Aktuellt

Remissvar om kulturkanon: Allemansrätten rättmätig – men strandskyddet saknas

Vi har lämnat vårt remissvar på betänkandet En svensk kulturkanon (Ku2025/00871) och välkomnar att allemansrätten har fått en självklar plats i förslaget. Samtidigt uttrycker vi en tydlig oro över att strandskyddet – en avgörande del av allemansrätten och det svenska friluftsarvet – inte inkluderats.

Vi har lämnat vårt remissvar på betänkandet En svensk kulturkanon (Ku2025/00871) och välkomnar att allemansrätten har fått en självklar plats i förslaget. Samtidigt uttrycker vi en tydlig oro över att strandskyddet – en avgörande del av allemansrätten och det svenska friluftsarvet – inte inkluderats.

 

Allemansrätten – en grundpelare i svensk kultur

Vi ser mycket positivt på att allemansrätten föreslås bli en del av kulturkanonen. Det är ett beslut som speglar dess starka förankring i det svenska samhället och dess roll för såväl friluftsliv, folkhälsa som turism. Enligt vår senaste undersökning (Friluftsbarometern, 2025) är 96 procent av befolkningen positiva till allemansrätten och 80 procent anser att den är viktig eller mycket viktig för det egna friluftslivet.

 

Men strandskyddet saknas – och det försvagar helheten

Trots detta riskerar utnämningen att bli halvhjärtad när strandskyddet – som möjliggör tillgänglighet till våra stränder och vattennära miljöer – utelämnas. Strandskyddet är inte bara en förutsättning för allemansrättens tillämpning, utan även en grund för tillgängligt friluftsliv, biologisk mångfald och klimatanpassning.

 

Det parlamentariska arbetet för att luckra upp eller helt avskaffa strandskyddet har redan lett till att det tagits bort kring små sjöar och smala vattendrag – en förändring som påverkar hundratusentals vattenmiljöer i landet. Risken för exploatering ökar, samtidigt som tillgången till naturen minskar – något som slår direkt mot friluftslivets möjligheter och mot framtidens naturturism.

 

Strandskyddet – en folkets nominering

Vi vill också lyfta att strandskyddet återkom många gånger i allmänhetens nomineringar till kulturkanonen. Det visar på dess folkliga förankring och betydelse. Nationella undersökningar bekräftar detta: en stor majoritet av svenskarna vill ha kvar ett starkt strandskydd.

 

Vårt förslag: inkludera strandskyddet – nu eller vid nästa revidering

Vi föreslår därför att strandskyddet inkluderas i kulturkanonen redan i detta förslag – som en del av eller i nära anslutning till allemansrätten. Om det inte låter sig göras nu, bör det ske vid den planerade revideringen om tio år.

 

Att ta vara på och förstärka de unika naturvärden som allemansrätten och strandskyddet tillsammans representerar, är att ta ansvar för vår kultur, vår natur och våra gemensamma framtidsmöjligheter.

människor i naturen

Svenskt Friluftsliv bjuds in till MUCF:s nya civilsamhällesråd

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) inrättar i februari 2026 ett nytt civilsamhällesråd för att stärka dialogen och samverkan mellan staten och civilsamhället.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) inrättar i februari 2026 ett nytt civilsamhällesråd för att stärka dialogen och samverkan mellan staten och civilsamhället. Svenskt Friluftsliv är en av tolv organisationer som bjuds in att delta i rådet.

– Att MUCF bjuder in till rådet är av stor betydelse. Genom dialog och samverkan skapas en gemensam plattform där vi som civilsamhällesorganisationer kan lyfta de frågor som är viktigt för oss, säger Josefine Åhrman generalsekreterare Svenskt Friluftsliv.

Rådet samlar representanter från några av Sveriges största civilsamhällesaktörer och ska mötas tre till fyra gånger per år. Syftet är att skapa en strukturerad och långsiktig dialog om frågor som rör civilsamhällets förutsättningar, finansiering och roll i demokratin.

– Svenskt Friluftsliv representerar 28 nationella friluftsorganisationer som varje dag skapar aktiviteter, gemenskap och erbjuder naturupplevelser i hela landet. Att vi finns med i rådet innebär att friluftslivets perspektiv får en självklar plats i de samtal som formar civilsamhällets framtid, säger Josefine Åhrman.

Fakta:

De bjuds in att delta i det nya civilsamhällesrådet:
Svenskt Friluftsliv
Svenska kyrkan
Riksidrottsförbundet
LSU
Fremia
Concord
Giva Sverige
Bygdegårdarnas riksförbund
RFSL
Famna
Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (Rio)
Svenska muslimer för fred och rättvisa

Beredskapsbild och Josefine Åhrman

Årskrönika 2025

Det har varit ett intensivt år. Ett år av frågor, förändring och fördjupning. Men framför allt ett år av potential. För varje möte, varje analys och varje process har pekat i samma riktning: friluftsorganisationernas kraft är större än vad många inser – och viktigare än någonsin för Sveriges framtid.

av Generalsekreteraren Josefine Åhrman

 

När jag blickar tillbaka på 2025 gör jag det med både stolthet och ödmjukhet. Det har varit ett år som rört sig mellan ytterkanterna: från globala spänningar till lokala möten, från samhällsoro till människors oväntade styrka. Det har också varit ett år då jag personligen fått växa, lära och förstå mer än tidigare om hur friluftsrörelsen faktiskt står mitt i en historisk tid.

 

Vi lever i en orolig omvärld. Det märks i nyhetsflödet, i varje säkerhetspolitisk analys och i varje samtal om framtiden. När vår statsminister på konferensen Folk och Försvars i januari 2025 säger ”vi är inte i krig, men det råder inte heller fred” så är budskapet tydligt. Nationellt har Sveriges totalförsvar lyfts fram som en av våra mest avgörande samhällsfrågor – inte bara som en militär angelägenhet utan som ett brett samhällsbygge där vi alla har en roll.

 

Det har blivit extra tydligt för mig under året, då jag genom Försvarshögskolan fått förmånen att på djupet studera beredskap, totalförsvar och det säkerhetspolitiska läget i Sverige och världen. Det har varit betydelsefullt. Inte bara som kunskap, utan som en insikt som förändrat hur jag ser på friluftsrörelsens roll i frågan.

 

När jag lyfter blicken norrut till våra nordiska vänner, så landar mina ögon på Finland. Det blir tydligt för mig hur det kan se ut. Finland är på många sätt ett föredöme i hur man naturligt väver in sina friluftsorganisationer i det beredskapsarbetet. Det finns en självklarhet i hur de tar vara på civilsamhällets kompetens, struktur och samhällsengagemang. Där finns något att inspireras av – och något för Sverige att lära av.

 

För sanningen är att friluftsrörelsen redan är en beredskapsresurs. Det har 2025 visat oss med all önskvärd tydlighet. När vi har kartlagt medlemmarnas arbete står det klart att 94 procent av våra medlemsorganisationer tycker beredskapsfrågan är viktig. Det är en imponerande siffra, men också ett starkt budskap:

 

Friluftsrörelsen vill bidra. Friluftsrörelsen är redo. Friluftsrörelsen är en del av lösningen.

 

Men våra medlemmar är också tydliga: resurserna saknas, liksom strukturerna och samarbetsytorna. Här finns en lucka att täppa till och en möjlighet att ta tillvara. Det gläder mig att rörelsen själv ser sin naturliga roll i totalförsvaret. Men det väcker också en viktig fråga:

 

När ska regeringen inse vilken enorm kraft som finns i Sveriges tredje största folkrörelse?

 

Under året har jag tillsammans med vår ordförande rest runt i landet, träffat organisationer, lyssnat på engagerade ledare, deltagare och unga företrädare. De mötena har berört mig mer än jag väntat mig. De har fyllt mig med värme, eftertanke och en genuin förståelse för hur mycket friluftsrörelsen betyder, inte bara för människors välmående, utan för hela samhällets robusthet.

 

Samtidigt har 2025 varit ett år då vi också stärkt våra egna strukturer. Vi har omfamnat de nya demokrativillkoren i förordningen med respekt och omsorg. Vi har startat en översyn av instruktionerna till fördelningskommittén för att stärka transparens och rättvisa i statsbidragsfördelningen. Vi har påbörjat implementeringen av Friluftsstrategi 2035, tagit fram och lanserat ett politiskt program – Kompass inför valet 2026 och rört oss från klarhet till klarhet i vad vi vill och vart vi ska.

 

Det har varit ett intensivt år. Ett år av frågor, förändring och fördjupning. Men framför allt ett år av potential. För varje möte, varje analys och varje process har pekat i samma riktning: friluftsorganisationernas kraft är större än vad många inser – och viktigare än någonsin för Sveriges framtid.

 

Nu går vi in i en välförtjänt julledighet. Med lärdomar som format oss, med stolthet över vad som åstadkommits och med en stark tro på det som väntar. 2026 måste bli ett valår där friluftsfrågorna får ta den plats de förtjänar.

 

Och när vi är tillbaka kavlar vi upp ärmarna, tar vår kompass i handen och fortsätter verka för en rörelse som är lika mycket en folkrörelse som en samhällskraft.

 

God jul och gott nytt år! Varmt tack till alla er friluftsorganisationer som bär friluftslivet vidare in i framtiden.

Ny digital plattform stärker friluftsrörelsen

Intresset för friluftsliv i Sverige har ökat de senaste åren. För att bättre kunna synliggöra friluftslivets effekter och samhällsvärde utvecklar Svenskt Friluftsliv nu en ny digital plattform tillsammans med mjukvaruföretaget Thinking Hat.

Intresset för friluftsliv i Sverige har ökat de senaste åren. För att bättre kunna synliggöra friluftslivets effekter och samhällsvärde utvecklar Svenskt Friluftsliv nu en ny digital plattform tillsammans med mjukvaruföretaget Thinking Hat.

Plattformen ger Svenskt Friluftsliv och de 28 medlemsorganisationerna möjlighet att på ett enhetligt och kvalitetssäkrat sätt registrera medlemmar och verksamhetsdata. Det skapar ett starkare, mer faktabaserat underlag för rörelsens fortsatta utveckling, synlighet och legitimitet.

– Genom att stärka vår digitala infrastruktur ökar vi möjligheterna att visa friluftslivets samhällsnytta, till exempel inom folkhälsa, inkludering samt barn och ungas fritid, säger Josefine Åhrman, generalsekreterare, Svenskt Friluftsliv.

Plattformen byggs i Memlist – en lösning anpassad för ideella organisationer som samlar funktioner för medlems- och aktivitetshantering, betalningar, kommunikation och statistik.

– Det här ger både Svenskt Friluftsliv och våra medlemsorganisationer nya möjligheter att arbeta mer samlat och effektivt. Plattformen kommer dessutom att underlätta administration kring Fritidskortet, säger Sanna Ameln, projektledare för den digitala plattformen på Svenskt Friluftsliv.

Lansering planeras till början av 2026.

Vill du veta mer om den nya digitala plattformen?
Kontakta Sanna Ameln:

Sanna Ameln
Projektledare, Svenskt Friluftsliv
sanna.ameln@svensktfriluftsliv.se
070-646 26 56

Svenskt Friluftsliv visar vägen – lanserar kompass inför valet 2026

Med mindre än ett år kvar till riksdagsvalet lanserar Svenskt Friluftsliv "Kompass inför valet" – ett politiskt program som visar hur friluftsrörelsen med 28 medlemsorganisationer, nära två miljoner medlemskap och 7 000 lokala föreningar kan vara en del i att bidra till att lösa några av vår tids största samhällsutmaningar. Friluftslivet stärker vår fysiska och psykiska hälsa, höjer den civila beredskapen och skapar sammanhållning.

Med mindre än ett år kvar till riksdagsvalet lanserar Svenskt Friluftsliv ”Kompass inför valet” – ett politiskt program som visar hur friluftsrörelsen med 28 medlemsorganisationer, nära två miljoner medlemskap och 7 000 lokala föreningar kan vara en del i att bidra till att lösa några av vår tids största samhällsutmaningar. Friluftslivet stärker vår fysiska och psykiska hälsa, höjer den civila beredskapen och skapar sammanhållning.

 

Sverige är ett friluftsland. Våra skogar, fjäll, sjöar och kuster är mer än bara vackra landskap – de är en del av vår identitet. Vår kompass är en uppmaning till politiken att ge oss bättre förutsättningar så att vi kan nu ut till ännu fler.

-Vår kompass inför valet visar politikerna vad som måste göras för att friluftsrörelsen ska kunna bidra fullt ut till ett starkt och sammanhållet Sverige, Säger Josefine Åhrman, generalsekreterare på Svenskt Friluftsliv.

Den enskilt viktigaste frågan är finansieringen. Vi fördelar idag ett statsanslag på 97,8 miljoner kronor och en höjning till 200 miljoner skulle ge en direkt effekt på många områden eftersom forskning visar att varje satsad krona på friluftsliv ger fyra kronor tillbaka i ökad samhällsnytta.


Svenskt Friluftslivs prioriterade frågor och rekommendationer inför valet 2026 är:

 

  • Stärkta resurser för friluftsorganisationer 
    Höj statsanslaget till 200 miljoner kronor per år och utöka undantaget i socialavgiftslagen att omfatta även ledare i friluftsorganisationer. 
  • Friluftsliv i skolan 
    Återinför obligatoriska friluftsdagar i grundskolan och säkerställ lärarnas kompetens inom utomhuspedagogik.
  • Civil beredskap 
    Inkludera friluftsorganisationerna i det civila beredskapsarbetet och ge långsiktiga förutsättningar för det organiserade friluftslivet.
  • Tillgång till natur och friluftsmiljöer
    Säkra skötsel och utveckling av naturreservat, nationalparker och tätortsnära natur.
  • Folkhälsa 
    Stärk främst barns och ungas naturkontakt och främja fysisk aktivitet inom vård och omsorg i samverkan med friluftsorganisationerna.
  • Strandskyddet
    Säkerställ tillgängligheten för friluftsliv vid våra stränder och vatten. 

 

Läs mer här

Webbinarium om Fritidskortet

Svenskt Friluftsliv bjuder in friluftsorganisationer och föreningar till webbinarium om Fritidskortet.

Torsdag 11 december klockan 17 bjuder Svenskt Friluftsliv in friluftsorganisationer och föreningar till webbinarium om Fritidskortet.

 

Det riktar sig särskilt till dig som representerar en friluftsförening. Tiden är vald så även ideella föreningspersoner har möjlighet att delta.

 

Representanter från Fritidskortet kommer guida er under passet så ni får en översikt över vad Fritidskortet innebär, hur din förening kan ansluta sig och hur ni kan bidra till att fler unga får relevant information för att kunna använda kortet.

Innehåll

Exempel som kommer tas upp är den digitala tjänsten, Fritidskortets register men också betalningsflöden med eller utan ett föreningssystem. Ni får även ta del av kommunikationsmaterial och exempel på hur Fritidskortet kan spridas.

 

Sista 20 minuterna har ni möjlighet att ställa frågor om Fritidskortet. Deltagande är kostnadsfritt och sprid gärna inbjudan vidare.

Barn som padlar kanot

Ny rapport om ungas syn på friluftsliv och allemansrätten

Hur ser ungdomar egentligen på naturen, friluftsliv och allemansrätten? I en rapport från Svenskt Friluftsliv i samarbete med Ungdomsbarometern får vi för första gången en bred bild av ungas friluftsvanor, intressen och kunskap om allemansrätten.

Hur ser ungdomar egentligen på naturen, friluftsliv och allemansrätten? I en rapport från Svenskt Friluftsliv i samarbete med Ungdomsbarometern får vi för första gången en bred bild av ungas friluftsvanor, intressen och kunskap om allemansrätten.

 

Några insikter:

  • Drygt 4 av 10 unga har ett stort eller ganska stort intresse för friluftsliv.
  • Intresset ökar med åldern – från 31 % bland 15–16-åringar till 54 % bland 23–24-åringar.
  • 14 % identifierar sig som en ”friluftsmänniska”.
  • De som är mest friluftsintresserade har också bäst kunskaper om allemansrätten.
  • Två tredjedelar känner till allemansrätten, men en tredjedel är osäkra på vad den faktiskt innebär.

 

Allemansrätten är en unik rättighet i Sverige som ger alla möjlighet att vistas i naturen. Det handlar om att njuta av naturen – samtidigt som man tar ansvar för att bevara den.” säger en 17-årig deltagare.

 

Rapporten visar både möjligheter och utmaningar för framtidens friluftsliv.

 

Läs hela rapporten här: Klicka här!

Svenskt Friluftsliv fyller 25 år!

År 2025 markerar en milstolpe för oss – Svenskt Friluftsliv fyller 25 år. Under ett kvarts sekel har vi arbetat för att stärka friluftslivets roll i samhället, fördela statsanslag till våra medlemsorganisationer och lyfta friluftslivets betydelse i den politiska debatten.

År 2025 markerar en milstolpe för oss – Svenskt Friluftsliv fyller 25 år. Under ett kvarts sekel har vi arbetat för att stärka friluftslivets roll i samhället, fördela statsanslag till våra medlemsorganisationer och lyfta friluftslivets betydelse i den politiska debatten.

Vår historia tog sin början år 2000 då ”Friluftsorganisationer i samverkan” bildades. Sedan dess har vi vuxit från ett informellt nätverk till en central aktör för en av landets största folkrörelser. 2006 bytte vi namn till Svenskt Friluftsliv och idag är vi stolta över att samla 28 medlemsorganisationer med tillsammans nära 2 miljoner medlemmar runt om i Sverige.

 

Svenskt Friluftsliv har:

 

  • skapat förutsättningar för friluftsorganisationerna och verkat för att statsanslagen ökat från 13 till 98 miljoner kronor.
  • initierat och genomfört stora satsningar som till exempel Friluftslivets år 2021 för att få fler människor att uppleva friluftsliv genom att öka medvetenheten om dess värde.
  • påverkat forskningsagendor genom program som Friluftsliv i förändring och MISTRA Sport & Outdoor.
  • under flera år medverkat på Almedalsveckan och inspirerat politiken.
  • samlat friluftsrörelsen genom Friluftsforum, en årlig medlemskonferens med möjlighet att få ny inspiration, träffa andra friluftsorganisationer och stärka samarbetet.
  • tillsammans med medlemsorganisationerna tagit fram Svenskt Friluftslivs Friluftsstrategi 2035 med visionen ”mer friluftsliv för alla”.

Både ljusglimtar och orosmoln i riksdagens motioner

”En ökning av anslaget till friluftsrörelsen organisationer skulle möjliggöra att fler kommer ut i naturen och får del av alla de positiva samhällseffekter det ger i form av att stärkt folkhälsa, höjd krisberedskap och ökat intresse för naturen.” säger Mathias Mellgren, kommunikation och påverkansansvarig på Svenskt Friluftsliv.

Riksdagens allmänna motionstid är avslutad och det finns både ljusglimtar och orosmoln i de 63 av 3 734 motioner som nämner friluftsliv.

Den viktigaste frågan för friluftsrörelsen är att det årliga anslaget till friluftsorganisationerna höjs. Alla partier utom S vill höja anslaget i sina budgetmotioner och mest frikostiga är MP som går på statliga Kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitets linje om en fördubbling från dagens 98 till 200 miljoner. Regeringen föreslår en höjning av anslaget med 5 miljoner.

En annan viktig fråga är att friluftsdagarna återinförs i grundskolan. Samtliga oppositionspartier och KD skriver enskilda motioner om ökade satsningar på friluftsdagar. SD har tidigare år motionerat om detsamma men lägger inga kommittémotioner i år. Att barn och unga tidigt får kunskap och erfarenhet inom friluftsliv och mer tid i naturen har positiva effekter på inlärning och bryter stillasittande som är en stor och växande samhällsutmaning.

Alla oppositionspartier höjer i sina budgetmotioner  ambitionsnivån och vill satsa mer resurser än regeringen på friluftsinfrastruktur och skötseln av skyddad natur. Regeringen föreslår en höjning med 50 miljoner för skötsel. Efter år av neddragningar är behovet stort och tillgängligheten har minskat när grillplatser försvinner, broar är trasiga och leder växer igen. 

Nästa år är det valår och alla partier slipar just nu på sina valmanifest och kandidaterna letar efter profilfrågor för att locka till sig röster. Det blir spännande att följa valrörelsen och att fortsätta jobba för att ännu fler kommer ut i skogen, fjället eller vattnet och ta del av allt det positiva det ger.

10 miljoner till Svenskt Friluftsliv – fler barn och unga ska upptäcka friluftslivet

Svenskt Friluftsliv tilldelas 10 miljoner kronor i statliga medel för att ge ännu fler barn och unga möjligheten att ha en aktiv och meningsfull fritid i gemenskap med andra.

Svenskt Friluftsliv tilldelas 10 miljoner kronor i statliga medel för att ge ännu fler barn och unga möjligheten att ha en aktiv och meningsfull fritid i gemenskap med andra.

 

– Att vi får ökade resurser för att fortsätta förstärka det arbete som görs inom det organiserade friluftslivet är glädjande. Den här satsningen möjliggör att vi kan bygga vidare på redan påbörjade insatser inom ramen för fritidskortssatsningen, säger Josefine Åhrman för generalsekreterare Svenskt Friluftsliv.

 

Regeringens nya satsning omfattar totalt 87 miljoner kronor och ska, inom ramen för fritidskortet, stärka kapaciteten hos utförare av fritidsaktiviteter inom idrott, kultur, friluftsliv och barn- och ungdomsorganisationer.

 

Flera av Svenskt Friluftslivs medlemsorganisationer har redan genomfört insatser för att möjliggöra att fler barn och unga ska kunna delta i en friluftsverksamhet. Medlen kommer fortsatt att användas till bland annat rekrytering och utbildning av ledare, samt för att göra det lättare för fler barn och unga att delta i friluftsaktiviteter och förstärka befintliga satsningar.

 

– Alla barn och unga, oavsett bakgrund eller bostadsort, ska ha möjlighet att uppleva naturen och upptäcka glädjen i organiserat och ledarlett friluftsliv, säger Josefine Åhrman.