Aktuellt - Svenskt Friluftsliv

Gäller allemansrätten i skidspår?

20 januari 2025

Snön täcker delar av landet och på många håll dras skidspår som fylls med skidåkare. Men ibland uppstår konflikter mellan skidåkare och andra som också vill röra sig i naturen. Hänvisning görs då ofta till allemansrätten, men vad säger den egentligen?

Allemansrätten är en frihet under ansvar som innebär att vi kan röra oss fritt i naturen, plocka bär och svamp och övernatta något enstaka dygn i tält nästan var som helst. Med det kommer både rättigheter och skyldigheter. Du måste ta ansvar för natur och djurliv och visa hänsyn mot markägare och andra besökare. Kort sagt gäller: Inte störa – inte förstöra.

Gäller allemansrätten i skidspår?

Preparerade skidspår är i första hand till för skidåkning och som huvudregel omfattas skidspår av allemansrätten. Det innebär att det är ett brott mot allemansrättens övergripande princip om att inte störa och inte förstöra, även om det inte går att juridiskt hindra någon från att exempelvis promenera i spåren. Allemansrättens principer om hänsyn och försiktighet innebär att både skidåkare och andra som vistas i området måste visa varandra, naturen och djuren respekt.

Det är generellt gratis att åka i skidspår, men om anläggningsägaren eller en förening har haft betydande investeringar och lagt ned arbete på att preparera skidspår och tillverka snö kan skidspåret räknas som en anläggning vilket begränsar tillgången enligt allemansrätten. Anläggningsägare såsom kommuner rekommenderas att tillgodose fotgängares behov av promenader vintertid, exempelvis genom att anlägga separata promenadspår (”Vinterpromenaden”), vilket minskar potentiella konflikter mellan olika användare.

Lokala regler kan påverka

Många kommuner har särskilda lokala ordningsföreskrifter som kan påverka vad som gäller för skidspår och andra områden. Därför är det alltid en bra idé att kontakta din kommun för att få klarhet i vad som gäller på plats.

Läs mer hos Naturvårdsverket

Avskaffande av strandskyddet får stora konsekvenser

6 januari 2025

Strandskyddet är en fråga om framtida generationers möjlighet att uppleva och uppskatta Sveriges unika natur och om vi fortsatt ska kunna ha närhet till naturen och ett enkelt friluftsliv - oavsett vem man är, var man bor och plånbokens storlek.

Regeringens förslag om att avskaffa strandskyddet vid små sjöar och smala vattendrag riskerar att få allvarliga konsekvenser för människor att fritt kunna vistas i naturen och inskränker på allemansrätten. Strandskyddet är en fråga om framtida generationers möjlighet att uppleva och uppskatta Sveriges unika natur och om vi fortsatt ska kunna ha närhet till naturen och ett enkelt friluftsliv – oavsett vem man är, var man bor och plånbokens storlek.

Strandskyddet är ett viktigt verktyg för att säkerställa tillgången till natur och skydda växt- och djurliv. Flera reformer har genomförts för att balansera behovet av exploatering med naturens och allmänhetens intresse. Idag finns redan stora möjligheter till undantag. Vårt besked är därför tydligt: Det behövs inga ytterligare förändringar. Den balans många jobbat hårt för att uppnå skulle gå förlorad och friluftslivet skulle få betala priset.

Strandskyddet är en grundläggande del av allemansrätten. När 4700 kommunpolitiker i hela landet besvarade Friluftsfrämjandets enkätfråga om allemansrätten ansåg att nio av tio att den ska bibehållas och inskränkningar undvikas i mycket hög eller ganska hög grad. Regeringen går i motsatt riktning eftersom förslaget hotar att begränsa tillgången till stränder, rekreation och friluftsliv. Det blir samtidigt svårare att nå folkhälsomålen, friluftslivsmålen och miljökvalitetsmålen, samt våra åtaganden enligt internationella konventionen om biologisk mångfald och EU:s naturrestaureringsförordning. De mindre vattenmiljöerna står för majoriteten av den totala längden på vattendrag och är centrala för biologisk mångfald och friluftsliv. Vi pratar om hundratusentals sjöar och över en miljon kilometer vattendrag som är smalare än två meter.

En förändring av strandskyddet är en dålig idé, och följande tre punkter tydliggör varför:

Naturen är till för oss alla. Den är människors största arena för motion, rörelse och välbefinnande och i en tid när bara 2 av 10 barn når rekommendationen om 60 minuters fysisk aktivitet per dag är det centralt att vi inte försämrar förutsättningarna för fysisk aktivitet. Hälsovinsterna för barn att vistas i gröna miljöer är välbelagda inom en rad områden som påverkar deras fysiska och psykiska hälsa och utveckling .
Närheten till naturen är avgörande. En av de mest avgörande faktorerna för att människor ska vistas i naturen är närheten. Om avståndet ökar på grund av exploatering kommer färre att få möjligheten att bada och komma ut i naturen. Det skapar ökade klyftor och ojämlika villkor. Vår gemensamma rätt att gå, springa, bada, paddla, fiska, åka skridskor eller bara vara i närheten av orörda stränder är viktigare än någonsin.
Den biologiska mångfalden hotas. Naturvårdsverket har i sina konsekvensanalyser visat att ett upphävande skulle få omfattande negativa konsekvenser för växter, djur och friluftsliv i Sverige. Detta måste regeringen ta på största allvar. Sverige har ett internationellt åtagande att skydda biologisk mångfald och säkerställa tillgången till naturen för alla. Regeringens förslag går i motsatt riktning och hotar både våra miljö- och friluftspolitiska mål.

Sverige har en stark tradition av att värna allemansrätten. 9 av 10 vuxna anser att allemansrätten är mycket värdefull och ska bevaras.

Med så stort stöd borde regeringen värna strandskyddet, allemansrätten och en tillgänglig natur för alla.

Cecilia Magnusson
Ordförande Svenskt Friluftsliv

Josefine Åhrman
Generalsekreterare Svenskt Friluftsliv

Årskrönika 2024 – En friluftsrörelse för alla

18 december 2024

När jag summerar året 2024 konstaterar jag stolt att friluftsrörelsens betydelse i samhället fortsätter att växa – både som viktig källa till hälsa och välbefinnande, och som en del av lösningen på samhällets utmaningar i form av beredskap, utanförskap och att visa hänsyn till naturen. Det är i naturen vi finner återhämtning, inspiration och gemenskap.

Kärnan i det svenska friluftslivet är våra friluftsorganisationer som med sitt engagemang, kraft och vilja att göra skillnad bidrar till att fler människor kommer ut i naturen.

Alla ledare och ideellt engagerade är ambassadörer för vår folkrörelse och bidrar till att fler får del av naturens alla positiva effekter. Det spelar en ovärderlig roll i att bryta ensamhet, bygga gemenskap och stärka folkhälsan. Genom att skapa trygga och inkluderande aktiviteter öppnar de dörren till naturen för fler. Våra friluftsorganisationer och deras insatser gör att friluftslivet fortsätter att vara en levande folkrörelse som bidrar till ett friskare och starkare Sverige.

En av årets största milstolpar är vår nya Friluftsstrategi 2035, som friluftsrörelsen tillsammans har arbetat fram. Strategin tar sin utgångspunkt i ambitionen att sänka trösklarna till friluftsliv och ett friluftsliv för alla. Jag är både stolt, tacksam och imponerad över hur rörelsen gemensamt har arbetat fram den gemensamma vägen de kommande 10 åren.

Ett förändrat Sverige – och friluftsrörelsens roll i ökad beredskap

2024 blev ett historiskt år när Sverige gick med i NATO. Denna förändring i Sveriges säkerhetspolitiska roll väckte reaktioner i form av diskussioner och ett ökat engagemang där beredskapsfrågan kom högre upp på agendan.

Friluftslivets grundläggande färdigheter om att klara sig i naturen, hålla värmen och hitta hem är nära sammankopplade med beredskapsförmågan hos svenska befolkningen. Vi har under året lyft fram friluftsrörelsens unika roll när det kommer till att ge grundläggande kunskap om naturberedskap.

Fritidskortet – en satsning för ökad tillgänglighet

En stor satsning av regeringen är fritidskortet. Vi har under året arbetat hårt för att säkerställa att friluftsorganisationer ska få så bra förutsättningar som möjligt att kunna vara en del i satsningen. Detta har bidragit till ökade resurser till friluftsorganisationerna, inspiration och ökad kunskap. Allt för att bidra till föreningarnas omställning för att möta barn och unga som idag står långt ifrån friluftslivet.

Klimat, skog och biologisk mångfald i fokus

Under året har frågor om biologisk mångfald, skog och klimatanpassning stått högt upp på agendan. Vi har under året deltagit i den nationella översynen av skogspolitiken, bidragit i debatten med friluftslivets värde och kunskap. Utöver detta har flera inspirationsföreläsningar och workshops genomförts tillsammans med så väl medlemmar som andra viktiga samarbetspartners.

Samtidigt har vi fortsatt att lyfta vikten av att naturen ska vara tillgänglig för alla. Allemansrätten är en unik skatt som vi har ett gemensamt ansvar för. Därför har vi stärkt vår kommunikation kring ett hållbart friluftsliv och de rättigheter och skyldigheter som allemansrättenen innebär.

Framåt mot 2025

Jag går snart in i 2025 med en stark övertygelse om att friluftsrörelsens roll och betydelse i samhället kommer att fortsätta att växa. Friluftsstrategi 2035 blir vår vägledning, med fokus på inkludering, hållbarhet och tillgänglighet. För jag vet att naturen har kraften att förena oss, oavsett vem man är, vart man kommer ifrån eller vilken bakgrund man har skapar den hopp och möjligheter inför framtiden.

Slutligen vill jag rikta ett stort tack till alla er som bidragit till att göra 2024 till ett fantastiskt år för Svenskt Friluftsliv och hela friluftsrörelsen – våra medlemsorganisationer, ideella krafter, politiska beslutsfattare och förstås till er alla som väljer att gå ut i det fria. Tillsammans gör vi skillnad på riktigt.

Med dessa ord vill jag önska er alla en riktigt god jul och ett gott nytt år!

Josefine Åhrman

Generalsekreterare, Svenskt Friluftsliv

3 miljoner ytterligare till friluftsrörelsen men långsiktigheten saknas

18 december 2024

Regeringen har beslutat att ge ytterligare 3 miljoner i medel till Svenskt Friluftsliv för att förbereda och införa Fritidskortet för barn och unga under 2025 men mer medel kommer att behövas.

Regeringen har beslutat att ge ytterligare 3 miljoner i medel till Svenskt Friluftsliv för att förbereda och införa Fritidskortet för barn och unga under 2025 men mer medel kommer att behövas.

Satsningen på Fritidskortet fortsätter och arbetet hos alla inblandade pågår förfullt. Vi har jobbat intensivt med att tillsammans med berörda myndigheter bidragit med de förutsättningar och behov som friluftsrörelsens har. Regeringens ambition är att allt ska finnas på plats så att barn och unga ska kunna ta del av Fritidskortet under hösten 2025.

Friluftsrörelsen kommer behöva fortsatt utökat och långsiktigt stöd för att kunna uppfylla de krav och förväntningar som fritidskortet medför. Det är en fin intention och en bra början att vi nu har fått besked om ytterligare 3 miljoner för införandet, säger Josefine Åhrman, generalsekreterare Svenskt Friluftsliv.

Dessa extra medel är angelägna eftersom det finns flera delar som måste vara på plats innan Fritidskortet kan införas. I det remissvar vi lämnade under hösten påpekade vi bl.a. att det behövs medel för framtagning och löpande drift och underhåll av ett digitalt rapporteringssystem för att på ett säkert sätt kunna hantera rapporteringen. Just nu väntar vi på besked kring hur man tagit till sig våra synpunkter och hur satsningen kommer att utformas.

Friluftsrörelsens organisationer som kommer att ingå i Fritidskortet behöver ges rätta förutsättningar, annars riskerar den historiska satsningen att inte få den önskade effekt som vi alla hoppas på. För friluftsrörelsen handlar det om ett fortsatt stöd för kontroll och uppföljning, utveckling och förvaltning av IT-stöd samt fortsatt stöd för ledarutbildning och utveckling av verksamhet, säger Josefine Åhrman.

Uppluckrat strandskydd – negativa konsekvenser för friluftsrörelsen

11 december 2024

Svenskt Friluftsliv har lämnat sitt remissyttrande till regeringens förslag om ett generellt upphävande av strandskyddet vid små sjöar och smala vattendrag. Vi uttrycker oro för de negativa konsekvenser detta kan få för friluftsliv, miljön och samhället.

Trots den stora tillgången till stränder och vatten i Sveriges krympande andelen oexploaterade stränder. Forskning visar att exploateringen av strandområden ökar, särskilt i tätbefolkade regioner där över 80% av alla människor bor. Det föreslagna undantaget i remissen riskerar att minska allmänhetens möjlighet att njuta av naturen vid små sjöar och smala vattendrag, som utgör en stor majoritet av Sveriges vattenmiljöer vilket kan få stora negativa effekter på friluftsrörelsens verksamheter.

Små sjöar och vattendrag är avgörande för det enkla och tillgängliga friluftslivet, särskilt för friluftsovana, barnfamiljer, skolor och äldre. Dessutom spelar de en viktig roll för den biologiska mångfalden. En slopning av strandskyddet skulle kunna påverka flera miljömål negativt, såsom Levande skogar, Ett rikt växt- och djurliv, Tillgänglig natur för alla och Attraktiv tätortsnära natur.

Svenskt Friluftsliv belyser avsaknaden av data och analyser kring hur viktiga små sjöar och vattendrag är för friluftslivet. Det finns gott om friluftsorganisationer, skolor, förskolor och många andra aktörer som dagligen använder små sjöar och smalare vattendrag för sina respektive verksamheter. Vid mindre sjöar och vattendrag i och omkring bebyggda miljöer finns också ofta viktiga anordningar för friluftsliv såsom vandringsleder och promenadslingor vilka riskerar att försvinna vid ett slopat strandskydd och få stora negativa effekter för allmänheten och folkhälsan.

” Strandskyddet är inte bara en juridisk fråga, det är en fråga om framtida generationers möjlighet att uppleva och uppskatta Sveriges unika natur och tillgången till ett nära och enkelt friluftsliv.”, säger Josefine Åhrman, generalsekreterare Svenskt Friluftsliv.

I Sverige finns en stor majoritet bland såväl allmänhet som hos politiker oavsett partifärg för att bevara allemansrätten och att avstå från inskränkningar som försämrar allmänhetens tillgång till naturen på allemansrättslig grund. Svenskt Friluftsliv har i upprepade nationella undersökningar sett att omkring 9 av 10 vuxna anser att allemansrätten är viktig eller väldigt viktig för dem och för samhället och bör bevaras (Friluftsbarometern, 2020 – 2023). När Friluftsfrämjandet nyligen frågade 4 700 politiker i hela landet om hur man ser på allemansrätten blev svaret detsamma: 9 av 10 svarade att allemansrätten bör bibehållas och inskränkningar undvikas i mycket hög eller ganska hög grad (Friluftsfrämjandet, 2024).

Svenskt Friluftsliv uppmanar regeringen att värna allemansrätten och strandskyddet för alla sjöar och vattendrag. Istället för att luckra upp skyddet, bör fokus ligga på att bevara dessa områden som en nationell tillgång för rekreation, folkhälsa och biologisk mångfald.

Läs remissvaret här

Rekordhögt tryck på statsanslaget till friluftsrörelsen inför 2025

5 december 2024

När statsanslaget på 94 miljoner till friluftsrörelsen för 2025 ska fördelas är det rekordhögt tryck på både antal ansökningar och ansökt sökt belopp

När statsanslaget på 94 miljoner till friluftsrörelsen för 2025 ska fördelas är det rekordhögt tryck på både antal ansökningar och ansökt sökt belopp. Det visar på en enorm vilja att skapa verksamhet hos friluftsorganisationerna och en potential att göra skillnad i samhället. Det visar samtidigt vilket stort behov av resurser som råder.

Syftet med anslaget är att stödja organisationer inom friluftsrörelsen och ge förutsättningar för att människor organiserar sig för vistelse i naturen och utövandet av friluftsliv med allemansrätten som grund. Det ska bidra till att ge alla människor möjlighet att genom friluftsliv få naturupplevelser, välbefinnande, social gemenskap och ökad kunskap om natur och miljö. Detta bidar i sin tur till minskat stillasittande, ökad gemenskap och stärkt fysisk och psykisk hälsa.

– I år har intresset för statsanslaget slagit alla tidigare rekord vilket visar på det stora behov som finns av ett ökat anslag framöver. Det är glädjande att se att intresset är så stort, det visar på kraften inom rörelsen. Men det innebär också att vi måste säga nej till många bra projekt och verksamheter som hade gjort stor skillnad för många och bidragit till att få ut fler barn och unga i naturen. Friluftsrörelsen bidrar till så mycket i form av ökad hälsa och minskat stillasittande men då krävs resurser. säger Josefine Åhrman, generalsekreterare Svenskt Friluftsliv

Verksamhets och organisationsbidrag

Anslaget är uppdelat i två delar; ett generellt organisationsbidrag som går till friluftsorganisationerna för att möjliggöra en bred verksamhet med många deltagare. Naturen är en fantastisk tillgång i Sverige och skapar stort värde för såväl individ som samhälle. Genom anslaget nås stora grupper av människor som på så sätt ges en möjlighet att komma i kontakt med friluftsliv och komma ut i naturen och ta del av dess värden.

Den andra delen är ett verksamhetsbidrag går till projekt och insatser som på olika sätt bidrar till att sänka trösklarna så att fler kan komma ut naturen. Fokus för nästa verksamhetsår är friluftsliv i förening, friluftslivets samhällsnytta och ett levande friluftsliv.

– Det har varit ett omfattande och gediget arbete i år eftersom vi i fördelningskommittén fått tagit ställning och prioriterat bland så många bra ansökningar. Samtidigt är det roligt att behovet är så stort.Säger Bo Sköld, ordförande fördelningskommittén.

7 miljoner i riktat satsning på friluftsaktiviteter för äldre

Under 2025 – 2027 införs riktade medel på 7 miljoner per år till friluftsrörelsen som ska gå till friluftsaktiviteter för äldre. Detta för att möjliggöra friluftsaktiviteter för dem som deltar i en lägre utsträckning i dag.

– Beskedet att friluftsrörelsen får en satsning för att locka fler äldre till friluftsaktiviteter är mycket glädjande, detta möjliggör att våra friluftsorganisationer kan sätta fler äldre i meningsfulla aktiviteter. Säger Josefine Åhrman.

Årets ansökningar

Nya perspektiv och inspiration på vår inspirationsdag

29 november 2024

Tidigare denna vecka samlades eldsjälar från hela landet för att delta i Svenskt Friluftslivs inspirationsdag – en dag fylld av kunskap, kreativitet och nya perspektiv.

Tidigare denna vecka samlades eldsjälar från hela landet för att delta i Svenskt Friluftslivs inspirationsdag – en dag fylld av kunskap, kreativitet och nya perspektiv. Genom föreläsningar och workshops skapades en plattform där idéer kunde flöda och samarbete stärkas.

Dagen inleddes med Gabriella Wejlids inspirerande föreläsning om kreativitetens roll i friluftslivet. Deltagarna fick verktyg för att tänka nytt och utveckla både sig själva och sina organisationer. Wejlid betonade hur kreativitet kan kombineras med kritiskt tänkande för att stärka friluftsrörelsen lokalt och nationellt.

En av dagens höjdpunkter var statsvetaren och författaren Barakat Ghebrehawariats föreläsning om inkluderande kommunikation och normkritik. Med stort engagemang delade han insikter om hur vi kan bli mer medvetna om vår omedvetenhet och skapa ett mer inkluderande friluftsliv för alla.

Dagen avrundades av äventyraren Aron Andersson, som inspirerade med sin resa och sina erfarenheter inom förändringsarbete och ledarskap. Anderssons föreläsning påminde deltagarna om att ”ingenting är omöjligt” och att utmaningar kan vara drivkraften till framgång.

Den här inspirationsdagen var en påminnelse om den kraft som finns i friluftsrörelsens gemenskap och engagemang. Vi ser fram emot att se hur dessa nya perspektiv omsätts i praktiken runtom i landet.

Klimatfrågan i fokus på Nationella skogsprogrammets årskonferens

28 november 2024

Olösta klimat- och miljöproblem riskerar att hämma ekonomisk tillväxt och välstånd samtidigt som ökad desinformation och polarisering gör det allt svårare att hantera de samhällsutmaningar vi står inför. Detta är slutsatser som presenterades i Skogsstyrelsens omvärldsanalys under Nationella skogsprogrammets årskonferens i Växjö, där även Svenskt Friluftsliv deltog i diskussionerna.

Konferensen betonade behovet av samarbete, mod och strategiskt ledarskap för att hantera både kortsiktiga utmaningar och långsiktiga mål.

Klimatfrågan står högt på agendan för friluftsrörelsen, och vi arbetar förebyggande och långsiktigt tillsammans för att skapa en hållbar utveckling av friluftslivet i Sverige. Säger Josefine Åhrman, generalsekreterare för Svenskt Friluftsliv.

Josefine Åhrman lyfte särskilt vikten av att stärka samverkan mellan aktörer, vara lyhörd, att acceptera osäkerheten genom att visa på ledarskapsmod som centrala faktorer för att möta framtidens utmaningar. Osäkerheten kring det politiska läget och vikten av snabba beslut kräver dessutom en helt ny omställning av friluftsrörelsen för att navigera i en tid präglad av osäkerhet.

Politiken och friluftsrörelsen träffades i Riksdagen

12 november 2024

Sänkta trösklar och simkunnighet i fokus Riksdagens Friluftsnätverk och friluftsrörelsens organisationer träffades för att prata om rörelsens förutsättningar och vad som är på gång inom friluftspolitiken.

Under ett välbesökt lunchseminarium träffades friluftsrörelsen och politiker för att prata om hur vi kan sänka trösklarna så att fler kommer i kontakt med friluftsliv och alla positiva effekter det ger. Lunchen inleddes med att Svenskt Friluftslivs generalsekreterare Josefine Åhrman presenterade organisationens strategi för de kommande 10 åren och de grundförutsättningar vi behöver för att kunna bedriva verksamhet; Allemansrätten, en stabil grundfinansiering och tillgång till natur.

Svenska Livräddningssällskapet generalsekreterare Mikael Olausson pratade om den nyckelkompetens som simkunnighet är för att säkert kunna utöva en stor del av friluftslivet och det arbete de gör ute i landet.

Lunchen avslutades med ett panelsamtal där riksdagsledamöter från S, M, MP och C fick chans att prata om vad de anser att politiken kan göra för att bidra till sänkta trösklar och vad deras parti har på gång inom friluftspolitiken just nu. Det är ju halvtid till nästa riksdagsval och många partier har börjat snickra på sina partipolitiska program och ta fram ny politik.

Regeringen lägger ned Renmarkskommittéen

8 november 2024

Efter en tid av turbulent debatt har regeringen beslutat att lägga ner Renmarkskommittéen istället för att förlänga tiden, med hänvisning till betydande kritik som inkom under remissrundan för delbetänkandet tidigare i år. Svenskt Friluftsliv, som representerar två miljoner medlemskap, välkomnar beslutet och betonar vikten av att säkra fjällens tillgänglighet för alla.

Den parlamentariska Renmarkskommittén har genomgått en stormig period. Det ursprungliga slutbetänkandet, som skulle levereras i maj nästa år, hängde löst. Så sent som i oktober ansökte utredningen om en förlängning med nio månader för att förankra förslagen politiskt. Regeringens beslut att avbryta utredningen innebär nu att ett omtag krävs. Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) kommenterar beslutet

– ”Kritiken har varit betydande och det är tydligt att ett omtag behövs här. Regeringen avser att så snart som möjligt tillsätta en ny utredning av rennäringslagen med nya direktiv.”

Renmarksutredningen tillsattes som en följd av Girjasdomen i Högsta domstolen, som gav samebyn rätt till jakt- och fiskerättigheter i området. Dock mötte det nyligen framlagda delbetänkandet motstånd från tre av fyra Tidöpartier, med reservationer från KD, M och SD. Svenskt Friluftsliv har varit en av remissinstanserna och uttryckt oro för att utredningen i sin nuvarande form skulle leda till inskränkningar av allemansrätten och försämra fjällens tillgänglighet på sikt.

– ” Fjällen är en unik miljö för friluftsliv, där allemansrätten garanterar att människor från hela landet kan njuta av naturupplevelser och aktiviteter som vandring, fiske, jakt, paddling och cykling. För oss är det centralt att denna tillgång inte inskränks, vilket vi befarar på sikt skulle kunna bli en konsekvens om delbetänkandets förslag skulle blivit verklighet.” säger Mathias Mellgren Helge, ansvarig kommunikation och påverkan på Svenskt Friluftsliv.

Med fler än 1,2 miljoner svenskar som fiskar årligen, 300 000 jägare och 700 000 vandrare i fjällmiljön står det klart att fjällens tillgänglighet är av stor betydelse för rekreation, välbefinnande och turism. Svenskt Friluftsliv ser fram emot en ny utredning som säkerställer att den unika allemansrätten bevaras och att samverkan mellan berörda parter stärks så att alla intressen i fjällen tillvaratas.

Länk till vårt remissvar hittar du här.