Aktuellt - Sida 2 av 11 - Svenskt Friluftsliv

Statsminister Ulf Kristersson lyfter friluftsrörelsens arbete för psykisk hälsa

28 oktober 2024

Under en vandring på Kullahalvön i Skåne uppmärksammade statsminister Ulf Kristersson förra veckan friluftsrörelsens betydelse för att främja psykisk hälsa och skapa gemenskap

Under en vandring på Kullahalvön i Skåne uppmärksammade statsminister Ulf Kristersson förra veckan friluftsrörelsens betydelse för att främja psykisk hälsa och skapa gemenskap. Vandringen, som arrangerades av Friluftsfrämjandet inom projektet ”Häng med oss ut”, belyser hur friluftsliv kan användas som en kraftfull metod för att stärka välmåendet och motverka ensamhet.

”Det är väl känt att fysisk rörelse och aktivitet tillsammans med andra kan bryta isolering. Det gäller idrott förstås men också ute i naturen. En svensk tradition som ännu fler skulle kunna ta del av”, säger statsministern till Svenskt Friluftsliv.

Friluftsliv, som omfattar allt från aktiv rörelse till lugna stunder i natur- och kulturmiljöer, bidrar till både fysisk och psykisk hälsa. Fysiska aktiviteter stärker kropp och själ, medan stillsamma stunder i naturen erbjuder avkoppling, rekreation och återhämtning. Detta skapar en mångsidig plattform för hälsa som kan utövas både i grupp och på egen hand.

Projektet ”Häng med oss ut” är ett av många initiativ som drivs av Svenskt Friluftslivs medlemsorganisationer för att erbjuda stöd till personer med psykisk ohälsa genom organiserade naturupplevelser. Idag använder ett trettiotal verksamheter runt om i Sverige denna metod för att nå ut till dem som är i behov av stöd, vilket har gett mycket fina resultat.

Friluftsrörelsens insatser för psykisk hälsa visar på naturens potential att både stärka och ena, något som spelar en viktig roll i samhället och för individen.

”Att statsministern besöker en av våra 28 medlemsorganisationer är mycket glädjande och viktigt. Forskning visar på att friluftsliv, fysisk aktivitet och naturupplevelser främjar välmående och motverkar psykisk ohälsa hos människor. Friluftsaktiva personer löper 20 – 30 procent lägre risk för såväl depression, som för demens och för mental ohälsa.
Vi hoppas med statsministerns besök att friluftsrörelsen med sina 2 miljoner medlemskap blir en naturlig samverkanspart i regeringens kommande satsningar inom området.” Säger Josefine Åhrman, generalsekreterare Svenskt Friluftsliv

Svenskt Friluftsliv besökte Upplands-Bro kommun

22 oktober 2024

Sveriges kommuner har en avgörande roll för friluftslivet, som ett led i att utveckla friluftsrörelsen i Sverige besökte Svenskt Friluftslivs generalsekreterare Upplands-Bro kommun

Sveriges kommuner har en avgörande roll för friluftslivet, som ett led i att utveckla friluftsrörelsen i Sverige besökte Svenskt Friluftslivs generalsekreterare Upplands-Bro kommun.

Genom en stadsnära vandring besökte vi attraktiva friluftsområden i kommunen, vi pratade bland annat om hur vi kan utveckla samverkan mellan kommun och friluftsorganisationer för att stärka friluftsorganisationernas lokala närvaro.

Besöket i Upplands-Bro har varit mycket givande, jag är imponerad över hur kommunen har inkluderat den vardagsnära naturen i stadsplaneringen och genom Fritidsbanken kunna erbjuda alla människor i kommunen ett rikt friluftsliv. Som representant för Sveriges friluftsorganisationer ser jag fram emot att följa utvecklingen i kommunen, säger Josefine Åhrman generalsekreterare.

Hon fortsätter, vi behöver stärka friluftsrörelsens position på en lokal- och regional nivå därför gjorde jag mitt första kommunbesök i veckan. Jag vill framåt besöka fler kommuner för att samtala om hur vi kan stärka samverkan mellan friliuftsföreningar och kommun samt stärka den lokala närvaron.

Det är viktigt att vi fortsätter att stärka samarbetet mellan friluftslivets aktörer och Upplands-Bro kommun. Genom att arbeta tillsammans kan vi skapa fler möjligheter för våra invånare att njuta av naturen, kunskapshöja och främja en hälsosam livsstil. Besöket gav en härlig injektion och goda idéer till fortsatt arbete.
Säger Hannah Rydstedt Nencioni, Kultur- och fritidschef på Upplands-Bro kommun.

Rundabordsamtal med Jakob Forssmed om personer med NPF

9 oktober 2024

Tidigare under veckan deltog vi tillsammans med bland andra Scouterna, Cykelfrämjandet och idrottsrörelsen i ett rundabordssamtal med socialminister Jakob Forssmed om personer med NPFs delaktighet i idrott och friluftsliv

Under mötet lyftes flera goda exempel på det värdefulla arbete som görs inom friluftsrörelsen för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Samtalet mynnade ut hur vi tillsammans kan sänka trösklarna och stärka friluftslivet så att vi blir ännu bättre på att skapa aktiviteter där alla kan delta.

Vår vision om mer friluftsliv för alla tydliggör vikten av att sänka trösklarna så att fler barn och unga får möjlighet att delta i en friluftsaktivitet. Genom rörelsens bredd, utan krav på tävling och prestation har många av våra medlemsorganisationer under åren skapat fina projekt för personer med NPF diagnoser. Detta ska vi bygga vidare på och vårt arbete slutar inte där, vi behöver skapa ännu bättre förutsättningar för att fler ska kunna delta i en friluftsorganisations aktiviteter. Det gör vi inte genom en lösning utan vi måste arbeta på flera sätt för att bli mer inkluderande. Dels genom långsiktighet men också genom att höja kunskapen om barn och unga med NPF och vad det innebär.

Om du som organisation veta mer om hur ni kan arbeta för att på ett bättre sätt möta barn och unga med NPF så rekommenderar vi att ni tar kontakt med riksorganisationen Attention:

https://attention.se/npf/adhd/

https://attention.se/2021/03/25/hittat-hem-i-scouternas-varld/

Lunchsamtal med Centerpartiets partiledare Muharrem Demirok

30 september 2024

Friluftsrörelsens möjligheter och förutsättningar i fokus på Stora skuggans 4H-gård när generalsekreterare Josefine Åhrman träffade centerpartiets partiledare.

Friluftsrörelsens möjligheter och förutsättningar i fokus på Stora skuggans 4H-gård när generalsekreterare Josefine Åhrman träffade centerpartiets partiledare.

I strålande solsken fick vi ett långt samtal om friluftsrörelsens möjligheter och förutsättningar. Några av de saker vi lyfte upp var hur friluftsliv och friluftsrörelsen bidrar till stärkt folkhälsa genom en ökad gemenskap och en aktivare vardag. Hur ökade kunskaper och erfarenheter i och om naturen bidrar till att vi bättre tar hand om den. Att kunskaper i friluftsliv och hur man klarar sig i naturen även ger en ökad beredskap eftersom det finns många likheter mellan att klara sig i naturen och att klara sig vid strömavbrott eller avbrott i värme eller vattenförsörjning.

Vi tog också upp att hela friluftsrörelsen skulle gynnas av att omfattas av det undantag från sociala avgifter för ledare med ett halvt prisbasbelopp som idag idrotten och Friluftsfrämjandet omfattas av. Det skulle på sikt kunna bidra till fler ledare och minska den brist som idag råder hos många friluftsorganisationer.

Regeringens beredskapssatsning missar friluftsrörelsen

24 september 2024

Elen går, betalkortet fungerar inte och vattnet sinar i kranen – hur agerar du? Beredskapsveckan i september är en viktig påminnelse om att förbereda oss på kriser och krig. Den civila beredskapen är alldeles för dålig; många har inte ens vatten för några dagar hemma.

Foto: Cecilia Magnussson, ordförande Svenskt Friluftsliv och Josefin Åhrman, generalsekreterare Svenskt Friluftsliv

Historisk satsning på civilförsvaret

Hälften av svenskarna är inte säkra på att de skulle klara att göra upp eld i naturen. Regeringen gör en historisk satsning på civilförsvaret i höstbudgeten men missar att inkludera friluftsrörelsen, som genom naturberedskap skulle kunna höja lägstanivån.

Beredskap handlar om att hålla ihop. Civilsamhällets kraft och avgörande roll visar sig direkt vid kriser; exempelvis hade utbrottet av afrikansk svinpest inte hanterats så snabbt och effektivt om inte Svenska jägareförbundet agerat för att hjälpa till. Vi har sett samma sak vid skogsbränder och översvämningar. Det hade inte varit möjligt utan de kunskaper människor får genom att regelbundet vistas i naturen eller via friluftsorganisationernas aktiviteter.

Friluftsrörelsen spelar inte bara en viktig roll för folkhälsan, utan arbetar också med kunskapsspridning som ökar människors omsorg om natur, miljö och allemansrätten. Våra 28 medlemsorganisationer runtom i landet lär ut konkreta färdigheter som simkunnighet, att hålla värmen i händelse av strömavbrott, att hitta hem om man går vilse och hur man klär sig i sträng kyla. Genom att öka allmänhetens möjlighet att klara sig i naturen stärker vi hela samhällets beredskapsförmåga.

Läget är allvarligt. Ett år efter pandemins utbrott sa bara en tredjedel av svenskarna att de är mer praktiskt förberedda på kris än tidigare. Mat, medicin och andra ljuskällor än eldrivna finns i många hushåll: samtidigt har färre än hälften vatten så de klarar några dygn om kranarna sinar. Alldeles för få har alternativa strömkällor, radio eller ett icke eldrivet matlagningskök. I genomsnitt tror allmänheten att de bara skulle klara tre dygn utan samhällets stöd vid en kris.

Många har dåliga baskunskaper

Kunskapsnivån sjunker dessutom, visar Friluftsbarometern. I fjol var nära sex av tio osäkra på om de skulle klara en natt i naturen, och mer än hälften var inte säkra på att de klarar att göra upp eld. Många har alltså förvånansvärt dåliga baskunskaper, och troligen är det ännu sämre ställt vid hårt väder och med undermålig utrustning, eller ifall våra liv samtidigt hotades av terror eller krig. Klimatförändringarna och risken för nya pandemier är också starka skäl till att vi måste bli bättre rustade.

Redan i dag stärker friluftsrörelsen samhällets beredskap. Ett exempel är Friluftsfrämjandets projekt Krisvis som lär ut friluftsvana som tangerar grundläggande krisberedskap. Det finns många likheter mellan att klara sig på en veckotur i skogen och att överleva hemma utan el och vatten. Vi arbetar varje dag för att inkludera de grupper som inte har någon naturvana alls – om fler får rutin på att vistas i naturen ökar vårt lands förmåga vid kris eller krig. 

Sänk trösklarna

Socialdemokraterna vill satsa på ett friluftspolitiskt program, så att alla elever garanteras friluftsdagar i skolan, och regeringen ser behovet och lägger nu miljardbelopp på civilt försvar 2025. Allt detta är bra men vi föreslår att en del av dessa pengar riktas särskilt till friluftsrörelsen för att höja människors naturberedskap.

Våra medlemsorganisationer bidrar gärna till en bred och långsiktig fortbildningsinsats. Tillsammans måste vi sänka trösklarna för att stå bättre rustade för pandemier, klimatförändringar och kriser – men också för att klara oss om kriget kommer.

Pressmeddelande – Friluftslivet lyfts i höstens budget

20 september 2024

Regeringens budgetproposition innehåller positiva satsningar för friluftsrörelsen, så som återföring av medel till naturvård, satsning på vandringsleder och på äldres friluftsliv. Men friluftsrörelsens potential att kunna bidra till ökad fysisk aktivitet i befolkningen och minska den psykiska ohälsan utnyttjas inte fullt ut, det kräver större resurser än det regeringen avsätter i budgeten.

Friluftsrörelsen har en stor förmåga att bidra till att öka fysisk aktivitet, minska psykisk ohälsa, återknyta människors relation till naturen och bryta ensamhet. Därtill stärks den gemensamma krisberedskapen med kunskap om hur man klarar sig i naturen. Men för att utnyttja den potentialen fullt ut krävs en mer långsiktig finansiering och en förstärkning av satsningarna på både ledarlett friluftsliv och naturvård. Det krävs också att regeringen håller kursen och inte drar ner på satsningar som de sedan lägger tillbaka.

– Friluftsrörelsen är en del av lösningen och kan sänka trösklarna så att fler kommer ut i naturen med alla de positiva effekter det innebär. Vi behöver en ökad och långsiktig finansiering så att vi kan få ut fler för att minska stillasittande och inaktivitet. Den nedskärning som gjordes tidigare i år var inte bra och därför välkomnar vi regeringens, om än något blygsamma besked om att 100 miljoner satsas där. Att vandringsleder får resurser i budgeten är också glädjande, säger Mathias Mellgren Helge på Svenskt friluftsliv.

– Fler äldre måste komma ut i skog och mark och regeringens satsning på 7 miljoner till äldres friluftsliv är ett viktigt steg på vägen för att stärka folkhälsan. Regeringen tar små steg i rätt riktning, men kliven måste bli större framåt.

– Det är viktigt att poängtera att friluftsliv inte bara bidrar till hälsa, välbefinnande och stärkt folkhälsa – det genererar också avsevärda ekonomiska värden. Det ekonomiska värdet av friluftsliv uppgår varje år till 231 miljarder kronor enligt nationella kartläggningar, så en satsad krona på friluftsrörelsen ger pengar tillbaka, säger Mathias Mellgren Helge.

Satsningar på friluftslivet för äldre

Regeringen avsätter 7 miljoner kronor per år under perioden 2025–2027 för att öka äldres delaktighet i friluftslivet, vilket är ett steg i rätt riktning. Äldre är en grupp som ofta är mer stillasittande och drabbas av ensamhet, och friluftsrörelsen erbjuder en möjlighet till både rörelse och sociala sammanhang. Det är därför positivt att regeringen uppmärksammar dessa människor. Dock behövs mer resurser för att verkligen nå ut brett och göra en skillnad i mångas vardag. 

Ledarlett friluftsliv kräver en långsiktig finansiering

Den statliga kommittén för ökad fysisk aktivitet föreslog 2023 en dubblering av stödet till friluftsrörelsens organisationer. I regeringens budgetproposition har dessvärre anslaget i realiteten minskat, sett till att inflationen varit så hög under lång tid. Friluftsrörelsen spelar en nyckelroll för att sänka trösklarna till friluftsliv för människor i alla åldrar och främja rörelse i olika samhällsgrupper, men för att lyckas med den ambitionen krävs långsiktig och stabil finansiering. Därför är en kraftfull och långsiktig satsning på ledarledda aktiviteter, liknande stödet till idrottsrörelsen, för att främja rörelseglädje, hälsa och social inkludering något som måste till.

Friluftsrörelsen kan bidra till att höja beredskapen

Regeringen gör en historisk satsning på 8,5 miljarder till civilförsvaret i höstbudgeten viket är viktigt och högst angeläget, men där inkluderas inte friluftsrörelsen. Genom en satsning på naturberedskap hade friluftsrörelsen kunnat bidra till att kunna höja den lägsta kunskapsnivån hos befolkningen. Det finns många likheter mellan att klara sig på en veckotur i skogen och att överleva hemma utan el och vatten. Även grupper som inte har någon vana av naturen alls måste inkluderas och utbildas. Om fler får rutin på att vistas i naturen ökar vårt lands förmåga vid kris eller krig.

Nationellt kunskapscentrum för fysisk aktivitet

Samhällskostnaderna för stillasittande övervikt och fetma uppgår årligen till över 200 miljarder. Därför är det positivt att regeringen i budgeten ger Folkhälsomyndigheten i uppdrag att inrätta ett nationellt kompetenscentrum för fysisk aktivitet. Detta är ett välbehövligt steg för att samordna och sprida kunskap samt kraftsamla kring utmaningen om hur vi kan öka den fysiska aktiviteten i samhället.

Återställning av anslag till naturvård

I budgeten återställer regeringen 100 miljoner kronor till Länsstyrelsernas arbete med att sköta om Sveriges naturreservat och nationalparker, efter tidigare nedskärningar. Detta är ett positivt steg, men långt ifrån tillräckligt. Naturvårdsverket har bedömt att det behövs drygt 1,1 miljarder kronor för åtgärder för värdefull natur och att möta behovet av skötsel av skyddade områden. En välmående natur med hög biologisk mångfald i Sverige är avgörande för friluftslivet.

Satsning på vandringsleder

Det är positivt att regeringen avsätter 30 miljoner kronor årligen för skötsel av vandringsleder i fjällområden samt för klimatanpassning. Med ett ökande slitage på grund av fler besökare och klimatförändringarnas effekter är detta en nödvändig satsning för att bevara tillgängligheten i fjällen.

EuroMeet i Italien

19 september 2024

Digitala lösningar, hållbarhet, tillgänglighet och hur friluftslivet kan bli mera jämlikt i fokus på årets konferens där vi höll en workshop om friluftslivets samhällsnytta.

Digitala lösningar, hållbarhet, tillgänglighet och hur friluftslivet kan bli mera jämlikt i fokus på årets konferens där vi höll en workshop om friluftslivets samhällsnytta.

I veckan som gick var Josefine Åhrman och Johan Faskunger på den europeiska konferensen EuroMeet på orten Lecco i Norra Italien. Konferensen arrangeras vartannat år och drivs av det europeiska nätverket ENOS – European Network of Outdoor Sports som Svenskt Friluftsliv är medlem i. Årets teman var digitala lösningar, hållbarhet, tillgänglighet och hur friluftslivet kan bli mera jämlikt. Svenskt Friluftsliv arrangerade en workshop på med rubriken “The growing economic value of outdoor recreation – how can we use the evidence to promote physical activity?”

Fokus för workshopen var om fakta om friluftslivets samhällsnytta kan användas för att påverka beslutsfattare och politiker på olika nivåer i samhället i syfte att flytta fram positionerna och stärka friluftslivsarbetet.

Mer information om konferensen finns här:

EuroMeet Lecco | Outdoor Sports Events

Allemansrätten i fokus när riksdagens friluftsnätverk träffades

18 september 2024

Allemansrätten är en förutsättning för friluftsliv och därför är det viktigt att kunskaper om allemansrätten sprids i samhället speciellt till barn och unga. Detta och mycket mer diskuterades på höstens träff i riksdagen.

Riksdagens friluftsnätverk träffas fyra gånger per år för att lyfta och diskutera aktuella frågor med friluftsrörelsen. Under veckans träff diskuterades allemansrätten och des utmaningar och möjligheter. Våra medlemmar Sportfiskarna och Svenska kanotförbundet berättade hur de jobbar med allemansrätten både brett men också i skolan. En viktig del som togs upp av flera deltagare är vikten av att kunskaper om allemansrätten sprids i samhället speciellt till barn och unga.

Denna vecka firas allemansrättens dag den 20 september med aktiviteter över hela landet som utförs av många olika aktörer.

Mer information om allemansrätten finns här: https://svensktfriluftsliv.se/allemansratten/

Mer pengar till friluftslivet

16 september 2024

Tidöpartierna satsar i höstbudgeten som presenteras senare denna vecka att 100 miljoner per år under 2025 – 2027 kommer att avsättas till skötsel av svenska naturreservat.

Tidöpartierna satsar i höstbudgeten som presenteras senare denna vecka att 100 miljoner per år under 2025 – 2027 kommer att avsättas till skötsel av svenska naturreservat.

Tidigare i år meddelande regeringen minskade statsanslag till naturvård med 100 miljoner vilket innebar en halvering på 7 år trots att intresset för friluftsliv ökat. Nu aviserar Tidöpartierna att 100 miljoner per år under 2025 – 2027 kommer att avsättas till skötsel av svenska naturreservat som årligen lockar miljontals besökare. Dessa områden är viktiga platser för att främja hälsa och för friluftsorganisationernas verksamhet. Pengarna ska bland annat gå till bättre information, säkerhetsanordningar och underhåll av vandringsleder i fjällen och övriga landet.

Det är mycket glädjande att regeringen har beslutat att satsa på friluftsliv i höstbudgeten, satsningen på naturvård kommer bidra till att Sveriges runt 5000 statliga nationalparker och naturreservat kan säkerställa underhåll av vandringsleder, eldplatser och utedass. För friluftsrörelsen är det viktigt att det finns platser att utöva sin verksamhet på och då är dessa platser viktiga. Säger Josefine Åhrman, generalsekreterare Svenskt Friluftsliv

Dessutom får friluftsrörelsen riktade medel på 7 miljoner per år under 2025 – 2027 för att möjliggöra friluftsaktiviteter för dem som deltar i en lägre utsträckning i dag. Därför kommer en del av pengarna gå till friluftsaktiviteter för äldre.

Beskedet att friluftsrörelsen får en satsning för att locka fler äldre till friluftsaktiviteter är mycket glädjande, detta möjliggör att våra friluftsorganisationer kan sätta fler äldre i meningsfulla aktiviteter. Säger Josefine Åhrman.

Nordiskt samarbete i fokus

13 september 2024

De nordiska samarbetsministrarna bör inte enbart bevara dialogen med civilsamhället, utan även stärka och utöka dialogen med oss, skriver vi och medlemmarna i Nordic Civ på Altinget Debatt.

De nordiska samarbetsministrarna bör inte enbart bevara dialogen med civilsamhället, utan även stärka och utöka dialogen med oss, skriver vi och medlemmarna i Nordic Civ på Altinget Debatt

Civilsamhället har varit avgörande för att bygga samhörighet och tillit mellan invånarna i Norden. Svenskt Friluftsliv är medlemmar i det Nordiska nätverket Nordic Civ och under veckan deltog vi på Framtidskonferensen för civilsamhället i Norden där fokus låg på hur stärker vi förändringskraften genom samarbete över gränser. I samband med konferensen skrev vi en debattartikel i Altinget där vi belyser att i takt med att det nordiska samarbetet formaliseras alltmer genom institutioner som Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet, är det viktigt att säkerställa att klyftan mellan invånare och beslutsfattare inte blir för stor. Vi anser att eftersom det är civilsamhällets organisationer har örat mot marken kan de fungera som en länk mellan invånare och beslutsfattare i större utsträckning än idag. Nordens kollektiva innovationskraft är stor och det finns potential om vi arbetar framåtlutat, nyfiket och gemensamt.

Därför är vår förhoppning att en sådan ambition fortsatt finns från de nordiska samarbetsministrarna även i det framtida arbetet med att nå vision 2030.

Läs hela artikeln på Altinget:

Civilsamhället måste fortsatt ha en stark röst i det nordiska samarbetet – Altinget – Allt om politik: altinget.se