemansrätten, hur man håller sig varm, att kunna klara sig ute i skogen genom att hitta hem, att kunna göra upp eld och elda säkert.

Självklart testades också en mängd aktiviteter så utematlagning över öppen eld, mountainbike, vandring, uteyoga och kajakpaddling varvat med workshops och föreläsningar. När kvällen kom samlades deltagarna på områdets samlingsplats och njöt av god mat och livemusik.

Svenskt Friluftsliv i juryn för Livräddaren Guld

28 augusti 2024

Livräddaren Guld är ett märke som skiljer sig från Svenska Livräddningssällskapets traditionella märken, då det inte erhålls genom simprov eller andra tester. I stället är det allmänhetens nomineringar av verkliga hjältar som ligger till grund för vem som ska tilldelas utmärkelsen.

Simkunnighet är viktigt i nästan allt friluftsliv och därför vill vi på Svenskt Friluftsliv engagera oss i denna viktiga fråga. Tyvärr visar rapporter från bland annat Skolverket att simkunnigheten bland unga minskar, delvis på grund av pandemin. Genom initiativ som Livräddaren Guld och vårt engagemang i juryn för utmärkelsen hoppas vi kunna bidra till att vända denna trend.

En medlemsorganisation som sedan 1898 arbetat för att förebygga drunkningsolyckor och utbilda allmänheten i livräddning är vår medlemsorganisation Svenska Livräddningssällskapet. Livräddaren Guld är en utmärkelse som tilldelas ett fåtal varje år och där allmänhetens nomineringar av ligger till grund för vem som ska tilldelas utmärkelsen.

I juryn sitter:

Peter Jöback, artist, skådespelare och låtskrivare
Therese Alshammar, olympisk medaljör, simmerska och entreprenör
Sara Widegren, vd för Folkpool
Petter Lindkvist, marknads och varumärkeschef på Trygg-Hansa
Josefine Åhrman, generalsekreterare för Svenskt Friluftsliv
Bodil Berggren, generalsekreterare för Svenska HLR-rådet
Mikael Olausson, generalsekreterare för Svenska Livräddningssällskapet

Karlstad blir Sveriges friluftskommun 2024

21 augusti 2024

Karlstad kommun vinner utmärkelsen Sveriges friluftskommun 2024 i hård konkurrens med fem andra kommuner. Öckerö kommun har förbättrat sitt friluftslivsarbete mest de tre senaste åren och får därför utmärkelsen Årets förbättrare 2024.

Karlstad kommun vinner utmärkelsen Sveriges friluftskommun 2024 i hård konkurrens med fem andra kommuner. Öckerö kommun har förbättrat sitt friluftslivsarbete mest de tre senaste åren och får därför utmärkelsen Årets förbättrare 2024.

I hård konkurrens med fem kommuner utsågs Karlstad kommun till vinnare av utmärkelsen Sveriges friluftskommun 2024. I Karlstad har det funnits ett stort stöd från politiken i friluftsarbetet. Kommunen har genom olika insatser arbetat med tillgång till natur, både tätortsnära samt på andra mer svårtillgängliga platser samt arbetat med tillgänglighetsanpassningar. Samverkan, kreativitet och långsiktiga strategier är något som utmärker årets friluftskommun. Det som framförallt stack ut var deras arbete som inleddes med en dialog med barn och unga på en fritidsgård i ett mångkulturellt och socioekonomiskt utsatt bostadsområde. Utifrån dialogen skapade kommunen under 2023 bland annat en mötesplats, en utematplats för social gemenskap, i vardagsnära natur.

– Det är viktigt att vi arbetar för ett friluftsliv för alla och det tycker jag verkligen Karlstad har gjort. De har sänkt trösklarna för människor att komma ut i naturen och främjat social gemenskap i naturen, säger Mia Yri, chef på friluftslivsenheten, Naturvårdsverket.

Fem andra kommuner som också uppnådde maxpoäng är; Götene, Jönköping, Kalix, Smedjebacken och Värnamo.

De har alla arbetat med att tillgängliggöra den vardagsnära naturen på olika sätt genom bland annat planer och utveckling av naturen för både aktiviteter och rofylldhet, genom att tillgängliggöra natur och skapa aktivitetsrundor för fysisk aktivitet samt att låta barn prova friluftslivsaktiviteter utan kostnad. De är alla fina förebilder och inspiratörer för ett framgångsrikt friluftslivsarbete.

– Den vardagsnära naturen är den som ligger runt hörnet och som är tillgänglig. Den är otroligt värdefull för alla, inte minst skolan och friluftsorganisationer. Därför är vi speciellt glada för att så många kommuner arbetar med att bevara och tillgängliggöra den vardagsnära naturen på olika sätt, säger Josefine Åhrman, generalsekreterare för Svenskt Friluftsliv.

Årets förbättrare – Öckerö kommun

Öckerö kommun är den kommun som förbättrat sitt resultat mest under de tre senaste åren och utses till Årets förbättrare 2024. Öckerö har ett långsiktigt och brett friluftslivsarbete. De har haft en stor satsning på vandringsleder på kommunens öar och under 2023 utökades leden till ytterligare två öar. Projektet har gett medborgare och besökare goda möjligheter till upplevelser, fysisk aktivitet och gemenskap.

Om undersökningen Sveriges friluftskommun

Priset Sveriges friluftskommun delas ut av Naturvårdsverket, Svenskt Friluftsliv och Sveriges Fritids- och Kulturchefsförening. Utmärkelserna utgår från en enkätundersökning bland kommunerna. I år deltog 228 av 290 kommuner som fått svara på en enkätundersökning. Frågorna i enkäten omfattar tre områden: kommunens planer och planering för friluftsliv, information och samarbete samt aktiviteter och insatser. Årets enkät innehåll en bonusfråga om hur kommunerna arbetar med vardagsnära natur.