Aktuellt

Foto på Josefin Åhrman

Krönika – Låt 2024 bli en explosion för friluftslivet

2023 har prövat oss på flera sätt, i världen men också här i Sverige. Inte minst har nyhetsflödet fyllts med rapportering om nya skjutningar och explosioner runtom i vårt land, något som får mig att reflektera över vilken värld vi skapar för våra barn.

Snön faller utanför fönstret och känslan av jul infinner sig – snart går vi mot årets slut. 2023 har prövat oss på flera sätt, i världen men också här i Sverige. Inte minst har nyhetsflödet fyllts med rapportering om nya skjutningar och explosioner runtom i vårt land, något som får mig att reflektera över vilken värld vi skapar för våra barn.

Den första oktober utlöstes en kraftig sprängladdning i Fullerö, Storvreta utanför Uppsala – min uppväxtort. En ung kvinna dödades och det inträffade lämnade många människor i stor sorg och förtvivlan – även mig; dådet skedde nära kvarteren där jag som knatting sprang runt och utforskade alla skogar och platser, trygg och nyfiken på livet.

Det får mig att tänka på vad mina barn får uppleva. De som är unga på 2020-talet möter en helt annan verklighet än många av er som läser den här texten gjorde; en verklighet med krissamtal på skolan, tomma stolar i klassrummen och kompisar som plötsligt försvinner från fritidsaktiviteten.

Men vanmakten inför våldet får inte medföra att vi ger upp. Tvärtom behövs vi inom friluftslivet nu mer än någonsin! Våra organisationer kraftsamlar och möjliggör en fristad för barn och unga, en fristad som präglas av helt annat innehåll än gatans våld och död. En plats och en sysselsättning som ger barn och unga hopp, glädje och värme, sammanhang och lärdomar för livet. Friluftslivets primära roll är inte att förebygga våld men faktum är att friluftslivet bidrar till just det, genom att bygga unga människors värderingar och framtidstro.

Tyvärr är det många barn och unga som av olika skäl står långt ifrån friluftslivet, men genom regeringens satsning på fritidskortet ser vi en stor chans att kunna skapa möjlighet för fler att delta i ledarledda aktiviteter, inom olika typer av föreningsliv. Hur framgångsrikt detta blir hänger samman med vilka förutsättningar vi får från regeringen att rusta föreningslivet för att ta emot nya deltagare. Vi måste fortsätta utveckla verksamheterna genom fler uppsökande insatser, attrahera ideella ledare och undanröja andra hinder som gör att vissa unga inte får möjlighet att delta i ledarledda fritidsaktiviteter.

Mina barns generation – och de kommande – behöver känna den gemenskap och de många goda krafter som jag omgavs av som ung i Storvreta. Här har vi alla trygga vuxna ett stort ansvar. Så oavsett om du utövar friluftsliv som yrke eller på din fritid – låt oss gemensamt arbeta för att alla ska med, för att vår svenska friluftskultur med de oändliga möjligheter vår natur erbjuder, blir en motpol till våld, död och rädsla. Hårdare tag från myndigheterna i all ära, men förebyggande på riktigt är när ungdomar erbjuds en helt annan typ av gemenskap än kriminella gäng. Målbilden är att framtidens unga ska känna delaktighet, bli sedda och få vara en del i ett sammanhang. Här kan vi inom friluftslivet göra skillnad.

Nu går vi mot årets slut och det är med stor stolthet och glädje som jag tittar tillbaka mot friluftsåret 2023. Trots samhällets utmaningar har friluftsorganisationerna arbetat intensivt för att skapa meningsfulla aktiviteter för alla. Jag ser med stor nyfikenhet fram emot vad 2024 har att erbjuda.

Men först önskar jag dig en god jul och ett gott nytt friluftsår!

Allemansrätten – rena rama nöjesfältet!

Naturen välkomnar alla, den sätter inte gränser och den kräver ingen prestation. Men ska tillträdet till naturen vara gratis?

Sommaren bjöd på en hel del regn och semesterplanerna fick göras om, från strandhäng till snabba attraktioner i en nöjespark. Med skräckblandad förtjusning och en hel del mod satte jag mig i en attraktion som liknade en rymdfarkost. I 60 sekunder slängdes jag upp och ner, svävade i stolen och skakade som ett asplöv. 

Nästa dag utmanade jag vädret med en långpromenad. Efter en heldag på nöjesfält behövde jag återhämtning, och naturen fanns självklart – som för de flesta – alldeles i närheten. Jag behövde varken fråga om lov, boka min tidsslot eller köpa biljett. Att vistas i naturen i Sverige är en frihet och en rättighet som alla är välkomna att nyttja oavsett vem de är, varifrån de kommer eller vilka ekonomiska förutsättningar de har.

Naturen välkomnar alla, den sätter inte gränser och den kräver ingen prestation. Men ska tillträdet till naturen vara gratis? Den frågan har plötsligt diskuterats en hel del efter att länsturistchefen i Jämtland Härjedalen nyligen ställde frågan – vem ska betala notan? Samtidigt konstaterade hon, går man på en nöjespark får man betala inträde, medan naturen fortfarande är gratis.

Och faktum är att vi har en utmaning med överbelastade vandringsleder, slitage på våra spår och nedskräpning av skog och mark. Men att likställa naturen med ett nöjesfält där entréavgift skulle kunna vara lösningen är inte rätt stig att vandra.

Att ta betalt för att vistas i naturen skulle bidra till ökade klyftor i samhället och göra intrång i vår princip om frihet under ansvar. För människor som redan står långt ifrån friluftslivet skulle distansen bli ännu större. Naturen är, och ska vara ett privilegium för alla, utan krav på prestation, ekonomi eller annat hinder.

Men vi behöver agera för att bevara denna möjlighet. Vi måste öka kunskapen om allemansrätten och sprida besökare till fler besöksmål runtom i Sverige. Allemansrätten ger oss inte bara en massa möjligheter, den medför också skyldigheter. Här har vi ett gemensamt ansvar att öka kunskapen om hur vi ska bete oss, för att naturen även i fortsättningen ska vara en plats för rekreation för alla.

I Norge kraftsamlar Norskt Friluftsliv just nu för att försöka få till en lagstiftning kring allemansrätten för att säkra den viktiga principen för kommande generationer. I Sverige diskuterar vi turistskatt och likställer naturen med ett nöjesfält. Svenskt Friluftsliv anser att karuseller kan kosta, men det är samhällets ansvar att underhålla, upprätthålla och tillhandahålla tillträdet till den svenska naturen – för alla som bor och lever här. Allemansrätten är trots allt det mest fantastiska och unika med vårt vackra land.

Josefine Åhrman, generalsekreterare Svenskt Friluftsliv

Krönika: Skärmtid – är en av framtidens utmaningar

Vi vet hur viktigt det är för välmåendet att vara ute i naturen och att friluftsliv läker både oss fysiskt och psykiskt. Här har vi en utmaning – och viktigast är det för våra barn och unga!

För några veckor sedan hade jag ett samtal med min 15 åriga dotter och min 11 åriga son om deras skärmtid. Som förälder matas man med information om vikten av att begränsa skärmtiden. Samtidigt tenderar man som förälder att hamna i ett evigt tjatande. Något som jag inte är ensam om att känna, för en majoritet av föräldrar i Sverige tycker nämligen att diskussioner om skärmtid är jobbiga.

Men trots att vi tjatar och vädjar så vet vi att tiden som spenderas framför skärm ökar kraftigt hos barn och unga. Skärmtid är starkt förknippat med stillasittande som bidrar till flera negativa hälsofaktorer såsom övervikt, stress och depression. Under socialminister Jakob Forssmeds tal på Järvaveckan noterade han att år 2010 använde 30% av 14 åringarna internet mer än 3 timmar per dag och år 2020 hade siffran stigit till 76%. Det är en oroande utveckling. 

Under samtalet med mina barn försökte de förklara för mig att det inte nyttjar sina skärmar ”bara” för att sträckkolla på Youtube och Tiktok utan att skärmen är deras plattform för att umgås med sina vänner, ta reda på fakta och att följa omvärlden.  Jag som förälder förstår också att den sociala delen är central för mina barn – men inte desto mindre betyder det en ganska stor inaktivitet och passivitet. 

Regeringen har nyligen givit Folkhälsomyndigheten i uppdrag att se över sambandet mellan digitala medier och ohälsa för barn och unga, och de ska även ta fram rekommendationer gällande skärmtid. Det är bra. Det är viktigt. Men det är också viktigt att se vad som ligger i framtiden – att vi bättre kan möta våra kommande generationer och få ett bra förhållningssätt till vår digitala värld. Vi behöver helt enkelt blir bättre på att stimulera till rörelse och aktivitet samtidigt
som vi ökar förståelsen för skärmarnas betydelse.  

Vi vet hur viktigt det är för välmåendet att vara ute i naturen och att friluftsliv läker både oss fysiskt och psykiskt. Här har vi en utmaning – och viktigast är det för våra barn och unga! 

Josefine Åhrman
Generalsekreterare
Svenskt Friluftsliv

Krönika – Tid för magiska äventyr

2023 är ett alldeles nytt år och kommer med nya utmaningar. Friluftslivet har i och med årsskiftet fått två ansvariga ministrar i regeringen - det berättar vi om i nyhetsbrevet Svenskt Friluftsliv har tagit beslut om årets anslag som fortsatt omfattar 97,8 miljoner kronor - läs gärna mer om det nedan. 

Det är svårt att tro det än, men sommaren är på väg. Mars månad har bjudit på några rejäla bakslag med snöyra, blåst och kyla bara för några veckor sedan.

Förutom det kärva vädret så har även ekonomin stramats åt under året och vi har mindre att spendera. För många av oss kan det innebära att semesterplanerna behöver ställas in eller helt enkelt planeras om. Men genom allemansrätten så är det möjligt att skapa en fantastisk semester för en relativt liten kostnad. Att ta sig ut med tält och utrustning, hitta en fin plats vid en sjö och bestämma sig att ”här övernattar vi!” Är ett magiskt äventyr för både vuxna och barn.

Det sägs att allemansrätten är djupt rotad i den svenska folksjälen, men kan vi verkligen ta allemansrätten för given?

Veckan efter midsommar riktar vi kosan mot Almedalen för Svenskt Friluftsliv. Där ska vi lyfta friluftslivet i ett mingel med fokus på Uterummets superkrafter! Det är i mötet det händer. När vi träffas och vänder och vrider på tankar, frågor och idéer. Det är ett arrangemang jag verkligen ser fram emot!

Är du i Almedalen då – kom med du också!

Josefine Åhrman
Generalsekreterare
Svenskt Friluftsliv

Krönika – Sänkta trösklar till friluftslivet och en hållbar cirkulär tillverkningsprocess!

Svenskt Friluftsliv deltar i Mistra Sport & Outdoor som är ett forsknings- och samverkansprogram för att skapa kunskap och lösningar för ökad hållbarhet inom idrotten och friluftslivet

I ärvda skridskor swishade jag fram under vintrarna på spolade grusplaner som förvandlats till småknöglig is i närheten av skolan. Trots blåslagna knän och frusna kroppar fick isen oss småttingar i rörelse.

När snön hade fallit, lärde jag mig stå på ett par skidor i skidbacken som kallas tipptoppen i Storvreta, cirka en mil utanför Uppsala. En liten, men ack så brant backe för en blivande 6-åring. Hängande i en släplift med ett par begagnade skidor i ett enkelt rep drog jag mig envist upp mot toppen. Sen bar det iväg ner med yllemössa och rosiga kinder.

Men det här med att prylar går i arv eller möjlighet att köpa ny friluftsutrustning, är inte en självklarhet.

Nyligen var jag med på Fritidsbankens 10-års jubileum. Det var särskilt roligt, eftersom deras verksamhet gör friluftsliv tillgängligt för alla. Fritidsbanken är som ett bibliotek, fast med sport- och friluftsprylar. På Fritidsbanken kan man låna skridskor, skidor, inlines, flytvästar, tält och fiskespön … allt man kan tänka sig att göra på fritiden.

Utan kostnad lånar Fritidsbanken ut utrusning på 124 platser i Sverige idag. Det är rätt väg att gå. Det är hållbart. Det gör att idrott och friluftsliv inte blir en klassfråga och det sänker trösklarna för människor att pröva på olika fritidsaktiviteter och gör det tillgängligt för alla! Dessutom bidrar det till ett hållbart samhälle.

Svenskt Friluftsliv deltar i Mistra Sport & Outdoor som är ett forsknings- och samverkansprogram för att skapa kunskap och lösningar för ökad hållbarhet inom idrotten och friluftslivet. En av fokusgrupperna inom programmet tittar just på hållbara material och materialflöden. Funktionalitet och hållbarhet med inriktning på både återanvändning och återvinning, är några exempel på viktiga kriterier som designers och utvecklare måste ta hänsyn till i en cirkulär tillverkningsprocess.

Så har du ett par skridskor, skidor, tält eller andra friluftsprylar hemma – tveka inte att lämna in dem i din närmsta fritidsbank

Josefine Åhrman
Generalsekreterare
Svenskt Friluftsliv

 

Krönika – Jag möttes av en värld full av snö!

 

Nyligen så hade jag möjlighet att få uppleva en helg tillsammans med min familj i Sälen. Jag möttes av en värld full av snö! Snö som knastrade under skorna och gnistrade som kristaller i backen. Tåget till Mora var i tid och biljetterna var släppta med god framförhållning. Resan blev fulländad.

Att pulsa fram i snön och inandas fjälluft var som balsam för själen och julkänslan föll på plats. Men det gav också eftertänksamhet kring vad vi har idag – och vad vi kanske inte kommer att ha i framtiden. En skrämmande känsla, men en känsla som föder målmedvetenhet.

Klimatfrågan är viktig och avgörande för framtiden och tillsammans kan vi göra skillnad, från det lilla till det stora. Små omställningar som att återanvända produkter i stället för att köpa nya, njuta av en bok på tåget i stället för att fokusera på vägen, välja en god vegetarisk rätt i stället för den klassiska tråkiga köttbiten. Det finns många små vägval i livet som både höjer livskvaliteten och dessutom gör världen till en bättre plats.

För kan vi tänka oss en värld utan kyla och snö? Det kan i alla fall inte jag. Jag vill kunna ta på mig skidorna och ta mig ut i backen eller i spåret, pulsa i snön och bygga snögubbe med mina barn. Utan oro för deras framtid!

Möjligheterna till friluftsliv under vintern är oändliga – det är bara fantasin som begränsar. Låt oss gemensamt arbeta för att ha den kvar!

Josefine Åhrman
Generalsekreterare
Svenskt Friluftsliv

Krönika – En höst med plats för förändringar

Hösten är fantastisk. Jag fylls med lycka och energi när jag tittar på alla höstfärger som pryder trädkronorna, samtidigt som den krispiga höstkylan får mig att stanna upp och reflektera. Den här hösten är inte som tidigare höstar. Trots att löven är lika vackra som alltid, vandrar mina tankar till det oroliga Europa och till de utmaningar som Sverige står inför. Stigande elpriser, mat- och bränslekostnader som kommer slå undan benen för många svenskar.

På grund av rådande läge kommer många av oss återigen ställas inför det faktum att vi behöver prioritera om och tänka nytt, något vi under pandemin visade att vi klarade av med bravur. Den här gången handlar det inte om att få träffa nära och kära, det handlar om hur vi ska ha råd att betala elräkningen och få mat på bordet.

Omvärlden matar oss med tips och råd om hur vi förbereder oss in för vintern, allt ifrån att tälta i vardagsrummet för att bibehålla värme, till att ge oss tips när på dygnet vi bör duscha för att hålla nere energikostnaderna.

Det slår mig återigen, precis som under pandemin, hur viktig naturen och friluftslivet är i Sverige, särskilt när vi ställs inför stora utmaningar. Friluftsliv, utevistelse och rörelse bidrar med fantastiska saker för oss människor, minskad stress, bättre hälsa och mer lycka. Ja, listan kan göras lång.

Tillsammans med 21 av Svenskt Friluftslivs medlemsorganisationer publicerade vi en debattartikel för två veckor sedan i Sydsvenskan. Vi ville återigen berätta och markera att det organiserade friluftslivet är viktigt att satsa på och framför allt att politiken håller de löften de tidigare gett. För bara några dagar sedan klubbades en ny regering in – och även om det är många frågor som trängs på politikernas bord – så hoppas vi att uppmärksamhet också ges våra frågor.

Alldeles strax, alldeles för snabbt faller löven, färgerna försvinner och solen går ner. Men trots en mörkare period kommer den vita snön lysa upp vår vardag. Tillsammans med barnen drar vi ut till pulkabacken, tar på skidorna och tar ett varv i skidspåret – eller varför inte en tur med skridskorna på en spegelblank is under ledigheten.

Josefine Åhrman
Generalsekreterare
Svenskt Friluftsliv

Krönika – Allemansrätten är allas

Jag trodde nog inte det skulle hända igen, men nu är vi här – och det känns verkligen roligt! Jag och min familj har köpt en husvagn. Det var väl inte så konstigt, tänker ni kanske… Var och varannan har husvagn eller husbil, men för mig var det inte självklart. I mina tonår skumpade jag fram med föräldrar och syskon på otaliga grusvägar för att hitta till husvagnscampingen eller till den fantastiska platsen vid sjön – för att sen när den var rätt uppställd, börja grilla och skoja runt i vattenbrynet.

Nu många år senare kom husvagnen in återigen som en plats där vi kunde samlas – vid tillfällen när vi mötte vår numera stora familj då hus och rum inte alltid räckte till.

Och lite tack vare husvagnen har det också blivit mycket friluftsliv år. En husvagn är ju lätt att placera, allt finns på en liten yta, det är enkelt att ta sig ut i naturen (det är bara att öppna dörren) och en husvagn förmedlar också en alldeles särskild känsla av ledighet…. Sommaren gav många möjligheter att vara ute i skog och mark och så tacksamma vi ska vara för allemansrätten. Den är verkligen allas! Bad och klättring, fiske och vandring ger oss så mycket gott. Det finns otal med studier som visar i stort sett samma sak; friluftsliv stärker oss, gör oss glada och lugna – och stärker folkhälsan!

Därför är det särskilt roligt att Svenskt Friluftsliv i år startar upp både Allemansrättsveckan och Allemansrättens dag. Det är två tillfällen där det finns möjlighet att delta i aktiviteter och lära sig mera om allemansrätten. Många av Svenskt Friluftslivs medlemsorganisationer lyfter under v. 38 allemansrätten och vi markerar också Allemansrättens dag den 20 september tillsammans med Generation Pep. Därefter hälsar vi hösten välkommen!

Josefine Åhrman
Generalsekreterare
Svenskt Friluftsliv