Aktuellt

Vårtecken

Hela Sveriges Friluftsdag 29 april

Att spendera en stund utomhus under skoldagen bidrar till många hälsofördelar, vi uppmuntrar alla att gå ut och leta vårtecken med oss under Sveriges Friluftsdag.

Att spendera en stund utomhus under skoldagen bidrar till många hälsofördelar, vi uppmuntrar därför alla skolor att gå ut och leta vårtecken med oss under Sveriges Friluftsdag den 29/4.

 

Utomhusvistelse och att uppleva naturen bidrar till ökad fysisk aktivitet, ökad inlärning, bättre hälsa och ökat välbefinnande vilket i sin tur motverkar flera av våra stora folkhälsoproblem som vi har idag. Kostnaderna för stillasittande, övervikt och fetma ökar och är idag uppe i 90 respektive 125 miljarder kronor per år enligt Folkhälsomyndigheten. Psykisk ohälsa ökar också snabbt, inte minst bland barn och ungdomar. Därför tycker vi på Svenskt Friluftsliv att friluftsdagar behövs – inte minst i skolan.

 

Nu uppmuntrar vi alla både skolor av allmänheten att vara med och fira genom att samla klassen, familjen eller kompisgänget och gå ut och leta vårtecken den 29:e april och sedan posta bilden på sociala medier under taggen #sverigesfriluftsdag.

 

Läs mer: Hela Sveriges friluftsdag – Svenskt Friluftsliv

Årets friluftslyft

Rösta på din favorit till Årets friluftslyft

Rösta på din favorit till Årets friluftslyft i kategorierna Hållbarhet, Sänkta trösklar och Allemansrätten. Omröstningen är öppen till och med 11 april.

Rösta på din favorit till Årets friluftslyft i kategorierna Hållbarhet, Sänkta trösklar och Allemansrätten.

Omröstningen är öppen till och med 11 april.

Genom utmärkelsen vill vi på Svenskt Friluftsliv sätta våra medlemsorganisationers initiativ i ett välförtjänt rampljus så fler kan inspireras och känna stolthet över vad organiserat friluftsliv i Sverige lyckas åstadkomma tillsammans. Rösta på din favorit i följande kategorier:

Hållbarhet

  • Friluftsfrämjandet/Lokala backen för miljö och folkhälsa/Backa hemmabacken
  • Svenska Turistföreningen/Klimatelefanten
  • Scouterna/Scouternas hållbarhetsverkstad

Sänkta trösklar

  • Scouterna/Friluftsliv och äventyr för alla
  • Korpen Svenska Motionsidrottsförbundet/Världens bästa tipspromenad
  • Sportfiskarna/Klassdraget

Allemansrätten

  • Cykelfrämjandet/Fjällvett för stigcyklister (Cykla i fjällen)
  • Svenska Kanotförbundet/Paddlarens naturbingo
  • Båtunionen/190 km allemansrätten

Omröstningen för 2024 är avslutad.

Vinnaren utses på Friluftsforum den 17 april.

Poddbild

Vi startar podd

Svenskt Friluftsliv ger sig in i poddvärlden. I Outdoor & Friluftsliv med Åhrman och Mellgren diskuteras aktuella frågor och teman kopplade till friluftsliv och utomhusvistelse med inbjudna gäster

Svenskt Friluftsliv ger sig in i poddvärlden. I Outdoor & Friluftsliv med Åhrman och Mellgren diskuteras aktuella frågor och teman kopplade till friluftsliv och utomhusvistelse med inbjudna gäster.

I podden Outdoor & Friluftsliv med Åhrman och Mellgren diskuteras aktuella frågor och teman kopplade till friluftsliv och utomhusvistelse med inbjudna gäster.

 

 

-”Att starta en podd för friluftslivet är något jag tänkt på länge och nu är vi äntligen är vi igång. Genom podden vill vi på ett lättsamt sätt nå ut med kunskap och lyfta aktuella frågor.” säger Josefin Åhrman, generalsekreterare på Svenskt Friluftsliv.

 

 

Programledare är Josefin Åhrman, generalsekreterare och Mathias Mellgren Helge, kommunikations och påverkansansvarig på Svenskt Friluftsliv.

 

 

Avsnitt 1 – Rutiga skjortor trendar, we like!

Natur- och friluftslivsbilder på sociala plattformar är något vi dagligen matas med, men varför vill vi så gärna associera oss med natur och friluftsliv? Det försöker vi ta reda på tillsammans med Peter Fredman, professor i turistvetenskap. Är detta en trend som kommer hålla i sig? Vad är det som gör att vi mår så bra av friluftsliv? Varför vill så många associera sig med friluftslivet?

Gäst är Peter Fredman som är professor i turismvetenskap vid Mittuniversitetet och har forskat om turism i över 25 år.

 

 

Lyssna på podden här: Podcast – Svenskt Friluftsliv

 

 

Almedalsveckan får egen friluftsdag

Torsdagen den 27 juni genomför vi Friluftsdagen i Almedalen med seminarier, paneldiskussioner och ett avslutande mingel. Allt sker i Svenskt Friluftslivs trädgård på Hästgatan 13.

Torsdagen den 27 juni genomför vi Friluftsdagen i Almedalen med seminarier, paneldiskussioner och ett avslutande mingel. Allt sker i Svenskt Friluftslivs trädgård på Hästgatan 13.


9 av 10 barn uppnår inte folkhälsomyndighetens rekommendation om fysisk aktivitet, samtidigt råder intressekonflikter i fjällen om ökat slitage, dessutom lyser skogens sociala värden med sin frånvaro i den kommande översynen av skogspolitiken.

 

 

Svenskt Friluftsliv vill med sin närvaro sprida kunskap och öka medvetenheten hos beslutsfattare och politiker om de samhällsvinster inom folkhälsa, ekonomi och miljö som friluftslivet medför. Det organiserade friluftslivet sänker trösklar, besitter stor kunskap inom naturvård och når befolkningen via sina aktiviteter utan krav på tävling eller prestation.

Genom att delta i Almedalen ökar vi synligheten för friluftslivets frågor, skapa nya relationer med så väl beslutsfattare som andra viktiga aktörer för det organiserade friluftslivet i Sverige. Genom samverkan och dialog vill vi synliggöra friluftslivets samhällsvinster för att skapa bättre förutsättningar för att utöva organiserat friluftsliv.

 

 

-”Almedalsveckan är en viktig plats för det organiserade friluftslivet, en plats där vi kan belysa friluftslivets samhällsnytta och vinster. Friluftslivet besitter många värden, i olika områden och därför är det viktigt att öka förutsättningarna för det organiserade friluftslivet i Sverige. Därför arrangerar vi i år Friluftsdagen, vi kommer att diskutera frågor som tillgängligheten till våra fjällmiljöer, skogens värden för folkhälsan och mycket mer.” säger Josefin Åhrman, generalsekreterare Svenskt Friluftsliv.

 

 

Vi finns på plats under veckan för att bevaka våra frågor och bidra med skarpa analyser och den senaste forskningen inom en rad områden exempelvis friluftslivets koppling till folkhälsa, hållbarhet, stadsplanering, inlärning i skolan, jämställdhet och integration.

 

 

Hela vårt program finns här: www.svensktfriluftsliv.se/almedalen

Seminarium om skogen och kyrkans framtida skogsbruk.

Under måndagen den 4 mars deltog Svenskt Friluftslivs Johan Faskunger i ett seminarium om skogen och kyrkans framtida skogsbruk. Hearingen arrangerades av Svenska Kyrkan.

Under måndagen den 4 mars deltog Svenskt Friluftslivs Johan Faskunger i ett seminarium om skogen och kyrkans framtida skogsbruk. Hearingen arrangerades av Svenska Kyrkan. Bakgrunden till mötet är en pågående utredning om hur Svenska kyrkan ska utveckla sitt bruk och skötsel av skogsmark med tanke på skogens höga värden för miljö, klimat och sociala frågor såsom friluftsliv och rekreation, samt att kyrkan är en stor skogsägare i Sverige (469 000 hektar skogsmark; ca 2 procent av Sveriges skog). Andra inbjudna var Naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden, Birdlife, Skydda Skogen och Jordens vänner. Seminariet leddes av Göran Enander, som även är huvudansvarig för utredningen.

Diskussionerna rörde frågor om miljö, klimat, biologisk mångfald, ekosystemtjänster, den gröna omställningen, till skogen som viktig plats för friluftsliv, rekreation, andlighet och att skogen har hög potential att främja såväl fysisk som psykisk hälsa som folkhälsan i befolkningen.

Svenskt Friluftsliv lyfte fram att goda förutsättningar till friluftsliv i skogsmark är nära kopplat arbetet med att skapa ett miljömässigt och klimatmässigt hållbart och naturnära skogsbruk. Samtidigt blir ofta friluftslivet och de sociala värdena lite osynliggjorda i debatt och planering av skog. Skog på olika geografiska platser är lika viktiga för friluftslivet: den tätortsnära, skogen i glesbygd, extra skyddsvärd skog, skog i städer, skog i nationalparker och naturreservat. 

För det organiserade friluftslivet är skogen en viktig arena. Tillgång, Närhet, Tillgänglighet och Användbarhet av skog är parametrar som avgör friluftslivets förutsättningar. I skog finns också vattendrag som används för friluftsliv. Den allra vanligaste typen av skogsbruk i Sverige, trakthyggesbruket som lämnar efter sig kalhyggen, en form som generellt sett är negativt för friluftslivet eftersom den bidrar till en sämre upplevelse i skogen och riskerar att exploatera ytor som används av det organiserade friluftslivet och andra besökare. Det finns ett stort behov av mer naturnära skogsbruk och metoder för såväl miljö som för friluftsliv. 

Svenskt Friluftsliv anser att skogens värde som resurs för kyrkans verksamhet och uppdrag för andlig hälsa skulle kunna lyftas fram mer i det fortsatta arbetet. På samma sätt som barn och ungdomar i skolans värld mår bra och utvecklas av att lära sig saker i utomhusmiljöer, skulle kyrkan kunna använda skogliga miljöer i sin verksamhet. Kyrkan är också en av de stora skogsägarna i Sverige. Sverige, klimatet, miljön, den biologiska mångfalden och friluftsutövarna behöver att en sådan aktör går före och visar de andra att det går att gå över till ett mer naturnära och hållbart skogsbruk. Kyrkan är också en av få aktörer som har skog i hela landet, och därigenom kan påverka både nationellt, regionalt och lokalt.

Svenskt Friluftsliv lyfte även att skogens sociala värden har många ekonomiska värden och samhällsnytta: Friluftslivet genererar årligen intäkter på 231 miljarder kronor och bidrar till ca 167 000 arbetstillfällen. Många av dessa intäkter och arbetstillfällen är beroende av tillgång till attraktiv och välmående skog. Skog och annan natur är också den vanligaste platsen för människors fysiska aktivitet och rekreation och är därmed en faktor för att motverka stillasittande livsstilar. Stillasittande beräknas kosta det svenska samhället omkring 90 miljarder kronor per år. Övervikt och fetma ca 125 miljarder kronor per år.

Svenska kyrkans utredning visar att de i vissa fall har haft dialog och samverkan med olika grupper och aktörer inom skog och skogsbruk. Detta är utmärkt, men skulle behöva utökas till policy i hela landet och alla skogar i stiften. Dialog och samverkan bygger relationer och det hjälper kyrkan att ta reda på mer om vad skogen används till för friluftsliv och rekreation. För att värna friluftslivet i skogen skulle kyrkan kunna satsa på bättre information och presentation av sina skogar, t ex genom utförlig information om entreér, gångstråk, tillgänglighet, eventuella tillänglighetsanpassningar, utbud i området, vad skogen passar till för slags friluftsliv, information om allemansrätten, tips om hur man besöker skogen på ett hållbart sätt.


Svenskt Friluftsliv ser fram emot att delta i det fortsatta arbetet.

Lyft din friluftsorganisation i välförtjänt rampljus!

Genom utmärkelsen ”Årets friluftslyft” vill Svenskt Friluftsliv sätta sina medlemsorganisationers fina initiativ i ett välförtjänt rampljus så fler kan inspireras och känna stolthet över vad organiserat friluftsliv i Sverige lyckas åstadkomma tillsammans.

Varje år finansierar Svenskt Friluftsliv innovativa friluftsaktiviteter som initieras av friluftsorganisationer, i syfte att sänka trösklar för att få fler människor i rörelse, öka kunskapen om allemansrätten och bidra till ett hållbart friluftsliv. Dessa initiativ lyfter friluftslivet i Sverige, både genom egennytta för deltagarna och mernytta för samhället.  

Genom utmärkelsen ”Årets friluftslyft” vill Svenskt Friluftsliv sätta sina medlemsorganisationers fina initiativ i ett välförtjänt rampljus så fler kan inspireras och känna stolthet över vad organiserat friluftsliv i Sverige lyckas åstadkomma tillsammans. 

Årets friluftslyft delas ut i tre olika kategorier: 

  • Hållbarhet 
  • Sänkta trösklar 
  • Allemansrätten 


Så passa på att nominera din friluftsorganisation.

Mer information och kriterier för nomineringen hittar du här!

Foto på Jessika Roswall. Josefin Åhrman och Elisabeth Rytterström

Nordisk friluftsstrategi och samarbete i fokus

Under onsdagen träffade Svenskt Friluftslivs generalsekreterare Josefine Åhrman och Elisabeth Rytterström EU-minister Jessica Roswall för att ge våra synpunkter inför framtagandet av en nordisk friluftsstrategi och diskutera fortsättningen framåt.

Under onsdagen träffade Svenskt Friluftslivs generalsekreterare Josefine Åhrman och Elisabeth Rytterström EU-minister Jessika Roswall för att ge våra synpunkter inför framtagandet av en nordisk friluftsstrategi och diskutera fortsättningen framåt.

Vi ser också att friluftslivet kan ha en viktig roll i krisberedskapen. Ett bra exempel på detta är Friluftsfrämjandets projekt Krisvis som finansierats av MSB som ger människor grundläggande kunskaper i friluftsliv, något som många gånger är samma som god krisberedskap. Krisvis – Friluftsfrämjandet (friluftsframjandet.se)

Svenskt Friluftsliv jobbar sedan många år för att stärka friluftslivet i Norden. Genom det nordiska friluftsnätverket NON (Network of Outdoor Organisations in the Nordic Countries) samarbetar vi med våra systerorganisationer och har sedan tidigare tagit fram en handlingsplan för arbetet.

Inom Nordiska rådet har man länge diskuterat att skapa en nordisk strategi och nu har utskottet för kunskap och kultur rekommenderat ministerrådet att ta fram en sådan.

Ett stort och viktigt steg för friluftslivet i Norden.

Projektet

Det tvååriga projektet finansierades av Nordiska ministerrådet och har genomfört fyra seminarier med det ideella friluftslivets organisationer i fyra nordiska länder. Rapporten föreslår en gemensam nordisk handlingsplan för att stärka friluftslivet i Norden, hela rapporten finns att läsa här.

Projektet har kommit fram till följande rekommendationer:

  • Stärka samarbetet mellan friluftsorganisationer i norden
  • Allemansrätten måste värnas
  • Främja friluftsliv I skolan I syfte att öka hälsa och inlärning
  • Förbättra användandet av nature I intregration
  • Ge gröna ytor högre status I stadsplaneringen

Uppmaning till socialministern – likställighet inför socialavgiftslagen

Svenskt Friluftsliv är mån om att regeringen har en inkluderande syn på hälsofrämjande insatser och verksamheter. Därför skickade Svenskt Friluftsliv in en skrivelse till socialminister Jacob Forssmed 26 januari gällande likställighet inför socialavgiftslagen.

Svenskt Friluftsliv är mån om att regeringen har en inkluderande syn på hälsofrämjande insatser och verksamheter. Därför skickade Svenskt Friluftsliv in en skrivelse till socialminister Jacob Forssmed 26 januari gällande likställighet inför socialavgiftslagen.

 

Friluftslivet och dess ledare har en viktig funktion i folkhälsoarbetet och frågan om likställighet inför socialavgiftslagen har drivits av Svenskt Friluftsliv sedan 2005. Det har prövats rättsligt vid ett par tillfällen med varierande utgång – oftast till friluftsorganisationernas nackdel.

 

Genom en likställighet inför socialavgiftslagen för Svenskt Friluftslivs medlemsorganisationer utökar regeringen mångfalden i människors olika preferenser. På så sätt skapar regeringen även möjligheter att uppnå ökad hälsa i ledarledda aktiviteter samt bättre förutsättningar att attrahera fler ledare.

 

Det är därför av stor vikt för Svenskt Friluftsliv att friluftslivets ideella ledare tilldelas avgiftsfrihet.

Utskottsförslag för en Nordisk friluftsstrategi

Det nordiska friluftsnätverket NON har under många år arbetat för ett gemensamt nordiskt engagemang för friluftslivet. Det är därför extra glädjande att se att Utskottet för kunskap och kultur nu lägger fram ett utskottsförslag om en Nordisk strategi för friluftslivet.

Det nordiska friluftsnätverket NON har under många år arbetat för ett gemensamt nordiskt engagemang för friluftslivet. Det är därför extra glädjande att se att Utskottet för kunskap och kultur nu lägger fram ett utskottsförslag om en Nordisk strategi för friluftslivet.

Detta är andra gången som arbetet med en gemensam strategi föreslås till Nordiska rådet, senaste gången behandlades frågan i Köpenhamn 2019.

Under 2015 gav Nordiska ministerrådet NON i uppdrag att ta fram rekommendationer för hur vi kan upprätthålla och säkerställa en aktiv friluftslivsstil även i framtiden. Slutrapporten från projektet lyfte fram fem rekommendationer, rapporten hittar du här. 

Dessa rekommendationer ligger nu tillgrund för det förslag som antogs i Oslo under den nordiska sessionen i oktober 2023.  https://www.norden.org/sites/default/files/2023-10/A%201957_UKK_0.PDF

Vi hoppas att Nordiska ministerrådet ska bidra till att lyfta den gemensamma nordiska kulturtradition som friluftslivet representerar. Ett viktigt steg för friluftslivet i Norden.

Vi tipsar om Grannskapsinitiativet

Tips för er som vill söka medel.

Detta är ett tips för er som vill söka medel.

Svenska Postkodstiftelsen har skapat Grannskapsinitiativet. 

Syfte: Bidra till levande, öppna och tillgängliga grannskap.

Projektstöd ges till nya gemensamma aktiviteter i grannskapet som… ➢ Stärker gemenskapen mellan människor

➢ Skapar nya möten
➢ Bidrar till ökat välbefinnande och hälsa.

Vilka kan söka? Ideella föreningar och allmännyttiga stiftelser. Organisationen ska ha ett svenskt organisationsnummer sedan minst ett år och haft ett bokslut.

Stöd: Det är möjligt att söka 20 000 – 50 000 kronor. Projektet ska helt eller i huvudsak finansieras av pengarna från Postkodstiftelsen, och projektets genomförandet ska inte vara avhängigt annan ej säkrad finansiering

Projektlängd: Projekt inom Grannskapsinitiativet kan vara 1 till 9 månader.

Bra att veta

➢Exempel på grannskap: en by, bygd, tätort, småstad eller ett område inom en medelstor/stor stad

➢Aktiviteterna behöver rikta sig till en allmänhet (t ex barn/seniorer utan medlemskapskrav) och genomföras i målgruppens grannskap

➢Projektet behöver innehålla nya möten och något som är nytt för organisationen (t ex ny eller vidareutvecklad aktivitet, ny plats, ny målgrupp)

➢Ej stöd till enbart inköp eller byggnation – fokus på aktiviteter. Stöd ges till inköp/byggnationskostnader som möjliggör aktiviteterna i projektet

➢Projektstödet betalas ut vid projektstart

Hur går ansökan till?

➢ Ansökan kan skickas in när som helst.

➢ Besked om stöd ges inom 2-6 veckor.

➢ Läs mer om Grannskapsinitiativet och ansök här: www.postkodstiftelsen.se/grannskapsinitiativet

➢ Frågor? Kontakta Grannskapsinitiativet

E-post: grannskap@postkodstiftelsen.se Tel. 073 398 03 54, 072 217 48 87