Aktuellt

Svenska friluftsdagen 29 april

17 april 2023

Hela Sverige behöver en friluftsdag! Och kanske behöver Sveriges skolor och arbetsplatser en friluftsdag lite extra? Ta tillfället i akt att spendera en del av skol- eller arbetsdagen utomhus den 29 april! Svenska friluftsdagen instiftades 2014 och firas den 29 april varje år.

Svenska friluftsdagen instiftades 2014 och firas den 29 april varje år. Med denna dag vill vi uppmärksamma alla positiva effekter utomhusvistelse har, inte bara på fritiden utan även under skol- och arbetsdagen. Ta en walk n´talk, ät lunchen i vårsolen eller använd skolgårdens möjligheter under matte-lektionen.

Friluftsliv på jobbet

Att skapa förutsättningar till utomhusvistelse under arbetsdagen är en möjlighet för dig som arbetsgivare att verka för en sund arbetsplats och god personalhälsa. Genom friluftsliv på arbetstid skapar du möjligheter för återhämtning, teambuilding och till att inspireras av naturen och varandra. I Handledning för arbetsgivare hittar du den hjälp du behöver i planering och genomförande. Så vad väntar du på, ut och njut med jobbet! Ladda ner handledningen här!

Friluftsliv i skolan

Friluftsdagarna i skolan handlar om att alla barn får prova friluftslivet och tillbringa er tid utomhus. Det handlar också om kopplingen och förståelsen till naturen, att må bra och ha roligt. Idag är friluftsdagarna i skolan inte längre obligatoriska och antalet friluftsdagar minskar i antal. Svenskt Friluftsliv vill uppmuntra skolor och lärare att arrangera fler friluftsdagar och lärarledda aktiviteter utomhus. På vår skolportal finns forskning, utbildningsmaterial och lärarstöd med massor av bra tips på skolaktiviteter utomhus. Här hittar du också information om hur lärare kan ta hjälp av lokala föreningar och naturskolor i undervisningen. Till skolportalen på luftenarfri.nu.

Friluftsliv bidrar till bättre hälsa

Man ser allt fler människor som mår dåligt både fysiskt och psykiskt. Sjukskrivningstalen har ökat de senaste åren och den vanligaste orsaken till sjukskrivning är idag stress. Vi har också många ovana som behöver en introduktion till friluftslivet. Friluftsliv är ett sätt för landets arbetsgivare att skapa en attraktiv arbetsplats och visa sina medarbetare en väg att minska stressnivåer och hitta ett enkelt sätt att röra sig.  

Häng med oss den 29 april och ordna en friluftsdag! Använd hashtaggen #helasverigesfriluftsdag och #svensktfriluftsliv och dela era friluftsdagar på sociala medier. Så kan vi tillsammans hjälpas åt att inspirera till fler dagar.

Krönika – Tid för magiska äventyr

14 april 2023

2023 är ett alldeles nytt år och kommer med nya utmaningar. Friluftslivet har i och med årsskiftet fått två ansvariga ministrar i regeringen - det berättar vi om i nyhetsbrevet Svenskt Friluftsliv har tagit beslut om årets anslag som fortsatt omfattar 97,8 miljoner kronor - läs gärna mer om det nedan.

Det är svårt att tro det än, men sommaren är på väg. Mars månad har bjudit på några rejäla bakslag med snöyra, blåst och kyla bara för några veckor sedan.

Förutom det kärva vädret så har även ekonomin stramats åt under året och vi har mindre att spendera. För många av oss kan det innebära att semesterplanerna behöver ställas in eller helt enkelt planeras om. Men genom allemansrätten så är det möjligt att skapa en fantastisk semester för en relativt liten kostnad. Att ta sig ut med tält och utrustning, hitta en fin plats vid en sjö och bestämma sig att ”här övernattar vi!” Är ett magiskt äventyr för både vuxna och barn.

Det sägs att allemansrätten är djupt rotad i den svenska folksjälen, men kan vi verkligen ta allemansrätten för given?

Veckan efter midsommar riktar vi kosan mot Almedalen för Svenskt Friluftsliv. Där ska vi lyfta friluftslivet i ett mingel med fokus på Uterummets superkrafter! Det är i mötet det händer. När vi träffas och vänder och vrider på tankar, frågor och idéer. Det är ett arrangemang jag verkligen ser fram emot!

Är du i Almedalen då – kom med du också!

Josefine Åhrman
Generalsekreterare
Svenskt Friluftsliv

1 miljon till Svenskt Friluftsliv för att bidra i införandet av fritidskortet

6 april 2023

Igår gick startskottet för regeringens satsning på ett fritidskort för barn och unga. Svenskt Friluftsliv får 1 miljon för att bidra i arbetet med införandet. Fritidskortet ska ge barn och unga ökad tillgång till friluftsliv, idrott, kultur och annat föreningsliv.

Fritidskortet ska innehålla ett värde som kan användas som betalning för barn och unga i åldrarna 8–16 år för fritidsaktiviteter inom till exempel friluftsorganisationer, idrottsrörelsen och andra organisationer inom civilsamhället och kulturområdet.

– Det är glädjande att se att regeringen lyfter friluftslivet i beslutet och att Svenskt Friluftsliv blir delaktiga i införandet av fritidskortet tillsammans med våra 27 medlemsorganisationer, säger Josefine Åhrman generalsekreterare på Svenskt Friluftsliv.

Under 2023 har regeringen avsatt 50 miljoner kronor för att ta fram nödvändig infrastruktur för införandet av ett fritidskort. Följt av 731 miljoner kronor 2024 och 792 miljoner kronor 2025. Syftet är att ge fler barn och unga möjligheten att i gemenskap med andra få tillgång till idrott, kultur, friluftsliv och föreningsliv.

-En viktig satsning av regeringen för att sänka trösklarna och få fler barn och unga i aktivitet. Genom att skapa förutsättningar för fler barn och unga att delta i aktiviteter motverkar vi både stillasittande och ensamhet och dessutom bidrar vi till att öka den fysiska och psykiska hälsan.

Den 18 april deltar Svenskt Friluftsliv i ett uppstartsmöte för fritidskortet tillsammans med socialministern Jakob Forssmed.

Remissvar: Nytt system för statsbidrag till studieförbundens verksamhet Dnr 22/00614

27 mars 2023

Den 27 mars 2023 svarade Svenskt Friluftsliv Folkbildningsrådet avseende remiss D22/00614 – Nytt system för statsbidrag till studieförbundens verksamhet.

Läs remissvaret här.

Utvärdering av Region Sörmlands projekt FASiS – Fysisk aktivitet i Samhällsplanering i Sörmland

17 mars 2023

Svenskt Friluftslivs sakkunnige Johan Faskunger har under 2022 genomfört en utvärdering av Region Sörmlands projekt FASiS – Fysisk aktivitet i Samhällsplanering i Sörmland. Specifikt granskades kommunernas och regionens styrande dokument och djupintervjuer och en enkät genomfördes. En hel del innehåll berörde friluftsliv, friluftsområden och förutsättningarna att besöka naturen.

Rapporten visar bland annat att:
– Ett projekt på regional nivå – som FASiS – är oerhört viktigt för att hjälpa kommunerna med planeringen och arbetet med att främja fysisk aktivitet. Många upplever att de kan lära sig mycket och flytta fram positionerna genom samverkan och samarbeten över kommungränserna och i regionen.

– Kommuner och regionen ser friluftsliv och friluftsområden som väldigt viktiga tillgångar för invånare, besökare, kommunens attraktivitet och utveckling.

-Styrande dokument, framförallt översiktsplanerna, har visserligen mycket innehåll om olika former av fysisk aktivitet (lek, friluftsliv, idrott, rekreation, cykling, osv) och om natur/friluftsområden, men tjänstepersoner anger att ”de styrande dokumenten inte är särskilt styrande i verkligheten” vilket missgynnar frågor som rör arbetet med fysisk aktivitet.

– Kommuner säger sig vilja bevara och utveckla friluftsområden och bostadsnära natur. Samtidigt finns ofta storskaliga planer på att förtäta och bygga fler bostäder. Att hantera dessa motstridiga mål och bevara grönstrukturen är en stor utmaning för framtiden.

– Arbetet med att främja fysisk aktivitet och att skapa rörelsefrämjande miljöer är naturligt kopplat till både folkhälsa och miljö enligt forskning, men dessa perspektiv är förvånansvärt svagt sammankopplade i planeringen och i de styrande dokumenten, även om folkhälsa och hållbar utveckling nämns i generella ordalag hos vissa kommuner. Arbetet med att främja fysisk aktivitet och rörelsevänliga miljöer borde tydligare integreras i arbetet med miljö, hållbar utveckling och folkhälsa.

-Tjänstepersoner i många kommuner upplever att beslutsfattarna inte prioriterar frågan om att främja fysisk aktivitet och inte ger de uppdrag som krävs för att göra tillräckligt stor skillnad.

-Kommunerna är generellt bättre på att utforma fysiska miljöer för rörelse och trivsel än på att främja fysisk aktivitet i befolkningen och i sårbara grupper. Vanligast är att kommuner arbetar med att främja gång och cykling till skolan.

-Tjänstepersoner upplever att frågan om fysisk aktivitet ofta prioriteras ned i planeringsstadiet och glöms bort i överlämningen till projekt- och utförarstadiet. Det är väldigt många planer och perspektiv som ska bedömas och hanteras (”dokumentträngsel” och ”perspektivträngsel”) och utfallet blir inte alltid bra.

-Kommunerna anser att dialogen med friluftsorganisationer behöver förbättras – kommunerna har traditionellt haft mer dialog och bättre kontakt med idrottsföreningarna.

-Alla kommuner har behov av att förbättra kunskapen om markens sociala värden för invånare, besökare och civilsamhället. Genom ökad kunskap om vad marken används till kan kommunen fatta bättre och mer effektiva beslut om markanvändning och samtidigt främja delaktighet och inflytande.

-Arbetet med riktade insatser för att främja fysisk aktivitet i befolkningen behöver förbättras. Detta kommer kräva politisk medvetenhet och prioritering, kompetensutveckling av personal, utökad samverkan inom kommunen och förbättrad samverkan med civilsamhället.

Läs ”FASiS – Genomlysning av styrande dokument” här.

Nyhetsbrev nr 1 – 2023

13 februari 2023

2023 är ett alldeles nytt år och kommer med nya utmaningar. Friluftslivet har i och med årsskiftet fått två ansvariga ministrar i regeringen – det berättar vi om i nyhetsbrevet Svenskt Friluftsliv har tagit beslut om årets anslag som fortsatt omfattar 97,8 miljoner kronor – läs gärna mer om det nedan. Vi berättar också i detta nummer om att Fritidsbanken fyllt 10 år, att Sportfiskarna slagit rekord och att Svenskt Friluftsliv har utlyst en tjänst som opinionsbildare.
Trevlig läsning!

Läs nyhetsbrev nr 1 – 2023 här.

Krönika – Sänkta trösklar till friluftslivet och en hållbar cirkulär tillverkningsprocess!

10 februari 2023

Svenskt Friluftsliv deltar i Mistra Sport & Outdoor som är ett forsknings- och samverkansprogram för att skapa kunskap och lösningar för ökad hållbarhet inom idrotten och friluftslivet

I ärvda skridskor swishade jag fram under vintrarna på spolade grusplaner som förvandlats till småknöglig is i närheten av skolan. Trots blåslagna knän och frusna kroppar fick isen oss småttingar i rörelse.

När snön hade fallit, lärde jag mig stå på ett par skidor i skidbacken som kallas tipptoppen i Storvreta, cirka en mil utanför Uppsala. En liten, men ack så brant backe för en blivande 6-åring. Hängande i en släplift med ett par begagnade skidor i ett enkelt rep drog jag mig envist upp mot toppen. Sen bar det iväg ner med yllemössa och rosiga kinder.

Men det här med att prylar går i arv eller möjlighet att köpa ny friluftsutrustning, är inte en självklarhet.

Nyligen var jag med på Fritidsbankens 10-års jubileum. Det var särskilt roligt, eftersom deras verksamhet gör friluftsliv tillgängligt för alla. Fritidsbanken är som ett bibliotek, fast med sport- och friluftsprylar. På Fritidsbanken kan man låna skridskor, skidor, inlines, flytvästar, tält och fiskespön … allt man kan tänka sig att göra på fritiden.

Utan kostnad lånar Fritidsbanken ut utrusning på 124 platser i Sverige idag. Det är rätt väg att gå. Det är hållbart. Det gör att idrott och friluftsliv inte blir en klassfråga och det sänker trösklarna för människor att pröva på olika fritidsaktiviteter och gör det tillgängligt för alla! Dessutom bidrar det till ett hållbart samhälle.

Svenskt Friluftsliv deltar i Mistra Sport & Outdoor som är ett forsknings- och samverkansprogram för att skapa kunskap och lösningar för ökad hållbarhet inom idrotten och friluftslivet. En av fokusgrupperna inom programmet tittar just på hållbara material och materialflöden. Funktionalitet och hållbarhet med inriktning på både återanvändning och återvinning, är några exempel på viktiga kriterier som designers och utvecklare måste ta hänsyn till i en cirkulär tillverkningsprocess.

Så har du ett par skridskor, skidor, tält eller andra friluftsprylar hemma – tveka inte att lämna in dem i din närmsta fritidsbank

Josefine Åhrman
Generalsekreterare
Svenskt Friluftsliv

Hållbarhet lyfts vid fördelningen av medel till friluftslivet

26 januari 2023

Det fördubblade anslaget till Svenskt Friluftsliv på 97,8 miljoner kronor som beslutades 2022 av regeringen ligger kvar i budgeten under 2023.

Pressmeddelande 26 januari 2023

Det fördubblade anslaget till Svenskt Friluftsliv på 97,8 miljoner kronor som beslutades 2022 av regeringen ligger kvar i budgeten under 2023. Nytt för i år är att friluftsorganisationer har haft möjlighet att ansöka om finansiering för att utveckla strategier och upprätta aktiviteter med fokus på hållbarhet.

Fördelningen av statens medel till friluftsorganisationerna är nu klar.

Totalt inkom 87 ansökningar från 29 olika organisationer om totalt 120 miljoner kronor. En översökningsgrad på 22 procent.

57 miljoner kronor ansöktes i organisationsbidrag från 16 organisationer och 63 miljoner kronor i verksamhetsbidrag.

14 ansökningar från 12 organisationer beviljades 14 miljoner kronor till verksamhet som innehöll fokus på hållbarhet.

– I och med att regeringen håller fast vid ett fördubblat anslag till friluftslivet – innebär det också att det organiserade friluftslivet har möjlighet att utvecklas. Svenskt Friluftsliv vill tillsammans med våra medlemsorganisationer sänka trösklarna så att alla kan komma ut i naturen. Med resurser är detta också möjligt, säger Susanne Maarup ordförande för Svenskt Friluftsliv.

– Det är glädjande att se att så många organisationer inom friluftslivet vill och har ambitionen att arbeta hållbart. Genom det nya fokusområdet möjliggör vi för fler organisationer att påbörja sitt hållbarhetsarbete, säger Josefine Åhrman generalsekreterare för Svenskt Friluftsliv.

Organisationen Svenskt Friluftsliv ansvarar för fördelningen av statsbidrag sedan år 2010.

Vid bedömningen av ansökningarna hade kommittén i sin instruktion från Svenskt Friluftslivs styrelse att prioritera ansökningar som strävar mot att uppfylla de 10 friluftspolitiska målen samt satsningar på, barn och ungdomar samt nya målgrupper som står långt ifrån friluftslivet. Kommittén skulle även inrätta ett fokusområde ”Hållbarhet” som ska gälla under en fyraårsperiod.

För att ta del av hela protokollet om fördelningen – besök Beslut om bidrag (svensktfriluftsliv.se)

För ytterligare kontakt:
Susanne Maarup, ordförande Svenskt Friluftsliv, 010-476 53 76
Josefine Åhrman, generalsekreterare Svenskt Friluftsliv, 073-667 78 87

Läs pressmeddelandet i pdf här.

Nyhetsbrev nr 2 – 2023