När statsanslaget på 94 miljoner till friluftsrörelsen för 2025 ska fördelas är det rekordhögt tryck på både antal ansökningar och ansökt sökt belopp. Det visar på en enorm vilja att skapa verksamhet hos friluftsorganisationerna och en potential att göra skillnad i samhället. Det visar samtidigt vilket stort behov av resurser som råder.
Syftet med anslaget är att stödja organisationer inom friluftsrörelsen och ge förutsättningar för att människor organiserar sig för vistelse i naturen och utövandet av friluftsliv med allemansrätten som grund. Det ska bidra till att ge alla människor möjlighet att genom friluftsliv få naturupplevelser, välbefinnande, social gemenskap och ökad kunskap om natur och miljö. Detta bidar i sin tur till minskat stillasittande, ökad gemenskap och stärkt fysisk och psykisk hälsa.
– I år har intresset för statsanslaget slagit alla tidigare rekord vilket visar på det stora behov som finns av ett ökat anslag framöver. Det är glädjande att se att intresset är så stort, det visar på kraften inom rörelsen. Men det innebär också att vi måste säga nej till många bra projekt och verksamheter som hade gjort stor skillnad för många och bidragit till att få ut fler barn och unga i naturen. Friluftsrörelsen bidrar till så mycket i form av ökad hälsa och minskat stillasittande men då krävs resurser. säger Josefine Åhrman, generalsekreterare Svenskt Friluftsliv
Verksamhets och organisationsbidrag
Anslaget är uppdelat i två delar; ett generellt organisationsbidrag som går till friluftsorganisationerna för att möjliggöra en bred verksamhet med många deltagare. Naturen är en fantastisk tillgång i Sverige och skapar stort värde för såväl individ som samhälle. Genom anslaget nås stora grupper av människor som på så sätt ges en möjlighet att komma i kontakt med friluftsliv och komma ut i naturen och ta del av dess värden.
Den andra delen är ett verksamhetsbidrag går till projekt och insatser som på olika sätt bidrar till att sänka trösklarna så att fler kan komma ut naturen. Fokus för nästa verksamhetsår är friluftsliv i förening, friluftslivets samhällsnytta och ett levande friluftsliv.
– Det har varit ett omfattande och gediget arbete i år eftersom vi i fördelningskommittén fått tagit ställning och prioriterat bland så många bra ansökningar. Samtidigt är det roligt att behovet är så stort.Säger Bo Sköld, ordförande fördelningskommittén.
7 miljoner i riktat satsning på friluftsaktiviteter för äldre
Under 2025 – 2027 införs riktade medel på 7 miljoner per år till friluftsrörelsen som ska gå till friluftsaktiviteter för äldre. Detta för att möjliggöra friluftsaktiviteter för dem som deltar i en lägre utsträckning i dag.
– Beskedet att friluftsrörelsen får en satsning för att locka fler äldre till friluftsaktiviteter är mycket glädjande, detta möjliggör att våra friluftsorganisationer kan sätta fler äldre i meningsfulla aktiviteter. Säger Josefine Åhrman.
Aktuellt
Rekordhögt tryck på statsanslaget till friluftsrörelsen inför 2025
Pressmeddelande – Friluftslivet lyfts i höstens budget
Regeringens budgetproposition innehåller positiva satsningar för friluftsrörelsen, så som återföring av medel till naturvård, satsning på vandringsleder och på äldres friluftsliv. Men friluftsrörelsens potential att kunna bidra till ökad fysisk aktivitet i befolkningen och minska den psykiska ohälsan utnyttjas inte fullt ut, det kräver större resurser än det regeringen avsätter i budgeten.
Friluftsrörelsen har en stor förmåga att bidra till att öka fysisk aktivitet, minska psykisk ohälsa, återknyta människors relation till naturen och bryta ensamhet. Därtill stärks den gemensamma krisberedskapen med kunskap om hur man klarar sig i naturen. Men för att utnyttja den potentialen fullt ut krävs en mer långsiktig finansiering och en förstärkning av satsningarna på både ledarlett friluftsliv och naturvård. Det krävs också att regeringen håller kursen och inte drar ner på satsningar som de sedan lägger tillbaka.
– Friluftsrörelsen är en del av lösningen och kan sänka trösklarna så att fler kommer ut i naturen med alla de positiva effekter det innebär. Vi behöver en ökad och långsiktig finansiering så att vi kan få ut fler för att minska stillasittande och inaktivitet. Den nedskärning som gjordes tidigare i år var inte bra och därför välkomnar vi regeringens, om än något blygsamma besked om att 100 miljoner satsas där. Att vandringsleder får resurser i budgeten är också glädjande, säger Mathias Mellgren Helge på Svenskt friluftsliv.
– Fler äldre måste komma ut i skog och mark och regeringens satsning på 7 miljoner till äldres friluftsliv är ett viktigt steg på vägen för att stärka folkhälsan. Regeringen tar små steg i rätt riktning, men kliven måste bli större framåt.
– Det är viktigt att poängtera att friluftsliv inte bara bidrar till hälsa, välbefinnande och stärkt folkhälsa – det genererar också avsevärda ekonomiska värden. Det ekonomiska värdet av friluftsliv uppgår varje år till 231 miljarder kronor enligt nationella kartläggningar, så en satsad krona på friluftsrörelsen ger pengar tillbaka, säger Mathias Mellgren Helge.
Satsningar på friluftslivet för äldre
Regeringen avsätter 7 miljoner kronor per år under perioden 2025–2027 för att öka äldres delaktighet i friluftslivet, vilket är ett steg i rätt riktning. Äldre är en grupp som ofta är mer stillasittande och drabbas av ensamhet, och friluftsrörelsen erbjuder en möjlighet till både rörelse och sociala sammanhang. Det är därför positivt att regeringen uppmärksammar dessa människor. Dock behövs mer resurser för att verkligen nå ut brett och göra en skillnad i mångas vardag.
Ledarlett friluftsliv kräver en långsiktig finansiering
Den statliga kommittén för ökad fysisk aktivitet föreslog 2023 en dubblering av stödet till friluftsrörelsens organisationer. I regeringens budgetproposition har dessvärre anslaget i realiteten minskat, sett till att inflationen varit så hög under lång tid. Friluftsrörelsen spelar en nyckelroll för att sänka trösklarna till friluftsliv för människor i alla åldrar och främja rörelse i olika samhällsgrupper, men för att lyckas med den ambitionen krävs långsiktig och stabil finansiering. Därför är en kraftfull och långsiktig satsning på ledarledda aktiviteter, liknande stödet till idrottsrörelsen, för att främja rörelseglädje, hälsa och social inkludering något som måste till.
Friluftsrörelsen kan bidra till att höja beredskapen
Regeringen gör en historisk satsning på 8,5 miljarder till civilförsvaret i höstbudgeten viket är viktigt och högst angeläget, men där inkluderas inte friluftsrörelsen. Genom en satsning på naturberedskap hade friluftsrörelsen kunnat bidra till att kunna höja den lägsta kunskapsnivån hos befolkningen. Det finns många likheter mellan att klara sig på en veckotur i skogen och att överleva hemma utan el och vatten. Även grupper som inte har någon vana av naturen alls måste inkluderas och utbildas. Om fler får rutin på att vistas i naturen ökar vårt lands förmåga vid kris eller krig.
Nationellt kunskapscentrum för fysisk aktivitet
Samhällskostnaderna för stillasittande övervikt och fetma uppgår årligen till över 200 miljarder. Därför är det positivt att regeringen i budgeten ger Folkhälsomyndigheten i uppdrag att inrätta ett nationellt kompetenscentrum för fysisk aktivitet. Detta är ett välbehövligt steg för att samordna och sprida kunskap samt kraftsamla kring utmaningen om hur vi kan öka den fysiska aktiviteten i samhället.
Återställning av anslag till naturvård
I budgeten återställer regeringen 100 miljoner kronor till Länsstyrelsernas arbete med att sköta om Sveriges naturreservat och nationalparker, efter tidigare nedskärningar. Detta är ett positivt steg, men långt ifrån tillräckligt. Naturvårdsverket har bedömt att det behövs drygt 1,1 miljarder kronor för åtgärder för värdefull natur och att möta behovet av skötsel av skyddade områden. En välmående natur med hög biologisk mångfald i Sverige är avgörande för friluftslivet.
Satsning på vandringsleder
Det är positivt att regeringen avsätter 30 miljoner kronor årligen för skötsel av vandringsleder i fjällområden samt för klimatanpassning. Med ett ökande slitage på grund av fler besökare och klimatförändringarnas effekter är detta en nödvändig satsning för att bevara tillgängligheten i fjällen.
Vinnare av Årets Friluftslyft 2024
Fotograf/Källa: Jens Reiterer
I samband med Friluftsforum – Mötesplatsen för det organiserade friluftslivet har vinnarna i Årets Friluftslyft utsetts.
Svenskt Friluftsliv finansierar varje år innovativa friluftsaktiviteter som initieras av friluftsorganisationer, i syfte att sänka trösklar för att få fler människor i rörelse, öka kunskapen om allemansrätten och bidra till ett hållbart friluftsliv. Dessa initiativ lyfter friluftslivet i Sverige, både genom egennytta för deltagarna och mernytta för samhället.
Årets friluftslyft delas ut i tre olika kategorier:
- Hållbarhet
- Sänkta trösklar
- Allemansrätten
Vinnarna är:
Kategori Allemansrätten
190 km allemansrätten – Båtunionen
Motivering: Med 190 km allemansrätten har Båtunionen lyckats nå en stor del besökare som passerade i och längs Göta kanal, men viktiga budskap om allemansrätten och säkerhet. Genom samverkan med lokala aktörer och andra publika event har kampanjen lyckats ge ringar på vattnet och skapat mervärde som lever kvar länge.
Kategori Sänkta trösklar
Världens största tipspromenad – Korpen Svenska motionsidrottsförbundet
Motivering: I världens största tipspromenad har Korpen lyckats ta något av det svenskaste vi har utanför Sveriges gränser. Att hitta styrkan i samverkan och bygga en verksamhet med minimala instegsvärden, sänker trösklarna och bidrar både till folkhälsa och kunskapsspridning.
Kategori Hållbarhet
Scouternas hållbarhetsverkstad – Scouterna
Motivering: Scouoternas hållbarhetsverkstad banar väg för en tryggare och mer hållbar framtid. Genom sin certifiering av scoutkårer motiverar Scouterna en redan engagerad generation av unga att tänka och agera mer hållbart både i och utanför sin fritidsverksamhet.
Friluftsforum – Mötesplatsen för det organiserade friluftslivet
Friluftsforum är mötesplatsen för det organiserade friluftslivet. Det övergripande temat för Friluftsforum var den nya friluftsstrategi som håller på att tas fram som tar sikte på 2035. Därför vänder sig årets Friluftsforum till personer verksamma inom Svenskt Friluftslivs medlemsorganisationer.
På Friluftsforum ges friluftslivets aktörer en möjlighet att träffas och diskutera frågor utifrån olika aktuella teman genom workshops och panelsamtal.
Socialminister Jakob Forssmed inleder årets Friluftsforum
Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet
Pressmeddelande
Friluftsforum den 17 april är Mötesplatsen för det organiserade friluftslivet och socialminister Jakob Forssmed kommer att medverka digitalt och inleda Friluftsforum. Årets övergripande tema är den nya friluftsstrategi som håller på att tas fram och som tar sikte på 2035. Därför vänder sig årets Friluftsforum till personer verksamma inom Svenskt Friluftslivs medlemsorganisationer.
Under första dagen ges friluftslivets aktörer en möjlighet att träffas och diskutera frågor utifrån olika aktuella teman. Andra dagen kommer samtalen att sammanfattas och Svenskt Friluftslivs Årsstämma att hållas.
-”Efter ett intensivt arbete är det till sist dags att inviga Friluftsforum 2024. Det ska bli både spännande och framförallt viktigt att presentera Svenskt Friluftslivs strategi för de kommande 10 åren. Jag ser fram emot att lyssna till och delta i alla diskussioner och samtal under forumet och årsstämman.” säger Josefin Åhrman, generalsekreterare Svenskt Friluftsliv.
Deltagarna kommer att ges en inblick i arbetet med den nya strategin och i fyra olika workshops diskutera hur strategin kan stötta det organiserade friluftslivet de kommande åren. Varje workshop inleds med inspirerande exempel från medlemsorganisationernas projekt och verksamheter som på olika sätt illustrerar hur strategin kan verka i praktiken:
- Sänka trösklar, Malin Widell/Svenska Orienteringsförbundet
- Kunskap, Kristina Ljungros/Friluftsfrämjandet
- Samhällsutveckling, Peter Fredman/Mistra Sports & Outdoor
- Allemansrätten, Maria Ros Hjelm/Svenska Turistföreningen
Almedalsveckan får egen friluftsdag
Torsdagen den 27 juni genomför vi Friluftsdagen i Almedalen med seminarier, paneldiskussioner och ett avslutande mingel. Allt sker i Svenskt Friluftslivs trädgård på Hästgatan 13.
9 av 10 barn uppnår inte folkhälsomyndighetens rekommendation om fysisk aktivitet, samtidigt råder intressekonflikter i fjällen om ökat slitage, dessutom lyser skogens sociala värden med sin frånvaro i den kommande översynen av skogspolitiken.
Svenskt Friluftsliv vill med sin närvaro sprida kunskap och öka medvetenheten hos beslutsfattare och politiker om de samhällsvinster inom folkhälsa, ekonomi och miljö som friluftslivet medför. Det organiserade friluftslivet sänker trösklar, besitter stor kunskap inom naturvård och når befolkningen via sina aktiviteter utan krav på tävling eller prestation.
Genom att delta i Almedalen ökar vi synligheten för friluftslivets frågor, skapa nya relationer med så väl beslutsfattare som andra viktiga aktörer för det organiserade friluftslivet i Sverige. Genom samverkan och dialog vill vi synliggöra friluftslivets samhällsvinster för att skapa bättre förutsättningar för att utöva organiserat friluftsliv.
-”Almedalsveckan är en viktig plats för det organiserade friluftslivet, en plats där vi kan belysa friluftslivets samhällsnytta och vinster. Friluftslivet besitter många värden, i olika områden och därför är det viktigt att öka förutsättningarna för det organiserade friluftslivet i Sverige. Därför arrangerar vi i år Friluftsdagen, vi kommer att diskutera frågor som tillgängligheten till våra fjällmiljöer, skogens värden för folkhälsan och mycket mer.” säger Josefin Åhrman, generalsekreterare Svenskt Friluftsliv.
Vi finns på plats under veckan för att bevaka våra frågor och bidra med skarpa analyser och den senaste forskningen inom en rad områden exempelvis friluftslivets koppling till folkhälsa, hållbarhet, stadsplanering, inlärning i skolan, jämställdhet och integration.
Hela vårt program finns här: www.svensktfriluftsliv.se/almedalen
Friluftslivet skapar allt större ekonomiskt värde för Sverige
Pressmeddelande 8 november 2023
Friluftslivets ekonomiska värde har stigit markant de senaste åren. Sedan 2009 har de sammanlagda utgifterna för människors friluftsliv ökat med 60 procent – från 97 till 154 miljarder kronor* – och skapat hundratusentals jobb varje år.
– Undersökningen sätter fingret på hur enormt stor betydelse friluftslivet har, inte bara för oss som individer, vårt välbefinnande och vår gemenskap, utan också för det svenska samhället rent ekonomiskt, säger Josefine Åhrman, generalsekreterare på Svenskt Friluftsliv.
Friluftslivet skapar många värden för människor och vårt land. Några av dessa uppstår genom den konsumtion som deltagande i olika slags friluftsaktiviteter genererar. Den nya studien som Mittuniversitetet gjort på uppdrag av Svenskt Friluftsliv, slår fast att sex av tio vuxna svenskar hade utgifter för friluftsliv, för egen och/eller för andras räkning, som sammanlagt uppgick till 154 miljarder kronor. Jämfört med 2009 har utgifterna ökat med 60 procent, efter att siffrorna justerats för förändringen i prisnivå. Merparten av pengarna, 82 %, spenderades här i Sverige.
Vistelser i naturen ger positiva effekter för samhället. Besökare vid olika naturattraktioner spenderar pengar vilket genererar intäkter för lokala företag, boende, restauranger och transporttjänster, vilket i sin tur stimulerar ekonomisk tillväxt. Studien visar att friluftsrelaterade utgifter förra året bidrog med fler än 167 000 arbetstillfällen, vilket också är en markant ökning från siffran 75 000 för 13 år sedan. Dessutom ger friluftslivet nu ett förädlingsvärde i den svenska ekonomin motsvarande nästan 75 miljarder kronor.
– Studien visar att friluftslivets allt större bidrag till svensk ekonomi är viktigt och måste tas med vid prioriteringen av politiska beslut, men också när det gäller kommunernas och länens planering av till exempel investeringar i och upprustning av befintliga spår, leder och rekreationsområden, säger Josefine Åhrman.
Andra värden än rent ekonomiska
Friluftslivet representerar också flera upplevda värden, som inte är lika enkla att mäta som de ekonomiska. Att vistas i naturen har flera positiva effekter för individer och samhälle, då naturmiljön erbjuder en mängd möjligheter till fysisk aktivitet och avkoppling. Att delta i aktiviteter som vandring, cykling och skidåkning bidrar till en hälsosam livsstil, och för många har vistelser i naturen en lugnande effekt som förbättrar det mentala välbefinnandet. Dessutom visar forskning att friluftslivet erbjuder möjligheter för människor att utmana sig själva och bemästra nya färdigheter, vilket kan öka självförtroendet och ge möjligheter till reflektion, faktorer som i sin tur bidrar till en känsla av mening och identitet.
– En viktig poäng är att friluftslivet kan skapa samhällsnytta långt bortom rapportens resultat. Friluftsinslag i hälso- och sjukvårdens förebyggande arbete minskar de skenande kostnaderna för vård och omsorg när en större andel av vår befolkning lever längre. Genom att sänka trösklarna för hela åldersspannet, från barn till äldre, och genom att finnas i såväl städer som glesbygd i hela landet, spelar friluftsorganisationernas arbete en viktig roll för inlärningen, folkhälsan och vår livskvalitet i stort, säger Josefine Åhrman.
*Siffran anger värdet för 2022–23 efter att det justerats till 2009 års prisnivå, för att jämförelsen ska bli korrekt. Den faktiska summan 2022–23 var 191 miljarder kronor, och utöver det ytterligare 75 miljarder kronor i förädlingsvärde.
FAKTA OM STUDIERNA
Föregående studie gjordes 2009 genom att utgå från 43 olika friluftsaktiviteter som valts baserat på vetenskaplig forskning. Ett representativt urval av deltagare fick bland annat svara på frågor om sina ekonomiska utgifter för friluftsliv.
Under 2022 har studien upprepats, för att mäta skillnaden på direkta ekonomiska effekter, indirekta effekter och svenskarnas värdering av friluftslivet. Datainsamlingen gjordes via Norstats, och 6118 deltagare svarade på en enkät. Urvalet var viktat på kön, ålder och geografi för att spegla den nationella demografiska fördelningen.
Studien är genomförd av Mittuniversitetet (Högberg et al, 2023).
Siffror i jämförelse (omräknade till 2009 års pengavärde, cirkasiffror)
Friluftsrelaterade utgifter
Varav i Sverige
Förädlingsvärde
Arbetstillfällen i Sverige
2009
97 miljarder kronor
75%
34 miljarder kronor
75 600
2022
154 miljarder kronor (+60%)
82%
75 miljarder kronor
167 300
Ekonomiska utgifter för friluftsaktiviteter
- Under perioden maj 2022 till april 2023 var de aktiviteter som svenskarna haft utgifter för mestadels vardagsnära aktiviteter, precis som undersökningen 2009 visade. Nöjes- och motionspromenad, ströva i skog och mark, picknick och grilla samt bad/dyk är de aktiviteter som det är vanligast med utgifter för.
- Utgiftsmönstren är påfallande lika 2022–23 jämfört med år 2009. Utgifter för promenad, löpning, naturstudier, orientering, paintball/geocaching, ridning, klättring och rullskridskor är relativt jämnt fördelade över året, andra aktiviteter följer väntade årstidsvariationer.
- Svenskarna spenderade 2022–23 i genomsnitt ca 22 300 kr på friluftsaktiviteter. Detta var nästan dubbelt så mycket som 2009 i nominella termer, men omräknat till reala termer är det ca 5 000 kr högre utgifter än 2009.
- Ca 18 200 kr av utgifterna för friluftsliv 2022–23 spenderades i Sverige (11 200 kr inom den egna regionen och ca 7 000 kr i övriga Sverige) och ca 4 100 krutomlands. Jämfört med 2009 har andelen som spenderades utomlands minskat något, vilket skulle kunna vara en pandemieffekt.
- Boende står för störst andel av utgifterna, 24 %, följt av livsmedel och drivmedel om 15 % vardera. Tjänster kopplade till friluftsliv såsom guidning och entré står för 4 % och reparationer står för 6 %.
- Svenskarna spenderade i genomsnitt mest under sommaren, precis som 2009 minst under vårvintern (januari-april), vilket skiljer sig från 2009 då hösten var perioden med lägst utgifter.
- Det är liten årstidsvariation i utgifter för transport och entré/guidning, medan drivmedel och livsmedel har högst utgifter under sommaren, och utgifterna för boende var högst under januari-april.
- Män har i genomsnitt högre utgifter än kvinnor relaterat till friluftsliv.
- Äldre personer har lägst utgifter för friluftsaktiviteter och högst utgifter har, något överraskande, de två yngsta ålderskategorierna.
- Det finns inget tydligt mönster kring utgifter för friluftsliv och utbildning.
- Personer med högre inkomster har i genomsnitt högre utgifter för friluftsliv, men mönstret är blandat.
- Personer som lever i hushåll med barn har i genomsnitt högre utgifter.
Effekter av friluftsutgifterna på svensk ekonomi/sysselsättning
- Boende, livsmedel och utrustning (plus reparation) är de kategorier som
respondenterna haft utgifter för som bidrar mest till svensk ekonomi. Friluftsrelaterade utgifter bidrar totalt med ett förädlingsvärde om närmare 75 miljarder kronor.
- Vad gäller sysselsättning bidrar friluftslivet med ca 167 300 arbetstillfällen direkt och
indirekt. Samma kategorier som ovan – boende, livsmedel och utrustning plus
reparationer – har störst effekt på sysselsättningen.
Klimattoppmöte vid Kebnekaise
Svenskt Friluftslivs generalsekreterare Josefine Åhrman tillsammans med övriga undertecknare av Kebnekaiseprotokollet Fotograf/Källa: Foto: Mikael Drackner
Svenskt Friluftsliv deltog den 11-14 september på Svenska Turistföreningens klimattoppmöte vid Kebnekaise fjällstation. Under konferensen undertecknades Kebnekaiseprotokollet av Svenskt Friluftsliv tillsammans med sju andra friluftsorganisationer.
Under konferensen deltog organisationer från friluftslivet och transportbranschen. Forskningen visar att de största klimatutsläppen från friluftslivet oftast kommer från resorna och därför fokuserar protokollet på hur vi transporterar oss ut i naturen.
Under toppmötet på STF Kebnekaise Fjällstation deltog ledarna från många av Sveriges största friluftsorganisationer samt nyckelpersoner från transportbranschen såsom tågbolag, Trafikverket, länstrafiken, Naturvårdsverket och riksdagens trafikutskott. Forskare från bland annat Tarfala forskningsstation och Mistra Sports and Outdoor har visat på hur klimatförändringarna påverkar friluftslivet och hur ett mer klimatsmart resande kan underlättas. Detta tar åtta av Sveriges största friluftsorganisationer nu fasta på genom att gemensamt signera Kebnekaiseprotokollet.
– Genom att underteckna Kebnekaiseprotokollet visar våra organisationer att vi menar allvar med hållbarhetsarbetet och att friluftslivet kan bidra till en mer hållbar värld. Naturen är vår arena – utan den har vi inget friluftsliv, säger Josefine Åhrman, generalsekreterare på Svenskt Friluftsliv.
Kebnekaiseprotokollet innehåller bland annat kravet på att alla undertecknare ska göra en klimatkartläggning av föreningens resor samt att ta fram en åtgärdsplan för att minska dessa klimatutsläpp. Undertecknandet av protokollet blir även startskottet för ett helt nytt nätverk som ska underlätta för friluftslivets organisationer att snabbt minska dessa utsläpp.
Mer information om toppmötet och deltagare finns här.
Fakta
Följande organisationer undertecknar Kebnekaiseprotokollet:
Svenska Turistföreningen
Svenskt Friluftsliv
Orienteringsförbundet
Scouterna
Naturskyddsföreningen
Svenska Kanotförbundet
Cykelfrämjandet
Svenska Fjällklubben
Sveriges Friluftskommun 2023
Pressmeddelande 23 augusti 2023
Kalix och Värnamo vinnare i Sveriges friluftskommun 2023
Kalix och Värnamo kommuner vinner båda priset Sveriges friluftskommun 2023. Pajala kommun har förbättrat sitt friluftslivsarbete mest de senaste tre åren och får utmärkelsen Årets förbättrare 2023.
Priserna delades ut idag på Sveriges Fritids- och Kulturchefsförenings årskonferens i Helsingborg.
Kalix och Värnamo, Sveriges friluftskommun 2023, har under flera års tid och med stort engagemang arbetat strategiskt med friluftslivsfrågorna såväl inom samhällsplanering som konkret genom aktiviteter och tillgängliggörande av områden för friluftsliv. Båda kommunerna visar på betydelsen av långsiktigt arbete utifrån politiskt antagna planer samt att mycket kan uppnås med samverkan. I arbetet med att sprida kunskap och information om allemansrätten har kommunerna haft förvaltningsövergripande samverkan inom kommunerna. I Kalix kan särskilt samverkan inom skolan, med hälsoinispiratören samt med friluftsorganisationerna lyftas fram. Värnamo kommun har haft tät samverkan över kommungränserna med både länsstyrelsen och andra kommuner i länet.
–Det är positivt att se att kommunerna tar stöd av varandra och utbyter erfarenheter. Ofta behövs samverkan för att utveckla friluftslivet och hantera utmaningar. Det finns mycket kunskap och erfarenhet både i kommuner och i föreningar och det är bra att man delar med sig och samarbetar för att komma framåt, säger Mia Yri, enhetschef, Friluftslivsenheten, Naturvårdsverket.
–Skolan har en viktig roll för att få barn och unga att testa på friluftsliv, där kunskap om allemansrätten är en viktig del av arbetet. Därför är vi speciellt glada för att det pågår ett tydligt arbete i våra kommuner med att sprida kunskap om allemansrätten, säger Josefine Åhrman, generalsekreterare för Svenskt Friluftsliv.
Resultat av årets undersökning
Årets enkätundersökning visar på att fler kommuner än tidigare samverkar och utbyter erfarenheter om friluftslivsfrågor över kommungränsen samt med föreningslivet. Fyra av tio kommuner har under förra året samverkat med friluftsorganisationer i skolan. Undersökningen visar också på att många kommuner arbetar med att sprida kunskap och information om allemansrätten på olika sätt.
Årets förbättrare – Pajala kommun
Pajala kommun är den kommun som förbättrat sitt enkätresultat mest under de tre senaste åren och utses till Årets förbättrare 2023. De har en god grund för det fortsatta friluftslivsarbetet genom att det finns en tjänsteperson i kommunen med uttalat ansvar, resurser i budgeten och en uppbyggd samverkan i länet.
Om undersökningen Sveriges friluftskommun
Priset Sveriges friluftskommun delas ut av Naturvårdsverket, Svenskt Friluftsliv och Sveriges Fritids- och Kulturchefsförening. Utmärkelserna utgår från en enkätundersökning bland kommunerna. I år deltog 217 av 290 kommuner. Frågorna i enkäten omfattar tre områden: kommunens planer och planering för friluftsliv, information och samarbete samt aktiviteter och insatser. Årets enkät innehöll två extra frågor om kommunernas arbete med allemansrätten.
Läs mer om resultaten och rapporten Sveriges friluftskommun 2023
För ytterligare information, kontakta:
Mia Yri, enhetschef, Friluftslivsenheten, Naturvårdsverket, 010-698 17 72, mia.yri@naturvardsverket.se
Josefine Åhrman, generalsekreterare Svenskt Friluftsliv,
073-667 78 87, josefine.ahrman@svensktfriluftsliv.se
Åsa Blomster handläggare, Friluftslivsenheten, Naturvårdsverket,
076-115 19 15, asa.blomster@naturvardsverket.se
Anneli Nivrén, presschef Naturvårdsverket, 010-698 13 00, 070-206 37 27, anneli.nivren@naturvardsverket.se
Svenskt Friluftsliv och RevolutionRace i nytt samarbete
Att vara utomhus och utöva friluftsliv är underbart. Oavsett om det är kallt eller varmt är det viktigt att klä sig rätt. Nu kan vi avslöja att Svenskt Friluftsliv och RevolutionRace har ingått nytt samarbete!
Genom samarbetet kommer vi kunna erbjuda Svenskt Friluftslivs medlemsorganisationer funktionella och hållbara fritidskläder till en lägre kostnad.
– Svenskt Friluftsliv har som prioriterat uppdrag att sänka trösklarna till friluftslivet, och då har det varit viktigt att hitta en samarbetspartner som erbjuder ändamålsenliga utomhuskläder till rimliga priser. Vi ser fram emot samarbetet med RevolutionRace och att vi tillsammans arbetar mot målet att sänka trösklarna till friluftslivet, säger Josefine Åhrman generalsekreterare på Svenskt Friluftsliv.
RevolutionRace erbjuder högkvalitativa, prisvärda, multifunktionella och välsittande produkter anpassade för aktiviteter i skog och stad. Fritidskläder som ska kunna bäras ofta, länge och i många sammanhang och aktiviteter.
– RevolutionRace mission är att göra naturen tillgänglig för alla, vilket går hand i hand med det arbete som Svenskt Friluftsliv utför. Vi hoppas att vårt samarbete kommer leda till att fler hittar ut i naturen säger Christian Lager, Partnership Manager på RevolutionRace.
Mer information om hur du som medlemsorganisation kan ta del av erbjudandet skickas ut separat.
Josefine Åhrman, generalsekreterare, Svenskt Friluftsliv, 073-667 78 87, josefine.ahrman@svensktfriluftsliv.se
Hållbarhet lyfts vid fördelningen av medel till friluftslivet
Pressmeddelande 26 januari 2023
Det fördubblade anslaget till Svenskt Friluftsliv på 97,8 miljoner kronor som beslutades 2022 av regeringen ligger kvar i budgeten under 2023. Nytt för i år är att friluftsorganisationer har haft möjlighet att ansöka om finansiering för att utveckla strategier och upprätta aktiviteter med fokus på hållbarhet.
Fördelningen av statens medel till friluftsorganisationerna är nu klar.
Totalt inkom 87 ansökningar från 29 olika organisationer om totalt 120 miljoner kronor. En översökningsgrad på 22 procent.
57 miljoner kronor ansöktes i organisationsbidrag från 16 organisationer och 63 miljoner kronor i verksamhetsbidrag.
14 ansökningar från 12 organisationer beviljades 14 miljoner kronor till verksamhet som innehöll fokus på hållbarhet.
– I och med att regeringen håller fast vid ett fördubblat anslag till friluftslivet – innebär det också att det organiserade friluftslivet har möjlighet att utvecklas. Svenskt Friluftsliv vill tillsammans med våra medlemsorganisationer sänka trösklarna så att alla kan komma ut i naturen. Med resurser är detta också möjligt, säger Susanne Maarup ordförande för Svenskt Friluftsliv.
– Det är glädjande att se att så många organisationer inom friluftslivet vill och har ambitionen att arbeta hållbart. Genom det nya fokusområdet möjliggör vi för fler organisationer att påbörja sitt hållbarhetsarbete, säger Josefine Åhrman generalsekreterare för Svenskt Friluftsliv.
Organisationen Svenskt Friluftsliv ansvarar för fördelningen av statsbidrag sedan år 2010.
Vid bedömningen av ansökningarna hade kommittén i sin instruktion från Svenskt Friluftslivs styrelse att prioritera ansökningar som strävar mot att uppfylla de 10 friluftspolitiska målen samt satsningar på, barn och ungdomar samt nya målgrupper som står långt ifrån friluftslivet. Kommittén skulle även inrätta ett fokusområde ”Hållbarhet” som ska gälla under en fyraårsperiod.
För att ta del av hela protokollet om fördelningen – besök Beslut om bidrag (svensktfriluftsliv.se)
För ytterligare kontakt:
Susanne Maarup, ordförande Svenskt Friluftsliv, 010-476 53 76
Josefine Åhrman, generalsekreterare Svenskt Friluftsliv, 073-667 78 87
Läs pressmeddelandet i pdf här.
- Allemansrätten (1)
- Allemansrättsveckan (1)
- Årets friluftskommun (2)
- Bidrag till friluftsorganisationer (1)
- Debatt (5)
- Folkhälsa (1)
- Forskning/Rapporter (3)
- Friluftspolitik (10)
- Krönika (8)
- Nordiska friluftsnätverket (3)
- Nyheter (75)
- Pressmeddelande (10)
- Remisser/Skrivelser (12)
- Tankesmedjan för friluftsliv (1)