Aktuellt

Remissvar: Ett tydligt regelverk för aktivt skogsbruk

Skogen är friluftslivets viktigast arena och tillgången är en grundförutsättning för vår verksamhet – både nu och i framtiden. Därför har Svenskt Friluftsliv deltagit i expertgruppen för en robust skogspolitik, och nu lämnat sitt remissvar på utredningens förslag.

Skogen är friluftslivets viktigast arena och tillgången är en grundförutsättning för vår verksamhet – både nu och i framtiden. Därför har Svenskt Friluftsliv deltagit i expertgruppen för en robust skogspolitik, och nu lämnat sitt remissvar på utredningens förslag.

 

Skogen är en oumbärlig resurs för friluftslivet och en förutsättning för god folkhälsa, rekreation och livskvalitet. I vårt remissvar till utredningen om en robust skogspolitik lyfter vi därför vikten av att skogens värden för friluftsliv och naturupplevelser bevaras och stärks.

Svenskt Friluftsliv har deltagit i den expertgrupp som medverkat i utredningens arbete. Vår generalsekreterare Josefine Åhrman har där representerat friluftslivets perspektiv. Genom vårt remissvar vill vi säkerställa att friluftslivets intressen beaktas i den framtida skogspolitiken.

Oro för försvagade möjligheter till samråd och tillsyn

Vi ser flera risker i utredningens förslag – framför allt att de kan leda till en ökad obalans mellan produktion och miljöhänsyn. Förslaget om att korta ned handläggningstiden för underrättelser om skogliga åtgärder riskerar att försvåra både insyn och samråd med civilsamhället och friluftsrörelsen.

Den svenska modellen bygger på dialog och tillit – inte minst mellan myndigheter, markägare och allmänheten. Tillsyn och samråd är avgörande för att skydda skog med höga natur- och rekreationsvärden, och för att bibehålla förtroendet för skogspolitiken.

 

Fjällnära skog och ädellövskog – viktiga miljöer för friluftsliv

Vi ställer oss positiva till att utredningen inte föreslår några förändringar i tillståndsplikten för avverkning i fjällnära skog. Denna skog representerar några av Sveriges mest värdefulla miljöer för friluftsliv, och ett starkt skydd är avgörande.

Vi välkomnar också förslaget om ekonomiskt stöd till markägare för att öka andelen ädellövskog. En bladad skog är mycket uppskattad av både friluftsutövare, naturturism och skolverksamheter – och bidrar till en mer varierad natur.

Viktigt att hålla fast vid arealgränser och ersättningsmodeller
Svenskt Friluftsliv stöder utredningens förslag om att behålla nuvarande arealgräns för underrättelser om avverkning. Det är viktigt att större avverkningsområden fortsatt omfattas av krav på underrättelse, för att ge utrymme för miljöhänsyn och civilsamhällets insyn.

Vi ser även positivt på att ersättningsfrågan lyfts. En tydlig och rättvis ersättningsmodell skapar förutsättningar för att skydda naturvärden och samtidigt ge markägare incitament till hållbart skogsbruk.

 

Friluftslivets plats i skogspolitiken måste stärkas

Skogen är inte bara en råvaruresurs – den är en plats för återhämtning, rörelse, friluftsaktiviteter, skolverksamhet och gemenskap. För att skogspolitiken ska vara hållbar behöver den väga in skogens fulla samhällsvärde – inklusive dess betydelse för friluftsliv, folkhälsa och biologisk mångfald.

Vi uppmanar beslutsfattare att säkerställa att framtidens skogspolitik vilar på en balans mellan produktion, miljö och skogens värde för rekreation – där friluftslivets perspektiv ges ett tydligt utrymme.

Läs hela vårt remissvar här

Ett tillgängligare friluftsliv genom att välkomna fler utövare i kollektivtrafiken

Genom att göra det enklare för miljontals aktiva inom frilufts- och idrottsrörelsen att ta bussen eller tåget till träningen, lägret och vandringen kan kollektivtrafiken skapa en ny marknad. Det skulle kompensera för den minskade arbetspendlingen, öka intäkterna och hjälpa oss att nå klimatmålen. Här är våra tio förslag som underlättar för fler att delta i föreningsaktiviteter!

Genom att göra det enklare för miljontals aktiva inom frilufts- och idrottsrörelsen att ta bussen eller tåget till träningen, lägret och vandringen kan kollektivtrafiken skapa en ny marknad. Det skulle kompensera för den minskade arbetspendlingen, öka intäkterna och hjälpa oss att nå klimatmålen. Här är våra tio förslag som underlättar för fler att delta i föreningsaktiviteter!

 

Idag när kollektivtrafikbranschen samlas för sin årliga Kollektivtrafikdag skriver vi och flera andra aktörer på Altinget debatt om 10 konkreta förslag för att tillgängliggöra friluftsliv för fler genom smartare kollektivtrafik.

 

Ekonomin står högt upp på agendan på årets kollektivtrafikdag. Efter coronapandemin har många vant sig vid att jobba på distans några dagar i veckan och kollektivtrafikens marknadsandel i landet har minskat. I fjol var bara 27 procent av alla resor kollektiva, fyra procentenheter lägre än föregående år enligt Svensk Kollektivtrafik. 


Minskat resande i kollektivtrafiken betyder lägre biljettintäkter och måste kompenseras med högre priser, sämre turtäthet eller borttagna linjer för buss och pendeltåg. Dessutom drabbas folkhälsan, eftersom det är hälsofrämjande vardagsmotion att gå till bussen eller cykla till tåget. Men inte nog med det, även klimatutsläppen ökar eftersom hela 95 procent av bussarna i kollektivtrafik går på förnybara bränslen och nästan alla tåg drivs med fossilfri el medan de flesta bilar fortsatt är fossildrivna.


En potential till vändning finns i fritidsresorna som idag till absolut övervägande del sker med egen bil. Det har vissa kollektivtrafikaktörer redan insett och adresserat, med Skånetrafiken som ett positivt exempel. De har utrett kollektivtrafiken till populärafritidsområden och snabbt kunnat ta marknadsandelar från bilen, vilket förutom ökade intäkter och minskade utsläpp också ger en trevligare upplevelse för besökarna som inte behöver bekymra sig om att hitta parkeringsplats eller skjutsa ungarna till aktiviteter.


Genom att anpassa kollektivtrafiken så att den välkomnar alla som vill ta bussen eller tåget till träningen, lägret och skidåkningen kan biljettintäkterna öka. Andelen fritidsresor inom kollektivtrafiken i Sverige har ökat rejält de senaste åren men det finns mycket kvar att göra!

 

– I dag saknas ofta kollektivtrafik som möjliggör friluftsliv och idrott efter skol- och arbetstid. Vi vet att tillgängligheten och närheten är avgörande faktorer för att människor ska kunna ta sig ut. Genom att anpassa trafiken bättre kan vi både minska utsläppen och sänka trösklarna för att fler ska kunna delta i föreningslivet. För oss är det en fråga om folkhälsa, säger Josefine Åhrman, generalsekreterare för Svenskt Friluftsliv.

 

Svenska frilufts- och idrottsorganisationer har tillsammans över fem miljoner medlemmar, som vill resa hållbart till och från idrottsplatsen, scoutstugan, naturreservatet eller något annat mål som inte täcks av vardagens kollektivtrafikmönster.Men i dag planeras svensk kollektivtrafik främst utifrån de platser och tider som gäller för arbetsplatser, skolor och serviceinrättningar. Det gör att det ofta saknas en buss som passar till fotbollsträningen och att det är svårt att åka kollektivt hem från kanotklubben. En mer tillgänglig kollektivtrafik skulle också öka möjligheten för fler att vara med.

 

Vi i idrotts- och friluftsrörelsen har därför tagit fram tio konkreta förslag till kollektivtrafiken:

 

  1. Planera kollektivtrafiken utifrån fritidsaktiviteter. Ta tillsammans med frilufts- och idrottsrörelsen fram kunskapsunderlag om hur fritidsresandet i er region ser ut, inklusive variationerna mellan veckans dagar och årets månader. Säkerställ att även parasportens resmönster synliggörs med behov av tillgänglighet, färdtjänstsamverkan och assistans.
  2. Sätt mål för hur marknadsandelen för fritidsresande ska öka. Prioritera fritidsresandet och anta tydliga mål i regionens trafikförsörjningsprogram för hur andelen fritidsresande ska öka. Sätt mål för 2030 och 2040 inklusive mätbara mål för tillgängligt fritidsresande för personer med funktionsnedsättning
  3. Skippa app-kravet och välkomna ovana resenärer. För att locka den ovana resenären behöver det vara enkelt att förstå och betala biljetten ombord – utan att behöva ladda ner ännu en app. Detta är särskilt viktigt för personer med kognitiva funktionsnedsättningar, äldre eller dem med språkbarriärer.
  4. Namnge hållplatser efter idrottsplatser/friluftsplatser. Den som inte är van att ta bussen kan tycka att det är svårt att hitta rätt busshållplats. Om den heter likadant som idrottsplatsen eller friluftsområdet blir det enklare.
  5. Välkomna idrotts- och friluftsmaterial. Duplantis stavhoppsstavar kanske får svårt att rymmas, men mycket annan utrustning för frilufts- och idrottsaktiviteter bör kunna tas med i kollektivtrafiken. Tänk även på de specifika behov som paraidrottare har med exempelvis rullstol, sit-ski eller andra hjälpmedel.
  6. Samordna med cykel. Många friluftsområden ligger en bit ifrån en rimlig hållplats – till exempel svampskogen, badsjön eller föreningsstugan. Då behöver cykeln kunna tas med ombord på bussen och pendeltåget eller att det finns tillgång till cyklar och högkvalitativa cykelparkeringar vid hållplatsen.
  7. Anpassa närtrafiken för idrotten och friluftslivet. Dit bussen eller tåget inte går finns det ofta anropsstyrd trafik eller närtrafik som behöver förbeställas. Öppna upp den även för fritidsresandet och gör den enklare att boka. Utöka närtrafiken med tillgängliga fordon och ledsagarservice så att alla kan använda den.
  8. Släpp tidtabellerna tidigare så vi kan planera cuper och läger. När vi planerar evenemang görs det med lång framförhållning och då behöver busstidtabellen finnas på plats tidigare än någon månad i förväg som är standard i dag.
  9. Utnyttja de stora evenemangen. Vid större idrottsevenemang är det särskilt olyckligt att behöva vara hänvisad till bilen – parkeringsplatserna blir fulla, trängseln stor och helhetsupplevelsen dålig. Här kan ett ökat kollektivtrafikresande vara med och skapa goda vanor.
  10. Slutligen: Ta samtalet. Frilufts- och idrottsrörelsen är välorganiserad, lätt att hitta och vi är experter på var det finns outnyttjad potential till ökat kollektivt resande. Hör av er!


Genom dessa råd kan den svenska regionala kollektivtrafiken locka nya resenärer som ökar intäkterna, förbättrar folkhälsan och minskar transportsektorns klimatutsläpp. Det handlar också om jämlikhet. Ett samhälle där alla kan delta i idrott och friluftsliv – oavsett förutsättningar – är ett starkare samhälle.


Josefine Åhrman, generalsekreterare Svenskt Friluftsliv
Anna Iwarsson, ordförande Riksidrottsförbundet
Maria Ros-Hjelm, generalsekreterare Svenska Turistföreningen
Kristina Ljungros, generalsekreterare Friluftsfrämjandet
Åsa Llinares Norlin, ordförande Parasport Sverige
Mattias Goldmann, grundare, 2030-sekretariatet

Konferensen EuroMeet i Sverige 2026

Svenskt Friluftsliv har utsetts till värd för den europeiska konferensen EuroMeet 2026 den 8–10 september i Sundsvall. Det är första gången konferensen arrangeras i Sverige – en milstolpe för friluftsrörelsen och ett tydligt erkännande av Sveriges starka tradition av friluftsliv, allemansrätten och civilsamhällets engagemang.

Svenskt Friluftsliv har utsetts till värd för den europeiska konferensen EuroMeet 2026 den 8–10 september i Sundsvall. Det är första gången konferensen arrangeras i Sverige – en milstolpe för friluftsrörelsen och ett tydligt erkännande av Sveriges starka tradition av friluftsliv, allemansrätten och civilsamhällets engagemang. 

Konferensupplägget kommer förutom mer formella deltar även att innehålla friluftslivsaktiviteter där deltagarna får känna pirret på höghöjdsbanan eller rulla mountainbike utför stigar med härlig flow. Deltagarna representerar en stor bred av föreningar och friluftstraditioner, ett perfekt tillfälle att öka sina kunskaper, skapa nya kontakter och få ett bredare europeiskt perspektiv.

Tema för dagarna är  ”Let’s work together for sustainable and accessible outdoor sports and outdoor recreation for all!” när hundratals deltagare från hela Europa samlas för att utforska hur friluftsliv och utomhusvistelse kan bidra till ett mer hållbart, inkluderande och hälsosamt samhälle. Konferensen kommer att fokusera på tre huvudteman: Gemenskap, Tillgänglighet och Inkludering.

– Vi är oerhört stolta över att få vara värd för EuroMeet 2026. Det här är en unik möjlighet att visa upp friluftsrörelsens styrka, allemansrätten och vår förmåga att arbeta tillsammans över sektorsgränser för ett mer hållbart och inkludernade samhälle, säger Josefine Åhrman, generalsekreterare för Svenskt Friluftsliv.

Konferensen arrangeras i samarbete med Sundsvalls kommun, Länsstyrelsen i Västernorrland och det nordiska nätverket för friluftsliv (NON). Även Mittuniversitetet medverkar med forskning inom hållbart friluftsliv, naturturism och tillgänglighet – och bidrar till ett program som blandar teori, praktik och inspiration.

“We are incredibly proud to support EuroMeet 2026 in Sweden, a country where outdoor culture and nature rights are deeply rooted in society. Bringing EuroMeet 2026 to Sweden feels like a natural choice. Few countries in Europe have managed to anchor outdoorsports, recreation and friluftsliv so deeply in everyday life, public policy, and cultural values. It’s not just about being outside — it’s about how nature, wellbeing, and community are connected in a way that speaks to the challenges of tomorrow’s society.By bringing this event to Sundsvall and Höga Kusten, we have the opportunity to reflect on the role of the outdoors in a world that needs to move beyond siloed thinking, look beyond borders, and explore what we share across cultures and nations. This is achance to shape a future that embraces common goals while respecting our diversity.” Benjamin Billet, Chairman of ENOS.

Platsen för konferensen – Sundsvall och Höga Kusten – är en av Sveriges mest spektakulära naturområden och ett UNESCO-världsarv. Regionens unika landskap, med världens högsta kustlinje, blir en naturlig kuliss för diskussioner om friluftslivets framtid.

EuroMeet 2026 arrangeras inom ramen för det europeiska nätverket ENOS (European Network of Outdoor Sports), där Svenskt Friluftsliv är medlem. Programmet kommer att innehålla föreläsningar, workshops, interaktiva pass och utomhusaktiviteter som visar på friluftslivets breda samhällsnytta – från folkhälsa till klimatinsatser.


ENOS (European Network of Outdoor Sports)

European network of outdoor sports | WORKING TOGETHER TO PROMOTE OUTDOOR SPORTS ACROSS EUROPE

Almedalsveckan 2025

Årets politikervecka i Visby närmar sig och 23 - 27 juni är vi på plats för att stärka friluftslivets röst i samhällsdebatten genom seminarier, möten och spännande samtal.

Årets politikervecka i Visby närmar sig och 23 – 27 juni är vi på plats för att stärka friluftslivets röst i samhällsdebatten genom seminarier, möten och spännande samtal.

Friluftslivet bidrar till stora samhällsvinster inom folkhälsa, beredskap, ekonomi och miljö. Friluftsrörelsen och våra medlemsorganisationer sänker trösklar, besitter stor kunskap, och når stora delar befolkningen via sina aktiviteter. Genom vår närvaro på Almedalsveckan vill vi sprida kunskap och medvetenhet hos beslutsfattare och politiker om alla de vinster som friluftsrörelsen bidrar till. Vi bygger relationer, skapar samverkan och dialog samt synliggör friluftslivets samhällsvinster för att skapa bättreförutsättningar för friluftsliv för alla.

Tisdagen den 24 juni arrangerar vi en rad öppna seminarium på aktuella teman och avslutar med ett mingel. Allt sker i vår trädgård på Hästgatan 13. Boka in dagen i kalendern, så ses vi där!

Läs mer och se hela vårt program på www.svensktfriluftsliv.se/almedalen

Barn som har dragkamp

1 miljon för att öka delaktigheten i friluftsliv för personer med NPF

Regeringen har beslutat att genomföra en treårig satsning för att främja inkludering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) inom idrott och friluftsliv. Totalt avsätts 14,5 miljoner kronor under 2025 för att stärka forskning, uppdatera utbildningsmaterial och stötta aktörernas arbete med att skapa mer inkluderande miljöer.

Regeringen har beslutat att genomföra en treårig satsning för att främja inkludering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) inom idrott och friluftsliv. Totalt avsätts 14,5 miljoner kronor under 2025 för att stärka forskning, uppdatera utbildningsmaterial och stötta aktörernas arbete med att skapa mer inkluderande miljöer.

Som en del av satsningen tilldelas Svenskt Friluftsliv 1 miljon kronor. Medlen ska användas för att öka kunskapen om NPF och utveckla verktyg som gör det lättare för personer med NPF att delta i friluftsaktiviteter.

– Alla människor ska kunna ta del av naturens positiva kraft. Med det här stödet får vi möjlighet att utveckla konkreta metoder som stärker delaktigheten för personer med NPF. – Vi vet att naturen har en positiv inverkan på både fysisk och psykisk hälsa. Att fler får möjlighet att ta del av friluftsrörelsens aktiviteter är inte bara en rättvisefråga – det är också en investering i folkhälsa och gemenskap, säger Josefine Åhrman, generalsekreterare på Svenskt Friluftsliv.

Satsningen är en del av regeringens arbete inom den nationella strategin för psykisk hälsa och suicidprevention, och bidrar till att uppnå målen i både idrotts- och friluftspolitiken.
Personer med NPF kan ibland uppleva hinder för att delta i friluftsliv, trots att många föreningar redan idag gör ett viktigt inkluderingsarbete. Genom de nya insatserna vill regeringen tillsammans med aktörerna skapa ännu fler tillgängliga och välkomnande miljöer. 

– Alltför många barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som adhd och autism upplever att de exkluderas från fritidsaktiviteter. Många slutar, eller börjar aldrig, med aktiviteter för att kraven upplevs för höga eller för att de inte får det stöd de behöver för att komma till sin rätt. Satsningarna som nu genomförs ska bidra till att skapa en mer inkluderande och tillgänglig miljö i idrotten och friluftslivet. Det är centralt att föreningslivet är tillgängligt och öppet för alla, säger socialminister Jakob Forssmed.

– Personer med NPF, inte minst barn och unga, ska ha jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället. Insatserna för att underlätta deras deltagande i idrott och friluftsliv är centrala i regeringens arbete för att barn och unga ska få en meningsfull fritid – oavsett förutsättningar, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall.  

– Sveriges idrotts-och friluftsliv är en fantastisk tillgång som borde komma alla till del, även barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Med den här satsningen vill vi att fler ska få chansen att uppleva glädjen som kommer med ett idrotts- och friluftsengagemang, säger utbildningsminister Johan Pehrson. 

Samtidigt tilldelas andra aktörer medel för att stärka inkluderingen inom idrott:

  • Gymnastik- och idrottshögskolan, Centrum för idrottsforskning (CIF) får 2 miljoner kronor för att utlysa forskningsmedel och samarbeta med organisationer i syfte att öka kunskapen om idrott för personer med NPF.
  • Folkhälsomyndigheten får 3,5 miljoner kronor för att uppdatera den webbaserade utbildningen ”Ledare som lyssnar” med särskilt fokus på barn och unga med NPF, och för att stötta idrottsföreningar i att sprida och implementera utbildningen.
  • Sveriges Riksidrottsförbund får 8 miljoner kronor för att sänka trösklarna till organiserad idrott för personer med NPF. Medlen ska användas för att förbättra tillgången till information, genomföra utbildningsinsatser och samla inkluderande arbetssätt.
Vinnarna av årets friluftslyft

Vinnare av Årets friluftslyft

Svenskt Friluftslivs utmärkelse Årets friluftslyft lyfter medlemsorganisationernas initiativ och genom priset vill vi inspirera andra och skapa stolthet över de projekt friluftsrörelsen genomför och resultaten de åstadkommer.

Svenskt Friluftslivs utmärkelse Årets friluftslyft lyfter medlemsorganisationernas initiativ och genom priset vill vi inspirera andra och skapa stolthet över de projekt friluftsrörelsen genomför och resultaten de åstadkommer.

Varje år finansierar Svenskt Friluftsliv projekt som skapas och genomförs av friluftsorganisationer i syfte att sänka trösklar för att få fler människor i rörelse, öka kunskapen om allemansrätten eller bidra till ett hållbart friluftsliv. Dessa initiativ lyfter friluftslivet i Sverige, både till nytta för deltagarna och för samhället i stort. I År tilldelas pris i två kategorier; Sänkta trösklar och hållbarhet.

–    Jag är stolt och glad över allt det fina och viktiga arbete som sker inom friluftsrörelsen, därför är det roligt att vi för andra året kunna dela ut priset Årets Friluftslyft och lyfta projekt som är värda att uppmärksamma lite extra. Genom de anslag vi fördelar möjliggörs många fina initiativ som verkligen gör skillnad. Säger Josefine Åhrman, generalsekreterare Svenskt Friluftsliv
Sänkta trösklar 


Vinnare i kategori Sänkta trösklar
Hittahem, Svensk Orientering
 
Fördelningskommitténs motivering: Hittahem gör orientering mer inkluderande och tillgänglig genom att ta sporten till stadsnära miljöer och erbjuda gratis, regelbundna sprintorienteringar i parker och bostadsområden. Med flerspråkiga kartor och lokala samarbeten underlättas deltagande för alla, och kampanjen Kändis hittar hem har ökat sportens synlighet och utmanat fördomar om sporten. Projektet har stor potential att engagera fler i fysisk aktivitet och skapa mötesplatser där människor i alla åldrar kan upptäcka rörelseglädje och friluftsliv. 

2a: Friluftsliv och äventyr för alla, Scouterna
3:a STF Nybörjarturer, Svenska Turistföreningen
 
–    Vi är så glada för utmärkelsen Årets friluftslyft. Hittahem är något vi är så stolta över. Orientering är traditionellt ”självvald väg i okänd mark” men nu tar vi orientering till bostadsområden. På så sätt når vi fler och framförallt nya målgrupper. Det är verkligen en glädje att se alla dessa glada barn springa en bana igen och igen. Nu satsar vi på Hittahem i ännu fler områden! Säger Susanne Maarup, förbundschef Svensk Orientering.


Vinnare i kategori Hållbarhet 
Som en del av ett hållbart samhälle, Riksförbundet Sveriges 4H
 
Fördelningskommitténs motivering:  Med visionen att ”alla barn och unga ska utvecklas till engagerade, välmående och ansvarstagande människor med respekt för omvärlden”, har 4H integrerat hållbarhet i sin dagliga verksamhet. Genom praktiska insatser som kretsloppsbesök för förskolebarn och friluftsläger, har 4H skapat en stark grund för hållbara levnadssätt. Med riktlinjer för hållbarhetsarbetet säkerställer 4H att de fortsätter vara en del av ett framtida hållbart samhälle. 

2a: Naturlänken, Birdlife Sverige
3:a Ledarlett friluftsliv – tillsammans med och för unga i hela landet, Friluftsfrämjandet

Vi är tacksamma att få ta emot priset för årets friluftslyft i hållbarhetskategorin. Det är ett fint bekräftande av det arbete 4H har gjort för att få en tydlig riktning i vårt hållbarhetsarbete på lokal, regional och nationell nivå. Det handlar såväl om hur vi jobbar internt inom organisationen men också hur vi sprider kunskap till våra besökare och medlemmar som gör 4H till en tydlig aktör för ett hållbart samhälle. säger Olof Segevall, första vice ordförande Riksförbundet Sveriges 4H.

Statsministern träffar friluftsrörelsen i riksdagen

Statsministern träffar friluftsrörelsen i riksdagen

Denna vecka deltog vi tillsammans med flera av våra medlemsorganisationer i ett samtal i riksdagen med statsminister Ulf Kristersson och Moderaterna där vi gav våra inspel till vilka politiska förslag friluftsrörelsen efterfrågar.

Denna vecka deltog vi tillsammans med flera av våra medlemsorganisationer i ett samtal i riksdagen med statsminister Ulf Kristersson och Moderaterna där vi gav våra inspel till vilka politiska förslag friluftsrörelsen efterfrågar.

 

Det finns ett stort intresse från politiken för friluftsliv just nu och med ett valår som närmar sig har vi tillsammans med våra medlemsorganisationer påbörjat arbetet med att ta fram vilka gemensamma politiska frågor vi ska driva. På mötet i riksdagen fick vi möjlighet att ge vår bild av vilka utmaningar och möjligheter vi ser och diskutera vilka frågor vi vill att politiken driver. Några av de områden som lyftes var ett ökat statsanslag till friluftsorganisationer, beredskap, friluftsliv i skolan, friluftslivets värde för hälsa, minskad administration för föreningar och säkrad tillgång till natur.

 

Vi ser fram emot att följa arbetet och vi och hoppas att fler partier följer efter så att friluftsrörelsen kan göra ännu större skillnad för fler.

 

Moderaternas arbetsgrupp som jobbar med att ta fram deras friluftslivspolitiska program består av Karin Juhlin, Emma Ahlström Köster, Saila Quicklund, Jesper Skalberg Karlsson, Ida Drougge och Carolina Bringborn.

Foto på skolminister Lotta Edholm tillsammans med representant från Sportfiskarna.

Friluftsliv i skolan var i fokus när skolministern besökte friluftsrörelsen

Skolminister Lotta Edholm besökte under veckan friluftsrörelsen och vår medlemsorganisation Sportfiskarna för att diskutera friluftslivets roll i skolan.

Skolminister Lotta Edholm besökte under veckan friluftsrörelsen och vår medlemsorganisation Sportfiskarna för att diskutera friluftslivets roll i skolan.

 

Under besöket deltog hon i en lektion inom ramen för Sportfiskarnas satsning Skolbäcken, som är ett av de många projekt som finansieras genom det statsanslag som regeringen gett Svenskt Friluftsliv i uppdrag att fördela.

 

Skolbäcken är ett läro- och upplevelsekoncept där elever får komma ut i naturen och lära sig om vatten, ekosystem och biologisk mångfald genom praktiska och pedagogiska övningar. Under dagens lektion fick elever från Kullsvedsskolans anpassade grundskola lära sig om våtmarkers betydelse, studera en gädda på nära håll och utforska sin närmiljö genom praktiska naturvårdsinsatser.

 

– Av regeringens beslutade friluftspolitiska mål visar målet om Ett rikt friluftsliv i skolen en oklar utveckling. Andelen friluftsliv i ämnet idrott och hälsa är litet, trots att det är en central del i läroplanen. Därför vill vi ha tillbaka obligatoriska friluftsdagar i skolan. Friluftsliv i skolan är ett fantastiskt sätt att väcka nyfikenhet, engagemang och förståelse för vår natur. Uteundervisning har en positiv effekt på inlärningsförmåga, arbetsminne och skolprestationen, skapar rörelse och bidrar till både hälsa och välbefinnandedessutom stärker ökad kunskap och erfarenhet av friluftsliv vår krisberedskap säger Josefine Åhrman, generalsekreterare för Svenskt Friluftsliv.

 

Under besöket diskuterades hur friluftsrörelsens organisationer kan bidra till att fler elever får möjlighet att uppleva och lära i naturen. Forskning visar att friluftsliv och utomhuspedagogik kan ge positiva effekter på elevers kunskap, hälsa och motivation – något som Skolbäcken redan har visat sig lyckas med genom att årligen ta ut över 10 000 skolbarn till vatten och natur.

 

Dagens aktivitet avslutades med gemensam fika och samtal mellan elever, lärare, friluftsrörelsens representanter och skolministern. Svenskt Friluftsliv ser fram emot att fortsätta arbeta för att friluftsliv och uteundervisning ska bli en självklar del av skolan för alla elever.

Barn som visar tummen upp sittandes på en skateboard ramp.

8 miljoner till verksamhetssystem för friluftsrörelsen

Genom ett bidrag på 8 miljoner kronor från regeringen skapas nu förutsättningar för friluftsrörelsen att införa ett gemensamt verksamhetssystem. Ett system som kommer kunna hantera administrationen och möta de krav som föreslås i den aktuella lagrådsremissen för Fritidskortet.

Genom ett bidrag på 8 miljoner kronor från regeringen skapas nu förutsättningar för friluftsrörelsen att införa ett gemensamt verksamhetssystem.  Ett system som kommer kunna hantera administrationen och möta de krav som föreslås i den aktuella lagrådsremissen för Fritidskortet.

Införandet av verksamhetssystemet planeras till hösten och kommer att vara en central del i arbetet med Fritidskortet och vår verksamhet. Systemet kommer möjliggöra en effektiv administration samt insamling och analys av relevant statistik, vilket är avgörande för rörelsens utveckling.

 

– Det här är ett viktigt bidrag som ger oss de grundläggande förutsättningarna att administrera Fritidskortet på ett effektivt sätt. Ett gemensamt system har varit en efterlängtad lösning hos friluftsrörelsen. Det kommer att underlätta för våra medlemsorganisationer genom att minska administrationen och ge oss bättre underlag för att utveckla och förbättra förutsättningarna för barn och unga att använda sitt fritidskort, säger Josefine Åhrman Generalsekreterare Svenskt Friluftsliv. 

 

Under 2024 har en omfattande förstudie genomförts för att kartlägga behoven och skapa en hållbar lösning för ett gemensamt verksamhetssystem. Dagens beslut innebär ett stort steg framåt, då en sådan plattform tidigare har saknats inom rörelsen.

 

– Just nu pågår ett intensivt arbete för att på olika sätt förbereda införandet av Fritidskortet. Genom det här stödet får Svenskt Friluftsliv goda förutsättningar att möta de föreslagna kraven som ställs på organisationen och dess medlemsorganisationer i och med reformen, vilket i sin tur öppnar dörren till friluftsliv för fler barn och unga, säger socialminister Jakob Forssmed.

 

Med denna finansiering kan vi nu ta nästa kliv i arbetet med att införa ett verksamhetssystem för friluftsrörelsen.

Johan faskunger föreläser

Tankesmedja för friluftsliv i skolan

Förra veckan samlades engagerade pedagoger, skolledare och representanter från friluftsrörelsen för Tankesmedja för Friluftsliv i skolan för hållbar utveckling. En eftermiddag fylld med inspiration, kunskap och konkreta verktyg för att utveckla ämnesövergripande uteundervisning och integrera friluftsliv i förskola och grundskola.

Förra veckan samlades engagerade pedagoger, skolledare och representanter från friluftsrörelsen för Tankesmedja för Friluftsliv i skolan för hållbar utveckling. En eftermiddag fylld med inspiration, kunskap och konkreta verktyg för att utveckla ämnesövergripande uteundervisning och integrera friluftsliv i förskola och grundskola.

 

Tankesmedjan inleddes av Kristin Ekblom, utvecklingsledare för friluftsliv vid Länsstyrelsen Stockholm, och Johan Faskunger, sakkunnig vid Svenskt Friluftsliv, som delade insikter om pågående initiativ inom friluftsliv och skola. Därefter fick deltagarna ta del av två inspirationspass och under det första passet delade friluftslivsorganisationer med sig av sina metoder och projekt.

 

  • Friluftsfrämjandet – om hur de skapar möjligheter för barn att upptäcka naturen
  • Sportfiskarna – om sitt arbete med att engagera elever genom fiskevård och vattenekologi
  • Naturskoleföreningen, Håll Sverige Rent och Naturskyddsföreningen – om pedagogiska verktyg för hållbar utveckling

 

Under fikapausen fanns även en minimässa där deltagarna kunde nätverka och utbyta erfarenheter. Dagens andra inspirationspass berättade lärare och pedagoger om sina arbetssätt och hur naturen kan bli en självklar undervisningsarena.

 

  • Mälarhöjdens skola – samverkan mellan skola och Fältlabbet för ökad fysisk aktivitet
  • Sandslottets förskola, Sköndal – hur naturen blir en naturlig del av undervisningen
  • Malin Gustavsson, författare till ”Lärare Gör Uteklassrummet” – inspirerande insikter från sin bok

 

Dagen avslutades med en paneldiskussion där friluftsorganisationerna summerade vikten av samverkan mellan skola och friluftsrörelse. Tankesmedjan gav nya perspektiv och konkreta idéer för att stärka friluftslivets roll i skolan. Vi ser fram emot att fortsätta utveckla arbetet tillsammans med skolor, pedagoger och friluftsorganisationer.