Hoppa till innehåll
Svenskt Friluftsliv har under sommaren tilldelats ytterligare tre miljoner kronor som ska användas till kommunikation kring Fritidskortet.
Medlen avser användas för att ge fortsatt stöd till föreningar och organisationer, genomföra kommunikationsinsatser i enlighet med Folkhälsomyndighetens rekommendationer samt bidra till utformningen av den digitala tjänst som E-hälsomyndigheten utvecklar. Av dessa 3 miljoner kommer 2 miljoner att fördelas till friluftsorganisationer som tilldelats omställningsstöd för införande av Fritidskortet och 1 miljon till övergripande kommunikationsinsaster.
Fritidskortet är regeringens stora satsning på barn och ungas fysiska och psykiska hälsa. Denna reform ska ge barn och unga ökad möjlighet till en meningsfull fritid genom idrott, kultur, friluftsliv och annat föreningsliv.
Alla barn och unga mellan 8–16 år ska genom fritidskortet få utökade möjligheter att delta i fritidsaktiviteter. Extra fokus kommer vara på barn och unga i socioekonomiskt utsatta hushåll samt barn med funktionsnedsättning. I april 2023 startade det förberedande arbetet med ambitionen är att lansera fritidskortet i början av 2025.
Barn och unga i friluftslivet
Svenskt Friluftsliv har sedan starten ingått i regeringens utredning kring införandet av fritidskortet. Svenskt Friluftsliv har också tagit en aktiv del i att skapa bästa möjliga förutsättningar för friluftsorganisationer att erbjuda aktiviteter inom ramen för fritidskortet.
-Att vi har fått ytterligare 3 miljoner kronor för bland annat kommunikationsförstärkande åtgärder är viktigt, friluftsrörelsen kraftsamlar just nu för att sänka trösklarna så att fler barn och unga ska kunna få ta del av friluftsaktiviteter. Satsningen möjliggör att vi ytterligare kan förstärka friluftsorganisationernas arbete i införandet av fritidskortet, säger Josefine Åhrman, generalsekreterare på Svenskt Friluftsliv.
Bakgrund kring regeringens uppdrag för fritidskortet
I april 2023 gav regeringen E-hälsomyndigheten huvudansvaret att leda arbetet med ambitionen att utreda samt förbereda ett införande av fritidskortet. I uppdraget har även Folkhälsomyndigheten, Försäkringskassan, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) och Statens kulturråd fått i uppgift att säkerställa att de förutsättningar som krävs för att införa fritidskortet under 2025 finns på plats. För de inom civilsamhället som regeringen sett som representanter för utförarorganisationerna, alltså de som ska bistå med aktiviteter inom ramen för fritidskortet, har Svenskt Friluftsliv, Riksidrottsförbundet och Sveriges Kommuner och Regioner varit delaktiga utredningen.
Vid framtagandet av förutsättningar för ett fritidskort ska utgångspunkten vara Sveriges folkhälsopolitiska mål om att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen. Andra folkhälso-, ungdoms-, kultur-, frilufts- och funktionshinderspolitiska mål ska också beaktas, liksom barnets rättigheter.
Om Fritidskortet
Fritidskortet ska innehålla ett värde som kan användas som betalning för barn och unga i åldrarna 8–16 år för fritidsaktiviteter inom till exempel idrottsrörelsen, friluftsorganisationer och andra organisationer inom civilsamhället och kulturområdet.
Beloppets storlek kommer att ha en differentierad utformning för att särskilt stötta barn och unga i socioekonomiskt utsatta hushåll att ta del av fritidsaktiviteter. Barn och unga med funktionsnedsättning eller andra behov av särskilt stöd ska uppmärksammas så att fritidskortet kommer dem till godo i lika stor utsträckning som för andra barn och unga.
