Aktuellt

Vuxna som springer

Ny rapport: 3 av 4 anser att friluftsliv är viktigt för deras hälsa och välbefinnande

Friluftsliv är en viktig del av människors liv. Det visar Friluftsbarometern 2025 – en ny undersökning från Svenskt Friluftsliv som idag presenterades i riksdagen. I rapporten framgår att 9 av 10 svenskar ägnar sig åt friluftsliv, och att 3 av 4 anser att friluftsliv är viktigt för deras hälsa och välbefinnande. Dessutom uppger 7 av 10 att friluftsliv gör livet mer meningsfullt.

Friluftsliv är en viktig del av människors liv. Det visar Friluftsbarometern 2025 – en ny undersökning från Svenskt Friluftsliv som idag presenterades i riksdagen.

I rapporten framgår att 9 av 10 svenskar ägnar sig åt friluftsliv, och att 3 av 4 anser att friluftsliv är viktigt för deras hälsa och välbefinnande. Dessutom uppger 7 av 10 att friluftsliv gör livet mer meningsfullt.

Undersökningen är genomförd av Novus på uppdrag av Svenskt Friluftsliv och bygger på svar från nära 3 500 personer i hela landet. Frågorna rör friluftsvanor, inställning till friluftsliv, kunskap om allemansrätten, upplevd tillgång till natur, sambandet mellan friluftsliv och hälsa och upplevd meningsfullhet, med mera.

Den här rapporten visar tydligt att friluftslivet inte är en nisch – det är en central del av människors liv. För oss är det ett viktigt kvitto på att vårt arbete gör skillnad, och att vi behöver fortsätta kämpa för att göra friluftslivet ännu mer tillgängligt för fler, säger Josefine Åhrman, generalsekreterare Svenskt Friluftsliv.

Några av resultaten i korthet:

 

  • 9 av 10 ägnar sig åt friluftsliv i någon form
  • 7 av 10 av de som ägnar sig åt friluftsliv föredrar att göra det tillsammans med andra
  • 3 av 4 tror sig klara av en oplanerad natt i naturen
  • 9 av 10 bedömer att de kan göra upp eld i naturen
  • 4 av 5 upplever att de har bra tillgång till naturområden att utöva friluftsliv, men det är dubbelt så vanligt med dålig tillgång i städer
  • 4 av 5 anser sig ha bra kännedom om allemansrätten
  • 96 % anser att allemansrätten är viktig
  • 8 av 10 anser att allemansrätten är viktigt för det egna utövandet av friluftsliv
  • 3 av 4 anser att friluftsliv är viktigt för den egna hälsan och välbefinnandet
  • 7 av 10 tycker att friluftsliv gör livet mer meningsfullt
  • 4 av 10 uppger att möjligheterna till friluftsliv påverkar valet av bostadsort
  • 12% är idag medlem i en friluftsorganisation


Friluftsbarometern presenterades under ett lunchseminarium i riksdagen, arrangerat tillsammans med Riksdagens friluftsnätverk. Flera riksdagsledamöter och representanter från medlemsorganisationer deltog i samtalet om friluftslivets roll i samhället.


Ladda ner rapporten här

Friluftslivets och naturens mervärden och samhällsnytta

Det är inte bara intresset för friluftsliv som är stort i Sverige; många efterlyser också kunskap, erfarenheter och den nyaste forskningen om friluftsliv, natur och dess effekter på hälsa, folkhälsa och samhällsnytta.

Friluftslivets och naturens mervärden och samhällsnytta

Det är inte bara intresset för friluftsliv som är stort i Sverige; många efterlyser också kunskap, erfarenheter och den nyaste forskningen om friluftsliv, natur och dess effekter på hälsa, folkhälsa och samhällsnytta.

 

Därför har Svenskt Friluftsliv nu sammanställt det befintliga kunskapsläget. Läs rapporten här.

Utvärdering av Region Sörmlands projekt FASiS – Fysisk aktivitet i Samhällsplanering i Sörmland

Svenskt Friluftslivs sakkunnige Johan Faskunger har under 2022 genomfört en utvärdering av Region Sörmlands projekt FASiS – Fysisk aktivitet i Samhällsplanering i Sörmland. Specifikt granskades kommunernas och regionens styrande dokument och djupintervjuer och en enkät genomfördes. En hel del innehåll berörde friluftsliv, friluftsområden och förutsättningarna att besöka naturen.

Rapporten visar bland annat att:
– Ett projekt på regional nivå – som FASiS – är oerhört viktigt för att hjälpa kommunerna med planeringen och arbetet med att främja fysisk aktivitet. Många upplever att de kan lära sig mycket och flytta fram positionerna genom samverkan och samarbeten över kommungränserna och i regionen.

– Kommuner och regionen ser friluftsliv och friluftsområden som väldigt viktiga tillgångar för invånare, besökare, kommunens attraktivitet och utveckling.

-Styrande dokument, framförallt översiktsplanerna, har visserligen mycket innehåll om olika former av fysisk aktivitet (lek, friluftsliv, idrott, rekreation, cykling, osv) och om natur/friluftsområden, men tjänstepersoner anger att ”de styrande dokumenten inte är särskilt styrande i verkligheten” vilket missgynnar frågor som rör arbetet med fysisk aktivitet.

– Kommuner säger sig vilja bevara och utveckla friluftsområden och bostadsnära natur. Samtidigt finns ofta storskaliga planer på att förtäta och bygga fler bostäder. Att hantera dessa motstridiga mål och bevara grönstrukturen är en stor utmaning för framtiden.

– Arbetet med att främja fysisk aktivitet och att skapa rörelsefrämjande miljöer är naturligt kopplat till både folkhälsa och miljö enligt forskning, men dessa perspektiv är förvånansvärt svagt sammankopplade i planeringen och i de styrande dokumenten, även om folkhälsa och hållbar utveckling nämns i generella ordalag hos vissa kommuner. Arbetet med att främja fysisk aktivitet och rörelsevänliga miljöer borde tydligare integreras i arbetet med miljö, hållbar utveckling och folkhälsa.

-Tjänstepersoner i många kommuner upplever att beslutsfattarna inte prioriterar frågan om att främja fysisk aktivitet och inte ger de uppdrag som krävs för att göra tillräckligt stor skillnad.

-Kommunerna är generellt bättre på att utforma fysiska miljöer för rörelse och trivsel än på att främja fysisk aktivitet i befolkningen och i sårbara grupper. Vanligast är att kommuner arbetar med att främja gång och cykling till skolan.

-Tjänstepersoner upplever att frågan om fysisk aktivitet ofta prioriteras ned i planeringsstadiet och glöms bort i överlämningen till projekt- och utförarstadiet. Det är väldigt många planer och perspektiv som ska bedömas och hanteras (”dokumentträngsel” och ”perspektivträngsel”) och utfallet blir inte alltid bra.

-Kommunerna anser att dialogen med friluftsorganisationer behöver förbättras – kommunerna har traditionellt haft mer dialog och bättre kontakt med idrottsföreningarna.

-Alla kommuner har behov av att förbättra kunskapen om markens sociala värden för invånare, besökare och civilsamhället. Genom ökad kunskap om vad marken används till kan kommunen fatta bättre och mer effektiva beslut om markanvändning och samtidigt främja delaktighet och inflytande.

-Arbetet med riktade insatser för att främja fysisk aktivitet i befolkningen behöver förbättras. Detta kommer kräva politisk medvetenhet och prioritering, kompetensutveckling av personal, utökad samverkan inom kommunen och förbättrad samverkan med civilsamhället.

 

Läs ”FASiS – Genomlysning av styrande dokument” här.

Perspective on the Swedish year of outdoor recreation 2021

Resultat och erfarenheter från Friluftslivets år 2021.

Läs rapporten här.