Aktuellt - Svenskt Friluftsliv

Sommarjobb i Almedalen

4 februari 2026

Vill du arbeta med kommunikation i ett sammanhang där friluftsliv, natur och samhällsfrågor möts? Svenskt Friluftsliv söker en sommarjobbare som vill arbeta med innehållsproduktion och sociala medier under Almedalsveckan 22–26 juni.

Uppdraget innebär att du är på plats i Almedalen och bidrar till vår kommunikation genom att bevaka samtal, möten och aktiviteter kopplade till friluftslivets roll i samhällsutvecklingen.

Som sommarjobbare kommer du att:

fungera som reporter och möta företrädare för politik, myndigheter, näringsliv och civilsamhälle
producera engagerande innehåll i form av film och foto för våra digitala kanaler
dokumentera och förmedla stämningar, budskap och perspektiv – både från Almedalen och från Gotlands natur

Vi söker dig som:

är kreativ och har god känsla för visuellt berättande
är nyfiken och trygg i att ta kontakt med människor och ställa frågor
har god förståelse för sociala medier och digital kommunikation
har erfarenhet av att filma och redigera innehåll
har ett intresse för friluftsliv och natur

Praktisk information

För att kunna ta uppdraget behöver du vara på plats på Gotland under Almedalsveckan (22–26 juni).

Vi erbjuder ett sommarjobb genom visstidsanställning med timbaserad ersättning enligt gällande kollektivavtal.

Ansökan

Skicka din ansökan till rekrytering@svensktfriluftsliv.se med ämnesraden ”Sociala medier i Almedalen”.

Bifoga:

en showreel (max 60 sekunder)
länk till digital portfolio och/eller relevanta sociala medier

Vi ser fram emot din ansökan!

Nytt kunskapsmaterial om NPF för ett mer inkluderande friluftsliv

28 januari 2026

Svenskt Friluftsliv lanserar ett nytt kunskaps- och utbildningsmaterial om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Materialet är framtaget tillsammans med Riksförbundet Attention och riktar sig till hela friluftsrörelsen – från riksorganisationer till lokala föreningar.

Friluftslivet ställer inga krav på tävling eller prestation – alla får delta utifrån sina egna förutsättningar. För barn och unga med NPF krävs dock ofta ett friluftsliv som präglas av större förståelse, tydlighet och anpassning.

Därför har Svenskt Friluftsliv, med riktat stöd från regeringen, tagit fram ett nytt kunskaps- och utbildningsmaterial om friluftsliv och NPF. Satsningen är en del av organisationens långsiktiga arbete för att sänka trösklarna till det organiserade friluftslivet.

– Vår förhoppning är att materialet ska fungera som en gemensam utgångspunkt för hela friluftsrörelsen och bidra till ökad förståelse för NPF och ett ännu mer inkluderande friluftsliv, säger Josefine Åhrman, generalsekreterare på Svenskt Friluftsliv.

Materialet har tagits fram i samarbete med Riksförbundet Attention och är utformat för att kunna användas på alla nivåer inom friluftsrörelsen. Det består av fem filmer med tillhörande diskussionsunderlag och fallbeskrivningar som ger konkreta tips och verktyg för hur man kan bemöta personer med NPF i friluftslivet.

– Friluftslivet passar väldigt många med NPF, och vi vet att många redan är aktiva i olika friluftsorganisationer. Att få bidra till ökad kunskap om NPF inom friluftsrörelsen känns både viktigt och inspirerande, säger Jenny Kindgren, beteendevetare på Riksförbundet Attention.

Läs mer: Mer friluftsliv för alla – med rätt kunskap om NPF

Moderaterna lyfter friluftslivet – Nu hoppas vi att fler partier följer efter

27 januari 2026

Moderaternas presenterade idag ett friluftspolitiskt program. Det är ett positivt tecken på att friluftslivet nu ses som en viktig del av arbetet med folkhälsa, skola, naturvård och civil beredskap. Att ett riksdagsparti samlar sina tankar och förslag i ett samlat program är i sig ett steg framåt och visar att området tas på allt större allvar.

Fotograf är Björn Jansson / Moderaterna

Moderaternas presenterade idag ett friluftspolitiskt program. Det är ett positivt tecken på att friluftslivet nu ses som en viktig del av arbetet med folkhälsa, skola, naturvård och civil beredskap. Att ett riksdagsparti samlar sina tankar och förslag i ett samlat program är i sig ett steg framåt och visar att området tas på allt större allvar.

Samtidigt blir nästa fas avgörande. För att de goda ambitionerna ska få verklig betydelse behövs tydliga prioriteringar, långsiktiga beslut och en finansiering som motsvarar målen.

Att Moderaterna nu presenterar ett friluftspolitiskt program är ett betydelsefullt steg framåt. Nu hoppas vi att fler partier följer efter och tydliggör sina ambitioner för friluftslivet inför valet i höst. Med gemensamma krafter kan vi skapa de förutsättningar som krävs för att friluftslivet ska bidra fullt ut till ett hållbart, hälsosamt och motståndskraftigt samhälle. Säger Josefine Åhrman, generalsekreterare Svenskt Friluftsliv

Moderaterna lyfter bland annat möjligheten att stärka naturens roll inom vård och omsorg, exempelvis genom att inkludera friluftsliv i Fysisk aktivitet på recept. Det är en lovande inriktning. Forskningen visar tydligt att friluftsliv främjar både fysisk och psykisk hälsa. För att förslaget ska bli mer än en intention krävs dock tydliga uppdrag till ansvariga myndigheter samt modeller som gör det enkelt för vården att använda sig av friluftsorganisationernas kompetens.

Även när det gäller skötseln av värdefull natur är utmaningen tydlig. Samtidigt som allt fler vistas i naturen har resurserna för att ta hand om våra naturreservat och nationalparker minskat. Konsekvenserna av den bristande finansiering pekar Riksrevisionen på i sin granskning och förslaget från Miljömålsberedningen om att årligen tillföra 1,6 miljarder till förvaltningen, är en bra början. I dag är budgeten betydligt lägre, vilket riskerar både naturvärden och människors tillgång till väl fungerande naturområden. För att komma vidare behövs långsiktiga och stabila förutsättningar.

Moderaternas vilja att se över friluftsorganisationernas villkor i relation till idrotten är också ett välkommet initiativ. Friluftsorganisationerna når mängder av människor och bidrar till både folkhälsa, integration, utbildning och beredskap, men ofta med sämre ekonomiska förutsättningar än idrottsrörelsen. Likvärdiga villkor och förutsägbara anslag skulle skapa bättre möjligheter att möta det växande intresset för friluftsliv.

Moderaternas ambition att se över förutsättningarna för friluftslivets organisationer i relation till idrotten är ett viktigt erkännande. Friluftsorganisationerna når hundratusentals människor varje år och bidrar till folkhälsa, integration och beredskap. Säger Josefine Åhrman

Förslagen om obligatoriska friluftsdagar och stärkt undervisning om allemansrätten är tydliga och viktiga. För att nå hela vägen krävs dock att lärare får de resurser och den kompetens som behövs för att omsätta intentionerna i praktiken.

Det är särskilt positivt att Moderaterna lyfter friluftsrörelsens roll i civil beredskap och totalförsvar. Organisationernas lokala närvaro och praktiska kunskap är en stark resurs vid kriser. För att den potentialen ska tas tillvara behövs dock även här konkretisering: långsiktiga uppdrag, finansiering och nära samverkan med berörda myndigheter.

Sammanfattningsvis markerar programmet att friluftslivets betydelse nu får större politisk tyngd, vilket är glädjande. Inför valet i höst blir nästa fråga hur ambitionerna omsätts i tydliga beslut och resurser. Det är först då som friluftslivet fullt ut kan få den roll i samhällsutvecklingen som många efterfrågar.

Läs mer om våra frågor: Våra frågor – Svenskt Friluftsliv

Remissvar: En översyn av förvaltningen av världsarvet Laponia

26 januari 2026

Laponia är Nordens enda kombinerade kultur- och naturvärldsarv och ett av Sveriges mest skyddsvärda naturområden. Förvaltningen av området är avgörande för att bevara den biologiska mångfalden, det samiska kulturarvet och förutsättningarna för ett hållbart friluftsliv.

Vi har lämnat vårt remissvar på Statskontorets rapport En översyn av förvaltningen av världsarvet Laponia (2025:10). I remissvaret tillstyrker vi i huvudsak Statskontorets förslag och välkomnar ett tydligare ansvar och bättre uppföljning av förvaltningen av världsarvet.

Vi lyfter särskilt behovet av långsiktigt stärkt finansiering. Bristande resurser är i dag den största utmaningen för en stabil och effektiv förvaltning. Vi pekar bland annat på Riksrevisionens granskning som visar att minskade anslag till naturvård får stora konsekvenser, samt på Miljömålsberedningens förslag om att tillföra 1,6 miljarder kronor årligen till naturvården.

I remissvaret betonar vi också vikten av att stärka naturvårdsarbetet i Laponia, så att Sverige lever upp till nationella och internationella åtaganden, inklusive EU:s art- och habitatdirektiv och fågeldirektivet. Förstärkt bemanning inom naturvård och bättre förutsättningar för uppföljning och fältarbete är centrala delar.

Vi välkomnar även förslag som ger Laponiatjuottjudus mer långsiktiga planeringsförutsättningar, bland annat genom förlängd förordning och tydligare besked om lägsta finansieringsnivåer. Det skapar bättre förutsättningar för skötsel av leder, anläggningar och säkerhet i fjällmiljö.

Vi understryker dessutom betydelsen av ett fortsatt nära samarbete med samebyarna och av att stärka samiskt inflytande i förvaltningen, samt behovet av fungerande praktiska lösningar för tillsyn, exempelvis tillgång till bevakarstugor.

Laponia är en ovärderlig resurs för natur, kultur och friluftsliv. För att säkerställa att världsarvet bevaras för kommande generationer krävs långsiktiga politiska åtaganden och en tydligt stärkt finansiering av naturvården.

Läs vårt remissvar här

Statsbidraget för 2026 fördelat – 96 miljoner kronor till friluftsrörelsen

22 januari 2026

Nu är fördelningen av statsbidraget till friluftslivet för 2026 klar. Totalt får 24 organisationer dela på 96 miljoner kronor, vilket säkrar fortsatta satsningar på folkhälsa, naturupplevelser och social gemenskap över hela landet.

Svenskt Friluftsliv har nu fattat beslut om fördelningen av 2026 års statsbidrag. Anslaget på 96 miljoner kronor går till 24 medlemsorganisationer som varje dag arbetar för att sänka trösklarna till naturen och erbjuda meningsfull fritid för barn, unga och vuxna.

Ett brett stöd till föreningslivet

Bidraget når en stor bredd av verksamheter, från stora friluftsorganisationer som Friluftsfrämjandet och Scouterna till mer nischade organisationer som Svenska Fjällklubben. Genom det statliga stödet kan organisationerna fortsätta att till exempel utbilda ledare och arrangera aktiviteter som gör naturen tillgänglig för alla.

– Dessa medel är ryggraden i det organiserade friluftslivet och gör det möjligt för våra medlemsorganisationer att fortsätta leverera högkvalitativ verksamhet som stärker individer och samhället, säger Josefine Åhrman, generalsekreterare för Svenskt Friluftsliv.

Ett rekordstort intresse för anslaget

Årets ansökningsomgång präglades av ett rekordstort söktryck där det sammanlagda behovet i organisationerna landade på en nivå som låg 59 procent över det tillgängliga anslaget.

– Det rekordstora intresset vi ser i ansökningarna är ett kvitto på att friluftsrörelsen växer och vill göra ännu mer. Det visar på en enorm potential som vi hoppas kunna fortsätta utveckla i samverkan med både medlemmar och beslutsfattare, avslutar Josefine Åhrman.

Fakta om statsbidraget

Syftet med statsbidraget är att stödja organisationer inom friluftsrörelsen och ge förutsättningar för människor att organisera sig för vistelse i naturen med allemansrätten som grund. Svenskt Friluftsliv delar upp statsanslaget i två kategorier:

Organisationsbidrag: Går till friluftsorganisationerna för att möjliggöra en bred verksamhet med många deltagare.

Verksamhetsbidrag: Går till bestämda projekt och insatser som på olika sätt bidrar till att fler kan komma ut i naturen.

Fakta om fördelningen 2026:

Inkomna ansökningar (totalt 153 miljoner kronor)
82 ansökningar från 28 organisationer
15 ansökningar om organisationsbidrag (84 mkr)
67 ansökningar om verksamhetsbidrag (69 mkr)

Beviljat stöd (totalt 96 miljoner kronor)

Organisationsbidrag: 57 miljoner kronor (fördelat på 15 organisationer).

Verksamhetsbidrag: 39 miljoner kronor (fördelat på 43 projekt och 21 organisationer).

Satsning på äldre: I verksamhetsbidraget ingår 6 miljoner kronor riktade till äldres deltagande i friluftsliv (8 beviljade projekt).

Läs hela fördelningsbeslutet för 2026 här

Debattartikel: Friluftsrörelsen är redo att stärka Sveriges beredskap – men får inte rätt förutsättningar

21 januari 2026

När Folk och Försvar samlar beslutsfattare i Sälen står Sveriges beredskap högt på agendan. Det är nödvändigt. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har visat att ett lands motståndskraft inte bara avgörs av militär styrka – utan av hela samhällets förmåga att stå emot kris och krig. Civilsamhället, och inte minst friluftsorganisationerna, har visat sig vara en avgörande resurs.

Foto: Henrik Montgomery/TT

I Ukraina har scoutrörelsen organiserat insamling och distribution av mat, kläder och mediciner, fungerat som lokala krisnav och gett stöd till flyktingar och internflyktingar. Jaktorganisationer och jägare mobiliserades tidigt tack vare sin lokalkännedom, naturkompetens och vana vid utrustning och ledarskap. Civila båtorganisationer har evakuerat människor, levererat förnödenheter och upprätthållit livsviktiga transporter när vägar och broar slagits ut.

Lärdomen är tydlig: ett starkt civilsamhälle är inte ett komplement i kris – det är en operativ resurs. Men denna resurs måste byggas i fredstid, inte improviseras när det redan är för sent.

I Sverige finns samma potential. Svenskt Friluftsliv samlar 28 ideella friluftsorganisationer med cirka två miljoner medlemskap och 7 000 lokala föreningar över hela landet. Det är en av Sveriges största folkrörelser – med stark lokal förankring, praktisk kompetens och vana att leda människor i utmanande miljöer.

En färsk kartläggning bland våra medlemsorganisationer visar att viljan att bidra till beredskapen är mycket stor. 94 procent anser att beredskap är en viktig fråga och nästan lika många erbjuder redan utbildningar som stärker samhällets motståndskraft – inom första hjälpen, HLR, navigation, radiosamband och ledarskap. Nära hälften uppger att de kan mobilisera sina medlemmar vid en samhällskris, och ännu fler om rätt resurser fanns.

Samtidigt är glappet till det offentliga stort. Tre av fyra organisationer saknar i dag samarbete med myndigheter eller andra aktörer inom beredskap. Friluftsrörelsen är redo att bidra – men står vid sidan av systemen.

Det är ett slöseri med samhällskraft.

I en tid när Sverige stärker totalförsvaret behöver också civilsamhället integreras på riktigt. Friluftsorganisationerna har lokaler, utrustning, utbildade frivilliga och en kultur av ansvarstagande och samarbete. Det som saknas är inte engagemang – utan strukturer, resurser och tydliga uppdrag.

Vi vill vara en del av lösningen. Men då krävs politisk vilja att ge friluftsrörelsen en formell roll i beredskapen, långsiktiga förutsättningar och fungerande samverkansformer med myndigheter.

Ukraina har visat vad som händer när civilsamhället mobiliseras. Låt oss dra lärdom – innan krisen är här.

Sveriges friluftsorganisationer är redo att stärka vår civila beredskap. Därför uppmanar vi ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin att inleda ett samtal med oss för att tillsammans skapa långsiktiga förutsättningar för att kunna bidra.

Cecilia Magnusson

Ordförande Svenskt Friluftsliv

Josefine Åhrman

Generalsekreterare Svenskt Friluftsliv

Läs debattaren på Altinget:

Ge friluftsrörelsen en chans att stärka krisberedskapen, Bohlin – Altinget

Ny rapport: Friluftsrörelsen kan bli en nyckel i Sveriges krisberedskap

20 januari 2026

Sveriges motståndskraft i kris och krig avgörs inte enbart av militär styrka. Det visar erfarenheterna från Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina – där civilsamhället, frivilligorganisationer och lokalt förankrade rörelser haft en avgörande roll för att samhället ska fungera när det prövas som mest.

I dag lanserar vi rapporten ”Vägen till ett mer robust samhälle – Den svenska friluftsrörelsens roll och potential att höja Sveriges krisberedskap”, som visar att även Sverige har en stark men till stora delar outnyttjad resurs i friluftsrörelsen.

– Ett starkt civilsamhälle är inte ett komplement i kris, det är en operativ del av beredskapen. Erfarenheterna från Ukraina visar vad som är möjligt när ideella krafter ges rätt förutsättningar. Nu måste vi ta de lärdomarna på allvar även i Sverige, säger Josefine Åhrman, generalsekreterare Svenskt Friluftsliv.

En folkrörelse med nationell räckvidd

Svenskt Friluftsliv samlar 28 ideella friluftsorganisationer med omkring två miljoner medlemskap och tusentals lokala föreningar i hela landet. Tillsammans utgör de en av Sveriges största folkrörelser – med stark lokal närvaro, praktisk kompetens och lång erfarenhet av att leda människor i krävande miljöer.

Rapporten kartlägger friluftsrörelsens förutsättningar, potential och behov av resurser för att tydliggöra vilken roll organisationerna kan spela i Sveriges civila beredskap.

– Friluftsorganisationerna är redo att ta ansvar för ett starkare och mer motståndskraftigt samhälle. Men för att vi ska kunna bidra fullt ut krävs tydligare strukturer, långsiktig finansiering och fungerande samverkan med myndigheter, säger Josefine Åhrman.

Starkt engagemang – men svaga strukturer

Undersökningen som ligger till grund för rapporten visar att viljan och kompetensen redan finns i friluftsrörelsen:

94 procent anser att beredskap är en viktig fråga och tre av fyra har diskuterat beredskap det senaste året.
94 procent erbjuder redan utbildningar som stärker Sveriges civila beredskap, till exempel inom HLR och första hjälpen.
69 procent av organisationerna ser sig som en del av Sveriges totalförsvar.
100 procent är öppna för att utveckla sitt arbete med beredskap – 53 procent definitivt, övriga beroende på förutsättningar.
Samtidigt saknar 75 procent i dag samarbete med myndigheter eller andra aktörer inom beredskap.
44 procent kan mobilisera sina medlemmar vid en samhällskris – en andel som skulle kunna öka kraftigt med rätt resursförstärkningar.

Rapporten pekar särskilt på behovet av öronmärkt finansiering, tydligare samverkanskanaler och utbildningsinsatser för att friluftsorganisationerna ska kunna bli en integrerad del av Sveriges civila beredskap.

Bygga motståndskraft i fredstid

I Ukraina har scoutrörelsen organiserat humanitära insatser, jaktorganisationer mobiliserats tack vare sin lokalkännedom och civila båtorganisationer hållit livsviktiga transporter igång när infrastrukturen slagits ut. Gemensamt för dessa exempel är att förmågan inte byggdes i krisens stund – utan under lång tid i fred.

– Sveriges beredskap formas i vardagen. Genom friluftsrörelsen finns redan en unik infrastruktur för att nå människor, bygga praktiska färdigheter och stärka samhällets resiliens. Frågan är inte om friluftsrörelsen kan bidra – utan om vi har råd att låta bli, säger säger Josefine Åhrman.

Läs rapporten här

Friluftsrörelsens roll i Sveriges beredskap – lärdomar från Ukraina

13 januari 2026

I ett öppet brev till Carl-Oskar Bohlin, minister för civilt försvar och Jakob Forssmed, socialminister efterfrågar vi ett rundabordssamtal mellan er ministrar och friluftslivets organisationer där vi får möjlighet att presentera vår samlade kapacitet och diskutera hur denna resurs kan integreras och bidra till att stärka Sveriges beredskap ytterligare.

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 har visat att ett lands motståndskraft i krig inte enbart avgörs av militära resurser. Ukrainas erfarenheter visar att ideella föreningar, frivilliggrupper, ungdoms- och friluftsorganisationer har haft en avgörande betydelse för landets förmåga att hantera kris, upprätthålla samhällsfunktioner och stödja både civilbefolkning och försvar.

Ett tydligt exempel på detta är Scouterna insatser i Ukraina. Under kriget i Ukraina har Scouternas roll utvidgats till att bli en viktig del av civilsamhällets lokala krisrespons och humanitära stöd.

Scoutgrupper har organiserat insamling och distribution av mat, kläder, vatten och annan utrustning till drabbade lokalsamhällen.
Scoutkårer har använts som insamlings- och distributionspunkter och ibland som skydd för människor i behov av hjälp.
Tusentals scouter har engagerat sig i stöd för flyktingar och internflyktingar, både i Ukraina och i grannländer.
Internationella samarbeten har förstärkt hjälparbetet med leveranser av mat, mediciner och psykologiskt stöd.

En annan viktig lärdom från Ukraina är hur jaktorganisationer och jägare mobiliserades som en del av det civila försvaret. Deras lokalkännedom, naturkompetens och vana vid vapenhantering gjorde dem till en strategisk resurs i krigets första skede. Jägare deltog i territorialförsvaret, organiserade skydd av lokalsamhällen och bidrog med logistik och överlevnadskunskap. Detta visar att organisationer med stark förankring i natur och friluftsliv kan spela en avgörande roll för nationell motståndskraft, även utan formell militär struktur.

Kriget i Ukraina har också visat att civila sjö- och båtorganisationer kan spela en avgörande roll i kris. När broar och vägar förstördes blev floder och kustlinjer kritiska transportleder. Civila båtar och frivilliga sjöräddningsresurser användes för evakuering av människor, leverans av förnödenheter och patrullering av vattenvägar. I flera fall har båtorganisationer samarbetat med myndigheter för att skapa improviserade transportlösningar och räddningsinsatser. Detta understryker att kompetens inom sjö- och båtliv, liksom tillgång till utrustning, är en strategisk resurs som bör inkluderas i beredskapsplaneringen.

Vad betyder detta för Sverige?

Ukrainas erfarenheter visar att ett starkt civilsamhälle:

Är en operativ resurs, inte bara ett komplement
Måste ses som en integrerad del av totalförsvaret
Kräver förberedelse i fredstid, inte improvisation i kris

Vi menar därför att friluftsrörelsen har en unik kapacitet att bidra till Sveriges beredskap. Svenskt Friluftsliv är en paraplyorganisation för 28 ideella friluftsorganisationer med cirka 2 miljoner medlemskap och 7 000 lokala föreningar. Vi är Sveriges tredje största folkrörelse – en samhällskraft med djup förankring i hela landet.

Enligt en färsk kartläggning bland Svenskt Friluftslivs medlemsorganisationer framgår det bland annat att:

94% av de svarande anser att beredskap är en viktig fråga och 3 av 4 anger att de diskuterat beredskap under det senaste året;
69% anser sig vara en del av Sveriges totalförsvar
88% har diskuterat beredskap det senaste året
75% saknar idag samarbete med myndigheter eller andra organisationer inom beredskap;
53% skulle definitivt vilja utveckla sitt arbete med beredskap ytterligare, och resterande 47 procent anger att de ‘kanske’ skulle vilja det lite beroende på vad det skulle innebära;
94% erbjuder redan utbildningar som kan stärka Sveriges civila beredskap och resiliens inom exempelvis HLR, första hjälpen, navigation, radiosamband och ledarskap.
44% skulle kunna mobilisera sina medlemmar vid en samhällskris. Med resursförstärkningar skulle andelen organisationer öka som kan mobilisera vid kriser.

Friluftsrörelsen har redan idag resurser som är direkt användbara i en kris: utbildade frivilliga, lokaler, utrustning som tält och stormkök samt kompetens inom överlevnad, förstahjälpen och logistik. Hälften av organisationerna uppger att de kan mobilisera sina medlemmar inom några dagar vid en samhällskris. Samtidigt uppger 73% av medlemsorganisationerna att de idag saknar samarbete med myndigheter eller andra organisationer.

Därför efterfrågar vi ett rundabordssamtal mellan er ministrar och friluftslivets organisationer där vi får möjlighet att presentera vår samlade kapacitet och diskutera hur denna resurs kan integreras och bidra till att stärka Sveriges beredskap ytterligare.

Friluftslivet är idag en del av samhällets beredskap men utan resurser eller en formell koppling till totalförsvaret.

Vi är redo. Nu behövs en politisk vilja och konkreta förutsättningar för oss att kunna bidra.

Med vänliga hälsningar

Cecilia Magnusson
Ordförande
Svenskt Friluftsliv

Josefine Åhrman
Generalsekreterare
Svenskt Friluftsliv

Läs brevet och ladda ner här

Nu kan fler barn och unga ta del av Fritidskortet

9 januari 2026

I höstas lanserade regeringen sin satsning på ett Fritidskort för barn och unga. Vi har sedan starten varit med i införandet av Fritidskortet och aktivt jobbat med att skapa de bästa förutsättningarna för friluftsorganisationer att ta del av Fritidskortets möjligheter.

Nu utökas Fritidskortet med att gälla från och med det året barnet fyller 7 år till och med året barnet fyller 16 år. Beloppen höjs till 550 kr för det allmänna Fritidskortet och ytterligare 1950 kronor för särskilt, det vill säga totalt 2 500 kronor.

Våra 28 organisationer samlar idag runt 300 000 barn och unga i verksamheten över hela landet genom sina 5 500 föreningar. Med Fritidskortet finns stora chanser att utöka det antalet till ännu fler – främst de som organiserat friluftsliv inte når idag. Det finns ett stort intresse från medlemsorganisationerna att locka fler barn till friluftslivet, här kan Fritidskortet vara en del och bidra på ett positivt sätt.

Om Fritidskortet

Med Fritidskortet kan du betala för många av barnens regelbundna fritidsaktiviteter inom idrott, kultur och friluftsliv. Barn mellan 7 och 16 år får 550 kronor per år. Barn i hushåll som fick bostadsbidrag förra året kan få 2 500 kronor. Syftet med Fritidskortet är att fler barn och unga ska få möjlighet till en aktiv och meningsfull fritid – oavsett familjens ekonomi.

Läs mer på Fritidskortet

Remissvar: Uppföljning av Friluftspolitiska målen – Viktiga förbättringsområden kvarstår

23 december 2025

Vi har lämnat vårt remissvar till Naturvårdsverkets uppföljning av de friluftspolitiska målen 2025. Trots positiva exempel på samverkan och ökat engagemang, sätter vi fingret på flera allvarliga utmaningar – inte minst nedskärningarna inom naturvården, hoten mot allemansrätten och bristen på långsiktiga satsningar på skola och folkhälsa. Utan riktade åtgärder och ökade resurser riskerar vi att tappa fart i arbetet med att göra friluftslivet tillgängligt för alla.

Kraftiga nedskärningar hotar friluftslivet i skyddad natur

En av våra starkaste varningar gäller de omfattande neddragningarna i anslagen till naturvård. Minskade medel under flera år till statliga naturreservat och nationalparker får redan konsekvenser: kortare öppettider vid naturum, försämrad tillgänglighet och ökat slitage på friluftsinfrastruktur. Samtidigt ökar behovet av välskötta områden för rekreation, inte minst i takt med att fler söker sig ut i naturen. Att skyddade områden blir mindre tillgängliga är ett tydligt bakslag – friluftslivet behöver rustas, inte urholkas.

Skolan och folkhälsan: Friluftslivet som outnyttjad resurs

Vi ser ett stort – och ännu inte fullt utnyttjat – värde i att integrera friluftsliv i skolan, från förskola till gymnasium. Undervisning utomhus förbättrar inlärning, stärker hälsan och skapar mer jämlika förutsättningar. Samtidigt visar våra undersökningar att majoriteten av befolkningen ser friluftsliv som meningsfullt och hälsofrämjande. Trots detta är satsningarna på området ofta kortsiktiga och projektbaserade. Ett höjt, långsiktigt friluftsanslag till organisationerna skulle ge mycket tillbaka – inte minst i folkhälsovinster.

Allemansrätten – starkt stöd, men växande hot

Allemansrätten fortsätter att ha ett brett folkligt stöd och goda kunskapsnivåer, men utmaningarna växer. Vi ser ökande lokala konflikter, otillåten skyltning och stängsling, samt att strandskyddsreformer riskerar att försvaga tillgången till natur i praktiken. Medlen för att informera om allemansrätten har också minskat – något vi menar bör återinföras. Allemansrätten är en grundbult för friluftslivet och kräver både skydd och aktivt främjande.

Tillgång till natur – en fråga om framtidens livsmiljöer

Exploatering av tätortsnära grönområden fortsätter i hög takt, samtidigt som naturens tillgänglighet blir en allt viktigare fråga för människors livskvalitet. Nedskärningar i naturvårdsbudgeten slår dubbelt: dels genom minskad skötsel av friluftsområden, dels genom färre möjligheter att skydda nya områden. Forskning visar dessutom att just tätortsnära natur är mest använd av befolkningen – men också mest hotad. Det krävs politisk vilja att vända denna utveckling.