Remisser/Skrivelser-arkiv - Svenskt Friluftsliv

Remissvar: Ett tydligt regelverk för aktivt skogsbruk

23 maj 2025

Skogen är friluftslivets viktigast arena och tillgången är en grundförutsättning för vår verksamhet – både nu och i framtiden. Därför har Svenskt Friluftsliv deltagit i expertgruppen för en robust skogspolitik, och nu lämnat sitt remissvar på utredningens förslag.

Skogen är en oumbärlig resurs för friluftslivet och en förutsättning för god folkhälsa, rekreation och livskvalitet. I vårt remissvar till utredningen om en robust skogspolitik lyfter vi därför vikten av att skogens värden för friluftsliv och naturupplevelser bevaras och stärks.

Svenskt Friluftsliv har deltagit i den expertgrupp som medverkat i utredningens arbete. Vår generalsekreterare Josefine Åhrman har där representerat friluftslivets perspektiv. Genom vårt remissvar vill vi säkerställa att friluftslivets intressen beaktas i den framtida skogspolitiken.

Oro för försvagade möjligheter till samråd och tillsyn

Vi ser flera risker i utredningens förslag – framför allt att de kan leda till en ökad obalans mellan produktion och miljöhänsyn. Förslaget om att korta ned handläggningstiden för underrättelser om skogliga åtgärder riskerar att försvåra både insyn och samråd med civilsamhället och friluftsrörelsen.

Den svenska modellen bygger på dialog och tillit – inte minst mellan myndigheter, markägare och allmänheten. Tillsyn och samråd är avgörande för att skydda skog med höga natur- och rekreationsvärden, och för att bibehålla förtroendet för skogspolitiken.

Fjällnära skog och ädellövskog – viktiga miljöer för friluftsliv

Vi ställer oss positiva till att utredningen inte föreslår några förändringar i tillståndsplikten för avverkning i fjällnära skog. Denna skog representerar några av Sveriges mest värdefulla miljöer för friluftsliv, och ett starkt skydd är avgörande.

Vi välkomnar också förslaget om ekonomiskt stöd till markägare för att öka andelen ädellövskog. En bladad skog är mycket uppskattad av både friluftsutövare, naturturism och skolverksamheter – och bidrar till en mer varierad natur.

Viktigt att hålla fast vid arealgränser och ersättningsmodeller
Svenskt Friluftsliv stöder utredningens förslag om att behålla nuvarande arealgräns för underrättelser om avverkning. Det är viktigt att större avverkningsområden fortsatt omfattas av krav på underrättelse, för att ge utrymme för miljöhänsyn och civilsamhällets insyn.

Vi ser även positivt på att ersättningsfrågan lyfts. En tydlig och rättvis ersättningsmodell skapar förutsättningar för att skydda naturvärden och samtidigt ge markägare incitament till hållbart skogsbruk.

Friluftslivets plats i skogspolitiken måste stärkas

Skogen är inte bara en råvaruresurs – den är en plats för återhämtning, rörelse, friluftsaktiviteter, skolverksamhet och gemenskap. För att skogspolitiken ska vara hållbar behöver den väga in skogens fulla samhällsvärde – inklusive dess betydelse för friluftsliv, folkhälsa och biologisk mångfald.

Vi uppmanar beslutsfattare att säkerställa att framtidens skogspolitik vilar på en balans mellan produktion, miljö och skogens värde för rekreation – där friluftslivets perspektiv ges ett tydligt utrymme.

Läs hela vårt remissvar här

Uppluckrat strandskydd – negativa konsekvenser för friluftsrörelsen

11 december 2024

Svenskt Friluftsliv har lämnat sitt remissyttrande till regeringens förslag om ett generellt upphävande av strandskyddet vid små sjöar och smala vattendrag. Vi uttrycker oro för de negativa konsekvenser detta kan få för friluftsliv, miljön och samhället.

Trots den stora tillgången till stränder och vatten i Sveriges krympande andelen oexploaterade stränder. Forskning visar att exploateringen av strandområden ökar, särskilt i tätbefolkade regioner där över 80% av alla människor bor. Det föreslagna undantaget i remissen riskerar att minska allmänhetens möjlighet att njuta av naturen vid små sjöar och smala vattendrag, som utgör en stor majoritet av Sveriges vattenmiljöer vilket kan få stora negativa effekter på friluftsrörelsens verksamheter.

Små sjöar och vattendrag är avgörande för det enkla och tillgängliga friluftslivet, särskilt för friluftsovana, barnfamiljer, skolor och äldre. Dessutom spelar de en viktig roll för den biologiska mångfalden. En slopning av strandskyddet skulle kunna påverka flera miljömål negativt, såsom Levande skogar, Ett rikt växt- och djurliv, Tillgänglig natur för alla och Attraktiv tätortsnära natur.

Svenskt Friluftsliv belyser avsaknaden av data och analyser kring hur viktiga små sjöar och vattendrag är för friluftslivet. Det finns gott om friluftsorganisationer, skolor, förskolor och många andra aktörer som dagligen använder små sjöar och smalare vattendrag för sina respektive verksamheter. Vid mindre sjöar och vattendrag i och omkring bebyggda miljöer finns också ofta viktiga anordningar för friluftsliv såsom vandringsleder och promenadslingor vilka riskerar att försvinna vid ett slopat strandskydd och få stora negativa effekter för allmänheten och folkhälsan.

” Strandskyddet är inte bara en juridisk fråga, det är en fråga om framtida generationers möjlighet att uppleva och uppskatta Sveriges unika natur och tillgången till ett nära och enkelt friluftsliv.”, säger Josefine Åhrman, generalsekreterare Svenskt Friluftsliv.

I Sverige finns en stor majoritet bland såväl allmänhet som hos politiker oavsett partifärg för att bevara allemansrätten och att avstå från inskränkningar som försämrar allmänhetens tillgång till naturen på allemansrättslig grund. Svenskt Friluftsliv har i upprepade nationella undersökningar sett att omkring 9 av 10 vuxna anser att allemansrätten är viktig eller väldigt viktig för dem och för samhället och bör bevaras (Friluftsbarometern, 2020 – 2023). När Friluftsfrämjandet nyligen frågade 4 700 politiker i hela landet om hur man ser på allemansrätten blev svaret detsamma: 9 av 10 svarade att allemansrätten bör bibehållas och inskränkningar undvikas i mycket hög eller ganska hög grad (Friluftsfrämjandet, 2024).

Svenskt Friluftsliv uppmanar regeringen att värna allemansrätten och strandskyddet för alla sjöar och vattendrag. Istället för att luckra upp skyddet, bör fokus ligga på att bevara dessa områden som en nationell tillgång för rekreation, folkhälsa och biologisk mångfald.

Läs remissvaret här

Regeringen lägger ned Renmarkskommittéen

8 november 2024

Efter en tid av turbulent debatt har regeringen beslutat att lägga ner Renmarkskommittéen istället för att förlänga tiden, med hänvisning till betydande kritik som inkom under remissrundan för delbetänkandet tidigare i år. Svenskt Friluftsliv, som representerar två miljoner medlemskap, välkomnar beslutet och betonar vikten av att säkra fjällens tillgänglighet för alla.

Den parlamentariska Renmarkskommittén har genomgått en stormig period. Det ursprungliga slutbetänkandet, som skulle levereras i maj nästa år, hängde löst. Så sent som i oktober ansökte utredningen om en förlängning med nio månader för att förankra förslagen politiskt. Regeringens beslut att avbryta utredningen innebär nu att ett omtag krävs. Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) kommenterar beslutet

– ”Kritiken har varit betydande och det är tydligt att ett omtag behövs här. Regeringen avser att så snart som möjligt tillsätta en ny utredning av rennäringslagen med nya direktiv.”

Renmarksutredningen tillsattes som en följd av Girjasdomen i Högsta domstolen, som gav samebyn rätt till jakt- och fiskerättigheter i området. Dock mötte det nyligen framlagda delbetänkandet motstånd från tre av fyra Tidöpartier, med reservationer från KD, M och SD. Svenskt Friluftsliv har varit en av remissinstanserna och uttryckt oro för att utredningen i sin nuvarande form skulle leda till inskränkningar av allemansrätten och försämra fjällens tillgänglighet på sikt.

– ” Fjällen är en unik miljö för friluftsliv, där allemansrätten garanterar att människor från hela landet kan njuta av naturupplevelser och aktiviteter som vandring, fiske, jakt, paddling och cykling. För oss är det centralt att denna tillgång inte inskränks, vilket vi befarar på sikt skulle kunna bli en konsekvens om delbetänkandets förslag skulle blivit verklighet.” säger Mathias Mellgren Helge, ansvarig kommunikation och påverkan på Svenskt Friluftsliv.

Med fler än 1,2 miljoner svenskar som fiskar årligen, 300 000 jägare och 700 000 vandrare i fjällmiljön står det klart att fjällens tillgänglighet är av stor betydelse för rekreation, välbefinnande och turism. Svenskt Friluftsliv ser fram emot en ny utredning som säkerställer att den unika allemansrätten bevaras och att samverkan mellan berörda parter stärks så att alla intressen i fjällen tillvaratas.

Länk till vårt remissvar hittar du här.

Remissvar: Förslag till ny modell för skoglig planering

5 november 2024

Svenskt Friluftsliv välkomnar ny modell för skoglig planering som stärker rekreativa värden

Svenskt Friluftsliv ser positivt på förslaget om en ny modell för skoglig planering som presenterats. Modellen innebär ett bredare perspektiv där skogens olika tjänster och produkter – såsom dess värde för rekreation – tas i beaktande. Detta kan skapa betydligt bättre möjligheter för att utveckla skogen som en resurs för friluftsliv och välmående, för både individer och friluftsorganisationer.

Bättre planering för rekreativa värden och friluftsliv

Genom den nya modellen får skogsägare ökade möjligheter att bidra till alla hållbarhetsdimensioner – ekonomi, miljö och sociala värden. Svenskt Friluftsliv delar remissens synpunkt att många skogsägare är intresserade av att bruka sin skog med en helhetssyn och därmed stödjer att modellen underlättar ett sådant bruk. Att modellen möjliggör enklare hantering av olika skogliga aspekter – från hänsynsobjekt till hyggesfritt skogsbruk – ser vi som en viktig utveckling. Förhoppningen är att det bidrar till att fler skogsområden i Sverige blir mer tillgängliga och attraktiva för friluftsliv och friluftsorganisationer.

En mångsidig och motståndskraftig skog

Svenskt Friluftsliv uppskattar särskilt att den nya modellen inkluderar målprofiler, som ger skogsägare fler verktyg att anpassa skötseln utifrån både områdets specifika förutsättningar och önskade värden. Förslaget att integrera resiliens – genom att till exempel blanda trädslag och åldrar – är också lovande då detta skapar en mer varierad skogsmiljö som gynnar friluftsliv och biologisk mångfald.

Friluftsliv som en del av skogspolitiken

En fråga som Svenskt Friluftsliv lyfter i remissvaret är behovet av att inkludera ett tredje mål i skogspolitiken – ett socialt och rekreativt mål. Friluftslivets samhällsnytta och de värden skogen skapar för rekreation är centrala för många människor, och det är dags att de får en större plats i skogspolitiken. Förslaget till den nya planmodellen är ett steg på vägen och kan förenkla för skogsägare att prioritera dessa värden i sina skogsskötselmetoder.

Svenskt Friluftsliv ser fram emot en modell där friluftsliv och naturnära skogsbruk kan gå hand i hand för att skapa en hållbar och tillgänglig skog för alla.

Läs hela remissvaret här.

Remissvar: Ett fritidskort för barn och unga

4 november 2024

Svenskt Friluftsliv ställer sig bakom fritidskortets intentioner men ser en rad utmaningar kring fritidskortets nuvarande utformning

Sedan april 2023 har Svenskt Friluftsliv deltagit i regeringens utredning kring införande av ett Fritidskort för barn och unga. Vårt uppdrag i utredningen har varit att bevaka friluftsrörelsens intressen samt tydliggöra behov och förutsättningar för organiserat friluftsliv att arrangera aktiviteter inom ramen för fritidskortet.

I juli 2024 kom regeringens promemoria ut på remiss och Svenskt Friluftsliv var en av ett hundratal remissinstanser. Remissvaret arbetades fram i tät dialog med flera av våra medlemsorganisationer som också tog tillfället i akt att skicka med egna svar. I Svaret ställer sig Svenskt Friluftsliv bakom fritidskortets intentioner men lyfte rad utmaningar kring fritidskortets utformning. De tre punkter som ringar in det viktigaste medskicken från vårt svar var:

Det promemorian tar upp kring kriterier för godkända utförare och aktiviteter, kontroll och administration får så omfattande konsekvenser för stora delar av civilsamhället att det riskerar att utarma reformens syfte och skapa höjda trösklar både för utförare och utövare i form av ökad administration och kostnader.

Utan de rätta förutsättningarna kan Svenskt Friluftsliv inte leva upp till den lagändring kring Svenskt Friluftslivs uppgifts- och underrättelseskyldighet som föreslås.

Friluftsrörelsen kommer behöva fortsatt utökat och långsiktigt stöd för att kunna uppfylla de krav och förväntningar som fritidskortet medför. Främst rör det kostnader för kontroll och uppföljning, utveckling och förvaltning av IT-stöd, fortsatt stöd för ledarutbildning och utveckling av verksamhet.

Regeringens promemoria DS2024:16

https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/departementsserien-och-promemorior/2024/07/ds-202416/

Svenskt Friluftslivs remissvar (och medlemsorganisationers medskick)

https://www.regeringen.se/contentassets/58629e76ce3e43acb301d61e0f24b85d/svenskt-friluftsliv.pdf

Remissvar: Våra synpunkter till Förslag till ändrade havsplaner

11 september 2024

För friluftsrörelsen är vattenmiljöerna i Sverige viktiga för att kunna bedriva friluftsliv, locka folk ut i naturen och bidra till en god folkhälsoutveckling och en meningsfull fritid. Vi har getts möjligheten att inkomma med synpunkter på Havs och vattenmyndighetens förslag till ändrade havsplaner.

Havsplaneringen i Sverige påverkar inte enbart miljö och ekosystem, utan även förutsättningarna till friluftsliv och naturturism. Den huvudsakliga frågan i förslaget rör etableringen av vindkraftparker till havs och att en av konsekvenserna vid etableringen är att den storskaliga trålningen av fisk inte längre går att genomföra i de utpekade områdena.

Svenskt Friluftsliv är generellt sett positiva till etableringen av vindkraftparker så länge den visuella störningen från land begränsas och metoder för att minska störningen på fågellivet och fiskpopulationer införs. Vi anser också att skydd från trålning i marina skyddade områden och i svenska vatten är av stor vikt för att fiskbeståndet ska återhämta sig längs Sveriges kuster. Trålningen påverkar förvisso inte människors förutsättningar att vara i naturen direkt, men har desto större påverkan indirekt genom att det utarmar fiskbestånden i haven och i kustområden. Detta försämrar den biologiska mångfalden i naturen generellt och kan påverka fritids- och sportfisket negativt.

Utan en välmående och hållbar utveckling av naturen, miljön och samhället finns inte förutsättningarna för ett välmående och hållbart friluftsliv i Sverige. Satsningen på vindkraft i Sverige som en del i den gröna omställningen är därmed en viktig fråga även för friluftslivet.

Läs hela remissvaret här

Svenskt Friluftslivs återkoppling på Förslag till nationalpark på norra Gotland

23 maj 2024

Svenskt Friluftsliv har getts möjligheten att komma med synpunkter till Naturvårdsverket inför bildandet av en ny nationalpark på norra Gotland.

Svenskt Friluftsliv har getts möjligheten att komma med synpunkter till Naturvårdsverket inför bildandet av en ny nationalpark på norra Gotland.

Vi ser positivt på förslaget till ny nationalpark vid Bäste träsk på norra Gotland. Det är viktigt att friluftslivets behov och förutsättningar lyfts fram vid etableringar av nya nationalparker eftersom dessa miljöer ofta blir populära. Vi ser att det organiserade friluftslivets behov och förutsättningar skulle kunna lyftas fram tydligare i förlaget. Friluftsorganisationer kan vara bra parter i dialogen kring utformning av fysiska miljöer för att de ska vara lämpliga för besök med större grupper, ta reda på områdets rekreativa värden, och så vidare.

Vi ser fram emot att följa det fortsatta arbetet med nationalparken.

Läs remissvaret här

Svenskt Friluftslivs återkoppling på förslag till nationell strategi för skyddad natur

14 maj 2024

Svenskt Friluftsliv har getts möjligheten att ge återkoppling till strategin Förslag till nationell strategi för skyddad natur. Arbetet är viktigt för klimatet och för en miljömässigt hållbar utveckling i samhället och i den svenska skogen.

Svenskt Friluftsliv har getts möjligheten att ge återkoppling till strategin Förslag till nationell strategi för skyddad natur. Arbetet är viktigt för klimatet och för en miljömässigt hållbar utveckling i samhället och i den svenska skogen.

Svenskt Friluftsliv värnar självfallet äganderätten till skog, men menar samtidigt att det finns mycket att göra för att öka kunskapen om, och implementering av metoder för, ett mer naturnära brukande av skog i Sverige.

Vi strävar efter att ett tredje mål införs i svensk skogspolitik, nämligen skogens värde för rekreation och friluftsliv eller ”skogens sociala värde”. Friluftslivet bidrar på ett mycket påtagligt sätt till att främja folkhälsa, välbefinnande och livskvalitet i befolkningen, men har även stora ekonomiska värden för samhället. En nationell studie visade nyligen (Svenskt Friluftsliv, 2024) att friluftslivet bidrar med 231 miljarder kr i ekonomiskt värde och över 170 000 arbetstillfällen årligen.

Svenskt Friluftsliv ser även positivt på strategins förslag om att särskilt arbeta för att skydda tätortsnära skog för att gynna friluftslivet. Tätortsnära natur och skog bör bevaras, förvaltas med stor hänsyn och utvecklas för att gynna friluftslivet eftersom en majoritet av allt friluftsliv, inklusive organiserat friluftsliv, sker i dessa skogliga miljöer.

Läs remissvaret här

Aktuellt