Aktuellt

Tankesmedjan 2023

Den 7-8 november arrangerades tankesmedjan 2023 av Naturvårdsverket. Temat för året var kunskap om friluftsliv. Tankesmedjan är en mötesplats för alla som jobbar med friluftsliv; forskare, företag, kommuner, regioner, myndigheter och ideella organisationer.

Kunskap om friluftsliv var temat på årets tankesmedja som Naturvårdsverket arrangerar årligen. Tankesmedjan är en mötesplats för alla som jobbar med friluftsliv; forskare, företag, kommuner, regioner, myndigheter och ideella organisationer. En plats för möten, inspiration, erfarenhetsutbyte och ny kunskap. Och nog finns det kunskap inom friluftslivet! Två rykande nya forskningsrapporter presenterades; Naturvårdsverkets ”Naturen som kraftkälla” och Svenskt Friluftslivs ”Friluftslivets ekonomiska värde” som vi tagit fram genom Mittuniversitetet.

Under dessa två dagar fick vi också se hur kunskapen faktiskt används i praktiken. Region Skåne berättade om hur de jobbar för att tillgängliggöra vandringsleder, genom skyltning och information. De berättade om sin satsning på ”Bättringsvägen” som är en kort vandringsled i sjukhusområden för att patienter och personal enkelt ska ta sig ut. De berättade också hur de lyckats få in mer friluftsliv i skolan genom ett samarbete med Friluftsfrämjandets Skoghjältar, som utbildat 230 fritidspedagoger. Svenska Turistföreningen berättade också om sitt nya projekt ”Nybörjartur” som finansieras av Svenskt Friluftsliv. Nybörjartur tar ut naturovana, eller naturnyfikna, på kortare vandringar med kunskapsstopp längst vägen i grundläggande friluftskunskap kring planering, orientering, allemansrätt och utrustning.

Svenskt Friluftsliv både inledde och avslutade Tankesmedjans program med tre föreläsningar. Dag ett inledde Josefine Åhrman med en dragning om Fritidskortet och en om vårt hållbarhetsarbete. Den senare hade titeln Från policy till verkstad, vilket är talande för hur Svenskt Friluftsliv omvandlar kunskap och teori till praktik.

Som en av de sista talarna föredrog Johan Faskunger den nya rapporten Friluftslivets ekonomiska värde.  Det var med stort intresse konferensens deltagare lyssnade och dragningen följdes av nyfikna frågor. Av kommentarerna efteråt framgick det att rapporten ger ytterligare en dimension till friluftslivets samhällsnytta.

Barn som läser karta

Nyhetsbrev nr 5 – 2023

Hösten är en tid då friluftslivet frodas. Naturen bjuder på hela sin prakt och det organiserade friluftslivet går på högvarv. Det ser man inte minst på de temadagar som ligger i september och på alla de möten och spännande aktiviteter som vi på Svenskt Friluftsliv tagit del av. Om några av dessa kan du läsa mer om här i vårt nyhetsbrev.

Vilken friluftshöst!

Hösten är en tid då friluftslivet frodas. Naturen bjuder på hela sin prakt och det organiserade friluftslivet går på högvarv. Det ser man inte minst på de temadagar som ligger i september; vandringens dag, 4H-dagen, allemansrättens dag, natt i naturen och många fler. Det syns även på alla de möten och spännande aktiviteter som vi på Svenskt Friluftsliv tagit del av. Om några av dessa kan du läsa mer om här i vårt nyhetsbrev. 

Hösten är också den tid då ansökningar till nästa års anslag kommer in. Varje år är det lika roligt att se alla fina friluftsinitiativ som kommer in via ansökningarna och vilken växtkraft det finns bland de ansökande organisationerna.  

Trevlig läsning!

Läs nyhetsbrev nr 5 – 2023 här. 

Bild på barn som går i skogen

Friluftslivet skapar allt större ekonomiskt värde för Sverige

Friluftslivets ekonomiska värde har stigit markant de senaste åren. Sedan 2009 har de sammanlagda utgifterna för människors friluftsliv ökat med 60 procent – från 97 till 154 miljarder kronor* – och skapat hundratusentals jobb varje år.

Pressmeddelande 8 november 2023

Friluftslivets ekonomiska värde har stigit markant de senaste åren. Sedan 2009 har de sammanlagda utgifterna för människors friluftsliv ökat med 60 procent – från 97 till 154 miljarder kronor* – och skapat hundratusentals jobb varje år.

– Undersökningen sätter fingret på hur enormt stor betydelse friluftslivet har, inte bara för oss som individer, vårt välbefinnande och vår gemenskap, utan också för det svenska samhället rent ekonomiskt, säger Josefine Åhrman, generalsekreterare på Svenskt Friluftsliv.

Friluftslivet skapar många värden för människor och vårt land. Några av dessa uppstår genom den konsumtion som deltagande i olika slags friluftsaktiviteter genererar. Den nya studien som Mittuniversitetet gjort på uppdrag av Svenskt Friluftsliv, slår fast att sex av tio vuxna svenskar hade utgifter för friluftsliv, för egen och/eller för andras räkning, som sammanlagt uppgick till 154 miljarder kronor. Jämfört med 2009 har utgifterna ökat med 60 procent, efter att siffrorna justerats för förändringen i prisnivå. Merparten av pengarna, 82 %, spenderades här i Sverige.

Vistelser i naturen ger positiva effekter för samhället. Besökare vid olika naturattraktioner spenderar pengar vilket genererar intäkter för lokala företag, boende, restauranger och transporttjänster, vilket i sin tur stimulerar ekonomisk tillväxt. Studien visar att friluftsrelaterade utgifter förra året bidrog med fler än 167 000 arbetstillfällen, vilket också är en markant ökning från siffran 75 000 för 13 år sedan. Dessutom ger friluftslivet nu ett förädlingsvärde i den svenska ekonomin motsvarande nästan 75 miljarder kronor.

– Studien visar att friluftslivets allt större bidrag till svensk ekonomi är viktigt och måste tas med vid prioriteringen av politiska beslut, men också när det gäller kommunernas och länens planering av till exempel investeringar i och upprustning av befintliga spår, leder och rekreationsområden, säger Josefine Åhrman.

Andra värden än rent ekonomiska

Friluftslivet representerar också flera upplevda värden, som inte är lika enkla att mäta som de ekonomiska. Att vistas i naturen har flera positiva effekter för individer och samhälle, då naturmiljön erbjuder en mängd möjligheter till fysisk aktivitet och avkoppling. Att delta i aktiviteter som vandring, cykling och skidåkning bidrar till en hälsosam livsstil, och för många har vistelser i naturen en lugnande effekt som förbättrar det mentala välbefinnandet. Dessutom visar forskning att friluftslivet erbjuder möjligheter för människor att utmana sig själva och bemästra nya färdigheter, vilket kan öka självförtroendet och ge möjligheter till reflektion, faktorer som i sin tur bidrar till en känsla av mening och identitet.

– En viktig poäng är att friluftslivet kan skapa samhällsnytta långt bortom rapportens resultat. Friluftsinslag i hälso- och sjukvårdens förebyggande arbete minskar de skenande kostnaderna för vård och omsorg när en större andel av vår befolkning lever längre. Genom att sänka trösklarna för hela åldersspannet, från barn till äldre, och genom att finnas i såväl städer som glesbygd i hela landet, spelar friluftsorganisationernas arbete en viktig roll för inlärningen, folkhälsan och vår livskvalitet i stort, säger Josefine Åhrman.

*Siffran anger värdet för 2022–23 efter att det justerats till 2009 års prisnivå, för att jämförelsen ska bli korrekt. Den faktiska summan 2022–23 var 191 miljarder kronor, och utöver det ytterligare 75 miljarder kronor i förädlingsvärde.

FAKTA OM STUDIERNA

Föregående studie gjordes 2009 genom att utgå från 43 olika friluftsaktiviteter som valts baserat på vetenskaplig forskning. Ett representativt urval av deltagare fick bland annat svara på frågor om sina ekonomiska utgifter för friluftsliv.

Under 2022 har studien upprepats, för att mäta skillnaden på direkta ekonomiska effekter, indirekta effekter och svenskarnas värdering av friluftslivet. Datainsamlingen gjordes via Norstats, och 6118 deltagare svarade på en enkät. Urvalet var viktat på kön, ålder och geografi för att spegla den nationella demografiska fördelningen.

Studien är genomförd av Mittuniversitetet (Högberg et al, 2023).

Siffror i jämförelse (omräknade till 2009 års pengavärde, cirkasiffror)

Friluftsrelaterade utgifter
Varav i Sverige
Förädlingsvärde
Arbetstillfällen i Sverige

2009
97 miljarder kronor
75%
34 miljarder kronor
75 600

2022
154 miljarder kronor (+60%)
82%
75 miljarder kronor
167 300

Ekonomiska utgifter för friluftsaktiviteter

  • Under perioden maj 2022 till april 2023 var de aktiviteter som svenskarna haft utgifter för mestadels vardagsnära aktiviteter, precis som undersökningen 2009 visade. Nöjes- och motionspromenad, ströva i skog och mark, picknick och grilla samt bad/dyk är de aktiviteter som det är vanligast med utgifter för.
  • Utgiftsmönstren är påfallande lika 2022–23 jämfört med år 2009. Utgifter för promenad, löpning, naturstudier, orientering, paintball/geocaching, ridning, klättring och rullskridskor är relativt jämnt fördelade över året, andra aktiviteter följer väntade årstidsvariationer.
  • Svenskarna spenderade 2022–23 i genomsnitt ca 22 300 kr på friluftsaktiviteter. Detta var nästan dubbelt så mycket som 2009 i nominella termer, men omräknat till reala termer är det ca 5 000 kr högre utgifter än 2009.
  • Ca 18 200 kr av utgifterna för friluftsliv 2022–23 spenderades i Sverige (11 200 kr inom den egna regionen och ca 7 000 kr i övriga Sverige) och ca 4 100 krutomlands. Jämfört med 2009 har andelen som spenderades utomlands minskat något, vilket skulle kunna vara en pandemieffekt.
  • Boende står för störst andel av utgifterna, 24 %, följt av livsmedel och drivmedel om 15 % vardera. Tjänster kopplade till friluftsliv såsom guidning och entré står för 4 % och reparationer står för 6 %.
  • Svenskarna spenderade i genomsnitt mest under sommaren, precis som 2009 minst under vårvintern (januari-april), vilket skiljer sig från 2009 då hösten var perioden med lägst utgifter.
  • Det är liten årstidsvariation i utgifter för transport och entré/guidning, medan drivmedel och livsmedel har högst utgifter under sommaren, och utgifterna för boende var högst under januari-april.
  • Män har i genomsnitt högre utgifter än kvinnor relaterat till friluftsliv.
  • Äldre personer har lägst utgifter för friluftsaktiviteter och högst utgifter har, något överraskande, de två yngsta ålderskategorierna.
  • Det finns inget tydligt mönster kring utgifter för friluftsliv och utbildning.
  • Personer med högre inkomster har i genomsnitt högre utgifter för friluftsliv, men mönstret är blandat.
  • Personer som lever i hushåll med barn har i genomsnitt högre utgifter.

Effekter av friluftsutgifterna på svensk ekonomi/sysselsättning

  • Boende, livsmedel och utrustning (plus reparation) är de kategorier som

respondenterna haft utgifter för som bidrar mest till svensk ekonomi. Friluftsrelaterade utgifter bidrar totalt med ett förädlingsvärde om närmare 75 miljarder kronor.

  • Vad gäller sysselsättning bidrar friluftslivet med ca 167 300 arbetstillfällen direkt och

indirekt. Samma kategorier som ovan – boende, livsmedel och utrustning plus

reparationer – har störst effekt på sysselsättningen.

Johan Faskunger

#NordicTalks 2023 – Friluftsliv – The Great Impact of Outdoor Life, 28 oktober.

Den 28 oktober deltog Svenskt Friluftsliv genom Johan Faskunger på eventet NordicTalks.

Fotograf: Hanne Hansen

Den 28 oktober deltog Svenskt Friluftsliv genom Johan Faskunger på NordicTalks.

Det var en lärorik dag där det nordiska friluftslivet presenterades och diskuterades ur olika synvinklar och hur man skulle kunna utveckla och främja friluftsliv i Nederländerna – som i stort saknar en friluftskultur, inte har allemansrätt och har bristfällig tillgång till skog.

Föreläsning bidrog till en ökad förståelse av att friluftsliv och tillgången till friluftsområden har många mervärden och samhällsnyttor bortom individens hälsa.

Konferensen hölls i anslutning till en nordisk frilufts- och outdoormässa, och det var ingen som helst tvekan om att Nordens natur och unika förutsättningar till friluftsliv är ett viktigt dragplåster för att locka holländarna till att besöka Norden.

Du kan läsa mer om eventet här.

Vildsvin

Direkt drabbade i den smittade zonen kan söka ersättning

Jordbruksverket kan nu ersätta företag och verksamheter för ekonomiska förluster som uppstått på grund av restriktionerna i den svinpestsmittade zonen runt Fagersta. 

Jordbruksverket kan nu ersätta företag och verksamheter för ekonomiska förluster som uppstått på grund av restriktionerna i den svinpestsmittade zonen runt Fagersta. 

Möjligheten till ersättning omfattar inte bara djurägare och växtodlare utan kan även gälla andra – under förutsättning att de är direkt drabbade av restriktionerna. 

Mer information hittar du här. 

Svenskt Friluftslivs återkoppling på uppföljning av friluftslivsmålen 2023

Svenskt Friluftsliv och flera medlemsorganisationer hos Svenskt Friluftsliv har bidragit med synpunkter och förslag till föreliggande remissvar, däribland Friluftsfrämjandet och STF.

Svenskt Friluftsliv och flera medlemsorganisationer hos Svenskt Friluftsliv har bidragit med synpunkter och förslag till föreliggande remissvar, däribland Friluftsfrämjandet och STF. 

Läs hela remissvaret här. 

Administrativ assistent Svenskt Friluftsliv

Är du en person som tycker om att vara spindeln i nätet och söker en roll där service, samverkan och en positiv inställning är viktig? Då kanske det är dig vi letar efter! Vi söker nämligen en driven, noggrann och kreativ administrativ assistent som vill vara med och utveckla friluftslivet i Sverige.

Är du en person som tycker om att vara spindeln i nätet och söker en roll där service, samverkan och en positiv inställning är viktigt? Då kanske det är dig vi letar efter! Vi söker nämligen en driven, noggrann och kreativ administrativ assistent som vill vara med och utveckla friluftslivet i Sverige.

 

Svenskt Friluftsliv verkar för att skapa de bästa förutsättningarna för friluftslivet i Sverige. Som en av Sveriges största folkrörelser är vi friluftslivets talesperson och företräder 27 ideella friluftsorganisationer, som tillsammans har närmare 1,8 miljoner medlemskap.

Friluftslivet är en rörelse som tar ett betydande samhällsansvar. Vi förbättrar folkhälsan, stärker samhällsekonomin med målet att fler människor ska ha möjlighet att utöva ett aktivt friluftsliv.

Om rollen

Rollen som administrativ assistent innebär att du ska stödja kansliet i diverse administrativa arbetsuppgifter såsom kontakt med medlemsorganisationer, vara behjälplig i hanteringen av ansökningar, hantera bokningar, stödja pågående projekt och insamling av underlag. Du kommer ha en mycket varierande roll där du får möjlighet att utvecklas och driva organisationen framåt. 

Kvalifikationer

Vi söker dig som har erfarenhet av att jobba som administrativ assistent, meriterat om du har tidigare erfarenhet inom civilsamhället. Du trivs med att arbeta i ett högt tempo och i nära samarbete med kollegor. Du har gärna ett eller några års erfarenhet av serviceyrken och är snabblärd när det gäller system. Du har goda kunskaper i svenska, både i tal och skrift. Vi värdesätter också att du har ett starkt driv, är lösningsorienterad, noggrann och har ett öga för detaljer.

För att lyckas i rollen krävs: 

  • Erfarenhet av administrativa arbetsuppgifter
  • God kommunikativ förmåga i tal och skrift på svenska
  • Erfarenhet av bred samverkan
  • Förståelse för civilsamhällets villkor och logiker, erfarenhet är meriterande
  • Ett brett samhällsintresse
  • Relevant utbildning

Om arbetsplatsen

Svenskt Friluftsliv är en ideell organisation och vi bedriver verksamheten från vårt kansli som ligger i Johannesfred, Bromma. Vi tillämpar hybridarbete. Vi är ett tight team på fyra personer, med stöttning från externa konsulter inom några specifika områden. Våra huvudsakliga arbetsområden är i nätverk med andra friluftsaktörer, i egna och andras projekt, vår verksamhetsplanering och interna styrning, kommunikation och påverkan samt inhämtning av fakta från forskning. Vi har också ett myndighetsuppdrag som innebär att fördela statliga medel till friluftsorganisationer.


Uppdraget startas snarast och intervjuer sker löpande.

Sista ansökningsdag: 5 november

Skicka din ansökan till: rekrytering@svensktfriluftsliv.se

Märk din ansökan med: administrativ assistent 2310

För mer information om tjänsten:

Josefine Åhrman, generalsekreterare

073-667 78 87

Josefine.ahrman@svensktfriluftsliv.se

Barn som leker utomhus

Fritidskortet är en lysande idé – om det kan användas av de som behöver det mest.

Trots att åtta av tio personer i Sverige ägnar sig åt friluftsliv på kvällar och helger, många av dem i organiserad form, lyser friluftslivet med sin frånvaro i regeringens ekonomiska prioriteringar, skriver artikelförfattarna.

I våras gick startskottet för regeringens satsning på ett fritidskort för barn och unga, en satsning för hundratals miljoner kronor. Socialminister Jakob Forssmed (KD) presenterade stolt att fritidskortet kommer att ge ökad tillgång till friluftsliv, idrott, kultur och annat föreningsliv.

Men resultatet riskerar att urholkas och bli verkningslöst, bland annat på grund av bristen på ledare och infrastruktur. Det vore synd på en viktig satsning, som med rätt förutsättningar kan bidra till ökad folkhälsa hos barn och unga.

I budgetförslaget för nästa år har regeringen avsatt 731 miljoner kronor till fritidskortet för barn och unga i åldrarna 8–16 år. På kortet ska ett belopp laddas, som de kan använda för att betala för organiserade aktiviteter på fritiden. Tanken är att detta ska sänka trösklarna – inte minst i socioekonomiskt utsatta hushåll – för ungas tillgång till friluftsliv, idrott och kultur, och därmed främja trygghet och gemenskap i vardagen. Det är en rejäl satsning med ett viktigt syfte, som Svenskt Friluftsliv naturligtvis står helt bakom. Det som saknas är investeringen i förutsättningarna att genomföra detta i praktiken.

 

Ett av villkoren för att få tillgång till kortet är att det ska användas inom långsiktiga, ledarledda aktiviteter, vilket är välkommet. Men om satsningen ska ge den effekt som socialministern tänker sig, behöver regeringen rikta om en del av pengarna till ideella organisationer så att de kan förbereda sig på ta emot alla barn och unga som vill använda sitt fritidskort med start 2024.

Redan idag brottas föreningslivet med brist på ideellt arbetande ledare, långa köer till aktiviteter och bristande infrastruktur. Trots att åtta av tio personer i Sverige ägnar sig åt friluftsliv på kvällar och helger, många av dem i organiserad form, lyser friluftslivet med sin frånvaro i regeringens ekonomiska prioriteringar. Satsningen på fritidskortet ska minska hälsoklyftorna och leda till god och jämlik hälsa.

I beslutet framgår också att barn och unga med funktionsnedsättning ska nås i lika stor utsträckning som andra. Friluftslivsorganisationerna har tillsammans 1,8 miljoner medlemskap – mer än hälften så många som idrottsrörelsen – ändå motsvarar det statliga anslaget till friluftslivet bara 5 procent av det belopp som idrotten får. Utan ökad kapacitet blir det svårt för ett redan underfinansierat friluftsliv att nå personer med funktionsnedsättning och unga i socioekonomiskt utsatta hushåll.

Alla organisationer måste nu kraftsamla om regeringens mål ska nås. Det krävs uppsökande verksamhet i socioekonomiskt svaga områden som har få och okända föreningar, liksom god uthållighet för att aktiviteterna ska synliggöras för fler som bor där. På andra platser råder i stället brist på verksamheter i förhållande till efterfrågan, och i hela landet är det en utmaning att kontinuerligt fylla på med utbildade, engagerade ledare. Allt detta kostar pengar att förbättra – men i höstbudgeten syns inga spår av att regeringen förstår det.

Svenskt Friluftsliv ser nu en stor risk att framgången med fritidskortet bromsas av andra faktorer än dess utformning och tekniska lösning, och föreslår därför att regeringen riktar om en del medel från budgetposten för 2024 till ett omställningsstöd till det organiserade friluftslivet för att:

1 Bedriva bredare uppsökande verksamhet för att nå unga som står långt ifrån friluftslivet.

Rekrytera och utbilda ledare med fokus på att ta emot just fritidskortets målgrupper.

3 Investera i material, utrustning och infrastruktur.

Satsningen på fritidskortet är en lysande idé för såväl folkhälsan som gemenskapen, och kommer sannolikt också att bidra till att öka integrationen. Men resultatet blir bara det förväntade om kortet faktiskt kan användas av de unga människor som behöver det allra mest.

SKRIBENTER

Josefine Åhrman, generalsekreterare Svenskt Friluftsliv

Susanne Maarup, ordförande Svenskt Friluftsliv

Barn, kungligheter och friluftsliv i stadsnära natur

För andra året i rad arrangerades Kronprinsessparets vandring i samband med allemansrättens dag 20 september. Temat för vandringen var stadsnära friluftsliv och arenan var stadsparken i Uppsala.

För andra året i rad arrangerades Kronprinsessparets vandring i samband med allemansrättens dag 20 september. Temat för vandringen var stadsnära friluftsliv och arenan var stadsparken i Uppsala. Svenskt Friluftsliv, Generation PEP med stöd från Revolution race stod för arrangemanget och Uppsala kommun stod som värd.

 

Årets vandring startade vid Svandammen i parkens nordligaste entré. Ett 50-tal personer hade samlats – representanter från bland annat Uppsala kommun, Riksdagen, Länsstyrelsen, friluftsorganisationer, media och arrangörer. Ett friskt tillskott till gästlistan var också en skolklass från Börje skola. Vandringen inleddes med välkomstanförande från Erik Pelling, kommunstyrelsens ordförande, Kronprinsessan och Josefine Åhrman, Svenskt Friluftsliv.

Fartfyllda och lärorika aktiviteter längst vägen

Strax bredvid mötte Svenska livräddningssällskapet och Svenska Kanotförbundet upp för att berätta om vikten av simkunnighet och allemansrätten i och vid vatten. Yuri Svyaschenko från Uppsala Paddlarklubb förevisade en mäktig forspaddling i Fyrisån och kronprinsessan fick prova på att kasta livboj. Med detta fartfyllda arrangemang startade vandringen in i parken.

 

Vid nästa stopp på vandringen stod Joacim från Svenska Orienteringsförbundet och Helena Grennberg, ordförande i OK Linné. Här fick vi lära oss att allemansrätten är helt avgörande för möjligheten att orientera i naturen. Gästerna fick varsin karta och ombedes leta upp en hitta ut-kontroll lite längre bort längst vägen. Eleverna från Börje skola hade definitivt orienterat tidigare för de var snabbast fram till kontrollen.

 

Vandringen tog sällskapet vidare till en öppen gräsyta där 4H Gränby och Brukshundklubben väntade. Kronprinsessan och barnen fick klappa får och lamm genom VR samtidigt som vi fick höra om 4H:s viktiga arbete med barn och unga i stadsnära natur. Hundekipage från Östhammars och Uppsalas brukshundklubb visade specialsök – en aktiveringsform där hunden använder sin nos för att hitta små föremål på marken. ”Även kronprinsessparets hund skulle kunna lära sig det här”, meddelade Maria Gabrielsson från Svenska Brukshundklubben.

Summer Zone – barnens egen arena

Varje sommar öppnar Uppsala kommun upp Summer zone på bandyplanerna i stadsparken. En aktivitetsyta som barn och unga kan besöka gratis hela sommaren, låna utrustning från Fritidsbanken och ha roligt. Summer Zone var nästa stopp på vandringen och där möttes deltagarna av närmare 200 barn som kommit dit för att ha friluftsdag och fira allemansrätten. Testa orientering, gå skogsmulles tipspromenad och snacka allemansrätt med Turistföreningen och träffa naturvägledarna från Biotopia var några av aktiviteterna som barnen fick prova på här. En hel del rörelse, frisk luft och nya kunskaper fick de med sig hem. Som en extra bonus fick de träffa prins Daniel! Kronprinsessan hade tyvärr varit tvungen att avvika för andra åtaganden.

Lunch i det gröna

Efter närmare en timme vid Summer zone gick vandringen vidare längst Gula leden mot Sten Sture-monumentet och efterlängtad lunch. Axfood bjöd på maten. Efter diverse avtackningar och avslappnade samtal avslutades vandringen. De tillsynes nöjda deltagarna släntrade ner från lunchen, fulla av nya insikter, härliga upplevelser och en stor portion frisk luft och motion. Inget hade varit möjligt om inte allemansrätten fanns.

 

Tack allemansrätten för en härlig dag!

Kunskap om allemansrätten i skolan är hotad

Svenskt Friluftsliv föreslår att regeringen ger skolmyndigheterna i uppdrag att genomföra en särskild insats för undervisning med fler inslag av utomhuspedagogik, där allemansrätten får en särskilt stark ställning.

Sju av tio svenskar tycker att skolan ska undervisa om allemansrätten – men friluftsliv har en svag ställning i skolan. Lärarna möter många hinder och få kommuner fortbildar sina lärare i friluftsfrågor. Svenskt Friluftsliv föreslår nu att regeringen ger skolmyndigheterna i uppdrag att genomföra en särskild insats för undervisning med fler inslag av utomhuspedagogik, där allemansrätten får en särskilt stark ställning.

Den 20 september är det Allemansrättens dag. I Sverige är allemansrätten skyddad i grundlagen, där det står att alla ska ha tillgång till naturen.

– En förutsättning för att människor ska kunna ta del av vår fina natur är att de har god kännedom om allemansrätten. Därför är kunskapsöverföringen om allemansrättens principer särskilt viktig i skolan där vi når alla barn, säger Susanne Maarup, ordförande för Svenskt Friluftsliv.

Sverige har tio friluftspolitiska mål som riksdagen beslutade om 2010, men vid en utvärdering förra året konstaterades att det åttonde målet – ett rikt friluftsliv i skolan – inte efterlevs. Undervisning om allemansrätten finns med i kursplanernas så kallade centrala innehåll. I lågstadiet ska eleverna lära sig allemansrättens grunder, medan årskurs 4–9 ska ge kunskap om rättigheter och skyldigheter i naturen, och hur dessa ska tillämpas. Men i praktiken har friluftslivsundervisningen en svag ställning.

– Många klasser är stora och lärarna kämpar med tidsbrist och indragna resurser, samtidigt som de sällan har stöd från rektorn för schemabrytande aktiviteter över ämnesgränserna eller utomhusundervisning. Friluftsdagar är heller inte obligatoriska, vilket är illavarslande eftersom kunskaperna om allemansrätten riskerar att urholkas, säger Josefine Åhrman, generalsekreterare för Svenskt Friluftsliv.


Kommunernas uppföljning är bristfällig

Dessutom är det svårt att bedöma om alla barn får med sig en god kännedom om allemansrätten. I fjolårets rapport Sveriges friluftskommun har nästan fyra av tio kommuner svarat nej eller vet inte på frågan om skolorna följer upp elevernas kunskaper inom friluftsdelen i ämnet Idrott och hälsa. I årets rapport uppger nästan sex av tio kommuner att de har genomfört ett begränsat antal eller inga aktiviteter alls för att stimulera friluftsliv riktat till skolan, samtidigt som bara 26 procent av landets kommuner har fortbildat sina idrottslärare inom friluftsfrågor, jämfört med 38 procent förra året. Dessutom saknar två tredjedelar av kommunerna en friluftsplan.

 

Ingen nationell kontroll på friluftsundervisningen

Forskning visar att det finns stora fördelar med utomhusundervisning, men också att bristen på kunskap är ett hinder för att utöva friluftsaktiviteter. Undervisning med inslag av fysisk aktivitet och vistelse i naturen ökar miljömedvetenheten men främjar också inlärning, utveckling och prestationer även i teoretiska ämnen; detta är alltså inte bara en fråga för idrottsläraren, eller för ämnet naturkunskap.

– Därför är det extra olyckligt att friluftsundervisningen inte prioriteras; vi vet ju att en stillasittande livsstil ökar risken för psykisk ohälsa medan kontakt med naturen klassas som en skyddsfaktor. Skolhuvudmännen bör arbeta aktivt med denna del av läroplanen med hjälp av våra medlemsorganisationer, som är en viktig resurs för att nå målen, säger Josefine Åhrman.

I styrdokumenten för förskola och skola finns starkt stöd för friluftsfrågorna, men trots det säkerställer ingen att målet om ett rikt friluftsliv i skolan uppfylls. Svenskt Friluftsliv föreslår nu att regeringen ger skolmyndigheterna i uppdrag att genomföra en särskild insats för att undervisningen i flera skolämnen ska få fler inslag av utomhuspedagogik, där allemansrätten får en särskilt stark ställning. Uppdraget bör omfatta både proaktiva insatser och löpande uppföljningar.

– Att stärka friluftspolitiken i skolan är en viktig pusselbit för att den svenska traditionen med ett rikt friluftsliv ska leva vidare. Det är också avgörande för en hållbar samhällsutveckling, både för folkhälsan och klimatomställningen, vilka i sin tur är avgörande för att också framtidens generationer ska kunna njuta av vår natur, säger Susanne Maarup.