Aktuellt - Svenskt Friluftsliv

Politiken och friluftsrörelsen träffades i Riksdagen

12 november 2024

Sänkta trösklar och simkunnighet i fokus Riksdagens Friluftsnätverk och friluftsrörelsens organisationer träffades för att prata om rörelsens förutsättningar och vad som är på gång inom friluftspolitiken.

Under ett välbesökt lunchseminarium träffades friluftsrörelsen och politiker för att prata om hur vi kan sänka trösklarna så att fler kommer i kontakt med friluftsliv och alla positiva effekter det ger. Lunchen inleddes med att Svenskt Friluftslivs generalsekreterare Josefine Åhrman presenterade organisationens strategi för de kommande 10 åren och de grundförutsättningar vi behöver för att kunna bedriva verksamhet; Allemansrätten, en stabil grundfinansiering och tillgång till natur.

Svenska Livräddningssällskapet generalsekreterare Mikael Olausson pratade om den nyckelkompetens som simkunnighet är för att säkert kunna utöva en stor del av friluftslivet och det arbete de gör ute i landet.

Lunchen avslutades med ett panelsamtal där riksdagsledamöter från S, M, MP och C fick chans att prata om vad de anser att politiken kan göra för att bidra till sänkta trösklar och vad deras parti har på gång inom friluftspolitiken just nu. Det är ju halvtid till nästa riksdagsval och många partier har börjat snickra på sina partipolitiska program och ta fram ny politik.

Regeringen lägger ned Renmarkskommittéen

8 november 2024

Efter en tid av turbulent debatt har regeringen beslutat att lägga ner Renmarkskommittéen istället för att förlänga tiden, med hänvisning till betydande kritik som inkom under remissrundan för delbetänkandet tidigare i år. Svenskt Friluftsliv, som representerar två miljoner medlemskap, välkomnar beslutet och betonar vikten av att säkra fjällens tillgänglighet för alla.

Den parlamentariska Renmarkskommittén har genomgått en stormig period. Det ursprungliga slutbetänkandet, som skulle levereras i maj nästa år, hängde löst. Så sent som i oktober ansökte utredningen om en förlängning med nio månader för att förankra förslagen politiskt. Regeringens beslut att avbryta utredningen innebär nu att ett omtag krävs. Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) kommenterar beslutet

– “Kritiken har varit betydande och det är tydligt att ett omtag behövs här. Regeringen avser att så snart som möjligt tillsätta en ny utredning av rennäringslagen med nya direktiv.”

Renmarksutredningen tillsattes som en följd av Girjasdomen i Högsta domstolen, som gav samebyn rätt till jakt- och fiskerättigheter i området. Dock mötte det nyligen framlagda delbetänkandet motstånd från tre av fyra Tidöpartier, med reservationer från KD, M och SD. Svenskt Friluftsliv har varit en av remissinstanserna och uttryckt oro för att utredningen i sin nuvarande form skulle leda till inskränkningar av allemansrätten och försämra fjällens tillgänglighet på sikt.

– ” Fjällen är en unik miljö för friluftsliv, där allemansrätten garanterar att människor från hela landet kan njuta av naturupplevelser och aktiviteter som vandring, fiske, jakt, paddling och cykling. För oss är det centralt att denna tillgång inte inskränks, vilket vi befarar på sikt skulle kunna bli en konsekvens om delbetänkandets förslag skulle blivit verklighet.” säger Mathias Mellgren Helge, ansvarig kommunikation och påverkan på Svenskt Friluftsliv.

Med fler än 1,2 miljoner svenskar som fiskar årligen, 300 000 jägare och 700 000 vandrare i fjällmiljön står det klart att fjällens tillgänglighet är av stor betydelse för rekreation, välbefinnande och turism. Svenskt Friluftsliv ser fram emot en ny utredning som säkerställer att den unika allemansrätten bevaras och att samverkan mellan berörda parter stärks så att alla intressen i fjällen tillvaratas.

Länk till vårt remissvar hittar du här.

Remissvar: Förslag till ny modell för skoglig planering

5 november 2024

Svenskt Friluftsliv välkomnar ny modell för skoglig planering som stärker rekreativa värden

Svenskt Friluftsliv ser positivt på förslaget om en ny modell för skoglig planering som presenterats. Modellen innebär ett bredare perspektiv där skogens olika tjänster och produkter – såsom dess värde för rekreation – tas i beaktande. Detta kan skapa betydligt bättre möjligheter för att utveckla skogen som en resurs för friluftsliv och välmående, för både individer och friluftsorganisationer.

Bättre planering för rekreativa värden och friluftsliv

Genom den nya modellen får skogsägare ökade möjligheter att bidra till alla hållbarhetsdimensioner – ekonomi, miljö och sociala värden. Svenskt Friluftsliv delar remissens synpunkt att många skogsägare är intresserade av att bruka sin skog med en helhetssyn och därmed stödjer att modellen underlättar ett sådant bruk. Att modellen möjliggör enklare hantering av olika skogliga aspekter – från hänsynsobjekt till hyggesfritt skogsbruk – ser vi som en viktig utveckling. Förhoppningen är att det bidrar till att fler skogsområden i Sverige blir mer tillgängliga och attraktiva för friluftsliv och friluftsorganisationer.

En mångsidig och motståndskraftig skog

Svenskt Friluftsliv uppskattar särskilt att den nya modellen inkluderar målprofiler, som ger skogsägare fler verktyg att anpassa skötseln utifrån både områdets specifika förutsättningar och önskade värden. Förslaget att integrera resiliens – genom att till exempel blanda trädslag och åldrar – är också lovande då detta skapar en mer varierad skogsmiljö som gynnar friluftsliv och biologisk mångfald.

Friluftsliv som en del av skogspolitiken

En fråga som Svenskt Friluftsliv lyfter i remissvaret är behovet av att inkludera ett tredje mål i skogspolitiken – ett socialt och rekreativt mål. Friluftslivets samhällsnytta och de värden skogen skapar för rekreation är centrala för många människor, och det är dags att de får en större plats i skogspolitiken. Förslaget till den nya planmodellen är ett steg på vägen och kan förenkla för skogsägare att prioritera dessa värden i sina skogsskötselmetoder.

Svenskt Friluftsliv ser fram emot en modell där friluftsliv och naturnära skogsbruk kan gå hand i hand för att skapa en hållbar och tillgänglig skog för alla.

Läs hela remissvaret här.

Remissvar: Ett fritidskort för barn och unga

4 november 2024

Svenskt Friluftsliv ställer sig bakom fritidskortets intentioner men ser en rad utmaningar kring fritidskortets nuvarande utformning

Sedan april 2023 har Svenskt Friluftsliv deltagit i regeringens utredning kring införande av ett Fritidskort för barn och unga. Vårt uppdrag i utredningen har varit att bevaka friluftsrörelsens intressen samt tydliggöra behov och förutsättningar för organiserat friluftsliv att arrangera aktiviteter inom ramen för fritidskortet.

I juli 2024 kom regeringens promemoria ut på remiss och Svenskt Friluftsliv var en av ett hundratal remissinstanser. Remissvaret arbetades fram i tät dialog med flera av våra medlemsorganisationer som också tog tillfället i akt att skicka med egna svar. I Svaret ställer sig Svenskt Friluftsliv bakom fritidskortets intentioner men lyfte rad utmaningar kring fritidskortets utformning. De tre punkter som ringar in det viktigaste medskicken från vårt svar var:

Det promemorian tar upp kring kriterier för godkända utförare och aktiviteter, kontroll och administration får så omfattande konsekvenser för stora delar av civilsamhället att det riskerar att utarma reformens syfte och skapa höjda trösklar både för utförare och utövare i form av ökad administration och kostnader.

Utan de rätta förutsättningarna kan Svenskt Friluftsliv inte leva upp till den lagändring kring Svenskt Friluftslivs uppgifts- och underrättelseskyldighet som föreslås.

Friluftsrörelsen kommer behöva fortsatt utökat och långsiktigt stöd för att kunna uppfylla de krav och förväntningar som fritidskortet medför. Främst rör det kostnader för kontroll och uppföljning, utveckling och förvaltning av IT-stöd, fortsatt stöd för ledarutbildning och utveckling av verksamhet.

Regeringens promemoria DS2024:16

https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/departementsserien-och-promemorior/2024/07/ds-202416/

Svenskt Friluftslivs remissvar (och medlemsorganisationers medskick)

https://www.regeringen.se/contentassets/58629e76ce3e43acb301d61e0f24b85d/svenskt-friluftsliv.pdf

Statsminister Ulf Kristersson lyfter friluftsrörelsens arbete för psykisk hälsa

28 oktober 2024

Under en vandring på Kullahalvön i Skåne uppmärksammade statsminister Ulf Kristersson förra veckan friluftsrörelsens betydelse för att främja psykisk hälsa och skapa gemenskap

Under en vandring på Kullahalvön i Skåne uppmärksammade statsminister Ulf Kristersson förra veckan friluftsrörelsens betydelse för att främja psykisk hälsa och skapa gemenskap. Vandringen, som arrangerades av Friluftsfrämjandet inom projektet “Häng med oss ut”, belyser hur friluftsliv kan användas som en kraftfull metod för att stärka välmåendet och motverka ensamhet.

“Det är väl känt att fysisk rörelse och aktivitet tillsammans med andra kan bryta isolering. Det gäller idrott förstås men också ute i naturen. En svensk tradition som ännu fler skulle kunna ta del av”, säger statsministern till Svenskt Friluftsliv.

Friluftsliv, som omfattar allt från aktiv rörelse till lugna stunder i natur- och kulturmiljöer, bidrar till både fysisk och psykisk hälsa. Fysiska aktiviteter stärker kropp och själ, medan stillsamma stunder i naturen erbjuder avkoppling, rekreation och återhämtning. Detta skapar en mångsidig plattform för hälsa som kan utövas både i grupp och på egen hand.

Projektet “Häng med oss ut” är ett av många initiativ som drivs av Svenskt Friluftslivs medlemsorganisationer för att erbjuda stöd till personer med psykisk ohälsa genom organiserade naturupplevelser. Idag använder ett trettiotal verksamheter runt om i Sverige denna metod för att nå ut till dem som är i behov av stöd, vilket har gett mycket fina resultat.

Friluftsrörelsens insatser för psykisk hälsa visar på naturens potential att både stärka och ena, något som spelar en viktig roll i samhället och för individen.

“Att statsministern besöker en av våra 28 medlemsorganisationer är mycket glädjande och viktigt. Forskning visar på att friluftsliv, fysisk aktivitet och naturupplevelser främjar välmående och motverkar psykisk ohälsa hos människor. Friluftsaktiva personer löper 20 – 30 procent lägre risk för såväl depression, som för demens och för mental ohälsa.
Vi hoppas med statsministerns besök att friluftsrörelsen med sina 2 miljoner medlemskap blir en naturlig samverkanspart i regeringens kommande satsningar inom området.” Säger Josefine Åhrman, generalsekreterare Svenskt Friluftsliv

Svenskt Friluftsliv besökte Upplands-Bro kommun

22 oktober 2024

Sveriges kommuner har en avgörande roll för friluftslivet, som ett led i att utveckla friluftsrörelsen i Sverige besökte Svenskt Friluftslivs generalsekreterare Upplands-Bro kommun

Sveriges kommuner har en avgörande roll för friluftslivet, som ett led i att utveckla friluftsrörelsen i Sverige besökte Svenskt Friluftslivs generalsekreterare Upplands-Bro kommun.

Genom en stadsnära vandring besökte vi attraktiva friluftsområden i kommunen, vi pratade bland annat om hur vi kan utveckla samverkan mellan kommun och friluftsorganisationer för att stärka friluftsorganisationernas lokala närvaro.

Besöket i Upplands-Bro har varit mycket givande, jag är imponerad över hur kommunen har inkluderat den vardagsnära naturen i stadsplaneringen och genom Fritidsbanken kunna erbjuda alla människor i kommunen ett rikt friluftsliv. Som representant för Sveriges friluftsorganisationer ser jag fram emot att följa utvecklingen i kommunen, säger Josefine Åhrman generalsekreterare.

Hon fortsätter, vi behöver stärka friluftsrörelsens position på en lokal- och regional nivå därför gjorde jag mitt första kommunbesök i veckan. Jag vill framåt besöka fler kommuner för att samtala om hur vi kan stärka samverkan mellan friliuftsföreningar och kommun samt stärka den lokala närvaron.

Det är viktigt att vi fortsätter att stärka samarbetet mellan friluftslivets aktörer och Upplands-Bro kommun. Genom att arbeta tillsammans kan vi skapa fler möjligheter för våra invånare att njuta av naturen, kunskapshöja och främja en hälsosam livsstil. Besöket gav en härlig injektion och goda idéer till fortsatt arbete.
Säger Hannah Rydstedt Nencioni, Kultur- och fritidschef på Upplands-Bro kommun.

Rundabordsamtal med Jakob Forssmed om personer med NPF

9 oktober 2024

Tidigare under veckan deltog vi tillsammans med bland andra Scouterna, Cykelfrämjandet och idrottsrörelsen i ett rundabordssamtal med socialminister Jakob Forssmed om personer med NPFs delaktighet i idrott och friluftsliv

Under mötet lyftes flera goda exempel på det värdefulla arbete som görs inom friluftsrörelsen för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Samtalet mynnade ut hur vi tillsammans kan sänka trösklarna och stärka friluftslivet så att vi blir ännu bättre på att skapa aktiviteter där alla kan delta.

Vår vision om mer friluftsliv för alla tydliggör vikten av att sänka trösklarna så att fler barn och unga får möjlighet att delta i en friluftsaktivitet. Genom rörelsens bredd, utan krav på tävling och prestation har många av våra medlemsorganisationer under åren skapat fina projekt för personer med NPF diagnoser. Detta ska vi bygga vidare på och vårt arbete slutar inte där, vi behöver skapa ännu bättre förutsättningar för att fler ska kunna delta i en friluftsorganisations aktiviteter. Det gör vi inte genom en lösning utan vi måste arbeta på flera sätt för att bli mer inkluderande. Dels genom långsiktighet men också genom att höja kunskapen om barn och unga med NPF och vad det innebär.

Om du som organisation veta mer om hur ni kan arbeta för att på ett bättre sätt möta barn och unga med NPF så rekommenderar vi att ni tar kontakt med riksorganisationen Attention:

https://attention.se/npf/adhd/

https://attention.se/2021/03/25/hittat-hem-i-scouternas-varld/

Lunchsamtal med Centerpartiets partiledare Muharrem Demirok

30 september 2024

Friluftsrörelsens möjligheter och förutsättningar i fokus på Stora skuggans 4H-gård när generalsekreterare Josefine Åhrman träffade centerpartiets partiledare.

Friluftsrörelsens möjligheter och förutsättningar i fokus på Stora skuggans 4H-gård när generalsekreterare Josefine Åhrman träffade centerpartiets partiledare.

I strålande solsken fick vi ett långt samtal om friluftsrörelsens möjligheter och förutsättningar. Några av de saker vi lyfte upp var hur friluftsliv och friluftsrörelsen bidrar till stärkt folkhälsa genom en ökad gemenskap och en aktivare vardag. Hur ökade kunskaper och erfarenheter i och om naturen bidrar till att vi bättre tar hand om den. Att kunskaper i friluftsliv och hur man klarar sig i naturen även ger en ökad beredskap eftersom det finns många likheter mellan att klara sig i naturen och att klara sig vid strömavbrott eller avbrott i värme eller vattenförsörjning.

Vi tog också upp att hela friluftsrörelsen skulle gynnas av att omfattas av det undantag från sociala avgifter för ledare med ett halvt prisbasbelopp som idag idrotten och Friluftsfrämjandet omfattas av. Det skulle på sikt kunna bidra till fler ledare och minska den brist som idag råder hos många friluftsorganisationer.

Regeringens beredskapssatsning missar friluftsrörelsen

24 september 2024

Elen går, betalkortet fungerar inte och vattnet sinar i kranen – hur agerar du? Beredskapsveckan i september är en viktig påminnelse om att förbereda oss på kriser och krig. Den civila beredskapen är alldeles för dålig; många har inte ens vatten för några dagar hemma.

Foto: Cecilia Magnussson, ordförande Svenskt Friluftsliv och Josefin Åhrman, generalsekreterare Svenskt Friluftsliv

Historisk satsning på civilförsvaret

Hälften av svenskarna är inte säkra på att de skulle klara att göra upp eld i naturen. Regeringen gör en historisk satsning på civilförsvaret i höstbudgeten men missar att inkludera friluftsrörelsen, som genom naturberedskap skulle kunna höja lägstanivån.

Beredskap handlar om att hålla ihop. Civilsamhällets kraft och avgörande roll visar sig direkt vid kriser; exempelvis hade utbrottet av afrikansk svinpest inte hanterats så snabbt och effektivt om inte Svenska jägareförbundet agerat för att hjälpa till. Vi har sett samma sak vid skogsbränder och översvämningar. Det hade inte varit möjligt utan de kunskaper människor får genom att regelbundet vistas i naturen eller via friluftsorganisationernas aktiviteter.

Friluftsrörelsen spelar inte bara en viktig roll för folkhälsan, utan arbetar också med kunskapsspridning som ökar människors omsorg om natur, miljö och allemansrätten. Våra 28 medlemsorganisationer runtom i landet lär ut konkreta färdigheter som simkunnighet, att hålla värmen i händelse av strömavbrott, att hitta hem om man går vilse och hur man klär sig i sträng kyla. Genom att öka allmänhetens möjlighet att klara sig i naturen stärker vi hela samhällets beredskapsförmåga.

Läget är allvarligt. Ett år efter pandemins utbrott sa bara en tredjedel av svenskarna att de är mer praktiskt förberedda på kris än tidigare. Mat, medicin och andra ljuskällor än eldrivna finns i många hushåll: samtidigt har färre än hälften vatten så de klarar några dygn om kranarna sinar. Alldeles för få har alternativa strömkällor, radio eller ett icke eldrivet matlagningskök. I genomsnitt tror allmänheten att de bara skulle klara tre dygn utan samhällets stöd vid en kris.

Många har dåliga baskunskaper

Kunskapsnivån sjunker dessutom, visar Friluftsbarometern. I fjol var nära sex av tio osäkra på om de skulle klara en natt i naturen, och mer än hälften var inte säkra på att de klarar att göra upp eld. Många har alltså förvånansvärt dåliga baskunskaper, och troligen är det ännu sämre ställt vid hårt väder och med undermålig utrustning, eller ifall våra liv samtidigt hotades av terror eller krig. Klimatförändringarna och risken för nya pandemier är också starka skäl till att vi måste bli bättre rustade.

Redan i dag stärker friluftsrörelsen samhällets beredskap. Ett exempel är Friluftsfrämjandets projekt Krisvis som lär ut friluftsvana som tangerar grundläggande krisberedskap. Det finns många likheter mellan att klara sig på en veckotur i skogen och att överleva hemma utan el och vatten. Vi arbetar varje dag för att inkludera de grupper som inte har någon naturvana alls – om fler får rutin på att vistas i naturen ökar vårt lands förmåga vid kris eller krig. 

Sänk trösklarna

Socialdemokraterna vill satsa på ett friluftspolitiskt program, så att alla elever garanteras friluftsdagar i skolan, och regeringen ser behovet och lägger nu miljardbelopp på civilt försvar 2025. Allt detta är bra men vi föreslår att en del av dessa pengar riktas särskilt till friluftsrörelsen för att höja människors naturberedskap.

Våra medlemsorganisationer bidrar gärna till en bred och långsiktig fortbildningsinsats. Tillsammans måste vi sänka trösklarna för att stå bättre rustade för pandemier, klimatförändringar och kriser – men också för att klara oss om kriget kommer.

Pressmeddelande – Friluftslivet lyfts i höstens budget

20 september 2024

Regeringens budgetproposition innehåller positiva satsningar för friluftsrörelsen, så som återföring av medel till naturvård, satsning på vandringsleder och på äldres friluftsliv. Men friluftsrörelsens potential att kunna bidra till ökad fysisk aktivitet i befolkningen och minska den psykiska ohälsan utnyttjas inte fullt ut, det kräver större resurser än det regeringen avsätter i budgeten.

Friluftsrörelsen har en stor förmåga att bidra till att öka fysisk aktivitet, minska psykisk ohälsa, återknyta människors relation till naturen och bryta ensamhet. Därtill stärks den gemensamma krisberedskapen med kunskap om hur man klarar sig i naturen. Men för att utnyttja den potentialen fullt ut krävs en mer långsiktig finansiering och en förstärkning av satsningarna på både ledarlett friluftsliv och naturvård. Det krävs också att regeringen håller kursen och inte drar ner på satsningar som de sedan lägger tillbaka.

– Friluftsrörelsen är en del av lösningen och kan sänka trösklarna så att fler kommer ut i naturen med alla de positiva effekter det innebär. Vi behöver en ökad och långsiktig finansiering så att vi kan få ut fler för att minska stillasittande och inaktivitet. Den nedskärning som gjordes tidigare i år var inte bra och därför välkomnar vi regeringens, om än något blygsamma besked om att 100 miljoner satsas där. Att vandringsleder får resurser i budgeten är också glädjande, säger Mathias Mellgren Helge på Svenskt friluftsliv.

– Fler äldre måste komma ut i skog och mark och regeringens satsning på 7 miljoner till äldres friluftsliv är ett viktigt steg på vägen för att stärka folkhälsan. Regeringen tar små steg i rätt riktning, men kliven måste bli större framåt.

– Det är viktigt att poängtera att friluftsliv inte bara bidrar till hälsa, välbefinnande och stärkt folkhälsa – det genererar också avsevärda ekonomiska värden. Det ekonomiska värdet av friluftsliv uppgår varje år till 231 miljarder kronor enligt nationella kartläggningar, så en satsad krona på friluftsrörelsen ger pengar tillbaka, säger Mathias Mellgren Helge.

Satsningar på friluftslivet för äldre

Regeringen avsätter 7 miljoner kronor per år under perioden 2025–2027 för att öka äldres delaktighet i friluftslivet, vilket är ett steg i rätt riktning. Äldre är en grupp som ofta är mer stillasittande och drabbas av ensamhet, och friluftsrörelsen erbjuder en möjlighet till både rörelse och sociala sammanhang. Det är därför positivt att regeringen uppmärksammar dessa människor. Dock behövs mer resurser för att verkligen nå ut brett och göra en skillnad i mångas vardag. 

Ledarlett friluftsliv kräver en långsiktig finansiering

Den statliga kommittén för ökad fysisk aktivitet föreslog 2023 en dubblering av stödet till friluftsrörelsens organisationer. I regeringens budgetproposition har dessvärre anslaget i realiteten minskat, sett till att inflationen varit så hög under lång tid. Friluftsrörelsen spelar en nyckelroll för att sänka trösklarna till friluftsliv för människor i alla åldrar och främja rörelse i olika samhällsgrupper, men för att lyckas med den ambitionen krävs långsiktig och stabil finansiering. Därför är en kraftfull och långsiktig satsning på ledarledda aktiviteter, liknande stödet till idrottsrörelsen, för att främja rörelseglädje, hälsa och social inkludering något som måste till.

Friluftsrörelsen kan bidra till att höja beredskapen

Regeringen gör en historisk satsning på 8,5 miljarder till civilförsvaret i höstbudgeten viket är viktigt och högst angeläget, men där inkluderas inte friluftsrörelsen. Genom en satsning på naturberedskap hade friluftsrörelsen kunnat bidra till att kunna höja den lägsta kunskapsnivån hos befolkningen. Det finns många likheter mellan att klara sig på en veckotur i skogen och att överleva hemma utan el och vatten. Även grupper som inte har någon vana av naturen alls måste inkluderas och utbildas. Om fler får rutin på att vistas i naturen ökar vårt lands förmåga vid kris eller krig.

Nationellt kunskapscentrum för fysisk aktivitet

Samhällskostnaderna för stillasittande övervikt och fetma uppgår årligen till över 200 miljarder. Därför är det positivt att regeringen i budgeten ger Folkhälsomyndigheten i uppdrag att inrätta ett nationellt kompetenscentrum för fysisk aktivitet. Detta är ett välbehövligt steg för att samordna och sprida kunskap samt kraftsamla kring utmaningen om hur vi kan öka den fysiska aktiviteten i samhället.

Återställning av anslag till naturvård

I budgeten återställer regeringen 100 miljoner kronor till Länsstyrelsernas arbete med att sköta om Sveriges naturreservat och nationalparker, efter tidigare nedskärningar. Detta är ett positivt steg, men långt ifrån tillräckligt. Naturvårdsverket har bedömt att det behövs drygt 1,1 miljarder kronor för åtgärder för värdefull natur och att möta behovet av skötsel av skyddade områden. En välmående natur med hög biologisk mångfald i Sverige är avgörande för friluftslivet.

Satsning på vandringsleder

Det är positivt att regeringen avsätter 30 miljoner kronor årligen för skötsel av vandringsleder i fjällområden samt för klimatanpassning. Med ett ökande slitage på grund av fler besökare och klimatförändringarnas effekter är detta en nödvändig satsning för att bevara tillgängligheten i fjällen.